Resultat Akutkliniken

Transkript

1 Resultat :5

2 212 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser Vi ser positivt på den ökning av avvikelserapporter vi haft under 212. Alla medarbetare uppmanas att skriva avvikelserapport då avsteg från rutin sker. År 21 År 211 År 212 Händelse och riskanalyser År 21 År 211 År 212 Genomförda riskana Genomförda händel Analysen resulterade i flera förbättringsförslag. Anmälningsärenden År 21 År 211 1,5 1 År 212 Anmälningar enligt Lex Ma Enskildas klagomål SoS Ett klagomål med kritik mot akutmottagningens handläggning av patient. Detta har Socialstyrelsen ansett vara korrekt handlagt. 78 Översikt patientsäkerhetsarbete

3 212 Avvikelserapportering Beskrivning: Vid sjukhuset finns sedan början av 28 ett elektroniskt avvikelsesystem som är gemensamt för samtliga verksamheter. Tidsperiod: 212 Datakällor: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. Analys: Avvikelserapportering är ett viktigt verktyg i patientsäkerhetsarbetet. Det ger oss ett betydelsefullt underlag till att identifiera riskområden och förbättringar. Vi ser positivt på den ökning av avvikelserapporter vi haft under 212. Alla medarbetare uppmanas att skriva avvikelserapport då avsteg från rutin sker. De områden där de flesta avvikelser förekommer är, precis som året före, brister i följsamhet av rutiner och riktlinjer samt brister i vårddokumentation och informationsöverföring. Medarbetarna får individuell återkoppling på de avvikelser de skrivit och på något sätt varit inblandade i. Avvikelser förs även upp på våra förbättringstavlor och diskuteras på våra förbättringsmöten. Läkemedelsavvikelser Beskrivning: Antalet avvikelser som uppstått i samband med läkemedelsanvändning samt avvikelser som lett till vårdskada för patienten. Tidsperiod: 212 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. Analys: Vi har identifierat 12 stycken läkemedelsavvikelser i AlphaQuest under året. Kliniken arbetar med uppföljning av läkemedelsavvikelser genom individuell återkoppling, gruppdiskussioner samt information och rapportering till övriga berörda kliniker. Händelse- och riskanalyser Beskrivning: Genomförda händelseanalyser/riskanalyser Tidsperiod: 212 Datakälla: Sammanställning i styrkort Analys: En händelseanalys har genomförts under 212. Beskrivning: Analysen berörde en rådgivningssituation på akutmottagningen. En patient med smärtor i huvud, nacke och rygg fick rådet att ta smärtstillande och gick sedan hem. Patienten återkom en vecka senare, då framkom att patienten dels missuppfattat dosen smärtstillande och tagit en för hög dos samt att den kvarstående huvudvärken visade sig vara en blödning i hjärnan. Patienten opererades samma dag. Skrevs ut med kvarstående balanssvårigheter efter ett par veckors rehabilitering. Analysen resulterade i flera förbättringsförslag. Bland annat kommer rådgivning inom medicin och kirurgi inte längre ingå i rådgivningsfunktionen, utan dessa patienter kommer att skrivas in på akutmottagningen. Ortopedkliniken har tagit fram ortopediska riktlinjer för rådgivning samt rutin för skriftliga rekommendationer och råd till patienter som går hem från rådgivningen. Händelseanalysen har redovisats för berörda medarbetare. Denna händelse ledde till en Lex Maria-anmälan. Anmälningar till Socialstyrelsen Enskildas klagomål Beskrivning: Den som råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården, kan göra en anmälan till Socialstyrelsen. Tidsperiod: 212 Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från Socialstyrelsen, Enheten Enskildas Klagomål. Analys: Ett klagomål med kritik mot akutmottagningens handläggning av patient. Detta har Socialstyrelsen ansett vara korrekt handlagt. Det andra fallet, som delas med Medicinkliniken, handlade för s del om bemötande från sjuksköterska. Där finns ännu inget utlåtande från Socialstyrelsen. Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (21:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Tidsperiod: 212 Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen. Analys: Den händelseanalys som beskrivs ovan ledde till en Lex Maria-anmälan. Socialstyrelsen har ännu inte fattat beslut i ärendet. Avvikelserapportering, Händelseanalyser, Anmälningar SoS, Lex Maria 79

4 212 Översikt punktprevalenser 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % MRSA-odling av patienter med riskfaktorer 1 År År 211 Källa: Journalsystem Cambio Cosmic. Vårdrelaterade infektioner 1 År 212 Kliniken har 1 % följsamhet av odlingsrutinen för riskfaktorer för MRSA inom slutenvården. 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Andel VRI Inga förvärvade vårdrelaterade infektioner har identifierats på AVA under 212. Följsamhet till hygienrutiner % 9 % 93 8 % 68 7 % 6 % 5 % % 3 % 2 % 17 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Handdesinfektion vid patientsäng Klädregler Basala hygienrutiner Det är framförallt följsamheten av sprit före handskar och användandet av förkläde som behöver förbättras. Vi kommer att ha ett stort fokus på hygienområdet under Översikt punktprevalenser

5 212 Riskbedömingar 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. Förvärvade trycksår 1 71 År 212 Fallriskbedömda Trycksårsbedömda Vi fortsätter arbeta med stickprovskontroller av följsamheten av rutinen för riskbedömning för trycksår. 1 % 9 % 8 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. År 212 Andel förvärvade under sjukhusvistelsen Andel patienter med trycksår grad 2-4 Ingen patient på AVA har utvecklat trycksår under 212. Förebyggande åtgärder 1 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. 6 År 212 Andel patienter med fallförebyggande åtgärder Ett mål är att tillsätta ett fallombud på AVA för att på ett mer aktivt sätt arbeta med dessa frågor. Översikt punktprevalenser 81

6 212 MRSA Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler som vid inskrivning har riskfaktorer för MRSA, definierat enligt Smittskydd Stockholm - SLL`s, handlingsprogram Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per kvartal årligen. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Kliniken har 1 % följsamhet av odlingsrutinen för riskfaktorer för MRSA inom slutenvården, AVA. På akutmottagningen mäter vi samtidigt följsamhet av korrekt identifiering av riskfaktorer samt dokumentation av dessa. Även detta resultat var 1 %. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler om de vid mättillfället har en vårdrelaterad (VRI) enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Inga förvärvade vårdrelaterade infektioner har identifierats på AVA under 212. Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observerar 1 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka samt vecka Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Täckningsgrad: 1 %, totalt 17/17 avdelningar Trycksår Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner gällande riskbedömning och dokumentering av trycksår. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal. Täckningsgrad: 1 % Analys: Ingen patient på AVA har utvecklat trycksår under 212. Vi fortsätter arbeta med stickprovskontroller av följsamheten av rutinen för riskbedömning för trycksår. Fallriskbedömning Beskrivning: Punktprevalensmätning vid ett tillfälle för samtliga inneliggande patienter. Antal/andel riskpatienter för fall som inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning blivit fallriskbedömda med instrumentet Downton samt antal/ andel av dessa med identifierad hög risk (dvs Downton 3 ) som hade fallförebyggande åtgärder insatta. Tidsperiod: 212. Datakälla: Journalsystemet Cosmic. Täckningsgrad 1 %. Analys: Kliniken har 8 rapporterade falltillbud under 212. Inga vårdskador har dokumenterats. Fallriskbedömning ska göras på de patienter som har en identifierad risk för att falla. Riskfaktorer för fall är ålder 65 år eller äldre och/eller neurologisk funktionstillstånd och/eller kognitivt sjukdomstillstånd. Fallriskbedömning görs enligt bedömningsmallen Downton. Ett mål är att tillsätta ett fallombud på AVA för att på ett mer aktivt sätt arbeta med dessa frågor. Fallrisk är även ett område vi skall lyfta på avstämningsmöten för att identifiera vårdskaderisker inför och under arbetspassen. Analys: Sjukhusets och även klinikens resultat av observationsstudier för de basala hygienrutinerna är fortfarande lågt. Det är framförallt följsamheten av sprit före handskar och användandet av förkläde som behöver förbättras. Vi kommer att ha ett stort fokus på hygienområdet under 213. Vikten av att följa de rutiner som finns kommer att påtalas vid de avstämningsmöten, safety briefing, som införs under året. 82 MRSA, VRI, Hygien, Trycksår, Fallriskbedömning

7 212 Benägenhet att rapportera händelser Information och stöd till personal vid negativ 1 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet händelse 9 Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Självskattad patiensäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation CStG CStG Medel akutklin. SLL Medel akutklin. riket Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 94 medarbetare på Akutmottagningen. Svarsfrekvens 59,6 %. Tidsperiod: 211 Datakälla: Indikator. Analys: Mätningar av patientsäkerhetskulturen klargör vilka styrkor och svagheter som finns och fördjupar personalens kunskaper om säkerheten för patienterna. Beskriv åtgärder som vidtagits utifrån resultatet Jämfört med alla enheter i hela landet har vi ett bättre resultat på 8 av 15 frågeställningar än övriga och sämre i 7 av frågorna. Jämfört med akutsjukvård i landet har vi ett bättre resultat i 1 av 15 och sämre i 5 av frågeställningarna. Då vi jämför oss med akutsjukvård inom SLL har vi ett bättre eller lika resultat i 12 av frågorna och sämre i 3. Våra styrkor: Samarbete inom vårdenheten Öppenhet i kommunikationen Våra svagheter: Självskattad patientsäkerhetsnivå Arbetsbelastning och personaltäthet. I vårt ständiga förbättringsarbete har vi sedan mätningen anställt fler sjuksköterskor och fortsatt att anpassa arbetstider och arbetssätt till patientflödet. Avvikelser på akutmottagningen hanteras av vårdenhetschef och vårdutvecklare och förs vidare till förbättringsgrupperna respektive berörda specialistgrupper. Patientsäkerhetskulturenkät 83

8 PATIENTFOKUSERAD VÅRD 212 Översikt patientfokuserad vård Patientärenden År År År 212 Ärenden till Patientnämnden Ärenden till patientvägledare Ärenden till patientvägledaren har minskat ytterligare i år trots det ökade patientinflödet till sjukhuset. Vi arbetar aktivt med återkoppling av beröm, klagomål och synpunkter till medarbetare och hela arbetsgrupper Patientenkät Indikator Slutenvård - AVA PUK 1 Riket Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd nytta Rekommendera Det visar att AVA s resultat står sig mycket bra i jämförelse med SLL och riket. De områden vi ser att vi skall fokusera på och förbättra är patientens helhetsintryck samt patientens delaktighet. SLL AVA PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård

9 212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Andel nutritionsbedömda 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 62 År År År 212 Fullständigt bedömda AVA:s medarbetare genomgick under 211 en webb-baserad nutritionsutbildning och detta har i år följts av en nutritionsutbildning med kunskapstest som leder till personliga kompetenskort i nutrition. Resultat Smärta 1 % 9 % Upplever ej smärta som ett problem 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 71 5 År År År 212 VAS -3 i vila Smärta ingår under punkten kvalitet på personalmötesagendan och kommer även att vara en punkt på de avstämningsmöten som kommer att införas i samband med identifiering av vårdskaderisker, safety briefing. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård 85

10 PATIENTFOKUSERAD VÅRD 212 Nutrition Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och dokumenterade åtgärder Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Alla inneliggande patienter ska nutritionsbedömmas vid inskrivning enligt rutin. Bedömning av alla patienter sker redan vid ankomst till AVA. Risk för undernäring ingår i checklista för ankomstsamtal. AVA:s medarbetare genomgick under 211 en webb-baserad nutritionsutbildning och detta har i år följts av en nutritionsutbildning med kunskapstest som leder till personliga kompetenskort i nutrition. Denna utbildning har knappt hälften av medarbetarna genomgått under hösten 212 och resterande kommer att genomgå den under 213. Vi kommer att påbörja arbetet med att införa safety briefing på kliniken. Detta innebär att medarbetare och chef tillsammans reflekterar kring de vårdskaderisker som identifieras inför och under arbetspassen. Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Tidsperiod: 212 Datakälla: Registrerade ärenden till sjukhusets patientvägledare Analys: Ärenden till patientvägledaren har minskat ytterligare i år trots det ökade patientinflödet till sjukhuset. Vi arbetar aktivt med återkoppling av beröm, klagomål och synpunkter till medarbetare och hela arbetsgrupper. Dessa ärenden är även en viktig grund till vårt förbättringsarbete. Ärenden till Patientnämnden (PaN) Tidsperiod: 212 Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden. Analys: Antalet ärenden från patientnämnden har efter förra årets minskning återgått till 21 års nivå. Vi kan se en viss omfördelning av ärenden till patientvägledaren, som sjunkit, och ärenden från patientnämnden som alltså ökat sedan förra året. Flera av dessa ärenden innehåller klagomål/synpunkter som vi delar med annan klinik men även ärenden som helt och hållet endast berör annan kliniks medarbetare men har hänt i akutklinikens lokaler. I dessa fall samverkar vi alltid med berörd klinik då vi svarar och planerar åtgärder. Vi återkopplar alltid till berörda medarbetare samt lyfter ärenden i arbetsgrupper för diskussion. Klagomål och synpunkter på vården är viktig information för oss och detta finns med i vårt förbättringsarbete. Patientenkät Beskrivning: Under våren 212 genomfördes en nationell patientenkät inom den somatiska öppen- och slutenvården i landets samtliga landsting. Nationell Patientenkät är ett samarbetsprojekt som omfattar samtliga landsting i Sverige. På Capio S:t Görans Sjukhus besvarade drygt 7 patienter enkäten. Tidsperiod: våren 212 Datakälla: Enkäten genomförs i samarbete med Institutet för kvalitetsindikatorer, Indikator. Drygt 15 enkäter skickades ut. Undersökningen genomfördes som en postal enkät, men med möjlighet att svara även via ett webbgränssnitt. Svarsfrekvensen var 52,5%. Resultaten redovisas som PUK (patientupplevd kvalitet), i intervallen -1 där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Analys: Vi redovisar här den nationella enkäten som genomfördes inom slutenvården under våren 212. Det visar att AVA s resultat står sig mycket bra i jämförelse med SLL och riket. De områden vi ser att vi skall fokusera på och förbättra är patientens helhetsintryck samt patientens delaktighet. Aktiviteter kopplade till patientens delaktighet finns med i klinikens verksamhetsplan för 213. Kliniken har även följt nedanstående utvalda frågeställningar: Fick du information om i vilken ordning man tog hand om (prioriterade) patienterna? Upplevde du att personalen gjorde allt de kunde för att lindra din smärta? Smärta - punktprevalens Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning tillfrågades patienter tillhörande samtliga inneliggande patienter Mätning av smärtskattning hos patienter som upplevde smärta som problem. Mätningen genomfördes på samtliga inneliggande patienter vid ett och samma tillfälle på hela sjukhuset. De patienter som uppgav smärta som problem 86 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition, Ärenden till Patientvägledare, PAN, Patientenkät, Smärta

11 212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD undersöktes vidare med frågor om bland annat smärtskattning i vila. Patienterna smärtskattades med VAS (Visuell Analog Skala). Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Smärtombudsgruppen har via enkät som utformats av APS, Smärtkliniken, tillfrågat alla inneliggande patienter. Täckningsgrad: 1 % Analys: På AVA skall alla patienter smärtbedömas vid inskrivning. Under vårdtiden skall smärtskattning ske minst en gång vid varje arbetspass. Uppföljning av smärtlindring skall ske ca 3 minuter efter given smärtlindring. Detta skall även dokumenteras i journalen. Följsamheten av dessa rutiner har vid de regelbundna stickprovskontrollerna på AVA legat på 1%. Smärta ingår under punkten kvalitet på personalmötesagendan och kommer även att vara en punkt på de avstämningsmöten som kommer att införas i samband med identifiering av vårdskaderisker, safety briefing. På akutmottagningen har smärtombuden påbörjat ett arbete med att ta fram mål och aktiviteter kopplade till patienternas smärtupplevelse. PATIENTFOKUSERAD VÅRD 87

12 VÅRD I RIMLIG TID 212 Vistelsetid på akutmottagningen Beskrivning: Andelen patienter som inkommit till akutmottagningen där door-to-door-tiden är högst 4 timmar. Exkl. rådgivningspatienter. Tidsperiod: 212. Datakälla: Cosmic akutliggare Täckningsgrad: 1 % (alla inskrivna patienter). Analys: Det ökade inflödet av patienter till akutmottagningen och då speciellt en ökad andel larm och ambulanstransporter har gjort att kliniken haft ett stort fokus på denna indikator. Ökningen av patienter till akutmottagningen var 4,4 % under 212. Sjukhusets övergripande mål är att förbättra patientens vistelse på akutmottagningen, både att förbättra vårdkvaliteten och förkorta själva vistelsetiden. Som ett led i detta anpassar vi ständigt antalet vårdlag och arbetstider till patientflödet. En ledningsläkare handleder och stöttar vårdlagen och en triageläkare finns numera även på kvällar och helger och triagerar patienter tillsammans med ledningssjuksköterska. Vi har även infört omvårdnadsronder på akutmottagningen. Detta innebär att framför allt de äldre patienterna och patienter med stort omvårdnadsbehov rondas varje timme. Syftet är att vi skall tillgodose patientens behov av smärtlindring, mat, dryck, toalettbesök, mm. Alla gående patienter träffar en sjuksköterska direkt i väntrummet mellan kl Under det första kvartalet 213 kommer tester att genomföras för att implementera detta arbetssätt även på natten. Målet är att alla patienter träffar en sjuksköterska i det första mottagandet, dygnet runt. I den yttre triagen gör sjuksköterskan en första bedömning, direkt när patienten ankommer till akutmottagningen. Om patienten bedöms ha ett tillstånd som kräver ett snabbt omhändertagande får denne komma direkt till respektive sektion på akutmottagningen. Kliniken kommer att fortsätta arbetet med övriga kliniker på sjukhuset för att möjliggöra ytterligare direktinläggningar. Det innebär att patienter med vissa diagnoser kan skickas direkt till avdelningen då beslut om inläggning fattats. Detta förkortar patientens vistelsetid på akutmottagning och gör det möjligt för våra medarbetare att snabbare ta hand om övriga patienter på akutmottagningen. Handläggningen av vissa snabbspårspatienter ses över. Till dessa hör patienter med misstänkt djup ventrombos (DVT) som bedöms på akutmottagningen men som direkt efter undersökning får gå till fysiologiska kliniken för snabbare undersökning. Antal och andel patienter med väntetid 4h på akutmottagningen CStG 212 CStG 211 CStG 21 T K M Tot Tot Antal patienter som inkommit till akut-mottagning totalt Antal patienter där door-to-doortiden 4 timmar Andelen patienter där door-todoor-tiden 4 timmar Antal patienter 8 år som inkommit till akutmottagning totalt Antal patienter 8 år där doorto-door-tiden 4 timmar Andelen patienter 8 där doorto-door-tiden 4 timmar % 76% 8% 76 % 79 % % 68% 73% 68 % 71 % 88 VÅRD I RIMLIG TID Vistelsetid på akutmottagningen