Resultat Medicinkliniken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat Medicinkliniken"

Transkript

1 Resultat :43

2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt Nationella riktlinjer för strokevård. Tidsperiod: helår Datakälla: Riks-Stroke. Täckningsgrad ca 98 %. Återinsjuknade i stroke inom 28 dagar är exkluderade (på samma sätt som i Riks-Stroke redovisning). Få felkällor förekommer, men siffrorna kan påverkas marginellt av senare registreringar, felaktig diagnossättning. Vidare stör dubbelregistreringar vid olika sjukhus i samband med vårdkedjor täckningsgraden i viss omfattning. Riksgenomsnitt: 87,4 % enligt Riks-Stroke. Antalet strokepatienter totalt på sjukhuset med diagnoskod I61, I63 och I64 (huvud- eller bidiagnos). Antalet patienter av dessa som behandlats vid strokeenhet där behandling tillämpas enl Nationella riktlinjer Andelen av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandling tillämpas enl Nationella riktlinjer, % Tot K M Tot K M Tot K M ,0 % 91,8 % 94,3 % ,6 % 93,1 % 96,3 % % 90 % 90 % Analys: En fortsatt hög andel (93 %) av akuta strokepatienter vid sjukhuset, bereds plats på strokeenhet, vid sektionen för stroke och neurologi under sjukdomens akuta fas. Sjukhuset ligger högre i denna andel än vad som uppvisas i riksgenomsnittet för. Den tidigare noterade sänkningen i antalet strokeinsjuknade inom upptagningsområdet, synes nu ha stabiliserats sig på en ny nivå.. Trombolysbehandling vid stroke Beskrivning: Andel insjuknade i hjärninfarkt som fått trombolysbehandling enligt gällande kriterier för sådan behandling dvs ålder mellan år, som innan insjuknandet är oberoende avseende ADL-funktioner. Tidsperiod: Helår Datakälla: Riks-Stroke samt lokalt register. Täckningsgrad: 100 % avseende trombolyser, ca 98 % avseende antalet. Totalt skedde under året 48 st trombolysbehandlingar vid ischemisk stroke; 14 st kvinnor och män 34 st. Inkluderar patienter som har återinsjuknat före 28 dagar. Riksgenomsnitt: 12,9 % ( års siffror ur Riks-Stroke). Andel insjuknade i hjärninfarkt som fått trombolysbehandling enligt gällande kriterier för sådan behandling 13,0 % Samtliga insjuknade i hjärninfarkt 80 år som tidigare varit funktionsoberoende Antal insjuknade i hjärninfarkt 80 år som fått trombolysbehandling i överensstämmelse med kriterierna Andelen patienter av totala antalet patienter med hjärninfarkt som fått trombolysbehandling Tot K M Tot K M Tot K M ,0 % 9,9 % 14,9 % ,6 % 14,2 % 18,1 % ,6 % 9,0 % 12,0 % SLL 13,4 % 13,6 % 13,4 % Analys: En fortsatt måttligt hög andel av patienter med cerebral infarkt har fått akut behandling med trombolys enligt godkända kriterier. Majoriteten får behandling inom 60 minuter från ankomst till sjukhuset. Mycket få patienter får symptomgivande blödningskomplikationer. Den skillnad mellan könen som noteras uppfattas snarast bero på olika insjuknandeåldrar i stroke av den omfattningen att trombolys är indicerat. Nationella diabetesregistret Nationella Diabetes Registret, NDR, skapades 1996 av Svensk förening för Diabetologi.Registerhållare är läkare vid Diabetescentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Årligen rapporteras vikt, HbA1c, blodfetter, kreatininvärde, förekomst av mikro albuminuri, blodtryck, aktuell behandling, resultat av ögonbottenfoto och fotstatus. (52 mmol/mol motsvarar HbA1c Mono S 6.0 %, 57 mmol/mol 6.5 %). Uppgifter från NDR gällande för Endokrint Centrum. Antal patienter inrapporterade är 921, varav 854 med diabetes typ 1 (519 män, 335 kvinnor), 57 med diabetes typ 2 (40 män, 17 kvinnor) och 10 patienter med oklar/sekundär diabetes. Täckningsgrad: >95 % Totalt Män Kvinnor Riket 2012 Totalt 2012 Medelvärde för HbA1c, mmol/mol Diabetes typ I HbA1c 52 mmol/mol 27 % 29 % 24 % 19% 22 % HbA1c 57 mmol/mol 45 % 45 % 44 % 30 % 38 % Diabetes typ II 200 HbA1c 52 mmol/l 30 % % 28 % 120 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet, Trombolys behandling vid stroke, Mediantid till trombolys

3 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Diabetes typ I BT <130/80 HbA1c 57 mmol/l 54 % % 50 % Diabetes typ II BT <130/80 Andel patienter med blodtrycksbehandling Andel patienter med lipidbehandling 59 % 53 % 68 % 58 % 46 % 53 % % 60 % Typ I 44 % 47 % 39 % 40 % 40 % Typ II 72 % % 79 % Typ I 33 % 33 % 32 % 41 % 32 % Typ II 63 % 63 % 66 % Analys: HbA1c-resultatet för Endokrint Centrum är bättre jämfört med riket. Jämfört med 2012 är resultatet något bättre både för män och kvinnor. Andelen patienter med blodtryck inom målvärdet (129/79) är fler jämfört med med Om målnivån sätts till </= 130/80 uppnår 77 % av individerna med typ 1 diabetes målet (män 72 %, kvinnor 86 %). Det är svårare att göra någon analys för patienter med diabetes typ 2, då flertalet remitterats ut från akutsjukhuset varvid vi bara har ett fåtal och endast de med specialistbehov går kvar på mottagningen. P.g.a av lågt antal är det svårt att beräkna statistik, små variationer kan ge stora förändringar procentuellt. Detta kan vara en förklaring till det sämre blodtrycksresultatet jämfört med Av samma skäl har ingen uppdelning mellan män och kvinnor utförts. Genomgång av blodtrycket för individer med diabetes typ 2 visar att systoliskt blodtryck är något bättre (63 % uppnår målnivån) jämfört med 2012 men det diastoliska blodtrycket ligger något högre, varvid det totalt sett ger ett sämre resultat. Felkällor: Sedan sker rapporteringen till NDR direkt från journal till NDR. Det är läkaranteckningen som medför överföring av information till NDR. Under blev 260 patienter (22 %) ej registrerade i NDR inget läkarbesök. Vid genomgång har majoriteten av patienterna haft diabetessköterskebesök. Endast patienter som accepterar att delta i NDR rapporteras.de patienter som avböjer deltagandet i registret registreras inte och inte heller de patienter som endast har en kort tillfällig kontakt med vår mottagning. Uppgifterna för riket är lästa ur en graf vilket ger större osäkerhet. Uppgifterna för Endokrint Centrum är beräknade siffervärden vilket ger ett säkrare och mer korrekt resultat. IBD-register SWIBREG Tidsperiod: 2014 Datakälla: Health Solutions Målet med SWIBREG är: att utöka kunskapen om Inflammatorisk tarmsjukdom, risker kopplade till sjukdomen och utfallet av medicinsk och kirurgisk behandling att på sikt förbättra vården för den enskilda patienten att utgöra ett beslutsstöd i kliniska vardagen och ökad kunskap om patientpopulationen att underlätta för forskning om sjukdomen registerbaserad forskning såväl som skapande av forskningsformulär direkt i registret. att registret utgör ett stöd för bedömning av effekten av olika behandlingar på lokal, regional och nationell nivå. att kunna synliggöra och väga viktiga parametrar såsom sjukskrivning, inneliggande vård och operationer på lokal, regional och nationell nivå. att ge statistik på den lokala klinikens patientpopulation Nationella riktlinjer för behandling planeras att läggas in som stödfunktion. Registret är indelat i 3 nivåer: A. Nationellt med basala epidemiologiska data B. Nationellt med kvalitets-/uppföljningsparametrar C. Möjlighet till samkörningar i samband med projekt och studier samt att kunna utforma egna moduler vid behov. Genom att registrera val av behandling, behandlingssvar, samt eventuella läkemedelsbiverkningar kommer vi att få en nationell bas för vård av IBD-patienter. Detta kommer att betyda alltmer när nya behandlingsmetoder som biologisk terapi (t ex anti-tnf) och leukocytaferes har introducerats under senare år. SWIBREG möjliggör forskning med kompletterande data till öppenvårds- och slutenvårdsregister, att studera prognos och naturalförlopp hos patienter med IBD men också resultat av medicinsk och kirurgisk behandling. På sikt leder detta till ökade möjligheter att skräddarsy uppföljning och behandling av patienter. Analys: Idag har vi 527 av ca 1070 patienter registrerade i SWIBREG. Målet är att alla IBD-patienter ska registreras under För att uppnå att alla aktuella patienter som givit sitt medgivande förs in i registret, behöver rutinerna vid mottagningsbesöken ses över med bl.a. information till patient, och sedan avsatt tid för komplett införande. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Nationella diabetesregistret, IBD-register SWIBREG 121

4 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Kranskärlssjukdom Beskrivning: RIKS-HIA är ett nationellt kvalitetsregister för akut hjärtsjukvård sedan From 2007 ingår samtliga 74 enheter som vårdar akuta hjärtinfarktpatienter i Sverige i RIKS-HIA. För att åskådliggöra sjukhusens följsamhet av nationella riktlinjer vid akut kranskärlssjukdom redovisas sedan 2005 ett kvalitetsindex. Detta index baseras på nio rekommenderade åtgärder med hög prioritet. Sjukhusen får för varje åtgärd 0, 0,5 eller 1 poäng beroende på hur hög andel av patienterna i varje målgrupp som behandlats enligt nationella riktlinjer. I urvalet ingår endast patienter under 80 år med hjärtinfarkt. Punkt 8 och 9 är regionspecifika och redovisas gemensamt för Stockholms läns landsting. Från och med 2008 är RIKS-HIA sammanslaget med SCAAR, SEPHIA och thoraxkirurgiska registret till Swedeheart. Tidsperiod: Datakälla: Swedeheart/RIKS-HIA. Täckningsgrad 100 % av HIA-vårdade patienter på Capio S:t Görans Sjukhus. Täckningsgrad 100 % för hela sjukhuset för alla patienter med hjärtinfarkt som huvuddiagnos. Kvalitetsindex Utfall Utfall 2012 Utfall ACE-hämmare Kranskärlsröntgen vid NSTEMI ASA mm Betablockad Clopidogrel vid NSTEMI Lipidsänkare Lågmolekylärt heparin. LMWH Tid till reperfusion vid STEMI 0,5 0,5 0,5 9. Andel reperfusionsbehandlade vid STEMI 0,5 1 0,5 Poäng enligt RIKS-HIA:s kvalitetsindex 8 8,5 8 Tid till reperfusion Riket Mediantid från akuten till start av reperfusion 1:08 1:35 Med reperfusion avses i detta fall PCI en mycket hög jämn kvalitet och har bland de bästa resultaten i landet. I jämförelse med 2012 är poängen 8 mot 8,5 poäng föregående år. Avseende de sju första parametrarna som är sjukhusspecifika är kvalitetsindexpoäng oförändrad vilket motsvarar maximal poäng. Parameter 8 och 9 är regionspecifik och har enligt preliminär beräkning minskat 0,5 poäng. Andelen reperfunderade STEMI-patienter på Capio S:t Görans sjukhus uppfyller dock målet för full poäng vilket innebär att 85% av patienterna erhåller reperfusionsbehandling. För den andra regionspecifika parametern tid till reperfusion når inte Stockholmregionen full poäng, utan landar på 0,5 poäng. För att nå full poäng krävs att 90 % av patienterna erhåller intervention inom 90 minuter. Capio St Görans sjukhus som enskild enhet når 88 %, vilket är mycket nära målet, Stockholm som region 86 %. I sammanhanget kan vara av intresse att påpeka att totala antalet patienter med hjärtinfarktdiagnos minskat sedan föregående år. Antalet STEMI-patienter varierar från år till år men trenden är sjunkande, och för var det klart färre än året innan, särskilt dagtid vardagar där antalet nästan halverades. Vi hade således få STEMI som vi åtgärdade på St Göran (20 st) och därmed minskade andelen patienter med kort EKG till reperfusions-tid. Mediantiden för STEMI dagtid, åtgärdade på St Göran är 36 minuter (EKG - nål). När man tittar på totala mediantiden för EKG till nål skall man vara medveten om att det är en blandning av dagtid-jourtid, av PCI StG-PCI KS Solna samt en blandning av patienter med reperfusionsgrundande EKG på akuten respektive i ambulans. Dagtid blir det oftast längre EKG-nål tid när pat kommer via ambulans-ekg jämfört med när EKG tas på akuten och går direkt till lab. Nattetid är förhållandet det omvända eftersom pat ska omdirigeras till KS Solna vilket går snabbare när pat redan är i ambulans. För patienten är det dock alltid bäst och snabbast att få sin STEMI diagnosticerad i ambulansen (även dagtid) även om det ibland ger oss längre EKG-nål tider. Täckningsgraden för registrering är 100 % då vi aktivt registrerar patienter som vårdats även på annan enhet än HIA. SHIP gruppen (Stockholms HIA- och PCI-ansvariga läkare) har denna vårdprocess som fokusområde för att i framtiden kunna erbjuda ännu bättre vård till patienter med akut koronart syndrom. Ovan angivna analys och dokumenterade data lämnas med förbehåll om att den slutgiltiga rapporten från Riks-HIA inte ännu är publicerad. 200 Analys: Capio S:t Görans Sjukhus uppvisar återigen mycket fina kvalitetsdata för. Sjukhuset redovisar sedan flera år 122 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Kranskärlssjukdom

5 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD SEPHIA (Sekundärprevention efter hjärtinfarkt) Beskrivning: Uppföljning av patienter yngre än 75 år som haft hjärtinfarkt och registrerats i RIKS-HIA. Tidsperiod: till , uppföljning 12 månader efter utskrivning. Datakälla: SEPHIA (Del av Swedeheart). Täckningsgrad SEPHIA : 92% på mot 88% för riket Analys: ökade antalet registreringar i rikssvikt vilket var ett fokusområde från Registret håller för närvarande på med att omarbeta hur täckningsgraden skall registreras och analyseras varför vi har vissa svårigheter att tolka inkomna data. Nedanstående siffror ser vi därför fr. a. som indikatorer på vart vårt arbete är på väg och inväntar nya direktiv från registerhållarna inför kommande årsrapporter. Vi kommer då med större säkerhet kunna utläsa till vilken grad vi kan generalisera och dra slutsatser för alla hjärtsviktspatienter på vår klinik. Ur årsrapporten följer här några exempel på viktiga mätvariabler som rör måluppfyllelse gentemot guidelines och annat som är mer deskriptivt Riket Nedanstående mätvariabler anges för Capio St. Görans sjukhus resp Stockholms läns landsting och riket som helhet. 9 Deltagande i fysiskt träningsprogram 61 % 68 % 45 % Uppnått mål LDL-kolesterol under 2,5 61 % 59 % 73 % Uppnått mål systoliskt blodtryck under % 58 % 68 % Rökfrihet 84 % 80 % 87 % Analys: Capio S:t Görans Sjukhus deltar sedan drygt 4 år i registrering och uppföljning av sekundärprevention efter hjärtinfarkt i SEPHIA. I jämförelse med hela riket har vi en hög deltagandefrekvens i fysiska träningsprogram. Vi ligger något under rikssnitt i måluppfyllelse vad gäller blodtryck och LDLkolesterol. Vårt multiprofessionella arbete fortsätter för att förbättra sekundärpreventionen på sjukhuset. Under gjordes projekt för att hitta bästa struktur för uppföljning genom ett pilotprojekt bla. Vi har under hållit vidareutbildning för läkar- och sköterskegrupperna samt har tagit fram ett nytt strukturerat vårdprogram för att förbättra omhändertagandet. De mesta av dessa insatser gjordes under det sista kvartalet så vi förväntar oss se effekterna av detta under Under 2014 planerar vi även en mera standardiserad uppföljning från utskrivningsdagen. RiksSvikt Beskrivning: Resultat med avseende på utredning och behandling för patienter som registrerats i RiksSvikt Tidsperiod: Datakälla: RiksSvikt, nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt. Om inget annat anges redovisas mätvariabeln som procent av alla registrerade patienter och alla registreringar. Tittar man istället endast på den senaste registreringen för varje patient blir det små numeriska skillnader men inga stora skillnader i inbördes förhållanden mellan vårt center, landsting och rike. Mätvariabler i % av registr. SLL Riket RAS-blockad % måldos ACEi Betablockad % måldos betabl MRA hos NYHA-kl. III-IV CRT-P 4,1 3,2 2,0 CRT-P endast senaste reg CRT-D 8,1 9,7 4,2 CRT-D endast senaste reg. 5,3 6,7 3,3 ICD 2,3 5,3 3,5 ICD endast senaste reg. 2,3 3,9 3, AK** vid förmaksflimmer Antal vårdtillfällen eller mottagningsbesök som registrerats i RiksSvikt BNP/NTproBNP mätt *MRA (mineralokortikoidreceptorantagonister) **AK (antikoagulantiabehandling) KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD SEPHIA, RiksSvikt 123

6 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Under de kommande åren fortskrider det landstingsövergripande projektet 4D hjärtsvikt med målet att göra utredning och behandling likvärdig över hela länet och vi ser att både Rikssvikt och andra kvalitetsvariabler kommer kunna vara till nytta för att följa och utvärdera denna process. I och med den kommande implementeringen av SVD (strukturerad vårddata)-projektet ser vi också att täckningsgraden kommer att kunna öka markant då kvalitetsregister blir en del i journalen. Pacemakerregistret Beskrivning: komplikationsandel vid pacemakerinläggning Tidsperiod: Datakälla: Pacemakerregistret, Täckningsgrad 100 %. Andel komplikationer Capio S:t Göran 2,6 % 4,65 % 2,47 % Nationellt - - 6,2 % Analys: Årets komplikationer är färre än år 2012 och är åter är på så låg nivå som år Efter förra årets ändring avseende preoperativt tvättrutin har andelen infektioner minskat kraftigt. I år har vi delat upp komplikationer till tre kategorier, ren pacemaker, ren ICD samt biventrikulärpace/icd komplikationer har hittills noterats på sammanlagt 340 operationer (2,6 %). 7 av dessa komplikationer är utgående från rena pacemakeroperationer som beräknades till 278 stycken (2,5 %), 1 komplikation är relaterad till totalt 26 stycken ren ICDoperationer (3,8 %), och till slut utgår 1 komplikation från sammanlagt 36 sviktdevicer (2,8 %). I sviktdevicer ingår såväl CRT-P samt CRT-D. Sammanlagt antal CRT-P under året beräknas till 15 stycken (13 män, 2 kvinnor) samt 21 stycken CRT-D (15 män samt 6 kvinnor). Bland CRT-P operationer har ingen komplikation noterats, däremot har det noterats en komplikation bland CRT-D operationer. Räknar man i ICD gruppen, både rent ICD samt CRT-D, så har vi sammanlagt 2 komplikationer av sammanlagt 47 operationer, vilket ger en komplikationsfrekvens på 4,3 %. Sammanfattningsvis bedöms andelen komplikationer både avseende pacemaker och ICD lågt på S. T Görans sjukhus. Att frekvensen är något högre bland ICD/CRT-gruppen beror på låg frekvens av dessa operationer. 124 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Pacemakerregistret

7 09

8 Översikt patientsäkerhetsarbete Antal anmälda avvikelser År 2011 År År Antal anmälda avvikelser Under har vi arbetat med att förbättra återkoppling av avvikelser, t.ex via fast punkt på personalmöten, att avvikelser sätts upp på enhetens förbättringstavla och via information i klinikens patientsäkerhetsbrev till alla medarbetare. Händelse och riskanalyser 30 Genomförda riskanalyser 25 Genomförda händelseanalyser År År År Det proaktiva arbetet med riskanalyser är mycket viktigt. Vi har utbildade riskanalysledare på kliniken, vilket möjliggör genomförande av omfattande riskanalyser. Anmälningsärenden Ersättningsbara anmälningar till LÖF ,5 6 3, År 2011 År 2012 År Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål IVO Antal anmälningar enligt Lex Maria har ökat jämfört med tidigare år [...] Vi ser detta som en följd av att fler risker och negativa händelser kommer till ansvarigas kännedom än tidigare. 126 Översikt patientsäkerhetsarbete

9 Avvikelserapportering Beskrivning: Vid sjukhuset finns sedan början av 2008 ett elektroniskt avvikelsesystem som är gemensamt för samtliga verksamheter. Tidsperiod: Datakällor: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest Antal Bedömda avvikelser fördelade per kategori Brister i vårddokumentation och informationsöverföring 18,4 % 22,6 % 22,9 % Patientolycksfall 26,8 % 37,1 % 45,5 % Brister i läkemedelshanteringen 8,1 % 11,7 % 8,7 % Bristande vård 14,7 % 14,3 % 11,6 % Bristande tillgänglighet 5,0 % 6,5 % 4,8 % Fel på eller felaktigt hanterande av medicinteknisk produkt 1,8 % 4,5 % 2,2 % Hot och våld 0,2 % 0 % 0,15 % Mer än en klassificering 1,2 % 1,8 % 2,2 % Bristande bemötande 0,3 % 0,9 % 1,9 % Avsiktligt destruktiva handlingar hos patient 0 % 0,3 % 0,15 % Avsteg från sekretess och tystnadsplikt 0,2 % 0 % 0,15 % Avvikelser fördelade per allvarlighetsgrad: Mindre 47 % 49 % 51 % 856Måttlig 47,5 % 42 % 42 % Betydande 5 % 8 % 6 % Katastrofal 0,5 % 1 % 1 % Analys: har sedan länge ambitionen att avdramatisera avvikelserapportering och istället uppmuntra till ökad rapportering och förbättringsförslag. Varje avvikelse visar på en brist i verksamheten och samtidigt på en möjlighet till förbättring. Avvikelserapporteringen är därför en värdefull källa för vårt förbättrings- och utvecklingsarbete. ser vi ånyo en ökning av antalet avvikelserapporter. I slutet av 2012 genomförde klinikens patientsäkerhetsgrupp, på uppdrag av klinikens ledningsgrupp, en kartläggning av varför medarbetare ibland avstår att rapportera. Den absolut största orsaken identifierades som avsaknad av återkoppling på avvikelser. Under har vi arbetat med att förbättra återkoppling av avvikelser, t ex via fast punkt på personalmöten, att avvikelser sätts upp på enhetens förbättringstavla och via information i klinikens patientsäkerhetsbrev till alla medarbetare. Vi följer andelen återkopplade avvikelser kvartalsvis i klinikens styrkort. Under har andelen dokumenterad återkoppling på avvikelser ökat till 54 %, jämfört med 41 % 2012, vilket visar att vi har behov av fortsatt fokusering på detta. Under har vi även fortsatt lyfta vikten av att alla yrkeskategorier rapporterar avvikelser. Vi har därför valt att följa olika yrkeskategoriers rapporteringsbenägenhet kvartalsvis. Andelen avvikelserapporter som har skrivits av läkare var %, 2012 och har andelen visat 11 %. Den stora gruppen avvikelserapporter finns även under under kategorierna Patientolycksfall och Brister i vårddokumentation och informationsöverföring. De allra flesta avvikelser som hamnat under kategorin Patientolycksfall rör sig om fallincidenter. Efter flera års aktivt fallförebyggande arbete och information om att avvikelserapport ska skrivas vid fallincident ser vi nu att andelen avvikelser under kategorin Patientolycksfall minskar. Förhoppningsvis är detta ett tecken på att vi nu införskaffat de fallriskförebyggande hjälpmedel som vår verksamhet har störst nytta av och grundat det fallriskförebyggande tänkandet hos medarbetarna. Under slutet av har vi satt ytterligare fokus på detta. Samtliga vårdavdelningar har sedan tidigare utsedda fallombud med ansvar för de fallförebyggande hjälpmedlen, utbildning och aktiviteter som till exempel snubbelronder. Klinikens fallombud har i år fått i uppdrag att genomföra en klinikövergripande inventering av det fallförebyggande arbetet, inklusive inventering av den befintliga fallförebyggande utrustningen på avdelningarna. Detta i syfte att identifiera ytterligare förbättringsmöjligheter. Arbetet ska utmynna i en standard som ska omfatta alla aspekter av det fallförebyggande arbetet. Fallombudens förbättringsförslag har nu förankrats i klinikens klinikledning för beslut av framtagna förslag. Bland många förslag finns översyn av möjligheten att ta in volontärer till patienter med hög fallrisk, att starta ett armbandsprojekt för att på ett diskret och enkelt sätt identifiera patienter med hög fallrisk för all personal, att läkemedelsavstämning och paramedicinsk fallriskbedömning finns med på rondmall och att mer individanpassade fallriskförebyggande åtgärder sätts in som t. ex när och varför tillsyn ska ske med angivna klockslag samt att alla nya sängar som köps in ska vara av den extra låga modellen. Vi har även granskat underkategorier, som rör vårddokumentation och informationsöverföring, i syfte att identifiera och initiera förbättrings projekt för att i detta avseende förbättra patientsäkerheten. Detta har till exempel lett till att mallar och funktioner i vårt elektroniska journalsystem förbättrats. Under våren genomfördes en multiprofessionell SBAR-övning på samtliga av medicinklinikens enheter under ledning av klinikens patientsäkerhetsgrupp. Flertalet av medicinklinikens avvikelserapporter är av mindre eller måttligt allvarlig karaktär. För alla avvikelser av allvarlig eller komplex karaktär görs en händelseanalys för att klarlägga de bakomliggande orsakerna och ge möjlighet att sätta in förbättringsåtgärder. Avvikelserna poängsätts via en matris vid Avvikelserapportering 127

10 bedömningen och de som generar en hög poäng (8 eller högre) bör diskuteras med verksamhetschef för ställningstagande till händelse/riskanalys eller Lex Maria-anmälan. Även avvikelse med lägre riskvärde kan vara aktuell för risk- eller händelseanalys om sannolikheten för upprepande är mycket stor eller om allvarlighetsgraden är katastrofal. Vi ser att medarbetares förbättringsförslag i avvikelser är en viktig källa till förbättringsarbetet. År 2012 gav avvikelserapporterna 466 förbättringsförslag som togs med i förbättringsarbetet. bidrog avvikelsernas med 520 förbättringsförslag. Även andelen avslutade avvikelser som har åtgärder insatta har ökat, från 86 % 2012 till 93 %. Då vårt elektroniska avvikelsesystem erbjuder begränsad tillgång till statistik, tar vi kvartalsvis manuellt fram statistik som gås igenom på kvartalsuppföljningarna. Denna statistik ger oss möjlighet att se samband och variationer, vilket har lett till att vi under har fortsatt ett förbättringsarbete för att få fler avvikelser bedömda i rätt tid och bedömda med samsyn. Ett led i detta arbete är att en lathund tagits fram till cheferna som handlägger alla avvikelser med tips och stöd. Genomförda händelseoch riskanalyser Beskrivning: Antal genomförda händelse- och riskanalyser Tidsperiod: Datakälla: Slutförda händelse- och riskanalyser registreras av klinikens kvalitetscontroller. Täckningsgrad 100 %. Analys: Vi arbetar aktivt med händelseanalyser och en utredning görs alltid i samband med allvarliga händelser. Händelseanalyser görs regelmässigt för att klarlägga fakta inför ställningstagande till ev anmälan enligt Lex Maria och bifogas alltid i de fall anmälningar görs. Händelseanalyser är också ett sätt för oss att få in patientupplevd kvalitet i patientsäkerhetsarbetet, då vi sedan flera år tar in synpunkter och upplevelser från patienten, och/eller dennes närstående, när vi gör händelse analyser. I medicinklinikens patientsäkerhetsgrupps är flertalet av representanterna utbildade i händelseanalysmetodiken, vilket underlättar arbetet. Bland förbättringsförslagen från händelseanalyserna ses information och undervisning inom olika områden, översyn och revidering av rutiner, förbättringsarbeten för specifika patientgrupper, arbete för att göra sjukhuset säkrare samt analys av till exempel olika flöden. Samtliga händelseanalyser har presenterats för medarbetarna. Under har flera händelseanalyser genomförts i samverkan med andra vårdgivare, något som är viktigt ur patientsynpunkt då patienterna gynnas av förbättringar i hela vårdkedjan. Det är mycket viktigt att dra lärdom av negativa händelser och att sprida kunskapen i verksamheten, men det är lika viktigt att lära av det som vi gör bra genomförde vi för första gången en positiv händelseanalys där vi belyste framgångsfaktorer istället för att granska brister. Vi fann att denna lärdom kompletterade vårt förbättringsarbete och vi har sedan dess fortsatt att belysa både negativa och positiva faktorer när händelseanalyser genomförs. Detta har visat sig vara av stor betydelse för medarbetarna och intresset är stort när vi presenterar resultatet av händelseanalyser för olika personalgrupper. Det proaktiva arbetet med riskanalyser är mycket viktigt. Vi har utbildade riskanalysledare på kliniken, vilket möjliggör genomförande av omfattande riskanalyser. Omfattningen av analyserna har de senaste åren ökat, vilket har medfört att antalet analyser inte ökat. Värdet av analyserna är dock större då de ger resultat för stora områden och processer. Under har till exempel en riskanalys över patienter med isoleringsbehov och påverkan på medicinklinikens enheter vid byggnation av Nya akuten genomförts. Presentationen av riskanalyserna har bidragit till att stärka patientsäkerhetskulturen på kliniken och gett oss möjlighet att upptäcka risker samt förebygga dem för stora patientgrupper samt göra omplaneringar. Redan 2011 började vi involvera patienter/närstående också i det proaktiva patientsäkerhetsarbetet. Framförallt genom att intervjua dem i samband med riskanalyser. Deras synpunkter är en viktig källa för att säkerställa att förbättringsförslagen verkligen gynnar våra patienter. Ibland kan små förändringar som vårdpersonalen inte prioriterat vara av stor vikt för patienternas nöjdhet. Det aktiva arbetet med risk- och händelseanalyser kommer att fortsätta under påbörjade vi även två säkerhetsfunktionsanalyser som slutfördes. Vi ser att analysmetoden ger oss möjlighet att strukturerat studera olika skyddsbarriärer och hur de fungerat vid ett tillbud eller negativ händelse, dvs. att systematiskt kartlägga säkerheten i vårt system. Metoden är ett kompletterande stöd för att förbättra de skydd som finns idag, samtidigt som involverade medarbetar uttrycker att de känner stöd när de får ta del av resultatet. Vi arbetar även med att se över om omhändertagandet av personal som varit involverad i negativa händelser kan förbättras. Om vi kan optimera omhändertagandet av personalen, ökar möjligheterna för en bra patientsäkerhetskultur där patienter och närstående ges ett bra stöd och fullgod information. 128 Genomförda händelse- och riskanalyser

11 Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Analys: Antal anmälningar enligt Lex Maria har ökat jämfört med tidigare år. gjorde 9 anmälningar enligt Lex Maria jämfört med 7,5 anmälningar 2012 och 3,5 anmälningar Vi ser detta som en följd av att fler risker och negativa händelser kommer till ansvarigas kännedom än tidigare. Medarbetarna visar större medvetenhet och aktivitet i patientsäkerhetsfrågor. Att patientsäkerhetskulturen på kliniken är god vittnar även patientsäkerhetskulturmätningen om. Vid samtliga händelser som har lett till en Lex Maria-anmälning har händelseanalys genomförts, förbättringsförslag har framtagits och åtgärder för att förhindra upprepning har genomförts. Under 2014 kommer vi ha fortsatt fokus på att förbättra flöden och rutiner kring anmälningsärenden samt att prioritera att beslutade åtgärder genomförs inom fastställd tid. Anmälningar till IVO, enskildas klagomål Beskrivning: Den som råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården, kan göra en anmälan IVO Tidsperiod: Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från Socialstyrelsen, Enheten Enskildas Klagomål. Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF Beskrivning: LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: Datakällor: Rapporterade ärenden från LÖF Nyanmälda ärenden kopplade till egna kliniken Antal beslut från LÖF Varav ersättningsbar skada Analys: Antal anmälningar till LÖF och beslut om ersättningsbara skador har ökat de senaste åren. Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) presenterar årligen detaljerad statistik över verksamhetens anmälda skador. Vi undersöker därvid inkomna ärenden, kategoriserar dem och analyserar skadorna för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten, och vidtar om möjligt åtgärder för att förhindra upprepning. Vid enstaka fall har vi genomfört en händelseanalys för att få klarhet kring händelsen. Beslut om ersättningsbar skada härrör ofta från tidigare mätperiod, 5/6 beslut som inkom under 2012 härrör från vårdtillfällen Analys: På medicinkliniken har antalet enskilda klagomål minskat jämfört med Allt fler väljer dock att anmäla till både Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Vi tror att allt fler får information om vart man kan vända sig om man har synpunkter, både här på sjukhuset och i samhället. Vi arbetar kontinuerligt med att öka patientsäkerheten och granskar alla anmälningar till Enheten för Enskilda klagomål i syfte att förebygga ev brister i verksamheten och vidta åtgärder för att förhindra upprepning. Vid behov genomförs en händelseanalys för att kunna ge både patienten och IVO ett så fullständigt svar som möjligt. Lex Maria, Anmälningar till IVO, Anmälningar LÖF 129

12 Patientsäkerhetskulturenkät maj Capio S:t Görans Sjukhus totalt Projektnamn/Datum Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget resulterat i 623 svar från s medarbetare. Svarsfrekvens 70,2 %. Tidsperiod: (3 mätningar) Datakälla: Indikator. Analys: Mätningar av patientsäkerhetskulturen klargör vilka styrkor och svagheter som finns och fördjupar personalens kunskaper om säkerheten för patienterna. s kardiologisektion genomförde mätningen som pilot Mätningen resulterade i att förbättringsområdena Information och stöd till patient vid negativ händelse och Överlämningar och överföringar av patienter och information identifierades. En multiprofessionell projektgrupp tillsattes som granskade patientsäkerhetslagen. Projektgruppen utarbetade därefter en poster som tydliggjorde vårdens ansvar vad gäller avvikelserapportering och skyldigheten att göra patienterna delaktiga vid avvikelser. Projektet resulterade i ytterligare en poster med patientdelaktighet i vården som presenterats på nationella patientsäkerhetsdagen. Även ett anslag som finns på avdelningarna togs fram, där patienterna görs uppmärksamma på patientsäkerhet, t.ex. att medarbetarna spritar händerna före Capio S:t Görans Sjukhus vårdaktiviteter. Mätningen medverkade också till att strukturerad kommunikation, SBAR, infördes för att säkra kommunikationen mellan enheterna. Även rapportbladet för mottagande av rapport om patient från akutmottagningen strukturerades enligt SBAR genomförde medicinklinikens övriga enheter mätningen av patientsäkerhetskulturen. Resultatet påvisade tydligt stora skillnader mellan olika avdelningar och olika yrkeskategorier. Klinikens första linje-chefer har därför genomfört noggranna analyser av resultatet på enhetsnivå. Generellt kan man dock på kliniknivå se att läkarnas motivation att avvikelserapportera är ett förbättringsområde, liksom att öka läkargruppens aktiva deltagande i preventivt arbete. Åtgärder som vidtagits under 2012 är till exempel införandet av multiprofessionell sektionsgemensamma möten där redovisning av avvikelsestatistik och resultat från punktprevalensmätningar sker. När det gäller sjuksköterske- och undersköterskegruppen har vi identifierat ett behov av utbildning och stabilitet som viktiga delar i ett åtgärdsprogram. Under 2012 har vi därför påbörjat en ökad satsning på fortbildning, men också genomfört insatser för att minska omsättningen av personal. De enheter som vid tiden för enkäten hade störst förbättringsutrymme på dessa delar har under 2012 utvärderat insatserna. Resultatet är påtagligt positivt, med nöjda personalgrupper och en personalomsättning som har minskat drastiskt. 130 Patientsäkerhetskulturenkä

13 genomförde alla medicinklinikens enheter mätningen av patientsäkerhetskultur. Svarsfrekvensen blev då 74,1 %. Resultatet visade dock ånyo stora skillnader mellan olika avdelningar och olika yrkeskategorier, varvid klinikens första linje-chefer har genomfört noggranna analyser av resultatet på enhetsnivå och redovisat analyserna för verksamhetschefen. Övergripande så hade dimensionen Benägenhet att rapportera händelser lägst resultat, 47 och dimensionen Samarbete inom vårdenheten, 87, högst resultat. Förbättringsarbetet utifrån de dimensioner med sämst resultat beskrivs under rubriken Avvikelserapportering. Glädjande vid års mätning var att resultaten av dimensionerna Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete och Samarbete mellan vårdenheterna var över riksmedelvärdet, några av grundstenarna för en ökande patientsäkerhetskultur. Koronarangiografi/PCI, SWEDEHEART-SCAAR Beskrivning: Andel komplikationer vid koronarangiografi/ PCI jämfört med riket Tidsperiod: Datakälla: SWEDEHEART. Täckningsgrad 99 %. Komplikationer vid angiografi (469 st) Komplikationer vid angio+pci (465 st) Komplikationer på angiolab Komplikationer på avd. Totalt: St Göran/Riket (lab +avd) 0 % 0,6 % 0,6 % /1,8 % 1,2 % 2,6% 3,8 % /6,6 % Analys: Sjukhuset har mycket få komplikationer vid enbart koronarangiografi. Tack vare hög andel radialispunktioner (ca 75 %) är blödningskomplikationerna något lägre än i riksgenomsnittet. Vid samtidig PCI är komplikationsfrekvensen också låg och ligger under riksgenomsnittet. Lindriga komplikationer utgörs av behandlingskrävande arytmi, hemodynamisk påverkan och bestående sidogrensocklusion (på angiolab), lindrig vaskulär komplikation, allergisk reaktion samt lindrig blödning (på avd). 3 ledde till pseudoaneurysm, neurologisk komplikation (1 st), intrakoronar trombbildning vid lång PCI (1 st), kateterorsakad väggdissektion (1 st) samt 1 patient som skickades till subakut CABG dagen efter PCI. Felkällor: Komplikationer på lab fylls i av operatören direkt efter proceduren men olika tolkning av vad som räknas som komplikation kan göra att siffrorna skiljer sig åt mellan olika sjukhus (t ex bestående sidogrensocklusion, vaskulär komplikation och hemodynamisk påverkan). Komplikationer på avdelning läggs in i efterhand och en underrapportering av samtliga komplikationer förekommer sannolikt på många sjukhus (även på St Göran), särskilt de som skickar patienter till hemsjukhuset under vårdtiden. Det finns också traditionellt en allmän underrapportering av lindriga blödningskomplikationer samt av små procedurrelaterade hjärtinfarkter (markörstegringar i kombination med bröstsmärtor under eller efter PCI), beroende på val av biokemisk hjärtskademarkör efter PCI. Många sjukhus har slutat med rutinmässig provtagning efter PCI, i frånvaro av symtom, och man använder därtill CK-MB som biokemisk hjärtskademarkör. Denna markör är avsevärt mindre känslig för att detektera små hjärtmuskelskador i samband med PCI, jämfört med Troponinmarkörerna som används vid diagnos av spontan hjärtinfarkt. Trots att vi på StGöran övergick till CK-MB under har vi en högre andel procedurrelaterade hjärtinfarkter hos oss (6 st eller 1,2 % av samtliga PCI) jämfört med riket (0,5 %) vilket är en avsevärd underrapportering. Genusperspektiv: Av totalt 934 st procedurer var 32 % kvinnor och av 465 st PCI var 25 % kvinnor. Medelåldern för kvinnor som gjorde PCI, var 71 år, jämfört med 66 år för män. Då antalet komplikationer är så få är det svårt att se några tydliga könsskillnader avseende allvarliga komplikationer. Erfarenhetsmässigt är blödningar vanligare hos kvinnor, särskilt efter ljumskstick, men där har vi inte registrerat särskilt många allvarliga sådana. Andra kvalitetsindikatorer: Mediantid EKG till nål vid ST-höjningsinfarkt: 36 minuter Mediantid akuten till nål vid ST-höjnings-EKG: 19 minuter Mortalitet 1 år efter PCI vid instabil kranskärlssjukdom ( ): 4,4 % Restenos 1 år efter PCI (2012): 1,4 % Sammanlagt 18 allvarliga komplikationer är registrerade på 934 procedurer (469 angio och 465 PCI), vilket motsvarar 1,9 %. Av de allvarliga komplikationerna utgörs ett av dödsfall i samband med PCI-försök på en 83-årig man med hjärtstillestånd och pågående HLR vid ankomst. De övriga allvarliga komplikationer som registrerats är procedurrelaterad hjärtinfarkt (symtom+markörstegring) (6 st), blödning minor (7 st), varav SCAAR/SWEDEHEART 131

14 Översikt punktprevalenser Följsamhet MRSA-odling av patienter med riskfaktorer 100 % % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 År Källa: Journalsystem Cambio Cosmic. 83 % av sjuksköterskorna på kliniken har kompetenskort i hygien och bedömningskortet för omvårdnadsparametarar är känt av alla medarbetare och ska användas vid inskrivning av alla patienter på kliniken för att säkra kvaliteten i vården. Vårdrelaterade internt förvärvade infektioner 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % 5,9 5,0 3,8 År 2011 År 2012 År Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Andel VRI I arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner ingår förbättringsåtgärder relaterade till basala hygienrutiner för medarbetarna och tydliga riktlinjer vid MRSA, VRE och ESBL. Följsamhet till hygienrutiner slutenvård Följsamhet till hygienrutiner öppenvård % % % 70 % 60 % 50 % % % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 År Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Klädregler Basala hygienrutiner 100 % % 80 % 70 % % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 År Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. 132 Översikt punktprevalenser

15 Riskbedömingar 100 % 90 % % % 60 % % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic År Fallriskbedömda Trycksårsbedömda Under har det bedrivits ett aktivt arbete med att utföra och dokumentera riskbedömningar för trycksår och att sätta in preventiva åtgärder. Förvärvade trycksår 10 % 9 % 8,0 8 % 7 % 6 % 4,8 5 % 4 % 3 % 2 % 1,7 1,4 1 % 0 % År 2011 År 2012 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. Förebyggande åtgärder 3,8 0,4 År Andel förvärvade under sjukhusvistelsen Andel patienter med trycksår grad 2-4 En av aktiviteterna har varit att höja kunskapen i organisationen, 80 % av sjuksköterskorna på kliniken har kompetenskort i trycksårsprevention. Hypotensen är att standardiserade arbetssätt som kompetenskort ger en högre vårdkvalitet 100 % 90 % % 70 % % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2011 År 2012 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic År Andel trycksårsförebyggande åtg. för riskpat. Andel patienter med fallförebyggande åtgärder Klinikens patientsäkerhetsgrupp [...] har uppdrag att arbeta fallförbyggande. Medlemmarna gör snubbelronder och standards för fallförebyggande åtgärder har tagit fram som kommer att utvecklas ytterligare under Översikt punktprevalenser 133

16 MRSA Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler som vid inskrivning har riskfaktorer för MRSA, definierat enligt Smittskydd Stockholm - SLL:s, handlingsprogram Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per kvartal årligen. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal Täckningsgrad: 100 % Analys: s genomsnittliga resultat för de fyra punktprevalenserna under var 90,3 % fullständigt odlade. Däremot har vi inte uppnått vårt åtagande att 93 % av riskpatienterna ska vara fullständigt odlade. Förbättringsåtgärder är att kliniken har startar en hygiengrupp med representant från alla enheter som fokuserar på lokala aktiviteter för att ytterligare höja kvaliteten. 83 % av sjuksköterskorna på kliniken har kompetenskort i hygien och bedömningskortet för omvårdnadsparametarar är känt av alla medarbetare och ska användas vid inskrivning av alla patienter på kliniken för att säkra kvaliteten i vården. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler om de vid mättillfället har en vårdrelaterad (VRI) enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 100 % Analys: Andelen internt förvärvad vårdrelaterad infektion var 3,8 % på kliniken, det är en förbättring mot som visade på 4,3 %. I arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner ingår förbättringsåtgärder relaterade till basala hygienrutiner för medarbetarna och tydliga riktlinjer vid MRSA, VRE och ESBL. Dock är bristen på enkelrum med möjlighet till isolering ett problem men under 2014 kommer kliniken att få tillgång på fler enkelrum. För att skapa en tydligare standard för flödet av patienter med smitta eller risk för smitta har ett flödesschema tagits fram i ett förbättringsprojekt, som utförts av medarbetare, med medklinikens ledningsgrupp som styrgrupp. I de fall flödesschemat inte följs skrivs avvikelser. Under 2014 kommer vidare projekt i att förebygga internt förvärvade infektioner som CVK-projektet som drivs av anestesikliniken och implementeras på sjukhuset. Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observerar 10 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka samt vecka Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Täckningsgrad: 100 %, totalt 17/17 avdelningar Analys: års punktprevalensmätning av hygien har ett mycket bra resultat vad det gäller följsamhet till klädregler, resultatet är 100 % i slutenvården, följsamheten i öppenvården är 97,7 %. En del i det goda resultatet är att kliniken, i kombination med tydlig standard för klädregler, har skapat ett klimat där det är tillåtet att säga till varandra vid eventuella brister i följsamheten till klädreglerna. Basala hygienrutiner har en god följsamhet på 88,9 % i slutenvården men sämre i öppenvården, 63,3 %. Ett identifierat problem är att medarbetarna upplever det som svårt att sprita händer för användingen av handskar. Användningen av förkläde som skydd är dock optimal. Hygiengruppen planerar aktiviter som bland annat Kasta handsken, då mycket talar för att vi överanvänder handskar i patientvården. Öppenvården har egna aktiviteter, som information till medarbetarna och tätare punktprevalenser, utförda av enhetscheferna, för att förbättra resultatet och nå målet på 80 % under Trycksårsförekomst bland slutenvårdspatienter Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) riktlinjer och definitioner gällande riskbedömning och dokumentering av trycksår. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal. Täckningsgrad: 100 % Analys: Under har det bedrivits ett aktivt arbete med att utföra och dokumentera riskbedömningar för trycksår och att sätta in preventiva åtgärder. Andel riskbedömda inom 24 timmar under var 93,2 %, mot 2012 var 84 %. På två år kan vi se en ökning av andelen trycksårsbedömda patienter med 38,2 %. Andel insatta trycksårsförebyggande åtgärder för riskpatienter är 87,7 % mot mätning 2012 som var 77,8 %. 134 MRSA, VRI, Hygien, Trycksår

17 Andel patienter med trycksår grad 2-4 var 3,8 % mot 8 % En del trycksår finns dock dokumenterade redan vid ankomst till sjukhuset. Vi arbetar även med att tidigt identifiera patienter som redan har trycksår och strävar efter att förhindra att trycksåren förvärras. Vårt mål är att inga nya trycksår ska förvärvas under sjukhusvistelsen. Andel förvärvade trycksår under sjukhusvistelsen har minskat till obefintliga 0,4 % mot 1,4 % En av aktiviteterna har varit att höja kunskapen i organisationen, 80 % av sjuksköterskorna på kliniken har kompetenskort i trycksårsprevention. Hypotensen är att standardiserade arbetssätt som kompetenskort ger en högre vårdkvalitet. I kombination med det har sjukhuset har tagit fram ett standardiserat koncept med trycksårsförebyggande madrasser. Kliniken har även startat en sårvårdsgrupp som arbetar aktivt på lokal nivå på enheterna, gruppen leds av en sjuksköterska som är med i centrala sårvårdsgruppen. Trycksår 135

18 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård Patientärenden Ärenden till Patientnämnden Ärenden till patientvägledare År 2011 År 2012 År Patientenkät Indikator Slutenvården Antalet ärenden som inkommer till medicinkliniken via sjukhusets patientvägledare har minskat betydligt jämfört med 2012 och Sannolikt är det ett utslag för att vi arbetar aktivt med att fånga upp missnöje på den vårdande enheten under pågående vårdtid. PUK 100 Riket SLL Medklin Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd Rekommendera nytta PUK 100 Riket Patientenkät Indikator Öppenvården Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd nytta Rekommendera SLL Medklin. 136 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård

19 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Andel nutritionsbedömda 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% Fullständigt bedömda År 2010 År 2011 År 2012 Resultat Smärta 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% Åtgärder för att förbättra kvalitet har varit att införa kompetenskort och har 93 % av sjuksköterskorna kompetenskort i nutrition. Det finns tydliga standarder för bedömningar och åtgärder och kliniken har startat en nutritions grupp som kommer att arbeta mer aktivt i frågan, bl.a. genom att utföra tätare punktprevalenser. Upplever ej smärta som ett problem VAS 0-3 i vila År År 2012 År Slutsatsen av [resultatet] är att smärta är något vi behöver öka kunskapen om då 14 % har svår smärta trots pågående behandling. Smärtombuden på kliniken ingår i ett centralt nätverk där kunskapsspridning sker [...]. Under 2014 tas ställning till om fler enheter ska införa kompetenskort i smärta, andel sjuksköterskor som har kompeteskort är 79 % på aktuella e nheter. s slutenvård har klart bättre resultat jämfört med övriga SLL och riket vad gäller tillgänglighet. Vårt resultat är 88 jämfört med SLL och rikets 77. Övriga resultat ligger på likvärdig nivå. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård 137

20 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Analys: Antalet ärenden som inkommer till medicinkliniken via sjukhusets patientvägledare har minskat betydligt jämfört med 2012 och Sannolikt är det ett utslag för att vi arbetar aktivt med att fånga upp missnöje på den vårdande enheten under pågående vårdtid. I de fall samförstånd inte uppnås direkt mellan patient eller närstående och den vårdande enheten kopplas klinikens kvalitetscontroller in och genomför ett samtal med alla inblandade i syfte att lösa problemen. Information om möjligheten att kontakta patientvägledaren finns dock på alla medicinklinikens enheter. Patientvägledaren registrerar samtliga ärenden, oavsett vad som är innehållet i kontakten. Vi tar därför del av samtliga ärenden och arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga brister i verksamheten för att förhindra upprepning utifrån patienternas berättelser. Berättelserna är en central del i vårt ständiga förbättringsarbete. Om behov och önskemål finns så ser vi positivt på att stämma möte med patienten och försöka lösa problemen tillsammans. Ärenden till Patientnämnden Beskrivning: Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Antal anmälningar totalt 23 37,5 21 Antal skriftliga anmälningar 11 16,5 5 Ärenden till Patientnämnden Behandling Bemötande 6 3,5 0 Juridik Information Administration Rådgivning Totalt 23 37,5 21 Analys: Det totala antalet anmälningar till Patientnämnden har minskat under, jämfört med Ärenden som delas med en annan klinik anges som 0,5. Störst antal ärenden på medicinkliniken finns inom området behandling. Ärendena analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. Ärendena till Patientnämnden ger oss möjlighet att följa patientupplevd kvalitet. För att upplysa patienterna om vart de kan vända sig vid eventuella synpunkter eller anmälningar finns information om detta på alla enheter. Ärendena till Patientnämnden utreds vid behov med hjälp av en händelseanalys. Fallriskbedömning Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och fallförebyggande åtgärder av riskpatienter. Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 100 % Analys: Andelen fallriskbedömda patienter var 90,4 % mot ,1 %. Andelen patienter med risk för fall där fallriskförebyggande åtgärder satts in är 92,9 % mot 80,4 % Trots gott resultat i bedömningar och insatta åtgärder i fallförbyggande syfte är fall i vården ett stort problem. Det finns 341 dokumenterade fall under varav 86 fallskador, data ur journalen på drygt vårdtillfällen på kliniken. Klinikens patientsäkerhetsgrupp arbetar under vårdenhetscheferna och har uppdrag att arbeta fallförbyggande. Medlemmarna gör snubbelronder och standards för fallförebyggande åtgärder har tagit fram som kommer att utvecklas ytterligare under 2014, tex har en ny typ av larmmatta införts på alla enheter. Målet är att förbättra resultatet ytterligare och nå sjukhusets mål på 95 % under I de fall patienten kommit till skada görs alltid händelseanalys av medarbetare på kliniken, som en viktig del i vårt patientsäkerhetsarbete. Tillgänglighet Omvårdnad Samverkan Ekonomi PATIENTFOKUSERAD VÅRD Ärenden till Patientvägledare, Patientnämnden, Fallriskbedömning

Resultat Medicinkliniken

Resultat Medicinkliniken Resultat 115 13-03-14-11:21 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt

Läs mer

Resultat Medicinkliniken

Resultat Medicinkliniken Resultat 15-03-18-13:44 101 Akutsektionen Andel HLR-utbildad personal Datakälla: Internt register för HLR-utbildad personal Täckningsgrad: 2012 Antal HLR-utbildade medarbetare 1164 951 1017 Andel HLR-utbildade

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 213 Resultat 65 14-4-1-9:9 213 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 31 346 289 Avvikelserapportering är ett viktigt verktyg i

Läs mer

Resultat Medicinkliniken

Resultat Medicinkliniken Resultat 21 12-3-16-1:49 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel patienter med akut stroke som vårdas på strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2010 Medicinkliniken

KVALITETSREDOVISNING 2010 Medicinkliniken 95 11--31-11:32 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt Nationella

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:

Läs mer

Resultat Akutkliniken

Resultat Akutkliniken Resultat 77 13-3-13-1:5 212 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 324 31 346 Vi ser positivt på den ökning av avvikelserapporter vi haft under 212.

Läs mer

Resultat Medicinkliniken

Resultat Medicinkliniken Resultat 16-04-04-17:01 79 Akutsektionen Andel HLR-utbildad personal Datakälla: Internt register för HLR-utbildad personal Täckningsgrad: 2013 Antal HLR-utbildade medarbetare 1 164? 1 164 951 Andel HLR-utbildade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete

Läs mer

Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen

Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen HSN 2009-04-28 p 37 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anne Håkansson Birgitta Almgren Holger Stalberg Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen Ärendet I avtalen

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken Resultat 161 13-3-13-15:7 2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Föreläsningar genomförda av Under 212 har genomfört föreläsningar varje månad på Kliniskt Kunskaps Centrum (KKC). Föreläsningarna

Läs mer

Trycksår - handlingsplan

Trycksår - handlingsplan Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Resultat Anestesikliniken

Resultat Anestesikliniken Resultat 77 14-4-1-9:1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar (avlidna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2010 Akutkliniken

KVALITETSREDOVISNING 2010 Akutkliniken KVALITETSREDOVISNING 57 ---4:9 Avvikelserapportering Tidsperiod: Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 9 Antal 34 Analys: Under har antalet avvikelser ökat

Läs mer

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

PPM mätningar 2019 Närsjukvården PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt

Läs mer

Resultat Röntgenkliniken

Resultat Röntgenkliniken Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet

Läs mer

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter 2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner

Läs mer

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp.

Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. Patientsäkerhets- berättelse för Ödåkra Läkargrupp. År 2014 2014-02-24 Marie Johnsson Verksamhetschef Inledning De viktigaste åtgärderna för att öka patientsäkerheten är ett fortsatt arbete för att öka

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och

Läs mer

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner

Läs mer

Triangelrevision 2018

Triangelrevision 2018 Triangelrevision 2018 Anpassade till nya Nationella riktlinjerna för stroke Ger kunskap om följsamhet Fokus på lärande, dialog och förbättring Tvärprofessionellt team från en verksamhet utvärderar verksamheten

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården En patientförsäkring för alla När en patient skadas i vården När en patient skadas i vården 1. Förklara vad som hänt 2. Lyssna på patientens upplevelse av skadan 3. Beklaga att patienten fått en skada

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018 Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Handlingsprogram avvikelsehantering

Handlingsprogram avvikelsehantering Diarienr Författare Version Godkänd av Giltigt fr o m Handlingsprogram avvikelsehantering Handlingsprogrammets syfte: tydliggöra ansvar, rutiner och arbetssätt för arbetet med avvikelser på enheten. Handlingsprogrammet

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken Resultat 167 14-4-2-9:24 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Regelbundna föreläsningar har genomförts på KKC, Kliniskt kompetenscentrum, och har vänt sig till sjukvårdspersonal

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Anmälan och utredning enligt Lex Maria

Anmälan och utredning enligt Lex Maria SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 109 Anmälan och utredning enligt Lex Maria BAKGRUND Lex Maria innebär att vårdgivaren enligt lag

Läs mer

Resultat Anestesikliniken

Resultat Anestesikliniken Resultat 15-03-23-11:21 77 Intensivvård svenska intensivvårdsregistret, sir Utskrivning nattetid från IVA Datakälla: Svenska Intensivvårdsregistret, SIR Datakvalitet/felkällor: Patienter med reservnummer

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good Öppna Jämförelser 2016 Säker vård FoU-delegationen 2017-01-24 Lars Good Öppna jämförelser av säker vård - Innehåll Ett urval om 52 indikatorer presenteras på landstingsnivå Publiceras 24 januari. 1. Vårdskador

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2011 Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Resultat Anestesikliniken

Resultat Anestesikliniken Resultat 61 13-3-13-1:5 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar

Läs mer

Anvisning för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Anvisning för systematiskt patientsäkerhetsarbete Styrande regeldokument Anvisning Sida 1 (16) Anvisning för systematiskt patientsäkerhetsarbete Systematiskt patientsäkerhetsarbete Identifiera risker, tillbud och negativa händelser Uppföljning av vidtagna

Läs mer

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid Birgitta Boqvist Suicid som lex Maria anmälts 2014 2015 2016 2017 t.o.m aug 20 år och yngre 1 4 0 0 21-30

Läs mer

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering

Patientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering Patientsäkerhetsberättelse år 04 för Psykiatri och Habilitering Antagen i förvaltningen Psykiatri & Habiliterings ledningsgrupp: 05-03-8 Ansvarig för innehållet: 05-0-8 Chefläkare Peter Valverius Sida

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Annika Nilsson,

Annika Nilsson, SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 108 Avvikelsehantering BAKGRUND. Verksamhet inom vård och omsorg ska vara av god kvalitet och kvaliteten

Läs mer

Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete

Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete Du är viktig! 2018-03-20 Chefsjuksköterskor centrala Patientsäkerhet - vårdskada Lagar och föreskrifter nyheter Avvikelsesamordnaren

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Avvikelsehantering, hälso- och sjukvård rutin

Avvikelsehantering, hälso- och sjukvård rutin Avvikelsehantering, hälso- och sjukvård rutin Inledning Förvaltningens rutin för avvikelser utgår ifrån Avvikelsehantering- hälso- och sjukvård riktlinje, som i sin tur utgår ifrån lagar och föreskrifter.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer