Skogen som lärmiljö. En jämförelse mellan centrala förskolor och förskolor på landsbygden. The forest as an learning environment.

Transkript

1 Skogen som lärmiljö En jämförelse mellan centrala förskolor och förskolor på landsbygden The forest as an learning environment A comparison of pre-schools in city and rural areas Anna Broberg Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologi 15hp Handledare:Björn Arvidsson Examinator: Crister Albinsson Datum:

2 Abstract The purpose of this study has been to determine whether, and if so, what differences there are between how preschools that are centrally located and how preschools located in rural areas regard the forest as a learning environment. The study is based on survey responses from teachers from ten randomly selected preschools. The results show the importance of the preschool's location has for activities in the forest and how important the teachers own interest, training and willingness to educate themselves is for activities in the forest. It is found also in the result that most of the teachers in this study see the forest as an alternative learning environment where children not only get knowledge in science. Keywords Forest, learning environment, outdoor environment, pre-school

3 Sammanfattning Syftet med den här undersökningen var att ta reda på om och i så fall vilka skillnader det finns mellan hur förskolor som är centralt placerade och hur förskolor som ligger på landsbygden ser på skogen som lärmiljö. Studien bygger på enkätsvar som pedagoger från tio slumpvis utvalda förskolor besvarat. Resultatet visar vilken betydelse förskolans placering har för vistelse i skogen och hur stor betydelse pedagogerna eget intresse, utbildning och viljan att utbilda sig är för aktiviteter i skogen. Det framkommer även i resultatet att de flesta pedagogerna i studien ser skogen som en alternativ lärmiljö där barnen inte bara får kunskap inom naturkunskap. Nyckelord Förskola, Lärmiljö, Skogen, Utomhuspedagogik

4 Innehållsförteckning Inledning 1-2 Syfte 2 Frågeställning 2 Metod 2-3 Urval 2 Datainsamlingsmetoder 2 Procedur 3 Databearbetning 3 Resultat 3-7 Slutsatser 7 Diskussion 7-10 Litteraturlista 11 Bilaga

5 Inledning Enligt förskolans läroplan ska pedagogerna hjälpa barnen att stilla sin nyfikenhet och upptäcka saker med målet att barnens kunskapsutveckling ska utmanas i många olika miljöer (Skolverket 2010). För att barnen ska få fysiska utmaningar är naturen, skogen ett bra rum att vara i. Där får barnen upptäcka, utforska och leka på ett naturligt sätt (Nyhus Braute & Bang 1997). Ser man tillbaka i historien till förskolans begynnelse, ser man att naturen och djuren alltid har varit en del av verksamheten, och för att ta del av naturen på förskolorna arbetar man ofta i teman då man kan behandla flera delar av ämnet (Björklund & Elm 2008) Idag finns det många förskolor där man har utomhuspedagogik som profilering och här finns en antydan att man som pedagog på en sådan förskola förespråkar skogen som lärmiljö. Hur är det på förskolor som inte har någon profilering mot utomhuspedagogik? Ser dessa pedagoger skogen som en alternativ miljö för lärandet? Sedan min son bytte förskola från landsbygden till en förskola som ligger mer centralt i samhället, upplever jag att han inte fått komma ut i skogen på samma sätt som tidigare. När han gick i förskolan som låg på landsbygden var de i skogen varje vecka, när han började i förskolan som ligger mer centralt har han varit i skogen någon enstaka gång. Vad beror det på? Är det för att det är svårt att ta sig till skogen när man jobbar på en förskola som är mer central eller är det så att pedagogerna inte ser skogen som en bra lärmiljö? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen (Skolverket, 2010, s10), och vart gör man det bättre om inte i skogen där barnen får känna på naturen. Utomhuspedagogiken präglar barnet till att förstå naturen och få ett samband till den, och när man har ett samband med något blir man som människa mån om att det ska bevaras. (Sandell 2007). Barnen lär sig inte enbart om naturen när man är ute i skogen utan även motoriken stärks i andra miljöer eftersom skogen aldrig är platt (Nyhus Braute & Bang 1997). I förskolans läroplan står att läsa Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning (Skolverket, 2010, s10). En undersökning angående hur lärande i utomhusmiljö påverkar barnen visar att de påverkas positivt av att undervisas i skogen och att de har lättare att minnas sina upplevelser från barndomen om de har undervisats i naturen (Waite 2007). Barnets språk utvecklas positivt i naturen. Barnen får lära sig nya begrepp, som är svåra att förstå om man bara samtalar om dem och inte får vara i miljön där de faktiskt finns när man samtalar om dem (Nyhus Braute & Bang 1997). I tidigare studier där man forskat hur lärare använder naturen som lärmiljö framkommer det att de använder naturen mer nu än förr men att vädret påverkar hur mycket miljön används som lärmiljö och att man i vissa fall ser naturen som riskfylld, som en plats där barnen riskerar att ta mer skada än på skolgården (Maynard & Waters 2007). Är det så även i Sverige att vädret påverkar hur mycket pedagogerna går till skogen med barnen? Om pedagogerna hittar på ursäkter för att inte ta med sig barnen ut i naturen är risken stor att det förs över på barnen som från början inte tycker att vädret har sådan står betydelse (Madsen 2001). Finns det verkligen 1

6 dåligt väder, eller är det så att klär man sig rätt så blir stunden i naturen en god upplevelse även om vädret inte är vad man hoppats på? Så en viktig fråga är om barn ser vädret som ett hinder att gå ut i skogen? Syfte Syftet med min studie är att ta reda på om det är några skillnader mellan hur förskolor som ligger centralt i samhället och förskolor som ligger på landbyggden ser på skogen som lärmiljö. Frågeställningar Hur ser pedagogerna på skogen som lärmiljö? Påverkar förskolans placering pedagogernas syn på skogen som lärmiljö? Påverkar pedagogernas förkunskaper och intresse inställningen till skogen som lärmiljö? Påverkar vädret hur mycket pedagogerna tar sig till skogen? Metod Urval Undersökningen bygger på tio förskolor som jag sökt reda på med hjälp av internet. Jag sökte reda på fem förskolor som har sin placering centralt i samhällen och fem förskolor som har sin placering på landsbygden. Ingen av förskolorna som deltagit i min undersökning har någon profil eller liknande mot utomhuspedagogik. När jag kontaktade förskolorna var alla de tio som jag hade skrivit upp villiga att vara med i undersökning. I förskolorna som har central placering arbetade det sammanlagt 45 pedagoger och inom förskolorna som låg på landsbygden arbetade det sammanlagt 30 pedagoger. Av dessa var det 39 pedagoger från de centrala förskolorna och 28 pedagoger från förskolorna som låg på landsbygden som besvarade enkäten. Bortfallet från de centrala förskolorna blev således 13 % och från förskolorna som låg på landsbygden 7 %. På de centrala förskolorna var det 13 % som var män och 87 % kvinnor och på förskolorna som låg på landsbygden var det 14 % män och 86 % kvinnor. Datainsamlingsmetoder För att besvara frågeställningar i min undersökning har jag först tagit kontakt med de olika förskolorna via telefonen och därefter har jag arbetat ihop en enkät som behandlar frågor som kan ge mig svar på mina frågeställningar Vissa frågor som jag har i min enkät har tidigare använts i en enkät från en tidigare studie (Jacobsson & Jönsson 2010). Jag valde att inte göra en jämförelse mellan min undersökning och deras undersökning då de gjort sin studie inom skolan och jag ansåg det inte relevant att jämföra med förskolans sätt att använda skogen som lärmiljö då skolan har andra mål att nå upp till. När enkäten (bilaga 1) var färdig skickade jag den till de förskolor som var intresserade av att vara med i undersökningen. Sex av förskolorna fick sina enkäter via enligt deras eget önskemål och fyra förskolor fick sina enkäter via vanlig post. Med enkäterna skickade jag ett följebrev där jag berättade vem jag var och vad jag skulle undersöka. (bilaga 1) 2

7 Procedur Kontakten med de aktuella förskolorna har skett via telefon för att med kortast tänkbara tidsspillan få fram om de tycker undersökningen verkar intressant och om de är intresserade att vara med. Först presenterade jag mig själv och vad jag i stora drag vill med mitt samtal. Sedan berättade jag vad jag tänker undersöka, vilket syfte min undersökning har och frågade om de var intresserade av att delta i undersökningen. Under samtalet har jag talat om att allt är anonymt och att det inte kommer framgå i undersökningens resultat vilka förskolor jag har haft kontakt med. Jag kom överens med förskolorna om hur jag skulle skicka min enkät. Jag frågade även under samtalet hur många pedagoger det arbetade på varje förskola så att jag kunde skicka ut så många enkäter som behövdes för att alla skulle kunna delta. När det praktiska var bestämt skickade jag ut min enkät och skrev vilket datum jag ville ha in den för sammanställning. Jag satte ett specifikt datum då jag ville ha in mina enkäter för att jag skulle ha tid på mig att sammanställa resultatet. Databearbetning Den 22 november var sista dagen för att vara med i undersökningen, jag fick in 39 enkäter från de centrala förskolorna och 28 enkäter från förskolorna på landsbygden. När jag fått in alla enkäter sorterade jag dem enligt vilken befattning den svarande har och vart deras förskola är placerad. Jag radade upp varje fråga från enkäten och räknade ut antalet pedagoger som svarat lika på de olika frågorna. Exempel: Har du något personligt intresse av friluftsliv: Ja 25 pedagoger Nej 14 pedagoger Eftersom det var färre pedagoger från de förskolor som låg på landsbygden som inte besvarade enkäterna, omvandlades svaren till relativa frekvenser (%) så att man på ett tydligt sätt kunde se skillnader mellan de olika grupperna. Pedagogerna hade möjligheten att skriva en kommentar under varje fråga och längst ner på enkäten och dessa kommentarer/tankar sorterade jag i olika grupper där jag bedömde att kommentarerna/tankarna var likvärdiga. Detta för att på ett enkelt sätt kunna granska skriftliga kommentarerna ytterligare. Alla pedagoger som deltagit i undersökningen har svarat på samtliga frågor så det finns inget partiellt bortfall av svar. Resultat En majoritet av pedagogerna både i centralt belägna förskolor och förskolor på landsbygden har arbetat kortare än 5 år i verksamheten (figur 1). Färre än 20 % har lång erfarenhet av förskolan. 3

8 Figur 1. Antal år som pedagogerna arbetat inom verksamheten (%). Hur ser pedagogerna på skogen som lärmiljö? Pedagogerna som arbetar på förskolorna som ligger centralt ser skogen som en lärmiljö där barnen får ökad kunskap om naturen och utvecklar sin motorik (figur 2). Pedagogerna ser skogen som en plats där barnen får leva ut sin fantasi och där leken inte blir så styrd. Barnens fantasi får leva ut i skogen, det tycker jag är viktigt skriver en pedagog på en central förskola. De flesta inom centrala förskolor tycker att skogen är viktigt för barnen men cirka 10 % av pedagogerna ser inte skogen som något speciellt ställe för barnens utveckling (figur 2). Det som barnen tar in och lär sig på skolgården tycker dessa 10 % räcker för att barnen skall utvecklas. Det pratas om att skogen är en viktig lärmiljö, på gården är barnen trygga och de lär sig lika mycket där enligt en pedagog på en central förskola. Samtliga pedagoger på förskolor som ligger på landsbygden anser att skogen som lärmiljö utvecklar barnen mer än de utvecklas genom att befinna sig enbart på en skolgård. Figur 2. Pedagogernas syn på hur barnen utvecklas genom att vara i skogen i förhållande till förskolans gård. Pedagogerna som arbetar på de centrala förskolorna anser att planerad aktivitet som viktig när man besöker skogen (figur 3). De har mål och syfte med sina besök, fri lek förekommer men inte i så stor utsträckning. Vi på min avdelning planerar våra besök i skogen då vi kanske inte går dit lika ofta som andra förskolor, i slutet får barnen ha fri lek så deras fantasi utvecklas. 4

9 Pedagogerna som arbetar på förskolor som ligger på landsbygden tycker skogen är en bra lärmiljö där barnen får leka på lika villkor. Ser bara skogen som en positiv lärmiljö, motorik, matematik, svenska och naturkunskap allt på en gång Dessa pedagoger planerar inte varje tillfälle (figur 3), det förekommer lika mycket fri lek som planerad aktivitet. Det viktiga är inte vad vi gör i skogen, det viktiga är att vi tar oss dit enligt pedagog på landsbygden. Figur 3. Pedagogers svar om de har planerade aktiviteter i skogen (%). Påverkar vädret hur mycket pedagogerna tar sig till skogen? Pedagogerna som var med i undersökningen anser inte att vädret påverkar dem när det gäller att sig till skogen (figur 4). Vädret spelar inte så stor roll, man får klä sig efter hur det ser ut skriver pedagog på landsbygden. Barnen ser inga hinder med att det regnar eller blaskar, de ska vi vuxna inte heller göra tycker pedagog på en centralt belägen förskola. Figur 4. Vädrets påverkan för vistelse i skogen (%). Påverkar förskolans placering inställningen till skogen som lärmiljö? Alla pedagoger inom de centrala förskolorna uppger att de promenerar med barnen till skogen, även om skogen ligger lite längre bort anser pedagogerna att promenaden är viktig, Vi har inte så nära till skogen men jag tycker det går bra att promenera med barnen och de ser fram emot att komma till skogen. Pedagogerna är med barnen i skogen minst en gång i månaden, 23 % av pedagogerna är där tre till fyra gånger i månaden (figur 5). Vi går till skogen med de mindre 5

10 barnen och har vagnar med oss så att de får turas om att åka om de blir trötta skriver en pedagog på en central förskola. Mer än hälften av dem tillfrågade pedagogerna på förskolor på landsbygden är i skogen tre till fyra gånger i månaden (figur 5). De promenerar till skogen som inte ligger allt för långt bort. Vi har skogen bara fem minuter härifrån så jag ser det som en självklarhet att gå dit ofta Figur 5. Antal gånger per månad som pedagogerna går till skogen (%). Pedagogerna på landsbygden är nöjda över hur ofta de går till skogen (figur 6). Av pedagogerna på de centrala förskolorna har 46 % en önskan att kunna vara mer i skogen än de är idag och 49 % är nöjda över hur ofta de är där (figur 6). Figur 6. Pedagogers vilja att vara mer eller mindre i skogen (%). Påverkar pedagogernas förkunskaper och intresse inställningen till skogen som lärmiljö? Över hälften av de tillfrågade pedagogerna på förskolorna har ett personligt intresse för friluftsliv. Inom de centralt belägna förskolorna är det 38 % som har någon form av utbildning i utomhuspedagogik medan 36 % av pedagogerna på förskolor på landsbygden har en sådan utbildning. Flertalet pedagoger på de centrala förskolorna (79 %) har en vilja att utbilda sig inom ämnet (figur 7). Motsvarande siffra för pedagoger på förskolor på landsbygden är 28 % (figur 7). 6

11 Figur 7. Pedagogers personliga intresse, utbildning och viljan att utbilda sig inom utomhuspedagogik (%). Slutsatser Slutsatserna av undersökningen är att placeringen av förskolan inte har så stor betydelse, vill pedagogerna gå till skogen så tar de sig dit. Det är pedagogernas inställning till skogen som lärmiljö, deras eget intresse och utbildning som ligger till grund för hur ofta de går till skogen med barnen. De pedagoger som arbetar på förskolorna inom landsbygden har personligt intresse medan pedagogerna som arbetar mer centralt har en stor majoritet viljan att utvecklas inom området och få vidareutbildning. De förskolor som ligger på landsbygden är i skogen vid fler tillfällen än de som ligger centralt men har färre planerade aktiviteter. Förskolorna som ligger centralt har en tanke med sina besök men tycker även att fri lek är viktigt. Enligt de flesta pedagogerna som varit med i undersökningen är skogen en bra lärmiljö. Diskussion Att pedagogerna ser skogen som ett komplement till inomhusmiljön och skolgården är det inte någon tvekan om. Alla som svarat på mina enkäter utrycker att de upplever att barnen inte bara lär sig om skogen när de vistas där utan även motorik och matematik är två kunskapsområden som utvecklas och tränas vid besök i skogen. Utomhusmiljön främjar barns inlärning (Maynard & Waters 2007) och erbjuder barnen variationer i terrängen som inte är förutsägbar och därigenom tränas barns balanssinne (Nyhus Braute & Bang 1997). Pedagogernas syn på skogen som lärmiljö är viktig, en positiv inställning ger en positiv vistelse. Barn vill utforska saker hela tiden och varje steg de tar är betydelsefullt. Miljön i skogen erbjuder en oändlig möjlighet att utforska och för att få goda kunskaper om naturen och vår närmiljö (Granberg 2000). Något som läroplanen skriver att pedagogerna ska sträva efter (Skolverket 2010) är det optimala att gå ut i skogen tillsammans med barnen och utforska det som barnet ser (Granberg 2000). Enligt enkätundersökningen var pedagogernas syn på skogen ganska lika varandra oavsett om arbetsplatsen var en central förskola eller en förskola på landsbygden. Att naturen är viktig framgår av en undersökning hur lärande i utomhusmiljön påverkar barn (Waite 2007). Enligt hennes undersökning har barnen och vuxna en positiv inställning av minnet från deras naturupplevelser. 7

12 Enligt en annan studie kan en orsak till att inte undervisa i naturen vara att man ser det som en risk, och inget man vill utsätta barnen för (Maynard & Waters 2007). I samma undersökning framgår det också att vädret kan vara en orsak till att lärarna inte flyttar undervisningen från klassrummet ut på gården eller naturen. Tre av pedagogerna i denna undersökning tog upp att många kanske anser att skogen är riskfylld, men att de själv inte ansåg att skogen skulle vara en mer riskfylld plats än gården utanför förskolan ser inte skogen som en större riskfaktor än att vara på skolgården. Hur kommer det sig att vi i Sverige inte ser skogen som lika riskfylld som man gör på andra ställen? Naturen är en given lärmiljö på många förskolor i Sverige och skogen ses som en tillgång där barnen får använda alla sina sinnen. Vädret hindrar inte pedagogerna att gå ut i skogen och på detta sätt blir barnen inte främmande för att gå ut oberoende av vädret. Om pedagogerna visar att de ogillar att ge sig ut när vädret inte tillåter, förs den uppfattningen över på barnen och från att inte ha sett vädret som ett problem för sin utevistelse kan de istället förändra inställning till att det bara vid vackert väder som man är ute (Madsen 2001). När det gäller väder och vind är det ofta det vi i Sverige pratar om på arbetsplatser. Pedagogerna ser kanske inte alla väder som härligt, men jag har inte träffat något barn i förskoleålder som tycker att det finns väder man inte går ut i (egna observationer). Regnar det så kan man plaska i vattenpölar och snöar det så kan man åka pulka. Är det även lite plusgrader så kan man också bygga snögubbar och detta trots att man blir blöt och kanske lite kall. Barnen hindras inte av vädret och det ska inte pedagogerna heller göra. Tänk vad mycket nytt man kan känna och se när det regnar, maskar som kommer upp ur marken och dofter som inte finns en solig dag. Finns det verkligen något dåligt väder? Eller finns det bara olika väder? När det gäller förskolans placering har den inte så stor betydelse för hur ofta man utnyttjar skogen som lärmiljö. Enligt denna undersökning använder förskolorna skogen på olika sätt. Förskolorna som låg på landsbygden var i skogen lite oftare än de som låg mer centralt placerade men istället så hade de förskolor som låg mer centralt fler planerade aktiviteter än de andra förskolorna. De har en tanke med det de gör och tar vara på stunderna då de går till skogen. I förskolans läroplan står det att läsa Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen (Skolverket 2010, s10). Är det alltid bättre att ha planerad verksamhet än fri lek i skogen? Enligt vissa pedagoger på de förskolor som låg på landsbygden var det viktigare att gå till skogen ofta än att hela tiden ha planerad verksamhet där. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Skolverket 2010, s9). Den planerade aktiviteten är bra då det finns ett syfte med det man gör, men att den fria leken ute i skogen är minst lika viktig. Barnen måste få upptäcka naturen själva, få klättra över stenar och träd och ta sig fram på sitt eget sätt. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Skolverket 2010, s9). Nu hade alla förskolor i den här undersökningen möjlighet att promenera med barnen till skogen. Hade resultatet blivit ett annat om förskolorna låg mer centralt med mindre möjligheter att besöka skogsmiljöer än de som var med i den här undersökningen? De pedagoger som inte tyckte skogen var en viktig lärmiljö utan att det man som barn utvecklade i skogen likaväl kunde utvecklas när man leker på gården gick ändå dit med sin barngrupp. Att man gör saker som är viktigt för barnen och står över hur man själv känner för en viss aktivitet gör att man följer vad 8

13 som står i förskolans läroplan Förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll (Skolverket 2010,s 12). Förskolans styrdokument reglerar ju pedagogens uppgift och det är naturligtvis viktigt att intentionerna följs. Skillnaderna mellan hur de centrala förskolorna och de förskolorna som ligger på landsbygden ser på skogen som lärmiljö var inte så stora enligt undersökningen. Förskolorna som inte ligger i så nära anknytning till skogen tar sig till skogen för att de tycker att det är en givande lärmiljö. De skillnader som framkommer genom undersökningen är att de utnyttjar skogen på olika sätt och det viktiga är kanske inte att skogen utnyttjas på ett specifikt sätt utan att barnen faktiskt får tillgång till den och möjlighet att upptäcka sin omvärld. Sandell menar på att för att få en förståelse för naturen måste vi känna en samhörighet med den, och människan månar om det som den känner ett samband med (Sandell 2007). Det står inget i förskolans läroplan att skogen ska vara en alternativ lärmiljö, men jag tycker att alla förskolor på något vis bör ha kontakt med skogen och naturen. I utomhuspedagogiken blir kunskap inte bara ord som kan skrivas i text eller i en formel. Den tysta ännu icke formulerade kunskapen, den synliga kunskapens grogrund som bär vår kultur, är den som sitter i muskelns spänning, i äpplets doft, i kroppens rytm i sinnet för proportioner i språkets rikedom bortom grammatikens och ordlistans korrekthet. (Brügge & Szczepanski 2007, s 27) Pedagogerna på förskolan ska ge barnen förståelse för naturkunskap, ge barnen tillgång till olika lärmiljöer, öka deras ordförråd och begrepp (Skolverket 2010). Utifrån detta är det en självklarhet att använda sig att skogen som lärmiljö, även om skogen upplevs som skrämmande och pedagoger inte har så mycket förkunskaper. Det är inte bara naturkunskap som kan läras i skogsmiljön utan även språk, matematik, rörelse, rumsuppfattning etc. (Granberg 2000) När det gäller viljan att utbilda sig inom utomhuspedagogik var skillnaderna mellan de centrala förskolorna och förskolorna på landsbygden väldigt stor det med en skillnad på hela 51 %. Pedagoger i de centrala förskolorna har en större vilja att utbilda sig. Har centrala förskolor en större vilja över lag att utvecklas? Viljan att utbilda sig och få mer kunskap borde vara alla pedagogers önskan? Det var flera inom förskolor på landsbygden som hade ett personligt intresse för friluftsliv och som kanske därför anser att deras kunskap räcker och att vidareutbildning är onödigt? Kan anledningen till att förskolorna på landsbygden inte har lika mycket planerade aktiviteter i skogen vara att de inte har viljan att utveckla pedagogiken inom området? Förhoppningen är att pedagogerna svarat sanningsenligt på enkäten. Då tiden för den här underökningen inte var så lång fanns det ingen möjlighet att åka ut till de tio förskolorna och intervjua pedagogerna, vilket möjligen skulle ha gett en mer rättvis bild av hur det verkligen är. Vid en större undersökning skulle man även kunna göra observationer på förskolorna för att få en bredare bild av hur det fungerar i praktiken Är pedagogerna verkligen ute i alla väder och hur fungerar skogen som lärmiljö i praktiken? Man kan ifrågasätta om valet av en enkätundersökning är ett bra val för denna typ av undersökning. Intervjuer hade sannolikt varit 9

14 ett bättre alternativ och kunnat ge en djupare förståelse om pedagogers syn på skogen som lärmiljö. En annan tanke är att fler förskolor skulle varit med i undersökningen, tio förskolor är kanske i minsta laget även om dessa valdes slumpvis. Ett större urval hade kunnat ge ett annat resultat. Ett problem vid det slumpmässiga urvalet var att jag inte hade kunskap om hur långt de hade till skogen. Av enkäternas svar så är det uppenbart att det inte var så långt varken för de förskolor som låg på landsbygden eller för de som låg mer centralt. Att bygga vidare på den här undersökningen skulle vara intressant, genom att få med fler förskolor, genom ett stratifierat urval som tar hänsyn till vart förskolorna som är med i undersökningen är placerade i förhållande till skogen. Enligt resultatet som är baserade på enkäter är det ingen större skillnad mellan hur förskolorna som ligger centralt och förskolorna som ligger på landsbygden använder skogen som lärmiljö. Pedagogerna ser till att ta sig till skogen och de anser att det är viktigt att barnen får tillgång till naturen. Pedagogerna inom förskolans verksamhet behöver inte kunna allt om naturen, man behöver inte veta vad alla djuren heter eller alla trädens namn. Det viktiga är att befinna sig där barnen befinner sig, hjälpa dem på sin väg som upptäckare. Att samtala kring deras tankar om de olika fenomenen och utgå från vad de ser och hör (Brügge & Karlsson 2007). Arbetet med den här undersökningen har fått mig att inse ännu mer hur viktigt det är att som pedagog har en god inställning gentemot olika arbetssätt och alternativa lärmiljöer. Skogen en är givande och utvecklande lärmiljö för barnen på förskolan. För barnen är skogen möjligheterna plats. Här får man utlopp för all sin energi, kreativitet och fantasi. Här kan alla klättra så högt man törs utan att någon står bredvid med måttband och jämför. Att hoppa från stubbar och stenar eller ta sig upp på berget ger både motoriks och fysisk träning. Att krypa in under granens grenar och känna stillheten föder också nya tankar. Skogen är för den som precis lärt sig gå en övningsplats med massor av möjligheter svårigheter och mjuka fall. (Brügge & Karlsson 2007 s.111) Det finns en stor möjlighet att utveckla den här undersökningen där man kan använda sig av intervjuer och observationer tillsammans med enkäter och därmed få en bredare bild av hur verkligheten är och om pedagogernas teoretiska tankar stämmer överens med hur det är i praktiken. 10

15 Referenser Brügge B. & Szczepanski A (2007). Pedagogik och ledarskap. Brügge, B. Glantz, M & Sandell, K. (red.) (2007). Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. Brügge B. & Karlsson K-E (2007). Djupa skogar. B. Brügge, M. Glantz & K. Sandell (red.) (2007). Friluftslivets pedagogik För kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. Björklund, E. & Elm, A. (2008). De är bara och letar efter maskar. E. Johansson & I P Samuelsson (red) Förskolan-barns första skola.(ss ) Poland: Pozkal. Granberg A. (2000). Småbarns utevistelse-naturorientering, lek och rörelse. Eskilstuna: Tuna tryck. Jacobsson J. & Jönsson H. (2010). Uthomhusmiljön som lärmiljö En enkätundersökning i skolans tidigare år. Göteborgs universitet. Madsen, B. (2001). Barn, djur och natur Lund: BTJ Tryck. Maynard T & Waters J (2007) Learning in the outdoor environment: a missed opportunity?, Early Years: An International Research Journal, 27:3, , DOI: / Nyhus Braute, J. & Bang, C. (1997). Följ med ut! Barn i naturen. Stockholm: Universitetsforlaget. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Waite, S. (2007). ''Memories are made of this': some reflections on outdoor learning and recall', Education 3-13, 35: (4), DOI: /

16 Bilaga 1: Enkät-Skogen som lärmiljö. Hej, jag heter Anna Broberg, studerar till förskollärare på Karlstads universitet och skriver en c-uppsats inom biologi. Jag undersöker hur pedagogerna på centrala förskolor och förskolor på landsbygden ser på skogen som lärmiljö, ska göra en jämförelse mellan dessa två. Jag skulle vara väldigt tacksam om ni vill svara på denna enkät. Sista dagen att skicka tillbaka enkäten är fredagen den 22 november Under varje fråga får du gärna skriva en liten kommentar angående ditt svar, för att jag lättare ska få en förståelse kring svaren. Allt är helt anonymt och det kommer inte framgå i rapporten vilka förskolor jag har haft kontakt med. Kvinna Man 1: Vad har du för befattning? Förskollärare Barnskötare Annan 2: Vart ligger förskolan där du arbetar? Centralt Landsbygden 3. Hur många år har du varit verksam i förskolan? år. 4. Hur stor är din barngrupp? Ålder på barnen barn. 5. Hur många pedagoger är ni i barngruppen? pedagoger 6: Har du ett personligt intresse av friluftsliv? Ja Nej 7: Har du någon utbildning eller fortbildning i utomhuspedagogik? Ja Nej 8. Om nej, skulle du vilja utbilda eller fortbilda dig inom utomhuspedagogik? Ja Nej 9. Finns det något intresse för aktiviteter i skogen på din avdelning? Inget intresse Litet intresse 12

17 Ganska stort intresse Stort intresse 10: Hur många gånger i månaden går ni till skogen? ggr eller fler 11. Hur ofta har ni planerad verksamhet i skogen? Aldrig Ibland Ofta Alltid 12. Hur ofta har ni fri lek i skogen? Alltid Ofta Ibland Aldrig 13: Hur tar ni er till skogen från er förskola? Promenad Buss Annat 14: Skulle du vilja vara mer/mindre i skogen med barngruppen än du är idag? Mer Mindre Bra som det är 13

18 15: Anser du att barnen utvecklas mer eller mindre i skogen än på gården? Mer Mindre Lika mycket 16: Påverkar vädret er vistelse i skogen? Ja Nej Egna kommentarer om skogen som lärmiljö, hur ser du på skogen som lärmiljö? Tack för att du ville vara med i min undersökning! ( 14