KVALITETSREDOVISNING 2010 Kirurgkliniken
|
|
- Lovisa Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 :19
2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 1 Ändtarmscancer Beskrivning: Andelen reoperationer inom 3 dagar efter primäroperation av ändtarmscancer. Med operation avses främre resektion, abdominoperineal rektumamputation eller Hartmann. Datakälla: Onkologiskt Centrum Täckningsgrad: 1 Totala antalet primäroperationer av ändtarmscancer som rapporterats i registret för cancer recti-kirurgi. Diagnoskod /opkod ICDO C.9 samt PAD 96 och 996 Antal reoperationer inom 3 dagar av de som primäropererats Andelen reoperationer inom 3 dagar efter primäroperation av ändtarmscancer Tot K M Tot K M Tot K M SLLsnitt CStG CStG Analys: Som alltid när dessa siffror redovisas är det viktigt att beakta totalantalet patienter, en extra reoperation under en tidsperiod av ett år får stort procentuellt genomslag. Viktigare är att se trender under ett lite längre tidsperspektiv, där CStG under perioden 4-8 hade totalt 8 reoperationer jämfört med riksgenomsnittet på 11. De två reoperationerna vid CStG gällde anastomosläckage som mannen opererades för dag 5 efter primäroperationen och ileus (tarmvred) som kvinnan opererades för dag efter primäroperationen. Koloncancer Kvalitetsdata koloncancer Fullständig rapport för Stockholm-Gotland finns endast för 8. För hela riket finns inga sjukhusspecifika data för 9. Kommentarer: Vad gäller laparoskopi är det en mycket liten andel som opereras på detta sätt i Sverige i stort. Det finns ett fåtal centra som gör relativt många ingrepp och en stor majoritet som inte gör det alls, vilket säkert beror på lång inlärningskurva och vinster som trots allt är begränsade. Capio S:t Görans patientsammansättning skiljer sig lite från övriga sjukhus i Stockholm genom att ha den högsta medelåldern och högsta ASA-klassen. Vi har därtill en betydligt högre andel akutopererade jämfört med övriga Sverige. Dessa tre faktorer har betydelse både vad gäller andel reoperationer och postoperativ mortalitet. Antalet undersökta lymfkörtlar är ett kvalitetsmått på både kirurgi och patologi där ett stort antal lymfkörtlar är önskvärt för rätt TNM-klassifikation. Som riktlinje anges i vårdprogramgruppens rekommendationer minst 12 körtlar. Appendicit Beskrivning: Antal opererade med förmodad appendicit Tidsperiod: 8-1 Datakälla: Journalsystemet Cambio Cosmic Antal opererade Medelålder år 36 år Antal laparatomerade för nyupptäckt koloncancer Andel opererade med tarmresektion 1 Capio S:t Göran 9 Capio S:t Göran 9 Stockholm- Gotland 9 Hela riket Antal män/kvinnor 9/21 234/ / 174 Andel preoperativ datortomografi (DT) Andel preoperativ ultraljud (UL) UL+ DT 14 Andel opererade laparoskopiskt Andel opererade akut Andel kvinnor 5 54 Medianålder 75 år 75 år Median antal körtlar i preparaten Reoperation inom 3 dagar dagars mortalitet Mediantid operation - utskrivning 7 dagar 7 dagar 7 dagar DT+ UL 2 Preoperativ gynekologisk undersökning bland kvinnor < 5 år. Andel op. påbörjade laparoskopiskt 87 (M 81 / K 93) (M 59 / K 9 ) 39 ( M 19 / K 67 ) Andel konverteringar Friska appendoktomier 5,3 (M 2,4 / K 9,) 5 (M 2,1 / K 8,8 ) 4,9 (M 1,7 / K 8,6) 8 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Ändtarmscancer, Koloncancer, Appendicit
3 1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Andel perforerade appendiciter < 6 år 38 >6 år Urinretension 3 7 Sårinfektion ytl/djup 1,2/1,2 1,/1, Analys: Jämfört med år 9 kan vi konstatera något ökande preoperativ bilddiagnostik, oförändrad andel friska appendektomier, en påtaglig ökning av andelen laparoskopiskt opererade och en minskad konverteringsfrekvens. Färre patienter med urinretension, relativt oförändrat gällande infektioner. Ålder disponerar för ökad risk för perforation. Ljumskbråck CStG 1 CSTG 9 CSTG 8 Antal opererade patienter Antal bilaterala operationer Medelålder 6 59 Fördelning operationer män/ kvinnor Antal utförda operationer med laparaskopisk teknik M 89,5 K 1,5 484 M (9 ) 55 K (1 ) 431 M (9 ) 5 K (1 ) (35 ) 1 (25 ) Antal akuta operationer 7 31 (6 ) 26 (5 ) Antal operationer i öppenvård (59 ) 287 (6 ) Antal operationer utförda i narkos (95 ) 418 (87 ) Antal operationer utförda i epidural/spinalanestesi Antal operationer utförda i lokalbedövning 4 19 (4 ) 39 (8 ) 1 6 (1 ) 2 (,4 ) Kommentar: Antalet patienter som opererats på kliniken har minskat. Detta beror på att ett relativt stort antal patienter som remitterats till Capio S:t Görans Sjukhus har erbjudits operation på andra kliniker. Ett viktigt kvalitetsmått är att studera hur stor andel patienter som efter ljumskbråckkirurgi har blivit om opererade för recidiv. I Socialstyrelsens öppna jämförelser 1 har ljumskbråckoperationer utförda under tidsperioden 5-9 studerats. Ur denna går att utläsa att 97,7 av de patienter som är opererade på Capio S:t Görans Sjukhus under den tidsperioden inte omopererats, jämfört med 96,9 som är genomsnittet för riket under samma period. Cholecystektomier Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks Tidsperiod: 1 Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi; GallRiks, täckningsgrad: 1 9 respektive 1 CSTG 1 CSTG 9 GallRiks 9 Antal galloperationer Andel dagkirurgi 27,6 38,5 * Andel elektiva op 61,4 64,1 * Andel akuta op (inom samma VTF) Andel konverterade till öppen kirurgi 38,6 35,9 * 1,4,25 8,3 Operationstid (median) 93 min 81 min 83 min Andel per-operativa cholangiografier 91, Andel choledochusskador,28,25,41 Andel akut cholecystit 23,9 23 * Komplikationer elektiv op 3,7 5,7 7,6 (prel 1) Komplikationer akut op 9, 8,3 11,3 (prel. 1) Antibiotikaprofylax elektiv op 6, Antibiotikaprofylax akut op 44 58,5 * * Data saknas Analys: Under 1 utfördes sammanlagt 352 cholecystektomier (könsfördelning; 62 kvinnor och 38 män) på kirurgkliniken vid Capio S:t Görans Sjukhus och det innebär att kirurgkliniken var en av de största producenterna i Sverige under 1. Data för GallRiks för hela Sverige 1 kommer först i mars 11. har en fortsatt klart låg konverteringsfrekvens jämfört med riket (1,4 jämfört 8,3 ) utan högre frekvens komplikationer (se tabell). En nedgång i den elektiva produktionen kan ses, då utskiftning (SLL:s omstyrning av enklare ingrepp till andra vårdgivare) bl.a. skett under året, men en oförändrad målsättning att operera akuta cholecystiter inom det första vårdtillfället har kvarstått tydligt. Under året förekom en choledochusskada (,28 ), där ett inklipp <1/3 av omkretsen i choledochus gjordes på en man, utan ännu kända postoperativa följder. Inga statistiskt signifikanta skillnader i komplikationsfrekvens kunde ses mellan könen med avseende på pankreatit, galläckage och kvarsten. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Ljumsbråck, Cholecystektomier 81
4 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 1 Ingen mortalitet förelåg 1 för elektiv eller akut cholecystectomi men däremot avled en patient under året inom 3 dagar efter cholecystectomi som underordnad till större ingrepp på vitalindikation. Patienten hade vid operationen en kraftigt ischemisk tarm och samtidig cholecystit och postoperativt återkommande tarmblödningar och galläckage vilket föranledde en reoperation för bägge dessa tillstånd. GallRiks redovisade inte data rörande antibiotikaanvändningen vid övriga opererande kliniker i Sverige under 9. Profylaktisk antibiotikabehandling används hos oss i klart låg utsträckning vid en elektiv, dagkirurgisk galloperation men ges till patienter med hög övrig sjuklighet (ffa. ASA 3) samt som rutin vid elektiv cholecystectomi till patienter med tidigare genomgången cholecystit. Vår användning av antibiotika har mer än halverats vid elektiva operationer och minskat med 25 vid akuta operationer under 1 jämfört med året innan. Gall- Riksdata gällande hela Sverige visar under de senaste åren en fortsatt minskad användning av antibiotika vid okomplicerade cholecystectomier (från 23 7 till 18 9) med betydande lokala variationer. Varje sjukhus som rapporterar till GallRiks blir ungefär vart 3:e år validerat vilket Capio S:t Görans Sjukhus blev under 1 Resultatet av valideringen var mycket bra för både cholecystektomi- och ERCP-data. ERCP Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks Tidsperiod: 1 Datakälla: GallRiks, täckningsgrad 1. CSTG 1 CSTG 9 GallRiks 1* Antal ERCP Kanyleringsfrekvens 97,3 97,4 9,9 Komplikationer efter ERCP inom 3 dagar Pankreatit 4,2 4,7 3,7 * Cholangit 4,1 3,9 1,9 Blödning 1,6 1,3 Perforation,9,5,5 Mortalitet inom 3 dagar 2,1 3,9 6, * *GallRiks 1 uträknat via rekvirerade preliminära registerdata Analys: Totalt genomfördes 2 ERCP:er under 1 (4 män och 6 kvinnor). Vi har en fortsatt välfungerande verksamhet med utmärkt kanyleringsfrekvens och kvalitet där komplikationsfrekvensen är jämförbar med landet i övrigt. Under 1 registrerades 4,2 pankreatiter (8 kvinnor, inga män) efter ERCP vilket är något lägre komplikationsfrekvens än förra året. En statistisk skillnad föreligger här mellan könen vilket inte kan förklaras efter genomgång av patientdata utan bedöms som en slumpmässig variation. Det förelåg inte heller någon signifikant skillnad mellan könen sammantaget mellan åren 7-1 vad gäller pancreatit efter ERCP. Den högre frekvensen cholangit (4 kvinnor och 5 män) i år kan delvis förklaras med att vi har en grupp patienter med återkommande cholangiter emellan ERCPtillfällena som trots antibiotikaprofylax utvecklar cholangit igen efter ERCP:n (de utgör 4 av 9 utfall). Rutinmässigt under året har antibiotikaprofylax getts till patienter med stasikterus eller som tidigare haft återkommande cholangiter. Mortaliteten är lägre än riksgenomsnittet. Många patienter har redan en uttalad sjuklighet och hög ålder vid ERCP:n, såsom svår cholangit-sepsis eller gallstas pga. cancer (flera av patienterna med metastaser vid ERCP-tillfället). GallRiks är uppbyggt så att komplikationer efter en galloperation kan komma att registreras som en komplikation till ERCP och detta är inte bra och ska diskuteras med ansvariga för Gall- Riks för att få tydligare resultat. Dessutom gäller att olika komplikationer på samma patient vid samma tillfälle medräknas separat vilket ökar komplikationsfrekvensen i stort. 82 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Cholecystektomier, ERCP
5 1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Obesitasflödet Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret SOReg Tidsperiod: 1 Datakälla: Scandinavian Obesity surgery Registry, SOReg, täckningsgrad 1. Jämförelsesiffror för 1 finns inte utan jämförelser är gjorda från SOReg:s rapport från augusti 1 (inkluderar alla patienter i registret opererade fram till och med maj 1) Capio S:t Görans Sjukhus 1 SOReg Antal gastric bypassoperationer Medianålder Andel kvinnor Preoperativt BMI (median) Andel konverterade 1,5 Operationstid (median) 6 min 92 min Andel reoperationer,3 1,9 Anastomosläckage 1,6 Andel patienter med komplikation 6,8 11,6 Postoperativ vårdtid (medelvärde -dagar) (median - dagar) 2, 2, Utskrivna dag 1 postoperativt 12,7 * Mortalitet,1? Andel uppföljda vid 6 veckorskontrollen * Data saknas 3,7 * Analys: Vid kirurgkliniken Capio S:t Görans Sjukhus utförs laparoskopisk gastric bypass som primär operationsmetod vid obesitas och hittills har c:a 7 patienter opererats. Vårdkedjan för dessa patienter är nu definitivt etablerad och är multidisciplinär med kirurger, obesitasmedicinare, dietister, kuratorer, sjukgymnaster, mottagningspersonal mm. Utredningen av obesitaspatienter inleds med ett patientinformationsmöte och under 1 har vi haft 1 stycken sådana möten. Under 1 utfördes sammanlagt 315 operationer och det är en ökning med 5 jämfört med 9. En hel del av patienterna har varit vårdgarantifall och utomlänspatienter. De 315 patienterna hade ett preoperativt BMI på 43 (jämförbart med landet i övrigt (SOReg). Andelen kvinnor är 81 och detta skiljer sig inte från SOReg men i normalpopulationen är fördelningen av obesitas mellan män och kvinnor ungefär lika. Fler kvinnor söker sig till kirurgi. I 1 av fallen påbörjades operationen laparaskopiskt och ingen patient behövde primärt konverteras jämfört med 1,5 i landet i övrigt. Antalet operationer har ökat och operationstiden har minskat successivt sedan 6 och under 1 var median 6 minuter (figur 1). Andelen postoperativa komplikationer är klart lägre för Capio S:t Görans Sjukhus jämfört med landet, komplikationsfrekvensen skiljer sig inte mellan könen. Under året förekom ingen mortalitet på Capio S:t Görans Sjukhus och i SOReg registrerades under 1 endast enstaka dödsfall. Medelvärdet för viktnedgång efter 1 år var 39 kg (beräknat på 41 patienter) och efter 2 år 38 kg (beräknat på 213 patienter). Figur 1. Antal patienter opererade med gastric bypass samt median operationstid i minuter Antal pat Minuter CSTG 1 CSTG 9 CSTG 8 CSTG 7 CSTG 6 Median operationstid Antal operationer KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Obesitasflödet 83
6 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 1 Bröstcancer Beskrivning: Kvalitetsdata bröstcancerregistret Tidsperiod: 1 Datakälla: INCA. Täckningsgrad i procent: 1 Indikator CStG 1 Riket 9 (2) Andel patienter som fått besökstid inom en vecka, resp två veckor Väntetid i dagar från nybesök till vårdplan (1) Andel patienter med diagnos innan operation Andel patienter med bröstcancer opererade inom tre veckor Andel patienter som erbjuds bröstbevarande ingrepp Andel reoperationer i bröstet pga otillräckliga tumörmarginaler Andel som fick primär bröstrekonstruktion vid mastektomi Träffsäkerhet vid sentinel-nodebiopsy (SNB) Andel patienter opererade med SNB som genomgått en andra operation i armhålan pga falskt negativt fryssnittssvar Andel pat. som fått besked på PAD och behandlingsförslag vid återbesök veckan efter operation Läkarkontinuitet vid canceroperationer (vårdplanerande läkare och operatör) Mål info saknas info saknas >8 resp 1 medel 14 d median 9 d median 1 d ej definierat 97 9 >9 54 medel 22 d median 21 d median 19 d > Se kommentar 6,4 11 < erbjudas om ej olämpligt 99,7 info saknas > 97 4,8 5,2 <15 71 info saknas >9 57 info saknas >8 (1) Ang väntetid från nybesök till vårdplan gäller att för de flesta patienter är bröstcancerdiagnosen redan klar då patienten kommer till vår mottagning första gången. I dessa fall är dag för nybesök och dag för vårdplan densamma. Presenterade siffror gäller för dem som behövde genomgå kompletterande utredning efter nybesöket. (2) Resultat för hela riket tagna från årsrapporten Nationella Bröstcancerregistret 9. Analys: Ang väntetid på operation konstateras att vi inte når målet även om resultatet är bättre än för 9 (43 ). Bidragande faktorer är ett stort och i viss mån fluktuerande inflöde. Vi utförde på Capio S:t Görans Sjukhus en större andel bröstbevarande ingrepp under 1. Vi har registrerat att vi under hela vår verksamma period från 1994 använt den operationstekniken i högre utsträckning än övriga sjukhus i Stockholmsregionen. Vid en separat långtidsuppföljning av överlevnad finner vi att resultaten är lika bra hos oss som övriga sjukhus. Hög andel primära bröstrekonstruktioner efter mastectomi jämfört med riket är i linje med sjukhusets mål att följa de nationella riktlinjerna. Kvaliteten på det diagnostiska arbetet hos våra samarbetspartners vid mammografi- och patologavdelningarna är mycket god vilket avspeglas i resultaten. Samordning av flödet mellan bröstmottagning och mammografiavdelning kan utvecklas ytterligare för att förbättra ledtiderna. Kortare ledtider är en större utmaning när processerna blir mer komplexa, vilket är en trend i omhändertagandet av patienter med bröstcancer. Snabbhet kan stå i motsats till kontinuitet och det blir en utmaning när verksamheten är stor. Kirurgisk behandling av prostatacancer Beskrivning: Kirurgiska kvalitetsmått för de patienter som genomgått operativ kurativt syftande behandling av lokaliserad prostatacancer. Tidsperiod: 1 Datakälla: Data hämtade ur journalsystemet Cosmic. Täckningsgrad: 1 av de operationsplanerade patienterna. Utöver de patienter som vi operationsplanerat och redovisar resultat för, är ett antal patienter efter genomgång i multidisciplinär konferens remitterade för kurativt syftande strålbehandling. De patienterna ingår alltså inte. Redovisning av resultat i kvalitetsmåttet Antal opererade för nyupptäckt prostatacancer 34 Medelålder/medianålder Medelvårdtid/medianvårdtid 1 63/ 63,5 år 1,8/ 2 dygn Andel opererade med robotassisterad laparoskopisk teknik 1 Andel konverterade Andel reoperationer inom 3 dgr Mortalitet 3-dagar Analys: Vi har anledning att vara nöjda över resultatet av urologsektionens första verksamhetsår, alla patienter har opererats med robotassisterad laparoskopisk teknik, ingen har konverterats eller reopererats, och 3-dagarsmortaliteten är. Eftersom detta är urologsektionens första verksamhetsår finns inga tidigare jämförelser. Sektionen är i färd med anslutning till systemet INCA med stöd från Onkologiskt Centrum, vilket kommer att möjliggöra jämförelse med andra enheter såväl som med regionala/nationella genomsnitt i kvalitetsmått. 84 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Bröstcancer, Kirurgisk behandling av prostatacancer
7 1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD För 11 planerar vi att förutom de kirurgiska kvalitetsmåtten ovan införa onkologiska och patientrelaterade administrativa kvalitetsmått. Dessutom planerar vi att informera externt om vår nya verksamhet, eftersom vi har kapacitet att ta emot fler patienter för behandling. Kirurgisk behandling av njur/urotelcancer Beskrivning: Kirurgiska kvalitetsmått för de patienter som genomgått operativ behandling av njurcancer eller urotelcancer inom övre urinvägarna. Tidsperiod: 1. Datakälla: Data hämtade ur journalsystemet Cosmic. Täckningsgrad: 1 av de operationsplanerade patienterna. Här ingår ej de patienter med inväxt i lever och/eller lokalt avancerad sjukdom som remitteras för thoracoabdominell operation (för 1 var det inga patienter), ej heller patienter med icke lokaliserad sjukdom som remitterats för kombinerad onkologisk och kirurgisk behandling (ett antal). Planerade åtgärder/aktiviteter utifrån resultatet: För 11 planerar vi att förutom de kirurgiska kvalitetsmåtten ovan att införa onkologiska och patientrelaterade administrativa kvalitetsmått. Dessutom planerar vi att informera externt om vår nya verksamhet, eftersom vi har kapacitet att ta emot fler patienter för behandling. 9 1 Antal opererade för nyupptäckt njur-/ urotelcancer 13 Medelålder/medianålder 66,5/ 65 år Medelvårdtid/medianvårdtid 4,9/ 5 dygn Andel opererade med konventionell laparoskopisk teknik 46 (6 st) Andel opererade med robotassisterad laparoskopisk teknik Andel opererade med nefronsparande teknik Andel konverterade 23 (3 st) 8 (1 st) 8 (1 st) Andel reoperationer inom 3 dgr Mortalitet 3-dagar Analys: Vi har anledning att vara nöjda över resultatet av urologsektionens första verksamhetsår: 1 av de patienter som enligt vårdprogrammet bör opereras laparoskopiskt behandlades på detta sätt hos oss (nationellt opererades 11 laparoskopiskt 8), varav en tredjedel med robotassisterad teknik. Ingen patient reopererades och 3-dagarsmortaliteten var. Eftersom detta är urologsektionens första verksamhetsår finns inga tidigare jämförelser. Sektionen är i färd med anslutning till systemet INCA med stöd från Onkologiskt Centrum, vilket kommer att möjliggöra jämförelse med andra enheter såväl som med regionala/nationella genomsnitt i kvalitetsmått. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Kirurgisk behandling av njur/urotelcancer 85
8 SÄKER VÅRD 1 Avvikelserapportering Beskrivning: Antal anmälda vårdavvikelser. Tidsperiod: 1 Datakälla: Det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. 1 9 Antal absoluta tal Analys: Analys: I likhet med föregående år har det skett en ökning av antalet anmälda avvikelserapporter på kirurgkliniken under 1. Detta stämmer väl överens med klinikens ambition att avdramatisera avvikelserapportering, uppmuntra till rapportering och locka medarbetarna att komma med förbättringsförslag. Varje avvikelse visar på en brist i verksamheten och samtidigt på en möjlighet till förbättring. Vi fortsätter nu vårt arbete på den inslagna vägen och har som målsättning att ytterligare öka antalet avvikelser, se till att de blir bedömda, åtgärdade och att återkoppling sker till verksamheten. Flest avvikelser skrivs av sjuksköterskor. Vår ambition är att fler yrkeskategorier skriver avvikelser, och vi redovisar kontinuerligt för medarbetarna hur fördelningen av antalet skrivna avvikelserapporter ser ut mellan yrkeskategorierna. Den största gruppen avvikelser finns inom kategorin dokumentation och informationsöverföring och vi arbetar kontinuerligt på att förbättra detta. Exempelvis har vi inför införandet av tysta rapporter utbildat medarbetarna i omvårdnadsdokumentation. Under senare delen av 1 förtydligade vi i organisationen att alla fallincidenter måste rapporteras. Detta gav omedelbart effekt, och under årets sista tre månader rapporterades 11 fallincidenter i avvikelsesystemet. I och med detta har vi förstått att vi har ett större problem med fall än vi tidigare trott. Efter att ha gjort en händelseanalys rörande en patient som ramlat ur sängen, och kommunicerat ut resultatet till medarbetarna, har frågan hur vi ska förhindra att våra patienter faller på kliniken fått stort fokus. Exempel på åtgärder är komplettering av antalet sänggrindar, inköp av larmmattor, införande av kissronder etc. Genomförda händelseanalyser/ riskanalyser Beskrivning: Antal genomförda händelse- och riskanalyser Tidsperiod: 1 Datakälla: Slutförda händelse- och riskanalyser registreras av klinikens kvalitetssamordnare. Täckningsgrad Antal slutförda händelseanalyser 7 5 Antal slutförda riskanalyser 1 Analys: Händelseanalyser har för kirurgkliniken blivit ett viktigt verktyg som hjälper oss att utreda och förstå allvarliga och komplexa händelser. Regelmässigt görs händelseanalyser för att klarlägga fakta inför ställningstagande till eventuell anmälan enligt Lex Maria och bifogas alltid i de fall anmälningar görs. På kirurgkliniken har vi under året medvetet valt att i stort sett ha samma personer i analysteamet vid samtliga händelseanalyser. Vår uppfattning är att det fordras rätt mycket erfarenhet av den som intervjuar en medarbetare som varit med om en allvarlig händelse, och förutom att få fram medarbetarens version av det inträffade, fungerar intervjustunden även som ett tillfälle där medarbetaren kan ventilera sina tankar och känslor kring det inträffade. Under 1 har kirurgkliniken fokuserat på att delge alla medarbetare resultatet av händelseanalyserna och se till att förbättringsförslagen blir verkställda och efterlevda. Inför 11 har vi för avsikt att i ännu större utsträckning försöka få med patienternas upplevelse av den inträffade händelsen. gjorde under 1 sin första riskanalys gällande överbeläggningspatienter. Framförallt resulterade riskanalysen i en förbättrad patientsäkerhet för överbeläggningspatienter. Exempelvis har trådlösa signalknappar införskaffats till korridorpatienter. För att förtydliga riskanalysen och för att försöka förmedla hur det känns att vara överbeläggningspatient i korridoren, spelade vi in en kort film som visats för alla medarbetare på kirurgkliniken. På alla avvikelser av allvarlig karaktär görs en händelseanalys för att kartlägga vad som inträffat, de bakomliggande orsakerna och förbättringsåtgärder framtas med syfte att öka patientsäkerheten och förbättra vårdkvaliteten. 86 SÄKER VÅRD Avvikelserapportering, Genomförda händelseanalyser/ riskanalyser
9 1 SÄKER VÅRD Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 6 kap. 4 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid allvarlig skada eller sjukdom som en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Tidsperiod: 1 Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen MRSA Beskrivning: Punktprevalens på alla inneliggande patienter med riskfaktorer för MRSA vid inskrivning. Tidsperiod: Punktprevalens 1 gång per kvartal under år 9. Datakälla: Uppgifterna hämtas från patientjournalen Cambio Cosmic. Alla inneliggande patienter på sjukhuset under en viss dag granskas, täckningsgrad: Antal absoluta tal 4 4 Analys: Antalet anmälningar enligt Lex Maria ligger på samma nivå som föregående år. Eftersom vi kontinuerligt arbetar med att öka patientsäkerheten väljer vi att vid allvarliga händelser göra en händelseanalys och utifrån resultatet av händelseanalysen bedöma huruvida vi ska göra en Lex Mariaanmälan. På kliniken finns en tanke om att allvarliga händelser måste redas ut ordentligt och kunskap och framtagna förbättringsförslag från det inträffade återföras till verksamheten för att öka patientsäkerheten och kvaliteten på kirurgkliniken. Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF Beskrivning: LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: 1 Datakälla: Rapporterade beslut från LÖF. 1 9 Antal ersättningsbara anmälningar 8 19 Analys: Antalet ersättningsbara anmälningar på kirurgkliniken har minskat i jämförelse med föregående år. Vi undersöker de inkomna ärendena, analyserar skadorna för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten, och vidtar åtgärder för att förhindra upprepning. Andel patienter med riskfaktorer för MRSA som odlats vid punktprevalens 1 Ej fullständigt 4 9 MRSA-odlade Fullständigt 7 MRSA-odlade Totalt Kvinnor Män 1 34 Kirurgklin. 9 Analys: lade under 9 stort fokus på att försöka förbättra resultatet av punktprevalensmätning MRSA, detta gav under 9 ett klart förbättrat resultat (86). Under 1 har vi tappat, särskilt vid den sista punktprevalensmätningen då endast 5 av kirurgklinikens riskpatienter var korrekt odlade enligt vårdprogrammet. En utbildningsinsats och ett tydliggörande i organisationen kommer att göras av vilka patienter som ska odlas, vem som ska göra det och varför vi ska göra det. Fortsatt fokus och information på detta område samt en tydlighet att det ingår som en självklar del för alla medarbetare att följa de bedömningar som ska göras enligt det sjukhusgemensamma bedömningskortet vid inskrivning och att det dokumenteras på ett riktigt sätt. Klinikens specialistgruppsrepresentanter inom området hygien kommer under våren att vid två tillfällen utbilda alla medarbetare i MRSA-screening och vårdhygien. SÄKER VÅRD Anmälningar enligt Lex Maria, Anmälningar till Patientförsäkringen LÖF, MRSA 87
10 SÄKER VÅRD 1 Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Alla inneliggande patienter på sjukhuset under en viss dag granskas avseende VRI. Tidsperiod: 1-4-6, Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal i Cambio Cosmic. Andel patienter med VRI vid punktprevalensstudie VRI 8 Ej VRI HT 1 VT 1 Analys: Antalet patienter med vårdrelaterade infektioner på kirurgkliniken minskade till i medeltal 5,75 ( 6,7 på VT och 4,3 på HT) för årets två punktprevalensmätningar, i jämförelse med medeltalet för 9 års två mätningar som var 9,75. Det nationella målet är <5 och vi får betrakta oss vara på rätt väg. Under 1 har vi ytterligare förtydligat rutiner kring livsmedelshanteringen under dygnets alla timmar, förtydligat städ- och hygienrutiner och tydliggjort vem som ansvarar för vad, för att förhindra att vissa uppgifter faller mellan stolarna. Vi anser att vi har en bit kvar att vandra och kommer under året att fortsätta att fokusera på hygien för att förhindra smittspridning till våra patienter. Hygien Beskrivning: 1. Följsamhet till basala hygienrutiner innebär att observatörer kontrollerar följsamheten av basala hygienrutiner och klädregler i patientnära vårdarbete. 2. Vi kontrollerar också hur stor del av våra patientsängar som har handdesinfektion på sänggaveln. 3. Hygien klädsel/handhygien innebär att vi gör stickprovskontoller för att kontrollera följsamheten av våra klädregler. Tidsperiod: Vid två tillfällen under året Datakälla: Resultatet är hämtat från de sjukhusgemensamma punktprevalenser som har gjorts två gånger under året. Förekomst av handdesinfektion vid patientsäng Följsamhet till klädsel enligt hygienrutin Ej handsprit Handsprit Klädsel ej 9 enligt rutin 8 Klädsel 7 enligt rutin Analys: 1. Det är första året vi kontrollerar följsamheten av de basala hygienrutinerna med hjälp av observatörer. Resultatet blev att 48 av medarbetarna korrekt följde de rutiner som gäller. Kunskap om vad som behöver förtydligas för medarbetarna vad der gäller hygienrutinerna kan man tydligt få fram från observationsstudierna, exempelvis att man måste sprita händerna före handskpåtagning. 2. Vad det gäller handdesinfektionsmedel på sängarna har vi förtydligat på vems ansvar det ligger att varje sänggavel är utrustad med handdesinfektion och dessutom informerat om hur och när man ska använda handdesinfektion. 3. Resultatet av följsamheten av våra klädregler är sämre än föregående år, 91 följde klädreglerna år 1 i jämförelse med 97 år 9. Vi planerar nu att återigen förtydliga vilka klädregler som gäller på samtliga arbetsplatsträffar. 88 SÄKER VÅRD Vårdrelaterade infektioner, Hygien
11 1 SÄKER VÅRD Trycksår Beskrivning: Punktprevalensstudie under 1 dygn på inneliggande patienter. Andel patienter av totala antalet som är riskbedömda enligt modifierad Nortonskala redovisas i den övre bilden. Andel patienter som har trycksår enligt definition i regionalt vårdprogram redovisas i den nedre bilden. Tidsperiod: Punktprevalens utförd 1 juni 1. Datakälla: Patientjournalen Cambio Cosmic. Täckningsgrad: 1 Andel riskpatienter som är bedömda enligt modifierad Nortonskala 1 Ej fullständigt bedömda Fullständigt bedömda Totalt Kvinnor Män 1 1 Kirurgklin. 9 Andel patienter som har trycksår enligt definition i regionalt vårdprogram (allvarlighetsgrad 2-4) Trycksår 8 Ej trycksår Totalt Kvinnor Män Kirurgklin. 9 1 Analys: Andelen riskpatienter som bedömts har ökat från 5 9 till Eftersom vi lyckats identifiera riskpatienter och Nortonbedömt dessa i så mycket högre utsträckning än föregående år, får vi bedöma att vi är på rätt väg. Andelen patienter som förvärvat trycksår grad 2-4 under vårdtiden minskade från 5 9 till 3 1. De insatser som planeras under 11 för att ytterligare förbättra oss vad det gäller trycksårsprevention, är att en av våra kunnigaste medarbetare vad det gäller trycksårsprevention och behandling av trycksår kommer att föreläsa för medarbetarna på vårt sjukhusgemensamma kliniska kompetenscentrum (KKC). Fallriskbedömning Beskrivning: Punktprevalensmätning vid ett tillfälle för samtliga inneliggande patienter. Antal/andel riskpatienter för fall som inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning blivit fallriskbedömda med instrumentet Downton samt antal/ andel av dessa med identifierad hög risk (dvs Downton 3 ) som hade fallförebyggande åtgärder insatta. Tidsperiod: Punktprevalensmätning 1 juni 1 Datakälla: Journalsystemet Cosmic. Täckningsgrad 1. Resultat antal och andel fallriskbedömda patienter av riskpatienter Resultat antal och andel med fallförebyggande åtgärder Ej fallriskbedömda Fallriskbedömda efter 24h Fallriskbedömda inom 24h 1 Ej fallförebyggande 9 åtgärder 8 Fallförebyggande 7 åtgärder 4 Totalt Kvinnor 1 Män SÄKER VÅRD Trycksår, Fallriskbedömning 89
12 SÄKER VÅRD 1 Analys: Stort fokus kommer under året att läggas på fall, fallriskbedömningar och åtgärder för att förhindra fall. Under hösten 1 uppmanade vi medarbetarna att avvikelserapportera alla fallincidenter, och upptäckte då att betydligt fler patienter än vi trodde faller. Dessutom var endast 32 av riskpatienterna fallriskbedömda vid punktprevalensen och av de fyra patienter med hög fallrisk hade ingen några fallförebyggande åtgärder insatta. Vi gjorde under slutet av året en händelseanalys på en patient som fallit ur sängen och den analysen är redovisad för samtliga medarbetare. Vi planerar under året föreläsningar, inköp och komplettering av sänggrindar, inköp av larmmattor, införande av kissronder etc. 9 SÄKER VÅRD Fallriskbedömning
13 1 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition Beskrivning: Andelen av totala antalet vuxna patienter som varit inskrivna 48 timmar eller längre och som inom 48 timmar från inskrivning till första vårdavdelning blivit nutritionsbedömda enligt vårdprogram. Parametrar som ingår i nutritionsbedömningen är BMI, viktförändring och ätsvårigheter. Tidsperiod: Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad: 1 Andel patienter som nutritionsbedömts enligt vårdprogram inom 48 timmar från inskrivning 1 Ej fullständigt bedömda 18 8 Fullständigt 7 bedömda Totalt Kvinnor Män 1 25 Kirurgklin.9 Analys: Antalet nutritionsbedömda inom 48 timmar är högre (79 ) i jämförelse med föregående års mätning (58 ). Vi strävar efter att överträffa det sjukhusgemensamma målet att >7 ska vara nutritionsbedömda. Ungefär 8 av vårdavdelningarnas sjuksköterskor och undersköterskor deltog under hösten i sjukhusets gemensamma nutritionsutbildning. Vi fortsätter nu på kirurgkliniken med att ytterligare förtydliga vilka patienter som enligt det sjukhusgemensamma bedömningskortet vid inskrivning ska bedömas och hur detta ska dokumenteras. Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Tidsperiod: 1 Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren 1 9 Antal ärenden Analys: På har antalet ärenden till patientvägledaren ökat från 18 9 till Flertalet av ärendena finns inom områdena behandling (33 ), tillgänglighet (13 ) och allmän rådgivning (9 ). En kommunikation finns mellan sjukhusets patientvägledare och berörda på kliniken, vilket gör att vi i detalj kan få klarhet i vad patienterna tycker och tänker och utifrån detta förbättra oss och öka patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Ärenden till Patientnämnden Beskrivning: Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Tidsperiod: 1 Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden 1 9 Antal anmälningar 33 (13) 19 (4) ( ) = antalet kontakter med begäran om skriftligt yttrande Analys: Antalet anmälningar till Patientnämnden har ökat jämfört med föregående år. Flertalet ärenden finns inom områdena behandling (39 ), omvårdnad (18 ) och tillgänglighet (9 ). Vi får månatligen en sammanställning från PaN, vilka analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. Anmälningar till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) Beskrivning: HSAN är en statlig myndighet, som prövar om yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel i sin yrkesutövning. Nämnden kan i sådana fall ålägga disciplinär påföljd. Tidsperiod: 1 Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från HSAN. 1 9 Antal anmälningar 7 6,5 Analys: Antalet anmälningar till HSAN (5 kvinnor och 2 män) ligger på samma nivå som föregående år. Ingen anmälan har lett till disciplinpåföljd. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition, Ärenden till Patientvägledare, PAN och HSAN 91
14 PATIENTFOKUSERAD VÅRD 1 Patientenkät Indikator Beskrivning: Den patientupplevda vårdkvaliteten mäts genom postala enkäter från Institutet för Kvalitetsindikatorer (Indikator) till ett antal slumpmässigt utvalda patienter varje månad. Enkäten innehåller 65 frågor fördelade på 6 dimensioner: bemötande, patientmedverkan, läkemedel, information, fortsatt vård och helhetsintryck. Institutet för Kvalitetsindikatorer övergick från och med årsskiftet från att mäta förbättringsutrymme till att mäta patientupplevd kvalitet (PUK). Det är därför svårt att jämföra resultatet med föregående års resultat. Tidsperiod: Resultatet är baserat på de enkätsvar som ca 38 patienter/månad svarat på. Totalt har 385 patienter svarat under tidsperioden Datakälla: Indikator. Analys: Den patientupplevda vårdkvaliteten på kirurgkliniken får i stort betraktas som god. Alla medarbetare på kirurgkliniken är väl insatta i vilka frågor som ställs till patienterna och resultat kommuniceras månatligen tillsammans med patienternas fria kommentarer ut till samtliga medarbetare. De fria kommentarer som berör specifika medarbetare eller specifika enheter lämnas personligt till dessa. Bäst resultat nås i dimensionerna helhetsintryck 86, bemötande 83, patientmedverkan 82 och information 82. Den största förbättringspotentialen finns inom dimensionerna läkemedel 74 och fortsatt vård 72. Vi har på sedan några år tillbaka haft omvårdnadscoaching, där vi en gång i månaden sätter oss ner tillsammans och utgår från indikatorresultatet och försöker förstå varför patienterna tycker som de gör och hur vi kan förbättra patienternas upplevelser i mötet med vården. Störst fokus kommer vi naturligtvis att ha på dimensionerna läkemedel och fortsatt vård. Eftersom vi från och med årsskiftet bytte till att mäta patientupplevd kvalitet (PUK), är det svårt att jämföra resultatet med 9 års resultat. Däremot kan man jämföra årets resultat med de kirurgkliniker i Sverige som använder sig av Indikator. Vad det gäller öppenvård kan man säga att kirurgklinikens patienter skattar bättre på nästan alla frågor i jämförelse med övriga landet. Slutenvårdspatienterna skattar i stort sett lika med övriga landet, dock tycker kirurgklinikens patienter att de bättre vet vilken läkare som ansvarar för deras vård än vad patienterna tycker i övriga landet. Smärta - Punktprevalens Beskrivning: Mätning avseende förekomst av smärta inom hela populationen inneliggande patienter vid ett och samma tillfälle på hela sjukhuset. Tidsperiod: Mätning punktprevalens vid ett tillfälle under 1 Datakälla: Smärtombudsgruppen har via enkät som utformats av APS vid Smärtkliniken, tillfrågat alla inneliggande patienter, täckningsgrad 1. Undersökningar med enkät där patient muntligen blir tillfrågad och en annan person fyller i svaret kan innebära en risk att objektiviteten för svaret påverkas. De patienter som uppgav smärta som problem inkluderades i vidare studier bl a avseende smärtskattning i vila. Av totalt 51 patienter upplevde 38 patienter smärta som ett problem (7 av de 38 ansåg inte att smärtan hade med vårdtillfället att göra). Resultat i Patientenkät 1, PUK 1 Jan-Dec Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck 92 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientenkät Indikator, Smärta - Punktprevalens
15 PATIENTFOKUSERAD VÅRD 1 Andel patienter som upplever smärta som ett problem Upplever smärta som ett problem Smärta ej relaterad till vtf Upplever ej smärta som ett problem Ej VAS-skattade 9 8 VAS-skattade Uppnådd andel dokumenterade smärtskattningar av klinikspecifika mål Analys: På kirurgkliniken upplever 6 av patienterna att smärta är ett problem. 72 av kirurgklinikens patienter uppger sig ha VAS -3 i vila, vilket förhoppningsvis betyder att vi är relativt bra på att hörsamma och åtgärda våra patienters smärta. Det finns på kirurgkliniken en stark strävan att alla medarbetare ska lyssna till patientens smärtupplevelse och dessutom i alla lägen veta vad man som medarbetare ska göra för att lindra smärtan. Vi planerar detta år att fortsätta att fokusera på smärta och se till att 1 av sjuksköterskorna har kompetenskort i smärtbehandling. 1 9 Analys: Vi har under året fått ett något förbättrat resultat av antalet VAS-skattade patienter. Av totalt 23 patienter hade 45 en dokumenterad VAS- skattning 1. Våra patienter får väl betraktas vara ganska nöjda med smärtlindringen, men vi måste bli bättre på VAS-skattning och framförallt dokumentation av detta. Klinikens specialistgruppsrepresentanter inom området smärta kommer under våren att vid två tillfällen utbilda alla medarbetare i smärta, smärtlindring och VAS-skattning. Dokumentation av postoperativ smärta Beskrivning: Undersökning av hur patienters postoperativa smärta dokumenteras. Tidsperiod: Data inhämtad 1 december 1. Journaler på patienter, inneliggande den dagen och som under vårdtiden genomgått en operation, granskades. Datakälla: Journalsystem Cambio Cosmic, rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen), övervakningskurvan på IVA och journalen för avancerad postoperativ smärtlindring, täckningsgrad 1. Smärtombud på berörda enheter och sjuksköterska från APS vid Smärt kliniken, granskade dokumentationen av smärta utifrån klinikspecifika riktlinjer och dokument tre vårdpass postoperativt. För att få ett rättvisande resultat räknades kvoten av antalet faktiska skattningar i förhållande till mål i klinikspecifika riktlinjer och dokument. Av totalt 23 patienter hade 45 en dokumenterad VAS- skattning. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Dokumentation av postoperativ smärta 93
16 VÅRD I RIMLIG TID 1 Telefontillgänglighet Beskrivning: Att patienterna får telefonkontakt inom utlovad tid. Tidsperiod: Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem. Täckningsgrad 1 under öppettiden. 1 9 Antal uppringda samtal Andel samtal uppringda inom 1 minuter Andel samtal bokade inom 1 minuter Analys: Andelen uppringda inom 1 minuter från utlovad tid har ökat något i jämförelse med föregående år, medan andelen samtal bokade inom 1 minuter har minskat något. 94 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet
Resultat Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Ortopedkliniken
KVALITETSREDOVISNING 113 11--11-14:19 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Höftledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 9 Datakälla: Svenska höftprotesregistret Täckningsgrad: 98,1 (8 93,8)
Läs merResultat Ortopedkliniken
KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 221 12-3-16-1:49 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 211 Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: se nedan Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport
Läs merResultat Kirurgkliniken
KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 181 12-3-16-1:49 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 211 Cholecystektomier Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod: 211. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 57 ---4:9 Avvikelserapportering Tidsperiod: Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 9 Antal 34 Analys: Under har antalet avvikelser ökat
Läs merResultat Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 213 Resultat 65 14-4-1-9:9 213 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 31 346 289 Avvikelserapportering är ett viktigt verktyg i
Läs merResultat Kirurgkliniken
Resultat 97 14-04-01-09:34 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Cholecystektomier Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod:. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi,
Läs merResultat Akutkliniken
Resultat 77 13-3-13-1:5 212 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 324 31 346 Vi ser positivt på den ökning av avvikelserapporter vi haft under 212.
Läs merResultat Kirurgkliniken
Resultat 89 13-03-13-10:50 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Cholecystektomier Beskrivning: Utdrag ur kvalitetsregistret GallRiks. Tidsperiod:. Datakälla: Svenska kvalitetsregistret för gallstenskirurgi,
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Anestesikliniken
67 ---4:9 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet ( Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar (avlidna på IVA
Läs merResultat Smärtkliniken
Resultat 233 12-03-16-10:29 200 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Under året har 42 olika föreläsningar hållits såväl för läkare under utbildning som för övrig vårdpersonal.
Läs merSjukhusgemensamma resultat
Sjukhusgemensamma resultat 15 11-11-25-11:44 Innehåll KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet... 17 Trombolysbehandling vid stroke... 17 Hjärtstopp... 17 Kranskärlssjukdom... 18
Läs merResultat Smärtkliniken
Resultat 161 13-3-13-15:7 2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Föreläsningar genomförda av Under 212 har genomfört föreläsningar varje månad på Kliniskt Kunskaps Centrum (KKC). Föreläsningarna
Läs merResultat Anestesikliniken
Resultat 77 14-4-1-9:1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar (avlidna
Läs merResultat Anestesikliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 165 12-3-16-:29 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna
Läs merResultat Kirurgkliniken
Resultat 15-03-18-13:44 87 Akutsektionen Appendicit Datakälla: Journalsystemet Cambio Cosmic Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Ingemar Nilsson Planerade förbättringsåtgärder: På Anestesikliniken finns
Läs merResultat Röntgenkliniken
Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet
Läs merResultat Anestesikliniken
Resultat 61 13-3-13-1:5 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Riskjusterad mortalitet (Intensivvårdsregistret) Beskrivning: Standardized mortality ratio (SMR) beskriver antalet avlidna inom 3 dagar
Läs merResultat Smärtkliniken
Resultat 167 14-4-2-9:24 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Regelbundna föreläsningar har genomförts på KKC, Kliniskt kompetenscentrum, och har vänt sig till sjukvårdspersonal
Läs merResultat Ortopedkliniken
Resultat 143 14-4-2-9:24 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 213 Andelen primär höftplastik hos patienter med cervikal höftfraktur, 65 år eller äldre Beskrivning: Kvalitetsdata Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad:
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merResultat Kirurgkliniken
Resultat 16-04-06-11:08 67 Akutsektionen 2015 Appendicit Datakälla: Journalsystemet Cambio Cosmic Täckningsgrad: 100 % Registeransvarig: Ingemar Nilsson 2015 2013 Antal opererade 435 465 478 Medelålder
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Smärtkliniken
125 11-1-11-14:19 2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Föreläsningar genomförda av Under året har 24 olika föreläsningar hållits såväl för läkare under utbildning som för övrig vårdpersonal. Föreläsningar
Läs merSjukhusgemensamt resultat
15-03-19-09:30 21 Akutkliniken Vistelsetid på akutmottagningen Datakälla: Cosmic akutliggare 140101-141231. (alla inskrivna patienter). Analys: Under året hade akutmottagningen 78 070 besök. Det är cirka
Läs merSjukhusgemensamma resultat
Sjukhusgemensamma resultat 15 12-03-15-11:13 Innehåll KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet... 17 Trombolys behandling vid stroke... 17 Hjärtstopp... 18 Kranskärlssjukdom...
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merResultat Ortopedkliniken
Resultat 139 13-3-13-15:7 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Andelen primär höftplastik hos patienter med cervikal höftfraktur, 65 år eller äldre Beskrivning: Kvalitetsdata Datakälla: Rikshöft
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merRMPG Kirurgi. Årsrapport 2014
RMPG Kirurgi Årsrapport 214 Väntat högst 9 dagar på besök i specialiserad vård, andel (%) 1 98 96 94 92 9 okt-13 mar-14 88 86 84 82 Östergötland Jönköping Kalmar RIKET Data från Öppna jämförelser Väntat
Läs merRapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Läs merResultat Anestesikliniken
Resultat 15-03-23-11:21 77 Intensivvård svenska intensivvårdsregistret, sir Utskrivning nattetid från IVA Datakälla: Svenska Intensivvårdsregistret, SIR Datakvalitet/felkällor: Patienter med reservnummer
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2009 Sjukhusgemensamma resultat
KVALITETSREDOVISNING Sjukhusgemensamma resultat 1-8-9-13:25 Innehåll KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 3 Ljumskbråck 3 Ändtarmscancer 3 Koloncancer 3 Appendicit 3 Bröstcancer 4 Cholecystektomier 4
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Läs merProgram Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
Läs merSKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017
SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 Anders Johansson, Birgitta Lytsy I gruppen som tagit fram rapporten ingick också: Hans Rutberg, Susanne Lundqvist, Leif Lundstedt, Einar Sjölund, Per Wigert,
Läs merPPM mätningar 2019 Närsjukvården
PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi
Datum: 2018-06-15 Händelseanalys Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi 1 2 Sammanfattning Patient, 36 år, tidigare opererad för gastric bypass söker akut för magsmärtor. Uppger smärta högt upp i magen.
Läs merSjukhusgemensamma Resultat
Sjukhusgemensamma Resultat 15 13-03-14-15:45 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Medicin Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012
Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merSjukhusgemensamma Resultat
Sjukhusgemensamma Resultat 19 14-04-02-09:18 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Medicin Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper
Läs merRapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 2011
1 Rapport från endokardit-registret för verksamhetsåret 211 Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Meckels divertikel. Maj 2018
Datum: 2019-02-28 Händelseanalys Meckels divertikel Maj 2018 1 Sammanfattning 23-årig patient som söker akut i maj 2018 pga buksmärtor. Sökt akutmottagningen vid två tillfällen februari 2016 för liknande
Läs merHANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013
Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merVi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merAnvändarmöte. Jönköping
Användarmöte Jönköping 2016-04-19 Jönköpings kommun 133 000 invånare, totalt i länet nästan 348 000 invånare Länssjukhuset Ryhov Traumagrupp på Ryhov Trauma i siffror 2014 Antal traumalarm totalt 374 Stort
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merRapport Markörbaserad journalgranskning
Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för S:t Eriks Ögonsjukhus
Patientsäkerhetsberättelse för S:t Eriks Ögonsjukhus År 2014 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för
Läs merÅrsrapport endokarditregistret 2014
Årsrapport endokarditregistret 2014 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt
Läs merÅrsrapport endokardit-registret 2012
1 Årsrapport endokardit-registret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid återbesök
Läs merRedovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merOdontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Läs merNATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merPPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
Läs merPeniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer
Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merMarkörbaserad journalgranskning
Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad
Läs merHygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting
Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,
Läs merSkaraborgs sjukhus Så här arbetar vi med patientklagomål Marga Brisman och Christer Printz Chefläkare Skaraborgs sjukhus
Skaraborgs sjukhus Så här arbetar vi med patientklagomål 2017-10-12 Marga Brisman och Christer Printz Chefläkare Skaraborgs sjukhus Patientens upplevelse är viktig för oss! Exempel på patientupplevd avvikelse
Läs merKvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Läs merKVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK
KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK ÅRSRAPPORT 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRAFER OCH TABELLER Antal operationer per typ... 2 Dagkirurgisk verksamhet... 4 Andel ingrepp som utförts i dagkirurgi...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merRapport endokardit-registret 2009
Rapport endokardit-registret 29 Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering har skett via Blankett 1 i samband med utskrivning
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3
Läs merVårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10
Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-01 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget
Läs merTemagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland
www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2011 Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2010 Medicinkliniken
95 11--31-11:32 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel av strokepatienterna som behandlats vid strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt Nationella
Läs merResultat Medicinkliniken
Resultat 21 12-3-16-1:49 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Behandling på strokeenhet Beskrivning: Andel patienter med akut stroke som vårdas på strokeenhet där behandlingsprinciper tillämpas enligt
Läs merÅrsrapport 2010. Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe. Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken
Årsrapport 2010 Rikshöft- SAHFE Standardised Audit of Hip Fractures in Europe Ortopedkliniken och Neuro- och rehabiliteringskliniken Uddevalla sjukhus Innehållsförteckning Inledning... 1 Rapport av Uddevalladata
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merÅrsrapport RMPG, ÖAK cancer
Årsrapport RMPG, ÖAK cancer Om annat inte är angivit är källan till data årsrapport från de register som beskriver behandling av aktuella sjukdomar. För bukspottkörtel är det årsrapport för diagnosår 2017
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
Läs merVårdavtalets kvalitetsindikatorer
Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark
Läs merÅrsrapport endokarditregistret 2016
Årsrapport endokarditregistret 2016 Svenska endokardit-registret har existerat sedan 1995-01-01 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt
Läs merPPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011
PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 Inledning I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget
Läs merVårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11
Upprättad av Utvecklingssekr Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-13 Dnr LS 1016/10 Vårdrelaterade infektioner
Läs merLägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016
Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Kompetensutvecklingsdagar för MAS och MAR Carina Skoglund Disposition Allmänt om Socialstyrelsen Lägesrapport inom patientsäkerhet inkl. resultat webbenkät
Läs merVrinnevisjukhuset Norrköping
MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Läs merOperativ registrering ERCP och kolecystektomi
Operativ registrering ERCP och kolecystektomi Patientfall 1 Patient planerad för laparoskopisk kolecystektomi. Vid operationen konverterades till öppen kirurgi p.g.a. sammanväxningar. På grund av alla
Läs merFlera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer
Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer
Läs merPatiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)
Läs merBeskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012
Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av kvalitetsparametrar... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Deltagare:...
Läs merEN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping
EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller
Läs mer