Samtliga centrala konventioner på området mänskliga rättigheter har ratificerats av Grekland;

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtliga centrala konventioner på området mänskliga rättigheter har ratificerats av Grekland;"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Grekland 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Grekland är respekten för de mänskliga rättigheterna överlag god. Människorättsorganisationer uppger att den politiska viljan att hantera problem som rör de mänskliga rättigheterna har stärkts under de senaste åren, men framhåller fortsatta brister i tillämpningen av lagar och förordningar. Vissa framsteg har gjorts under året. Myndigheterna har tagit flera steg i rätt riktning inom flykting- och asylfrågor. Vissa förbättringar i implementeringen av lagstiftningen om människohandel har kunnat skönjas. Åtgärder har vidtagits för att förbättra den muslimska minoritetens situation. Regeringens satsningar för att förbättra romernas levnadsförhållanden har fortsatt, men de positiva effekterna är hittills begränsade. Problemområden är fortsatt överfyllda fängelser med dåliga levnadsförhållanden, viss diskriminering av minoriteter, vissa legala och administrativa hinder rörande utövande av minoritetsreligioner, människohandel med kvinnor och barn för prostitution och tvångsarbete, ojämn tillämpning av asylrätten och dåliga förhållanden vid flyktingmottagningarna, visst övervåld från polisens sida, trögt rättssystem, samt otillräcklig lagstiftning avseende alternativ militärtjänst. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Samtliga centrala konventioner på området mänskliga rättigheter har ratificerats av Grekland;

2 Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffande av dödsstraffet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), dock inte det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr som inte heller har undertecknats Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), samt det fakultativa protokollet om barn i väpnade konflikter. Protokollet om handel med barn har undertecknats, men ännu inte ratificerats Flyktingkonventionen, Convention on the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Grekland ligger efter med rapporteringen till FN:s konventionskommittéer CERD (tre rapporter) och CRC (en rapport). Samarbete med FN:s specialrapportörer förekommer. Grekland har en stående inbjudan till FN:s specialrapportör för handel med barn, barnpornografi och barnprostitution. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det förekommer inga uppgifter om mord sanktionerade av staten i Grekland. Enligt människorättsorganisationer förekommer övervåld och misshandel från polisens sida i viss utsträckning. Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr (Committee for the Prevention of Torture) konstaterade i en rapport i december 2006 att av polisen anhållna personers rättigheter inte alltid respekteras och att anhållna riskerar att utsättas för våld av polisen. Kritik har även riktats mot levnadsförhållanden i fängelser och förvar, främst orsakade av kraftig överbeläggning. Interner har vid flera tillfällen protesterat mot förhållandena. Antalet fångar har nästan fördubblats under de senaste tio 2

3 åren. Enligt justitiedepartementet uppgår antalet fångar till cirka , att jämföras med en kapacitet på ungefär platser. Enligt en biträdande ombudsman förekommer det att fångar hålls i häkten eller förvar, ej avsedda för längre vistelser, på grund av att fängelserna är överfulla. Ett nytt fängelse öppnades i december 2006 och fler planeras. Cirka 40 procent av fångarna uppges vara av utländsk härkomst, varav omkring hälften albaner. Grekland vill, i enlighet med bilaterala avtal, överföra frihetsberövade albaner till deras hemland. Myndigheterna har under de senaste två åren infört begränsningar på ombudsmannens och enskilda organisationers möjligheter att undersöka förhållandena i fängelser och förvar (se även avsnitt 18). 4. Dödsstraff Dödsstraff är enligt den grekiska författningen förbjudet. Grekland ratificerade Europakonventionens tilläggsprotokoll avseende dödsstraff i september Rätten till frihet och personlig säkerhet Det förekommer mycket få uppgifter om av statsmakten sanktionerade godtyckliga frihetsberövanden eller ofrivilliga försvinnanden i Grekland. Åtal har väckts mot två agenter från den grekiska säkerhetstjänsten för inblandning i ett fall där en indier och sex pakistanier uppger att de ska ha förts bort av polisen och hållits kvar på hemlig ort i sju dagar för förhör i samband med tunnelbanebombningarna i London. Den rättsliga processen uppges emellertid gå långsamt. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Militära domstolar existerar inte i Grekland. Män och kvinnor har lika rättigheter i det juridiska systemet, som är självständigt och överlag fungerande. Företrädare för justitieministeriet medger dock att trögheten i det grekiska rättsystemet och domarnas bristande yrkesetik utgör problem. Straffbarhetsåldern i Grekland är 17 år. I de fall där brottsförövarna är under 17 år hamnar de antingen på uppfostringsanstalt eller under speciell övervakning. Den maximala häktningstiden för grövre brott är 18 månader och för mindre lagöverträdelser i praktiken nio månader. En ombudsmannafunktion inrättades Ombudsmannen mottar drygt klagomål per år, varav cirka 20 procent rör mänskliga rättigheter. En 3

4 betydande del av ärendena avser klagomål från personer av utländskt ursprung gentemot myndigheter främst gällande regler och procedurer för asyl, uppehållstillstånd, arbetstillstånd, medborgarskap och utbildning. Sedan 1985 kan grekiska medborgare även vända sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. 7. Straffrihet Det är sällsynt att poliser ställs inför rätta eller döms för missgrepp och övervåld i tjänsten, liksom att parlamentarikers immunitet hävs. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Den grekiska författningen garanterar press- och tryckfrihet. Det finns runt 20 rikstäckande dagstidningar, över 20 privata radiostationer samt cirka 30 TV-stationer. Kritik mot regeringen och statliga inrättningar framförs frispråkigt i media. Den första mångkulturella radiostationen som vänder sig till den växande invandrarbefolkningen började sända under I Grekland råder religionsfrihet, som generellt sett respekteras. Missionering är dock förbjuden. Ungefär 97 procent av den grekiska befolkningen tillhör den grekisk-ortodoxa kyrkan. I författningen har ortodoxa kyrkan status som förhärskande religion. Kyrkan har stort politiskt, ekonomiskt och socialt inflytande. Regeringen ger visst statsstöd till den ortodoxa kyrkan. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har påtalat att viss diskriminering mot medlemmar av minoritetsreligioner förekommer, särskilt inom utbildningsväsendet (se även avsnitt 16). För elever i grundskolan är det obligatoriskt att delta i ortodox religionsundervisning. Elever kan slippa denna undervisning endast efter att de deklarerat tillhörighet till en annan religion. Krav på en sådan deklaration bör inte få förekomma, menar kommittén för mänskliga rättigheter. Judendomen, islam och den ortodoxa kyrkan är juridiska personer enligt grekisk lag medan andra religiösa samfund måste registreras, likt föreningar, för att bli rättsobjekt. Vissa religiösa samfund uppger att de har svårigheter med att förvärva mark och få tillstånd att uppföra religiösa byggnader. Rapporter förekommer från icke-ortodoxa samfund om svårigheter i kontakter med myndigheterna i en rad administrativa frågor. Enligt den grekiska författningen har alla medborgare rätt att ansluta sig till föreningar och fackförbund. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna I Grekland råder politisk pluralism och flerpartisystem. Center-högerpartiet 4

5 Nea Dimokratia sitter kvar vid makten efter vinst över socialistpartiet PASOK i de allmänna valen i september De politiska institutionerna i Grekland är väl fungerande. Fria och rättvisa val hålls. Offentliga förvaltningar kritiseras för komplicerad byråkrati. Korruption förekommer enligt ombudsmannen företrädesvis i situationer där allmänheten efterfrågar offentliga tjänster. Korruption är dubbelt så vanlig på regional och lokal nivå som på den nationella nivån. Byggnadsnämnder, skattekontor, försäkringskassor och statliga sjukhus tillhör de värsta korruptionshärdarna. Enligt Transparency International uppger 27 procent av grekerna att de betalat för att få tillgång till en offentlig tjänst under Regeringen har fastslagit nolltolerans och gjort bekämpningen av korruptionen till en av sina högst prioriterade frågor. Resultaten som framkommit hittills är begränsade. I den senaste mätningen utförd av Transparency International (november 2007) hamnade Grekland på 56:e plats (av 180 länder), något bättre än förra året. Röstning vid allmänna val är obligatorisk. Dock kan medborgare i många fall få dispens från detta krav. I praktiken utdöms heller inte böter för dem som röstskolkar. Däremot kan grekiska medborgare som lever utanför Grekland inte rösta, om de inte reser till Grekland i samband med valdagen. Frågan utreds för närvarande. Grekiska diasporaorganisationer utövar kraftfull lobbying för en lagändring. Lika valbarhet råder för kvinnor och män, men få poster i regeringen och parlamentet innehas av kvinnor. För närvarande är en av de 17 ministrarna kvinna. Av totalt 300 parlamentsledamöter är 44 kvinnor och en muslim. En lag från 2001 kräver att minst en tredjedel av varje kön skall vara företrädd på kandidatlistorna vid kommunalvalen. Lagen tillämpas ej fullt ut. Ett förslag till ny vallag föreskriver att 30 procent av parlamentets ledamöter bör vara kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Ungefär 26 procent av alla löntagare är anslutna till ett fackförbund. Dessa har olika politiska fraktioner, men verkar utan större inskränkningar från politiska partier eller regeringen. Strejker är tillåtna och utgör ett mycket vanligt förekommande påtryckningsmedel. Demonstrationsrätten är omhuldad i Grekland. Kollektiva löneförhandlingar äger rum mellan arbetsmarknadens parter och deras resultat ratificeras av arbetsministeriet. Minimilönen ligger kring 500 euro per månad. Den längsta lagliga arbetstiden per vecka är 40 timmar i privata sektorn och 37,5 timmar i den offentliga sektorn. Många greker har dock fler 5

6 6 än en anställning. Den registrerade arbetslösheten är för närvarande cirka åtta procent. Invandrare omfattas av arbetslagstiftningen, men många arbetar svart för låga löner och utan socialförsäkring eftersom deras arbetsgivare underlåter att betala deras sociala avgifter. Ansträngningar har på senare tid gjorts för att få olagliga invandrare att registrera sig och med så kallat grönt kort slussas in i ett rättvisare lönesystem med tillhörande skyldigheter och rättigheter (se även avsnitt 18). Tvångsarbete är enligt författningen förbjudet. Handel med kvinnor och barn, främst från de forna öststaterna, förekommer och leder ofta till tvångsprostitution eller tvångsarbete i Grekland (se även avsnitt 14 respektive 15). Grekland har ratificerat International Labour Organizations (ILO) åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter på detta område. Parlamentet antog 2005 en lag om likabehandling på arbetsmarknaden och inom sociala försäkringssystem oberoende av ras, kön, religion, nationalitet eller funktionshinder. Lagen har ännu inte lett till några påtagliga förbättringar (se även avsnitt 14). 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Alla delar av befolkningen har lika tillgång till grundläggande hälsovård. Hälsosektorns andel av statens totala budget var år 2006 cirka sex procent. En studie (av National School of Public Health ESDY i samarbete med WHO) visar dock att ungefär 16 procent av befolkningen inte har tillgång till hälsoförsäkring. Anledningarna uppges vara att vissa medborgare inte är försäkrade på grund av långtidsarbetslöshet, att de ännu inte har inträtt på arbetsmarknaden eller att de är invandrare. Ett stort antal invandrare antas arbeta inom den svarta sektorn, kanske uppemot en halv miljon. Antalet invandrare som står utanför socialförsäkringssystemet är därmed också betydande. Tolv procent av grekiska socialförsäkringskassans inbetalningar kommer dock från Greklands drygt registrerade invandrare. Flyktingars och minoritetspersoners rätt till hälsovård har varit föremål för viss kritik från organisationer för mänskliga rättigheter. Trots flera lagar och lagförslag som fastställer flyktingars rätt till hälsovård anses den bristfällig. Flyktingar blir ofta beroende av bistånd från privata organisationer för såväl sjukvård som terapi och rådgivning. Hälsotillståndet för Greklands romer, vars antal uppgår till mellan och , rapporteras vara betydligt sämre än tillståndet hos den övriga befolkningen.

7 7 12. Rätten till utbildning I Grekland råder obligatorisk nioårig skolgång från sex års ålder. Kvinnor och män har lika tillgång till utbildningsväsendet. Statliga skolor och universitet är kostnadsfria. Läroplanen för statliga och privata skolor är densamma. En stor del av skoleleverna kompletterar emellertid sina studier vid privatskolor. Antagningskraven till universiteten är mycket hårda och platserna begränsade. Detta resulterar i att många grekiska ungdomar studerar vid utländska universitet. Enligt Lausannefördraget från 1923 har den muslimska minoriteten i Trakien rätt till undervisning på dess egna språk, främst turkiska. Cirka muslimska barn uppges gå i turkspråkig skola. Av de ungefär muslimska studenterna på gymnasienivå går 600 i turkspråkiga och i grekspråkiga skolor (myndigheterna benämner dessa skolor minoritetsskolor respektive allmänna skolor). De turkiska skolorna är enligt uppgift för få och håller dålig kvalitet. Barn från minoriteter måste också ta slutexamina på grekiska och inte på undervisningsspråket. Ett åtgärdspaket lanserades av regeringen 2007, genom vilket en kvot för muslimer upprättas vid universiteten (0,5 procent) och hemspråksundervisning i turkiska införs i de allmänna skolorna i Trakien. Barn till asylsökande har samma rätt till undervisning som grekiska barn. Även barn till föräldrar som uppehåller sig olagligt i landet ska enligt regeringen ha rätt till utbildning. Utbildningssektorns andel av de statliga utgifterna var år 2006 cirka åtta procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard I en jämförelse med andra EU-länder är skillnaden mellan fattiga och rika stor i Grekland. BNP per capita, justerad för köpkraft (PPP), var cirka USD (amerikanska dollar) procent av befolkningen lever dock på en inkomst som är mindre än 60 procent av landets medianinkomst, det vill säga euro per år. Regeringen tillkännagav 2007 planer på en så kallad social sammanhållningsfond, med syftet att reducera fattigdomen genom direkta bidrag till fattiga. Fonden avses år 2010 ha ett kapital om 2 miljarder euro. Det exakta antalet hemlösa är okänt. Enligt uppskattningar finns cirka hemlösa personer i Atenområdet, men endast två statliga härbärgen med totalt 300 sängplatser. Många hemlösa uppger arbetslöshet som orsak till hemlösheten. Grekiska pensionärer är en ekonomiskt utsatt grupp. Enligt nationell statistik lever i genomsnitt en fjärdedel av landets pensionärer under fattigdomsgränsen. På de joniska öarna är andelen 44 procent och i Epirus upp till 50 procent. Den nuvarande regeringen har sagt sig vilja införa en minimipension.

8 I UNDP:s (FN:s program för utveckling) utvecklingsindex, vilket mäter levnadsstandard samt livslängd och utbildningsnivå i 177 länder, placerar sig Grekland som 24:e land. I det index som även tar hänsyn till jämlikhet mellan könen hamnar Grekland på 43:e plats. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Principen om lika rättigheter för kvinnor och män har varit inskriven i den grekiska konstitutionen sedan All könsdiskriminering är förbjuden. Grekland ratificerade konventionen om avskaffande av all diskriminering mot kvinnor Kvinnor och män har formellt lika rätt till utbildning och arbete. En studie gjord av centralbanken visar emellertid att den grekiska arbetsmarknaden är långtifrån jämställd mellan könen. Kvinnors lön uppgår i genomsnitt till endast 75 procent av männens lön (kvinnor kan dock i många fall erhålla pension avsevärt tidigare än män). Endast 46 procent av landets kvinnor arbetar, jämfört med cirka 74 procent av männen. Arbetslösheten bland männen är cirka fem procent och bland kvinnorna nästan 13 procent. Lagen kräver att vardera könet ska finnas representerat till minst en tredjedel i beslutsfattande organ inom statsapparaten (se avsnitt 9 för andelen kvinnor i regeringen och parlamentet). Implementeringen av denna lag har dock varit bristfällig. Kvinnor är underrepresenterade inom både politiken och inom de privata och offentliga sektorerna. I en studie om graden av jämställdhet mellan könen i 123 länder, utförd 2007 av World Economic Forum, hamnade Grekland på 72:a plats något före Peru, men efter exempelvis Honduras och Kirgizistan. FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) framhåller i en rapport från februari i år att Grekland har gjort betydande framsteg på området under senare år. Kommittén understryker samtidigt vikten av att ytterligare åtgärder vidtas i syfte att råda bot på en fortsatt patriarkalisk attityd och djupt rotade stereotyper vad avser kvinnans roll och ställning i samhället. Kommittén efterlyser också förbättringar vad avser bland annat kvinnors kännedom om och tillgång till de rättsliga medel som rör diskriminering och våld i hemmet, implementering av lagstiftningen på människohandelsområdet, implementering av lagstiftningen vad gäller kvinnors deltagande i statliga beslutsfattande organ och förbättringar av situationen för kvinnor i etniska minoriteter. 8

9 Kommittén har även tidigare uppmärksammat att kvinnor i den muslimska minoriteten möter svårigheter till följd av att grekisk rätt inte är tillämplig på dem vad gäller äktenskap och arv. Enligt rapporter från människorättsorganisationer har det i Trakien förekommit fall av barnäktenskap med 11-åriga flickor. Ett jämställdhetssekretariat som lyder under inrikesministeriet är ansvarigt för att planera, genomföra och övervaka jämställdhetsarbetet i det grekiska samhället. Våld i hemmet faller under allmän strafflag. En lag som antogs i oktober 2006 kriminaliserar för första gången våldtäkt inom äktenskapet, men definierar inte våld inom familjen som diskriminering mot kvinnor. Lagen påbjuder ej heller upprättandet av skyddade boenden, förebyggande åtgärder eller utbildning av polis, åklagare och domare till skydd för utsatta kvinnor. Jämställdhetssekretariatet har en rådgivningscentral för kvinnor som utsatts för våld. År 2006 antogs en lag mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Få polisanmälningar görs emellertid, enligt uppgift då det anses vara socialt brännmärkande. Försök till försoning föredras. Lagen förbjuder diskriminering av kvinnor vid anställning på grund av graviditet. Prostitution är laglig, men endast på registrerade bordeller. Det är ett krav att sexarbetarna registrerar sig hos den lokala polisen, samt går på läkarkontroller varannan vecka. Bordellerna får inte ligga inom 200 meter från skolor, sportarenor, eller platser där ungdomar eller äldre vistas. Det är dessutom reglerat i lag att den prostituerade inte får vara gift, vilket ombudsmannen kritiserat då det strider mot individens konstitutionella rättigheter. Antalet prostituerade uppskattas till cirka , av vilka knappt anses vara av grekiskt ursprung. Ett antal skyddade hus finns för att skydda och hjälpa kvinnor som har lyckats ta sig ur påtvingad prostitution. Sedan några år tillbaka finns ett rättsligt ramverk som syftar till att ge skydd till offer för människohandel. Lagen reglerar brott mot den sexuella friheten, barnpornografi och sexuell exploatering. Domstolar har fått möjlighet att döma till avsevärt högre straff för alla former av människohandel. Lagen inriktar sig främst på skyddet av minderåriga, kvinnor och invandrare. Myndigheterna ska bland annat se till att offren får nödvändig rättslig hjälp samt att tolkning tillhandahålls, vilket emellertid inte alltid varit fallet. Vidare ska polisen, i samarbete med övriga myndigheter, ge nödvändigt bistånd och information till offer. Enligt Helsingforskommittén underlåter myndigheterna dock ofta att informera de drabbade kvinnorna om deras rättigheter. Om den drabbade kvinnan inte samarbetar och vittnar i rättegång betecknas hon inte formellt som offer för människohandel och har därmed ingen rätt till bi-stånd från staten. Vittnesskyddet har inte fungerat som det är tänkt, vilket har resulterat i att kvinnor 9

10 avstått från att samarbeta med åklagarmyndigheten. Enligt Amnestys grekiska avdelning kan dock vissa förbättringar skönjas under det senaste året. Amerikanska utrikesdepartementet konstaterar i en rapport från juni 2007 att Grekland ännu inte uppfyller minimikraven på människohandelsområdet. Rapporten konstaterar emellertid också att stora ansträngningar har gjorts under senare år för att komma tillrätta med de problem som finns. 15. Barnets rättigheter FN:s barnkonvention ingår sedan 1992 som en del av den nationella lagstiftningen. FN:s specialrapportör för handel med barn, barnpornografi och barnprostitution besökte Grekland i november 2005 och framförde kritik mot bristande skydd för barn som kommer ensamma till Grekland, varav flyktingbarn och offer för människohandel var särskilt utsatta. Det finns sedan ett par år tillbaka en avdelning för barnens rättigheter under den grekiske ombudsmannen. En av de fem vice ombudsmännen förestår avdelningen. Denna avdelning har hittills funnit att de största bristerna vad gäller barnens rättigheter förekommer inom utbildningsväsendet. Det handlar bland annat om integration av romers barn och om skolors ovilja att ta emot invandrarbarn utan uppehållstillstånd eller grekiskt födelsebevis. I Grekland är minimiåldern för industriarbete 15 år och för vissa arbetsuppgifter ännu högre. För arbete inom familjeföretag, teater eller biografer är minimiåldern 12 år. Barn som tigger eller arbetar som gatuförsäljare förekommer. Majoriteten av dem är antingen romer eller albaner. Barnprostitution anses vara ett växande problem. Grekland ratificerade ILO-konvention 182 angående barnarbete i november Ungefär två procent av befolkningen under 18 år beräknas utsättas för fysiskt våld varje år. Sjukvårdspersonal och lärare har ingen skyldighet att rapportera misstankar om våld mot barn till polisen. Årligen anmäls i genomsnitt 300 barn som saknade, varav i genomsnitt 60 aldrig återfinns. En hjälptelefonlinje inrättades under 2005, vilken barn och ungdomar kan använda för att erhålla stöd och rådgivning i olika frågor. Även föräldrar och lärare kan använda linjen. Allmän värnplikt gäller för alla män mellan 19 och 50 år. Barnsoldater förekommer inte. Grekland har kritiserats, bland annat av Amnesty International, för att lagen om värnpliktstjänstgöring inte möter internationella kriterier. De som väljer alternativ samhällstjänst diskrimineras genom att tjänstgöringen är dubbelt så lång som ordinarie militärtjänst. Ett antal av Jehovas Vittnen har nekats status som vapenvägrare och hotats med fängelsestraff. 10

11 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Grekland har inte ratificerat Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter. Grekland har undertecknat OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) Köpenhamnsdokument, vilket ger individen rätt att själv definiera sig som tillhörande en nationell eller annan minoritet. Grekland har inte undertecknat och ratificerat stadgan om regionala eller minoritetsspråk. Generellt har en ökning av främlingsfientlighet skett parallellt med den dramatiska ökningen under det senaste årtiondet av antalet icke-greker som bor och arbetar i Grekland. Enligt en EU-studie som kom nyligen är 87,5 procent av den grekiska befolkningen negativt inställd till invandring. Det förs ingen officiell statistik om antalet hatbrott, men enligt organisationen Hellenic League for Human Rights har det skett en markant uppgång under senare år. Albaner är den största gruppen av icke-grekiska invånare (uppskattningsvis cirka ) och den grupp som oftast blir utsatt för främlingsfientlighet i olika former. Bland annat uppges albaner ha stora svårigheter att hyra bostäder. Albaner beskylls också ofta för uppgången av kriminalitet på senare år. Den absoluta huvuddelen av albaner är numera lagliga invånare och många albaner har lätt att integrera sig i det grekiska samhället. Ibland uppstår dock en debatt om albanernas rätt till grekisk nationell identitet. Grekland anser att Lausanne-fördraget från 1923 utgör rättesnöret för hur minoriteter bör benämnas och vilka rättigheter de bör ges. Som följd av sin tolkning av fördraget erkänner den grekiska staten inte etniska eller språkliga minoriteter. De cirka muslimerna i Trakien i norra Grekland utgör således landets enda officiellt erkända minoritet. Majoriteten av muslimerna är etniska turkar, som alltså inte åtnjuter rätten att benämnas som en turkisk minoritet. Benämningar som turk och turkisk är enligt lag förbjudna i organisationsnamn, något som FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har kritiserat. Regeringen tillåter sedan 1990 inte lokalt valda religiösa ledare, utan utser själv två muslimska muftis (rättslärda som uttolkar den religiösa lagen Sharia), vilka också avlönas av staten. Många av de etniska turkarna uppger att de upplever svårigheter med att ge uttryck för sin etniska identitet och att bevara sin kultur (se även avsnitt 12) antogs ett nytt åtgärdspaket syftande till att förbättra situationen för muslimerna i Trakien. En kvot för muslimer upprättas vid universiteten (0,5 procent), hemspråksundervisning i turkiska införs i skolorna i Trakien, undervisning i grekiska görs tillgänglig för turkiska föräldrar och en kvot införs (0,05 procent) för turkiska muslimer vid inträdesproven för den statliga administrati- 11

12 onen. Regeringen har också lovat att använda EU-medel för att söka förbättra den socioekonomiska situationen i det generellt eftersatta Trakien. Enligt officiella källor finns det totalt 287 moskéer i Grekland, bland annat i Trakien, på Rhodos och Kos. Regeringen har angivit att Atens första moské ska stå färdig 2010 och har avsatt 15 miljoner euro för projektet, som dock inte påbörjats ännu. Förslaget godkändes av parlamentet i november Romerna anses inte utgöra en minoritet, utan ses som en socialt utsatt grupp. De har ofta låg levnadsstandard, hälsoproblemen är stora och de diskrimineras vad gäller tillgång till arbeten och bostäder. En sjuårsplan upprättades under 2002 som syftar till att förbättra romernas situation. Totalt budgeterade staten med 308 miljoner euro (65 procent finansierades av EU) för bostäder, förbättrad tillgång till utbildning, arbete, hälsovård, sport och kultur för romerna. Människorättsorganisationer har välkomnat insatserna men understrukit att mycket återstår att göra. Europadomstolen dömde nyligen den grekiska staten till att betala euro i skadestånd till en kvinna för att hennes anklagelser om polisvåld inte utretts på ett adekvat sätt, samt att detta berott på att hon som rom diskriminerats. Detta är fjärde gången som den grekiska staten fälls i Europadomstolen i fall som rör polisutövning eller polisvåld mot romer. I nordvästra Grekland, särskilt i Florina-regionen, bor en grupp slaviska makedonier av vilka vissa önskar identifiera sig som en distinkt etnisk minoritetsgrupp. Denna grupp erkänns inte av myndigheterna. De slaviska makedoniernas bruk av termen makedonsk är kontroversiell särskilt för grekiska invånare i provinsen Makedonien i norra Grekland. I takt med att relationerna mellan Grekland och Makedonien stegvis normaliserats under senare år har även spänningarna mellan de slaviska makedonierna och grekerna minskat. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är inte förbjuden enligt lag. Förföljelse eller allmän diskriminering är inte vanligt förekommande. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har dock uttryckt oro över rapporter om diskriminering på basis av sexuell läggning. Förslag på senare år om att förhållanden mellan homosexuella par ska erkännas juridiskt i någon form, så att de berörda ska kunna erhålla sociala förmåner, har inte lett till förändringar i lagstiftningen. 18. Flyktingars rättigheter Grekland har en svårövervakad kust- och landgräns. Inströmningen av flyktingar och olagliga invandrare till landet har ökat dramatiskt de senaste åren. Asylansökningarna ökade under 2006 med 35 procent från till drygt 12 12

13 000. Till och med juni i år har ansökt om asyl vilket placerar Grekland på tredje plats över mottagna asylansökningar inom EU. Cirka olagliga invandrare hade gripits i Grekland till och med augusti 2007, vilket är en 45- procentig ökning från Inströmningen från Turkiet har tredubblats. Grekland har under många år kritiserats av bland andra Amnesty International och UNHCR (FN:s flyktingkommissariat) för sättet att bemöta asylsökande. Kritiken har framför allt riktats mot förhållandena i förvaren, den bristfälliga informationen om asylproceduren, samt bristen på tolkar och juridisk hjälp. Även risken för så kallat refoulement (att skicka tillbaka flyktingar utan att deras asylbehov utretts) och den låga erkännandegraden av asylfall har uppmärksammats. UNHCR uppger generellt att vissa förbättringar har skett under året och säger sig allmänt sett ha viss förståelse för de kapacitetsproblem som den grekiska regeringen ställts inför till följd av den ökade inströmningen. Myndigheterna har blivit mer medvetna om de påtalade bristerna och har implementerat eller varit lyhörda för de flesta av UNHCR:s rekommendationer, bland annat vad gäller ensamt ankommande flyktingbarn och non-refoulement (principen att skydda flyktingar vars säkerhet inte kan tryggas om de skickas till sina hemländer). Under året har dock den tyska organisationen PRO ASYL anklagat Grekland för att bland annat ha utsatt en asylsökande för tortyr. Den grekiske ombudsmannen har nyligen i ett brev till inrikes- respektive marinministeriet krävt att anklagelserna ska utredas grundligt. Förvar (detention centres) används för gripna immigranter oavsett om de ska deporteras eller uppger sig ha asylskäl. Den som söker asyl, liksom kvinnor och barn, separeras sedan från övriga och hålls inte i förvar, utan placeras i provisoriska lokaler, vandrarhem eller mottagningscentra. Förvaren utgörs ofta av polishäkten eller tillbyggnader på dessa. UNHCR bedömer att kvaliteten på dessa förvar överlag inte är tillfredsställande. Kritik har även riktats mot förhållandena från Europaparlamentet och i tre domar från Europadomstolen i Strasbourg samt i flera påpekanden av den grekiske ombudsmannen. En olaglig invandrare får maximalt hållas i förvar i tre månader. Förvaren är överbefolkade, håller ofta undermålig sanitär standard och är inte tillräckliga för längre vistelser. Ett mycket begränsat antal olagliga invandrare återsänds av grekiska myndigheter medan en majoritet av fallen släpps med en skriftlig order om att frivilligt lämna Grekland, vanligtvis inom 30 dagar. I oktober krävde UNHCR omedelbar stängning av förvaret på Samos eftersom levnadsförhållandena ansågs strida mot mänskliga rättigheter. Kort därefter stod det nya centret, för 350 immigranter, klart och kunde invigas. Ytterligare ett nytt förvar för 350 immigranter har byggts i Evros. Mottagningscentra, så kallade reception centres, används för dem som sökt asyl och för kvinnor och barn inte minst ensamt ankommande. Det finns för närvarande tio sådana centra med sammantaget 740 platser, vilket anses vara 13

14 för litet i förhållande till det ökade inflödet. UNHCR anser att den materiella standarden på dessa centra numera är tillfredsställande (även om man tidigare riktat hård kritik mot centret i Lavrion utanför Aten), men har rekommenderat att åtgärder måste vidtas för att förbättra hälsoläget och tillgången till utbildning, liksom det psykologiska stödet för tortyr-/krigsoffer och inte minst för de ensamt ankommande barnen. Fortfarande är dock tolkhjälp samt juridisk hjälp, liksom information om rättigheter och möjligheterna att söka asyl, bristfälliga. Mottagningsenheterna administreras och finansieras huvudsakligen av NGO:s (non-governmental organizations) med medel ur European Refugee Fund och endast till en mindre del av det grekiska hälsovårdsministeriet. Mindre än en procent av de asylsökande beviljas flyktingstatus i Grekland. UNHCR, som finns representerat i den grekiska överklagandenämnden och därmed har god insyn i beslutsfattandet, har inte uttalat någon egentlig kritik mot de enskilda besluten men menar att de äkta asylfallen finns i andra instansens enorma ärendebalans på ärenden. Sedan juli i år har endast pakistanska och bangladeshiska fall, liksom 8-9 år gamla irakiska ärenden, avgjorts. Ombudsmannen, Helsingforskommittén och andra enskilda organisationer har under de senaste två åren mötts av hårdare restriktioner när det gäller besök på förvar och mottagningsenheter. Det förekommer att polismyndigheterna negligerar antagna riktlinjer och utvisar personer som velat söka asyl. Det förekommer också rapporter om att kustbevakningen fysiskt hindrar olagliga invandrare och potentiella asylsökande från att ta sig in i Grekland och till och med tvingar iväg dem från grekiskt vatten. Illegala invandrare omkommer varje år i samband med smugglings- eller flyktförsök till Grekland, särskilt kring öarna och vid landgränsen till Turkiet. Enligt tillgänglig statistik har minst 77 personer omkommit sedan 1997 i minfält vid gränsen till Turkiet. Grekland ratificerade Ottawa-konventionen om landminor i september Minröjningen rapporteras av grekisk militär bli klar till 2010, vilket är fyra år innan tidsfristen löper ut. 19. Funktionshindrades rättigheter Anpassningen av gaturum och offentliga byggnader för funktionshindrade är i allmänhet dålig, men situationen har förbättrats under de senaste åren. Inför OS och Paralympics 2004 gjordes en satsning på att handikappanpassa vissa uppfarter, trottoarkanter, byggnader och fordon i Aten. Efter att en specialhiss installerats är Akropolis tillgängligt även för rullstolsbundna. Gamla bussar byts kontinuerligt ut mot nya handikappanpassade. Vissa trafikljus vid övergångsställen har utrustats med ljudsignaler till hjälp för synskadade. Atens nya tunn- 14

15 elbanelinjer är helt anpassade för funktionshindrade. Renovering av de äldre stationerna har även påbörjats, men grekiska handikapporganisationer är fortsatt kritiska. Huvudstaden är fortfarande en daglig hinderbana av smala gator, samt olagligt parkerade bilar och motorcyklar. Okunnighet och brist på hänsynstagande från allmänhetens sida förvärrar situationen. Lagstiftningen om anställning av funktionshindrade slår fast att funktionshindrade ska utgöra tre procent av anställda i privata företag. I offentlig förvaltning är fem procent av administrativa befattningar och 80 procent av växeltelefonistbefattningar reserverade för funktionshindrade. Lagen efterlevs dock dåligt. Ett fyraårigt program , med bidrag till arbetsgivare som anställde funktionshindrade, föll inte ut väl och ska nu modifieras. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Organisationer för mänskliga rättigheter verkar fritt och för dialog med regeringen. Bland de mer välkända organisationerna för mänskliga rättigheter som är verksamma i Grekland kan nämnas Greek Helsinki Monitor, Minority Rights Group-Greece, Amnesty International, Marangopoulos Foundation for Human Rights, Greek Council for Refugees, Greek League for Human Rights och Human Rights Defence Centre. Ombudsmannafunktionen är även central i sammanhang rörande mänskliga rättigheter, liksom National Commission for Human Rights (NCHR). Den sistnämnda har sedan dess skapande 2000 en konsultativ status gentemot den grekiska staten, då den bland annat förser staten med riktlinjer i frågor om mänskliga rättigheter. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Internationella organisationer som UNHCR och IOM (International Organization for Migration) utför en rad olika insatser. I samarbete med lokala myndigheter organiseras exempelvis opinionsbildande kampanjer, insamlingar för fältverksamhet, undersökningar och projekt. Grekland ingår i det internationella partnerskapet Network Against Human Trafficking, inom ramen för EU-programmet Equal. 15

Mänskliga rättigheter i Grekland 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Grekland 2006. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Grekland 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Grekland 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Grekland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Grekland är respekten för de mänskliga rättigheterna (MR) överlag god. Positiva förändringar

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året.

Flyktingars rättigheter stärktes ytterligare under året. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Costa Rica 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Costa Rica är i ett regionalt sammanhang

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Rådet för Mänskliga Rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter Rådet för Mänskliga Rättigheter I. Säkerställa alla barns rätt till utbildning, utan diskriminering Bakgrund FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 26 Var och en har rätt till utbildning.

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer