Resultat Anestesikliniken

Transkript

1 Resultat :5

2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar (avlidna på IVA och efter utskrivning från IVA) från inskrivning på intensivvårdsavdelningen, dividerat med antalet förväntat avlidna (utifrån beräknad mortalitetsrisk beroende till specifik diagnos). Tidsperiod: 212. Datakälla: SIR. Riskjusterad mortalitet samt bortfall i SAPS Antal patienter som ingår i beräkningen av riskjusterad mortalitet Riskjusterad mortalitet enligt SIR,61,57,6 Bortfall 9,8% 6,4 % 3,9 % Analys: SMR enligt SAPS3 är.61 och är lägre än riksgenomsnitten 212 på,62. Könsuppdelning visar en SMR för kvinnor på,66 och på,57 för män. Alla patienter (546) är inrapporterade men i beräkningen finns ett bortfall på ca 5 % som utgörs av patienter med reservnummer. Av dessa är 9.2% kompletta avseende SAPS KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet

3 9

4 212 Översikt patientsäkerhetsarbete Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser Brister i vårddokumentation, bristande vård samt hanterande av medicinteknisk produkt var de tre vanligast förekommande avvikelserna även under 212. År 21 År 211 År Händelse och riskanalyser År 21 År 211 År 212 Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser Förväxling av sida har under året föranlett en händelseanalys Anmälningsärenden År 21 År 211 År 212 Ersättningsbara anmälningar till LÖF Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS 64 Översikt patientsäkerhetsarbete

5 212 Avvikelserapportering Beskrivning: Vid sjukhuset finns sedan början av 28 ett elektroniskt avvikelsesystem som är gemensamt för samtliga verksamheter. Tidsperiod: 212 Datakällor: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. Antal avvikelser Rapporterade avvikelser Avvikelser fördelat per kategori Klassificering Patientolycksfall Mer än en klassificering Fel på eller felaktigt hanterande av medicinteknisk produkt Brister i vårddokumentation och informationsöverföring Brister i läkemedelshanteringen Bristande vård Bristande tillgänglighet Bristande bemötande 2 Avsiktligt självdestruktiva handlingar hos patient 1 Vårdgarantin ej uppfylld 1 Avvikelser fördelat per allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad Andel 212 Andel 211 Andel 21 Mindre (1) 53 % 5 % 39 % Måttlig (2) 35 % 39 % 39 % Betydande (3) 12 % 11 % 21 % Katastrofal 1 % % % Genomförda händelseanalyser Tidsperiod: 212 Datakälla: Sammanställning i styrkort Analys: Förväxling av sida har under året föranlett en händelseanalys. Dessutom har kliniken deltagit i analyser i samarbete med andra kliniker. Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (21:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Tidsperiod: 212 Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Analys: Under året har inga händelser inträffat vid kliniken som föranlett anmälan enligt Lex Maria. Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF Beskrivning: LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: 212 Datakällor: Rapporterade ärenden från LÖF Antal beslut Antal ersättningsbara 1 1 Andel ersättningsbara 25% % 33 % Analys: Antal rapporterade avvikelser för under 212 har ökat med 5 % jfr med 211. En stort antal rapporter har vidarebefordrats till annan klinik och är därmed inte bedömda vid. Analys: Av inkomna beslut har en skada bedömts som ersättningsbar. Brister i vårddokumentation, bristande vård samt hanterande av medicinteknisk produkt var de tre vanligast förekommande avvikelserna även under 212. Tillförlitligheten för statistik, såväl uppgifter om klassificering som allvarlighetsgrad är ej optimal då definitionen av begrepp i systemet inte är entydig. Vissa avvikelser har därför fått en för hög allvarlighetsgrad. Efterkontroll har visat att inga allvarliga avvikelser undgått utredning. Avvikelser handläggs bl.a. inom temagrupperna och återkopplas på APT och diskuteras vid klinikledningsmöten. Avvikelserapportering, Händelseanalyser, Lex Maria, LÖF 65

6 212 Översikt punktprevalenser MRSA-odling av patienter med riskfaktorer 1 1 (n=1/1) 1 (n=13/13) 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Journalsystem Cambio Cosmic. Vårdrelaterade infektioner Samtliga patienter med riskfaktor är fullständigt odlade. 2 % 19 Andel VRI 15 % 1 % 5 % 13 (n=3/23) Åtgärder för att kontinuerligt kunna registrera VRI, i första hand VAP- samt kateterrelaterade infektioner, kommer att vidtas under året. % (n=/2) År 21 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Följsamhet till hygienrutiner 1 % % 8 % 7 % 6 % 53 5 % 45 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Klädregler Basala hygienrutiner Handskpåtagning efter sprittvätt försvåras av den långa torktiden varför man sannolikt avstår spritning före handskpåtagning. 66 Översikt punktprevalenser

7 212 Riskbedömingar 1 % 9 % 8 % 75 7 % 6 % 5 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. 91 (n=1/11) År 212 Trycksårsbedömda Dokumentation har föbättrats enligt Nortonbedömning. Samtliga patienter med riskfaktor har preventiva åtgärder insatta. Förvärvade trycksår 3 % 25 % 2 % 27 (n=3/11) Andel förvärvade under sjukhusvistelsen Andel patienter med trycksår grad % 1 % 5 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. År 212 Förebyggande åtgärder % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. Andel trycksårsförebyggande åtg. för riskpat. Utifrån bedömningskortet ha fortlöpande genomgångar av hur trycksårsbedömningar skall genomföras och dokumenteras. Översikt punktprevalenser 67

8 212 MRSA Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler som vid inskrivning har riskfaktorer för MRSA, definierat enligt Smittskydd Stockholm - SLL`s, handlingsprogram Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per kvartal årligen. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Samtliga patienter med riskfaktor är fullständigt odlade Q1-Q4. Medarbetare på avdelningen har kännedom om Vårdprogram för MRSA, punktprevalenser för detta utförs lokalt på IVA. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsätta att fokusera på frågan i form av punktprevalenser med åtgärder utifrån resultat. Inom ramen för Temaperiod Hygien genomförs föreläsningar av hygiensjuksköterska. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler om de vid mättillfället har en vårdrelaterad (VRI) enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Fem patienter evaluerade. Ingen VRI. Planerade åtgärder utifrån resultat: Åtgärder för att kontinuerligt kunna registrera VRI, i första hand VAP- samt kateterrelaterade infektioner, kommer att vidtas under året. Detta kommer att ske i samråd med den sjukhusövergripande satsning som pågår. Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observerar 1 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka samt vecka Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Åtgärd: Pågår utredning av lämplig handskkvalitet för ändamålet. Följsamhet till klädsel enligt hygienrutin Beskrivning: Observationsstudier, vid två tillfällen under året, gällande följsamhet till klädsel enligt sjukhuset hygienrutin hos personalen på samtliga avdelningar. Tidsperiod: 212 Datakälla: Vårens mätning utfördes av hygiensjuksköterska och höstens mätning utfördes enligt nationell modell av klinikernas hygienombud. Resultat: Mätningar som utfördes under 212 visar på 1 % följsamhet. Trycksårsförekomst bland slutenvårdspatienter Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner gällande riskbedömning och dokumentering av trycksår. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal. Täckningsgrad: 1 % Analys: Dokumentation har föbättrats enligt Nortonbedömning. Samtliga patienter med riskfaktor har preventiva åtgärder insatta. 3 av 11 patienter hade trycksår vid inskrivningen till IVA. Planerade åtgärder utifrån resultat: Utifrån bedömningskortet ha fortlöpande genomgångar av hur trycksårsbedömningar skall genomföras och dokumenteras. Analys: Handskpåtagning efter sprittvätt försvåras av den långa torktiden varför man sannolikt avstår spritning före handskpåtagning. 68 MRSA, VRI, Följsamhet till hygienrutiner och klädsel, Trycksår,

9 212 Följsamhet antibiotikaprofylax vid operation Beskrivning: Följsamheten till antibiotikaprofylax givet i tid mättes vid två tillfällen 212. Tidsintervallen för optimal antibiotikaprofylax är min före knivstart. Antal inkluderade patienter 212 var totalt 152 st. Antibiotika givet (min före opstart) min (för sent) 11% 12 % 15% min 83% 84 % 77% >45 min (för tidigt) 7% 4 % 8% Analys: Målet att > 9 % ska få antibiotikaprofylax i intervallet min före operationsstart har ej uppnåtts under året. Det finns en trend till att vi ger antibiotika för sent vilket kan resultera i försenad operationsstart för att antibiotika skall gå in i rätt tid. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt fokus på antibiotikaprofylax under 213 i samarbete med Ortopedkliniken, med målsättning att uppnå >9% efterföljsamhet genom förbättrad kommunikation mellan operationssalspersonalen och anestesipersonalen som förbereder patienten. SBAR (Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation) Beskrivning: Punktprevalensstudie enligt SBAR. Undersökningsledaren har lyssnat på 46 rapporter enligt mall. Tidsperiod: Hösten 212 Datakälla: Den för Postop Centralop anpassade SBARmallen har legat till grund för evaluering Rapport enligt malll för SBAR 73 % - - Analys: God rapportering enligt mall men de som inte helt följde mallen lyckades ändå hålla sig till strukturen. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt undervisning i användandet av SBAR som rapporteringsmetod. Utskrivning nattetid från IVA Täljare: Antal patienter med utskrivning levande från IVA till vårdavdelning mellan kl. 22:-6:59. Nämnare: Totala antalet patienter med utskrivning levande från IVA till Vårdavdelning och till Annat sjukhus Tidsperiod: 212 Datakälla: SIR, Svenska intensivvårdsregistret Datakvalitet/felkällor: Reservnummer ej medräknade. Patienter utskrivna till annan IVA av medicinska skäl exkluderas. Antal och andel patienter utskrivna nattetid Totalt antal patienter med utskrivning levande från IVA Antalet vårdtillfällen då patienten skrevs ut nattetid (22:-6:59) Andel vårdtillfällen då patienten skrevs ut nattetid (22:-6:59) Tot K M Tot K M Tot K M ,9 % 4,4 % 3,5 % ,4 % 3,4 % 6,9 % ,2 % 5,1 % 8,8 % Analys: Andel nattliga utskrivningar har ökat (7,2 %) och ligger något högre än riksgenomsnittet (5,1%) Nattlig utskrivning är relaterad till färdigutskrivna patienter t.ex. intoxikerade patienter som ska förflyttas till psykiatriska kliniken, överflyttning till annan IVA eller radiologisk intervention på annat sjukhus. Därutöver kvarligger färdigbehandlade patienter vid behov när vårdavdelningarna behöver avlastning. Om ny IVA-patient anländer under natten kan det därför medföra en nattlig överföring till vårdavdelning. Intensivvård - återintagning till IVA inom 72h Beskrivning: Andel patienter som vårdats på IVA och som inom 72 timmar inom samma vårdtillfälle återintagits till intensivvårdsavdelningen. (Andel oplanerad återinläggning till samma avdelning av totala antalet återin-indexvårdtillfällen med levande utskrivna patienter från samma återinindexvårdtillfälle). Tidsperiod: 212 Datakälla: SIR. Återintagning till IVA inom 72h Antal patienter som ingår i underlaget (återin -indexvårdtillfälle) Totalt 212 Totalt 211 Totalt Antalet av dessa som återtagits till IVA inom 72 timmar inom samma vårdtillfälle Andel återintag % 2,6% 3,6 % 3,5 % Analys: Andelen återintagna inom 72 timmar efter utskrivning från IVA är tydligt lägre än under 211 och lägre än 213 års Antibiotikaprofylax, SBAR, Utskrivning nattetid från IVA, Återintagning IVA 69

10 212 målnivån. Andel återintag 212 (2,6 %) är lika med riksgenomsnittet 212. Åtgärder för att sänka återintaget har vidtagits, bl.a. har vi fortsatt att identifiera riskpatienter vid utskrivning samt ökat uppföljningen av från IVA utskrivna patienter för att tidigt upptäcka försämring på vårdavdelningen. Förstärkt medicinsk intagningsavdelning (IMA) har startat under 212 och har sannolikt bidragit till en förbättrad intensivvårdssituation på sjukhuset. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt fokus på att identifiera riskpatienter vid utskrivning samt uppföljning av utskrivna patienter på vårdavdelningen genom mobila intensivvårdsgruppen, MIG. Arbeta för att införa en intermediär kirurgisk avdelning, analog med den medicinska. Fortsatt uppföljning av återintagna patienter. Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 194 medarbetare på. Svarsfrekvens 7,6 %. Tidsperiod: 212 Datakälla: Indikator. Analys: Landstingens mätningar av patientsäkerhetskulturen utfördes 212 och klargör vilka styrkor och svagheter som finns och fördjupar personalens kunskaper om säkerheten för patienterna. s resultat är i alla avseenden bättre än såväl landstinget som riket. Störst skillnad ses i högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete, samarbete mellan vårdenheter och en icke straff- och skuldbeläggande kultur. Förbättringsområden är fr.a. benägenhet att rapportera händelser samt i viss mån överlämningar och överföring av information. Åtgärder: Handlingsplaner har gjorts för alla sektioner på kliniken. Ett mål är att öka återkopplingen i arbetet mellan alla yrkeskategorier. Rapporteringen av avvikelser ska uppmuntras och handlingstiden och åtgärderna ska påskyndas liksom återkopplingen till den som anmält. Förbättringsverktygen, t.ex. leantavlorna ska användas i högre utsträckning. Chefer och arbetsledare deltar aktivt i förbättringsarbetet. SBAR ska användas rutinmässigt i alla överrapporteringar och överlämningar mellan alla yrkeskategorier. Den lokala varianten av WHO s checklista revideras genom en förbättringsgrupp i ett multidisciplinärt samarbete. Benägenhet att rapportera händelser Information och stöd till personal vid neativ 9 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet händelse 8 Information och stöd till patient vid neativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation CStG CStG Medel Anestesi SLL Medel Anestesi Riket Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenhet Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser 7 Patientsäkerhetskulturenkät

11 212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård Patientärenden 2 Ärenden till Patientnämnden 16 Ärenden till patientvägledare År 21 3 År År 212 Ytterst få fall ärenden till patientvägledare och Patientnämnden utifrån totalt utförda operationer. Andel nutritionsbedömda 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 2 År 21 5 (n=1/2) År 211 År 212 Fullständigt bedömda 63 (n=5/8) Resultaten förbättrade jämfört med tidigare. Majoriteten av patienterna som inte är bedömda har dock insatta nutritionsåtgärder. Patientenkät Indikator Öppenvård - Dagoperation PUK 1 Dagop Dagop Tillgänglighet Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Rekommendera Kommunikation Patientens värderingar Trygg och säker vård PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård 71

12 PATIENTFOKUSERAD VÅRD 212 Patientärenden Analys och åtgärder : Ytterst få fall ärenden till patientvägledare och Patientnämnden utifrån totalt utförda operation (c:a 9 operationer). Nutrition Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och dokumenterade åtgärder Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Resultaten förbättrade jämfört med tidigare. Majoriteten av patienterna som inte är bedömda har dock insatta nutritionsåtgärder. Planerade åtgärder utifrån resultat: Utifrån bedömningskortet ha fortlöpande genomgångar av hur nutritionsbedömningar skall genomföras och dokumentera. Patientenkät Beskrivning: Patientenkäten skickas ut varje månad till slumpvis utvalda patienter som besökt dagoperations avdelningen. Resultaten visar patientupplevd kvalitet för respektive dimension. Tidsperiod: 212. Bemötandestudie Postoperativ avdelning Tidsperiod: 212 Datakälla: Punktprevalensstudie med tillvägagångssätt enligt barometermetoden. Frågeställning: Bra bemötande; Dåligt bemötande; Har ingen uppfattning Bortfall: patienter med demenssjukdom eller som postoperativt inte har förstått instruktionen. Antal och andel nöjda patienter i bemötandestudie Period Antal patienter Antal inkluderade Antal som svarat % nöjda patienter April % November % April % Oktober % Analys: 99 % av de patienter som deltagit i studien anser sig ha fått ett bra bemötande på centrala operations- och uppvakningsavdelningen. Analys: Den upplevda tillgängligheten har förbättrats något medan helhetsintrycket är något sämre. I övrigt väsentligen oförändrat (goda) resultat. Planerade åtgärder utifrån resultat: Ytterligare finslipning av processerna. 72 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientärenden, Nutrition, Patientenkät, Bemötandestudie Postop

13 212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Punktprevalens dokumentation postoperativ smärta Beskrivning: Undersökning av hur patienters postoperativa smärta dokumenteras. Tidsperiod: Data inhämtad 4 december 212. Journaler på patienter, inneliggande den dagen och som under vårdtiden genomgått en operation, granskades. Datakälla: Rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen), övervakningskurvan på IVA och journalen för avancerad postoperativ smärtlindring, täckningsgrad 1%. Smärtombud på berörda enheter och sjuksköterska från Smärtkliniken granskade dokumentationen av smärta utifrån klinikspecifika riktlinjer och dokumenterade tre vårdpass. Uppnådd andel dokumenterade smärtskattningar av klinikspecifika mål % IVA Postop Dagop Avd 49 Postop Centralop År 21 År 211 År 212 Analys: En kontinuerlig förbättring av dokumentationen har skett på Postop Centralop där patienterna smärtevalueras minst varje kvart och observeras på tecken till smärta. Om patienten sover, noteras detta i journalen, men man väcker inte patienten. På postoperativa avdelningen centraloperation ligger smärtskattningen under 3 (enl NRS) vid utskrivning till vårdavdelning. Allt större andel axelopererade patienter får ledningsbedövning. En försämring av smärtdokumentationen har skett på postop dagoperation trots att det görs smärtevaluering minst varje halvtimme och patienten observeras på tecken på smärta dessemellan. Planerade åtgärder: Medarbetarna kommer att medvetandegöras om vikten av att dokumentera den genomförda smärtskattningen. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Punktprevalens dokumentation postoperativ smärta 73

14 EFFEKTIV VÅRD 212 Andel patienter opererade inom priotid Beskrivning: Patienter som ska opereras akut prioriteras i 4 grupper: Prio 1 - operationsstart inom en timme efter operationsanmälan, Prio 2 - inom 4 timmar, Prio 3 - inom 1 timmar, Prio 4 - inom 24 timmar. Tidsperiod: 212. Datakälla: Operationsplaneringsprogram Provisio. Andel patienter som opererats inom priotid % År 21 År 211 År 212 Prio 4 Prio 3 Prio 2 Prio 1 Analys: Hela kedjan, från akutmottagningen, röntgen och lab etc. till operationsavdelningen måste fungera för att patienterna ska kunna bli opererade inom priotid. Det är en komplex och multidisciplinär process där förändringsarbete stadigt givit signifikanta förbättringar. Mål för prio 2-4 har varit > 8 % vilket uppnåtts 212. Prio 1 patienter är ett fåtal per år och statistisk analys svår att genomföra men resultatet för övriga prio-grupper har förbättrats i enlighet med målsättningen. Planerade åtgärder utifrån resultat: Fortsatt arbete multidisciplinärt flödesorienterat för att uppnå > 85 % opererade inom priotid för Prioritetsgrupp 2-4 samt > 7 % inom priotid för Prioritetsgrupp 1. Inställda operationer Beskrivning: Antal elektiva patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar enligt nedan. Avser Centraloperation och Dagoperation. Tidsperiod: 212. Datakälla: Operationsplaneringsprogram, Provisio. Definition av strykning: Andelen operationsplanerade patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar före planerad operation där orsaken är vårdgivarrelaterad. Gäller dock ej operationer som påbörjas 24 timmar efter den planerade inställelsetiden. Inställda operationer Antal elektiva operationsplanerade patienter totalt Antal patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar före planerad operation Andel patienter som fått operationen uppskjuten < 48 timmar före planerad operation Antal patienter som fått operationen uppskjuten <48 timmar före planerad operation p.g.a akuta operationer Andelen av strukna patienter som fått operationen uppskjuten <48 timmar före planerad operation p.g.a akuta operationer, % CStG 212 CStG CStG T K M ,1% 1,6% 2,3% 1,55 % 2,26 % , % 17,9 % 29,8 % 22,55 % 25 % Analys: Den totala strykningsfrekvensen har ökat men är fortfarande låg. Strykningar orsakade av akuta operationer är i stort sett oförändrad. Man kan identifiera minst tre orsaker till strykning; ansträngd vårdplatssituation, ej op-indikation och tidvis stort antal akutfall. Planerade åtgärder utifrån resultat: Utifrån identifierade orsaker se över processer. 74 EFFEKTIV VÅRD Andel patienter opererade inom priotid, Inställda operationer

15 212 EFFEKTIV VÅRD Donation Beskrivning: Andel avlidna med total hjärninfarkt där transplantationskoordinator kontaktats och andel av dessa avlidna där också donation utförts. Tidsperiod: 212. Datakälla: Internt registreringssystem (PAS-IVA). Antal och andel donationer CStG 212 T K M CStG 211 CStG 21 Antal avlidna med total hjärninfarkt Antal avlidna med total hjärninfarkt där transplantationskoordinator kontaktats Andel 1 % 1 % - 1 % 1 % Varav donation har utförts Andel 1 % 1 % - 5 % 25 % Analys: Separat inrapportering av samtliga avlidna respiratorpatienter till SIR visar att inga patienter med total hjärninfarkt har missats. Transplantationskoordinator kontaktas alltid vid total hjärninfarkt. Kontraindikation för donation eller ett icke medgivande till donation har varit skäl till att donation ej genomförts. EFFEKTIV VÅRD Donation 75

16