Reflexen. Logistik och godstransporter Reseberättelse från London. Nummer 4 December 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reflexen. Logistik och godstransporter Reseberättelse från London. Nummer 4 December 2013"

Transkript

1 Nummer 4 December 203 Logistik och godstransporter Reseberättelse från London

2 TF:s medlemsenkät 2005 TF genomför medlemsenkät - vilken väg ska föreningen välja? Reflexen. 3. Läser du TF:s medlemstidning Reflexen? 2005? Nummer Ja, Pappersex 9% Reflexen. Ja, Digitalt 3% 4. Är innehållet i Reflexen relevant för dina arbetsuppgifter? reflexen reflexen 2005 Oktober 2008 En tidskrift om trafik, utveckling, människor och kunskap från Trafiktekniska Föreningen Nej 6% Reflexen reflexen 2006 Reflexen Den Perfekta lokala stormen? Odla ditt nätverk Nya utmaningar för trafikplanerarna Vad behövs för att skapa Den goda staden? Ja 83% Vilken väg? (2/2005) TF 50 år! (/2005) Medlemsenkäten (/2006) Kollektivtrafik för alla? (2/2006) Nej 7% Trafiken i framtiden (/2007) Cykel i staden (2/2007) Nya Reflexen (/2008) 4 Nummer 2 Nummer December 2008 Nummer 2 Mars 2009 Juni 2009 Nummer 3 Nummer 4 Oktober 2009 DECEMBER 2009 Nummer Medfinansiering av bättre? infrastrukturobjekt - blir det Nummer 2 Mars 200 Maj 200 Fokus i detta nummer: Hur kommer Lundinutredningen Hållbara transporter är svårt - eller? att påverka resandet? ECOMM 2009 i San Sebastián OS-Guld Fototävling Mot nya Curlingspel & trafikplanering lär av Danmark Spårtrafik Får vi se spårvägar i Skåne? Ny tunnelbanelinje i Stockholm Världens minsta stad med tunnelbana Debatt om höghastighetståg och spårbilar Är Trafikplanering i Lågkonjunktur Debatten fortsätter. Strategier & processer (/2009) Trafikverket Infartsparkeringar NEW YORK NEW YORK Far och Flyg Mikrosimulering xx Roadpricing Holland Förbifart Stockholm Hållbara transporter i Karlstad 3 ECOMM MM (2/2009) Fototävlingen mm (3/2009) Trafikverket mm (4/2009) Förbifart Sthlm mm (/200) Hållbara transporter (2/200) Tänk trygghet tidigare (/20) Transportpolicy, medfinansiering mm. (2/20) Cykelturism, transpor thållbarhet mm (3/20) Studieresa, håll bartresande mm. (4/20) Cykelfrågor, gods och transport (/202) Nummer 4 Oktober 200 December 200 Ljusdesign och trygghet Fotgängaranalyser för Oxford Circus Landskapet och grön infrastruktur Nya tåg i Mälardalen Framtidens kollektivtrafik Trafiksäkerhet i ett nytt perspektiv Framtiden mm (3/200) Roslagsbanan De bästa bilderna från Fototävlingen spårtaxi framtiden? Spårtrafik (2/2008) Nummer 3 Årsmötet För effektivare planeringsprocesser, Tema: Ljusdesign mm (4/200) Nummer 3 Nummer 4 Nummer 2 December 202 Nummer 3 Juli 203 Oktober 203 Nummer 4 Tema: Oktober 202 December 203 Framtidens järnväg Den nya planeringsprocessen Vad är asfalt? Planeringen i ett helhetsperspektiv Nya styrelsen Säkra skolvägar Så kan vi effektivisera planering och byggande Cykelexpressrutter Säkra vägar för MC Intervju med Daniel Firth Att mäta cykeltrafik Ostlänken Framtidens stationer Järnvägens problem och möjligheter Hur rustar sig branschens aktörer inför vintern? Årsdagarna i Malmö Framtidens järnväg (4/202) Hållbara farthinder Logistik och godstransporter Reseberättelse från London Trafiksäkerhet, flyg Den nya planeringoch klimat mm. sprocessen (3/202) (2/202) Drift och underhåll Reseberättelse från Vancouver ITS, trängselskatter mm (/203) Cykeltrafik mm (2/203) Allt om asfalt (3/203) Detta nummer (4/203) Samtliga dessa tidigare nummer av Reflexen kan läsas digitalt på vår hemsida: 2 Tidskriften Reflexen produceras av och för medlemmarna i Trafiktekniska Föreningen. Ansvarig utgivare: Åsa Vagland, Redaktionen: Patrik Kindström, Therese Nyman Kontakt: Framsidebild: Anna Andersson Baksidebild: Hemsida: ISSN Tryckeri: Wikingtryck, Malmö Utformning: Anna Andersson

3 Innehåll DECEMBER Ledare KOLL PÅ DET SOM HÄNDER 5 INTERMODALA TRANSPORTER - STORA KUNDER EGNA LÖSNINGAR 7 FRUKOSTSEMINARIUM MED TUPPEN 8 Samverkan mellan modeller för bättre GODSTRANSPORTANALys 2 Nyetablering av logistikcentrum och centrallager 4 reseberättelse från LONDON Sista numret för 203 bjuder på temat distribution och logistik. Vi kommer få en inblick i logistik vid stora event och intermodala transporter och SKL:s nya handbok för godstransporter. Vi bjuder också på en artikel om föreningens studieresa till London samt intervjuer med företag som nyligen etablerat logistikcentrum. Trevlig läsning! Önskar redaktörerna Patrik Kindström och Therese Nyman 8 SKL:s arbete med godstransporter ur ett KOMMUNALT perspektiv 9 medlemssidorna

4 Ledare Koll på det som händer När jag flyttade till Västerås och började jobba med trafikplanering på kommunen fick jag snabbt koll på vad som hände i området. Att det blev just Västerås berodde förutom ett intressant arbete i en expansiv region på att min syster med familj redan bodde där sedan flera år tillbaka. Trots att min syster bott mycket längre i Västerås så blev det redan efter kort tid jag som visste vad som var på gång när jag och min syster passerade ett bygge medan syrran inte hade en aning Är man intresserad av samhället och dess utveckling, vill ha koll på det som händer och vill bidra med sin trafikkompetens då finns ingen bättre arbetsplats än kommunen! På kommunen får man möjlighet att påverka och följa utvecklingen från ax till limpa, man kommer nära verkligheten och får möjlighet att ha mycket kontakter med människor vilket för det mesta är positivt. En mycket viktig del av mitt jobb på Tekniska kontorets gatuenhet är samordningen av investeringsplanen för gator, gång- och cykelvägar m.m. För att kunna samordna investeringsplanen på ett bra sätt måste jag och mina kollegor ha koll på vad som händer i kommunen, både i närtid och på längre sikt. Detta förutsätter regelbundna kontakter med andra förvaltningar inom kommunen samt med externa aktörer som Trafikverket och länsstyrelsen. Det är i de tidiga skedena av samhällsplaneringen som förutsättningarna för framtida goda trafiklösningar grundläggs. Dessa förutsättningar ska sedan förvaltas och utvecklas i den fortsatta planeringsprocessen med mer detaljerad planering. Det måste finnas både tid och resurser för att utreda, analysera och planera eventuella trafikåtgärder. Planering handlar om att göra avvägningar och för att göra rätt avvägningar måste olika perspektiv, önskemål och behov vara belysta. Framförhållning är viktigt men inte alltid lätt att få till framför allt i en kommun som växer snabbt jag och mina kollegor känner ofta att mycket skulle skett redan igår eller förra veckan Trafikinfrastrukturen, som skapar förutsättningar för människors förflyttningar i vardagen, är en viktig del i samhällsplaneringen då tillgänglighet till arbete, utbildningar och service är en viktig del av människors vardag man ska till jobbet eller skolan, handla mat eller ta sig till fritidsaktiviteter. Det är inte rörelsen i sig man är ute efter om man inte sysslar med löpträning förstås utan det är just tillgängligheten som är det viktiga. I trafikplaneringen kan vi skapa goda förutsättningar för människors tillgänglighet med hållbara transportsätt som gång-, cykel- och kollektivtrafik. Även om jag främst deltar i den tidiga planeringen är det viktigt att ha kunskap om det som händer efter planeringen, genomförande samt drift och underhåll. Den enhet jag jobbar på är inblandad i hela kedjan - plangruppen är med i planeringen (översiktsplaner, planprogram, detaljplaner); byggruppen tar hand om byggnationerna och sist men inte minst driftgruppen som tar hand om den dagliga skötseln av infrastrukturen. För det räcker ju inte att vi genom att bygga nytt skapar bättre förutsättningar för att kunna cykla eller åka kollektivt - det är minst lika viktigt att skötseln av vägen eller gång- och cykelvägen fungerar när vintern med snö och kyla (som jag älskar) kommer krävs snöröjning och halkbekämpning för att vägarna ska vara tillgänglig. Så nu hoppas jag på en riktig vinter med massa snö och bra underhållna vägar! God jul och Gott nytt år! Annika Kieri Styrelseledamot i TF 4

5 Intermodala transporter stora kunder egna lösningar Intermodala transporter, där flera typer av transportslag används inom samma transportkedja, har funnits på transportmarknaden en längre tid. På senare tid har stora transportkunder utvecklat och börja driva egna intermodala transportlösningar istället för att köpa tjänsten på marknaden av intermodala operatörer. Att byta till en intermodal transportlösning är en omfattande process och forskning har visat att företag som genomför förändringen har gemensamma egenskaper. Text: Edith Sorkina, doktorand vid Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. Bild: fotoakuten.se samt Anna Andersson Intermodala transporter skapas vanligen genom marknadsprocesser där transporttjänster köps av varuavsändare från intermodala operatörer. Under det senaste decenniet har ett annat fenomen utvecklats, där kunder, d.v.s. transportköpare, väljer att utveckla och driva egna intermodala transportlösningar istället för att köpa tjänsten på marknaden. I Sverige kan man hitta flera sådana exempel, som Coop-tåget, Stora Enso NETTS system, Volvo Viking Rail osv. Genom att skapa förståelse för detta fenomen, underlättar det att förstå hur man kan främja intermodala transporter och undvika de hinder som finns. Förändringsprocessen Att byta till en intermodal transportlösning är inte bara en fråga om vilket trafikslag eller transportör man ska använda, utan bytet är en förändringsprocess som tar tid, resurser, involverar flera aktörer och kan kräva ändringar i leveranskedjan. Processen kräver deltagande av både kunden själv och externa aktörer. Dessutom kan engagemang av externa aktörer i ett tidigt skede påskynda processen och göra det möjligt att tidigt diskutera en lösning (teknik, tidtabeller, kostnader o.s.v.) som kan genomföras i praktiken. Komplexiteten i antalet aktörer och lättheten att genomföra förändringar i logistiksystemet kan variera. Till exempel kan det bero på om den intermodala lösningen används mellan enheter inom samma företag eller om det handlar om in- och utflöde partners i leverantörskedjan, inrikes eller för gränsöverskridande transporter. Förändringen genomförs oftast stegvis och småskaligt, för att behålla flexibiliteten och hantera risker. En sådan strategi bidrar till att minska risken av störningar 5

6 som påverkar stora volymer. Att skapa backup-lösningar är en viktig del i riskhanteringen. Forskning visar att förändring i transportlösningar kan ha spridningseffekter. Förändringar i transportupplägg kan påverka hela strukturen av försörjningskedjan och relationerna med leverantörer eller kunder. Till exempel i fallet Cooptåget har företaget genomfört en strukturförändring i lager och distribution samtidigt som det nya transportupplägget implementerades. Vilka är de? Forskning har identifierat flera gemensamma egenskaper hos kunder som väljer att bygga ett eget intermodalt system och internt driver processen. Specifik lastflödesstruktur Storleken på volymerna, balans och avstånd på fjärrtransporter är viktiga faktorer för intermodala lösningar. En viktig förutsättning verkar också vara centraliserad styrning av logistik. Vikten av miljöargument Miljöargumentet är ofta ett viktigt argument vid byte till intermodala transporter. Forskning har bekräftat att miljöargumentet har varit en viktig drivkraft vid förändringsarbete. Således är intermodala transporter ett verktyg för ett företag att hantera sin miljöpåverkan. Men de miljömässiga argumenten är bara en del i det komplexa resonemanget bakom en sådan stor förändring i transportlösning. Miljönyttan av intermodala transporter är viktig, särskilt för den externa kommunikationen med leverantörer, kunder och allmänheten. Att vara en stor köpare på transportmarknaden Ett företags storlek påverkar lastflödesstrukturen, men också maktpositionen i relationer med leverantörer och kunder. Det senare har visat sig vara en viktig möjlighet för att skapa en förändring i detta befintliga upplägg och förhandlingar med externa partners. Tidigare erfarenhet av järnväg och intermodala transporter Synen på kvalitet och attityd mot järnvägstransporter är vanligen bättre bland transportköpare som har tidigare erfarenhet tranporter på järnväg. Både verksamhetsmässigt och organisatoriskt har intern kunskap och erfarenhet visats sig vara avgörande i beslutet att bygga upp ett eget intermodalt system. Forskning har identifierat att både logistikavdelningen och ledningen i ett företag är centrala aktörer i styrning och genomförande av ändringen till ett intermodalt upplägg. Ledningen är viktig då en sådan förändring oftast är ett strategiskt beslut som innebär långsiktiga förändringar och kan kräva vissa investeringar. Dessutom har forskningen visat att särskilda nyckelpersoner som har främjat konceptet både internt och externt samt drivit förändringen är viktiga. Viktiga faktorer Empiriska observationer visar att beslutet att bygga upp ett eget intermodalt upplägg är ett strategiskt beslut. Forskningen visar att följande faktorer oftast har varit avgörande för beslutet att flytta till en intermodal lösning genom att bygga ett eget system: trycket att minska och hantera miljöpåverkan minska dagens kostnader och framtida kostnader missnöje med befintliga lösningar utvecklingen på transportmarknaden behov att säkerställa tillgång till nödvändiga resurser sårbarhet i den intermodala lösningen kräver kontroll För mer information: 6

7 Frukostseminarium med lokalföreningen Tuppen Logistikutmaningar vid stora evenemang som Vasaloppet Hur kan man öka framkomlighet och tillgänglighet vid evenemang? Vad kan arrangörerna göra för att öka tillgänglighet? Hur arbetar Trafikverket och kommuner med evenemang? Text: Svante Berg, Ramböll Bild: Lars Nord, Ramböll Det var de frågeställningar som stod på agendan den 20 november då Ramböll i Falun bland andra bjöd in medlemmar i lokalföreningen Tuppen till frukostseminarium. Stora evenemang och event ställer mycket stora krav på infrastruktur under en kort period. Mats Rylander från Vasaloppet berättade att förutom de totalt starterna under Vasaloppsveckan så har de nu även Sveriges största mässa med över besökare. År 200 hade de stora problem med trafikkaos, men för att lösa detta samlades de viktiga intressenterna som bland annat Trafikverket, Polisen, Region Dalarna för dialog. Det rekryterades även en trafiksamordnare, 0 20 st vuxna personer togs in och utbildades till trafikdirigerare och det lades en helt ny rutt för bussar via Älvdalen/Lövnäs och norr ifrån in till Sälen. Resultatet blev en betydligt bättre trafiksituation följande år. Nu har nya utmaningar uppstått då mässområdet skall flyttas, vilket innebär problem vid ett antal flaskhalsar, bl.a. vid en järnvägsövergång. Vasaloppet beställde en utredning för att studera problemet av Ramböll. De stora flödena av gångare på en sådan liten yta är en utmaning att studera. För att studera sträckan och få en helhetsbild av gångflöden valde man att göra en mikrosimulering. Mikrosimulering ger en bra bild av problemet samt är ett tydligt och enkelt kommuniceringsverktyg. Genom visualiseringsdelen i simuleringen är resultatet lättare att kommunicera med exempelvis beställare och därigenom kan en bättre totallösning fås. Studien visade på ett antal förbättringsåtgärder som Vasaloppet nu skall genomföra, ex. placering av bodar, breddning av gångvägar och förändrad användning av plankorsningar. Einar Tufvesson från Trafikverket berättade om Trafikverkets roll vid stora evenemang. Det har bildats regionala koordineringsgrupper som ska samordna och koordinera genomförandet av åtgärder regionalt med målet att kunna förhindra stopp och skapa flyt i trafiken och därmed förhindra olägenheter inför större evenemang. Information och kommunikation är en mycket viktig del i detta arbete. Frukostseminariet lockade ett 30-tal deltagare bl.a. från Vasaloppet, SkidVM 205-organisationen, flera dalakommuner och regionala organisationer. 7

8 Samverkan mellan modeller för bättre godstransportanalys Olika typer av förändringar i transportinfrastrukturen och införandet av styrmedel är viktiga verktyg för att nå transportpolitiska mål. Utförandet av godstransporter beror dock ofta av komplexa samband mellan många olika aktiviteter och aktörer, vilket ofta leder till att konsekvenserna av åtgärder är svåra att förutsäga. Samtidigt är det viktigt att kunna förutspå konsekvenserna så noggrant som möjligt för att undvika att implementera åtgärder som ger oönskade effekter. För att bättre kunna förutspå konsekvenserna av åtgärder använder beslutsfattarna olika typer av modellbaserade analysunderlag som stöd i sitt arbete. I det nyligen avslutade MAGMA-projektet som genomfördes av Blekinge Tekniska Högskola, Malmö högskola och Vectura undersöktes olika möjligheter att uppnå förbättrad godstransportanalys genom att kombinera analysmodeller, vilket tidigare inte gjorts mer än i väldigt begränsad omfattning. Text och bild: Linda Ramstedt (Vectura), Johan Holmgren (BTH), Paul Davidsson (MAH), Jan Persson (MAH) Olika modeller används idag För att analysera hur olika åtgärder, såsom förändringar i transportinfrastrukturen och införandet av styrmedel (skatter, avgifter och regleringar), förväntas påverka utförandet av godstransporter används ofta olika typer av modellbaserade analysunderlag. Exempel på sådana underlag är förväntade förändringar i transportkostnader samt val av trafikslag och rutt. Det finns i huvudsak två typer av analysmodeller som används för att generera analysunderlag rörande godstransporter - makronivåmodeller och agentbaserade modeller. I dag används främst makronivåmodeller, som den svenska nationella godstransportmodellen Samgods, för att ta fram analysunderlag. Makronivåmodeller bygger i hög utsträckning på modellering av statistiska samband mellan parametrar. De används framför allt för att ta fram godstransportflöden i stora geografiska områden samt för att uppskatta vad dessa transportflöden genererar för transportkostnader. Samgods bygger i huvudsak på nationell statistik på aggregerad nivå och består av ett antal moduler, t.ex. för modellering av logistiska val och nätverksutläggning. Agentbaserade modeller är en avancerad typ av mikronivåmodeller, där enheter modelleras på individnivå och deras beteenden och relationer simuleras över tid. Genom att modellera beslutsfattare (t.ex. kunder och resursplanerare) och utförare av trans- Begreppsförklaring: En mjukvaruagent kan beskrivas som ett intelligent och självständigt datorsystem, eller en del av ett datorsystem, som har förmåga att ta egna beslut och interagera med andra agenter för att lösa de problem som den blivit tilldelad. En agentbaserad simuleringsmodell är en mikronivåbaserad simuleringsmodell där en eller flera av de modellerade enheterna modelleras som mjukvaruagenter. 8

9 STYRKOR SVAGHETER MAKRONIVÅ- MODELLER Bred geografisk täckning Trafikslagsövergripande Inkluderar de flesta transporter i ett område Kan ge för grova resultat, d.v.s. precisionen är inte alltid så bra Svårt att fånga förändringar i logistikstrukturer eftersom transportefterfrågan är given som indata AGENTBASERADE MODELLER Tidsaspekter kan modelleras Mer detaljer kring de logistiska valen kan fångas genom explicit modellering av beslutsfattande Kräver mycket detaljerad indata och mycket datorkapacitet, vilket innebär att det är svårt att uppnå bred geografisk täckning och att modellera alla transporter i ett område Generalisering av resultaten är problematisk då användningen typiskt bygger på fallstudier porter som mjukvaruagenter är det möjligt att studera hur utförandet av transporter beror av deras beslutsfattande. En agentbaserad simuleringsmodell som har utvecklats i Sverige i syfte att studera effekterna av olika typer av åtgärder är TAPAS (Transport And Production Agent based Simulator, se I TAPAS simuleras framförallt hur aktörer i en transportkedja utifrån ett visst produktbehov planerar att utföra godstransporter, givet tillgängliga transportresurser och transportinfrastruktur. Verkliga aktörers strategier, beslutsfattande och agerande efterliknas i agenterna. Konsekvenserna av styrmedel på transportkedjor kan analyseras i TAPAS bl.a. med avseende på transportkostnader, emissioner och val av trafikslag och rutt. Tillvarata styrkorna hos olika modeller I MAGMA-projektet framkom att det finns en önskan från modellanvändare att använda modeller som har de egenskaper som finns i dagens makronivåmodeller, men att de även vill inkludera mer detaljerade logistiska aspekter för att med bättre precision fånga effekter av åtgärder. På grund av detta och de båda modelltypernas karakteristik, styrkor och svagheter, studerade vi i projektet hur man kan uppnå förbättrad godstransportanalys genom att kombinera agentbaserade modeller och makronivåmodeller och på så sätt dra nytta av de båda modelltypernas respektive styrkor. I projektet presenterades tre ansatser för att kombinera de båda modelltyperna. Utbyte av data mellan modeller. Syftet med den här ansatsen är att ta fram parametervärden vid utveckling av modeller eller scenarier då verklig data saknas eller har låg kvalitet. Ansatsen bygger på att man exekverar modeller i följd och använder utdata från en modell som indata i en eller flera andra modeller. Om man i en agentbaserad modell vill använda ett parametervärde som speglar transporter mer generellt kan det genereras i en makronivåmodell och sedan användas som indata. Exempel på indata som kan genereras med en agentbaserad modell och sedan användas i en makronivåmodell är elasticitetstal, storlekar på sändningar, val av avsändare och fordons fyllnadsgrader. 9

10 MAGMA Kombination av Makronivåmodeller och AGentbaserade Modeller för förbättrad Analys av åtgärders effekter på transportsystemet är ett nyligen avslutat FUD-projekt som finansierats av Trafikverket och genomförts av Blekinge Tekniska Högskola, Malmö högskola och Vectura. Syftet var att undersöka hur det är möjligt att kombinera makronivåmodeller och agentbaserade modeller för att uppnå förbättrad analys av olika åtgärders effekter på utförande av godstransporter. De tre ansatserna för att kombinera agentbaserade modeller och makronivåmodeller Integrering av makronivåmodeller och agentbaserade modeller. Den här ansatsen syftar till att utveckla modeller som både innehåller funktionalitet som är typisk för makronivåmodeller och funktionalitet som är typisk för agentbaserade modeller. Genom att använda agentbaserad funktionalitet i en makronivåmodell kan man studera fler detaljerade och logistiska aspekter än vad som annars vore möjligt. Ett annat exempel är att i en agentbaserad modell bygga in funktionalitet för nätverksutläggning som traditionellt bygger på makronivåmodellering, för att på så vis kunna studera trängsel utan att behöva simulera alla fordon i systemet på individnivå. Ett konkret exempel på en agentbaserad modell som inkluderar makronivåfunktionalitet är TAPAS-Z, som är en vidareutveckling av TAPAS och som har förbättrat stöd för att simulera godstransporter i stora geografiska områden. TAPAS-Z bygger på att transporter studeras mellan geografiska zoner istället för noder som är fallet i TAPAS. Kompletterande studier. Den här ansatsen syftar till att parallellt använda modeller av olika typ i en studie och sedan kombinera resultaten i den efterföljande analysen. Ansatsen kan användas då en viss modell inte är tillräcklig för att studera alla de aspekter som behöver analyseras i en studie. Ett exempel på en studie där man genomfört kompletterande studier med två modeller är den av Trafikanalys nyligen genomförda konsekvensanalysen av svaveldirektivet. I denna studie undersöktes konsekvenserna av svaveldirektivet dels på hela nationens godstransporter (t.ex. hur fördelningen av godstransporter mellan olika trafikslag kan förändras), och dels på ett antal viktiga transportkedjor för att skapa en ökad förståelse för företagens förändrade förutsättningar och hur svaveldirektivet kan tänkas påverka deras val av transportupplägg. Den nationella analysen gjordes med Samgods, medan fallstudierna gjordes med TAPAS. Ett annat exempel är en simuleringsstudie som gjordes inom ramen för EU-projektet East West Transport Corridor II (EWTCII). Kvaliteten på de logistiska val som görs i den europeiska makronivåmodellen TRANS-TOOLS har ifrågasatts och ansågs i projektet inte vara av tillräckligt hög kvalitet för att ge ett bra underlag, varför det beslutades att istället använda TAPAS-Z. I studien användes TRANS-TOOLS 0

11 för att estimera transportefterfrågan mellan ett antal geografiska zoner i och omkring södra Östersjö-området och TAPAS-Z användes för att modellera logistiska val. Utdata från de två modellerna analyserades gemensamt för att generera totala transportflöden differentierade över transportslag och rutter i det studerade området. Lärdomar De fallstudier som genomförts med koppling till MAGMA-projektet visar att det skulle kunna vara fördelaktigt att kombinera agentbaserade modeller och makronivåmodeller för att kunna ta fram bättre analysunderlag, som i sin tur kan leda till bättre beslut rörande åtgärder. Framförallt har vi sett att kompletterande studier har stor potential att skapa ett bredare analysunderlag eftersom olika perspektiv då kan belysas. Dessutom kan man uppnå förbättrad kvalitet på det generade analysunderlaget, som i EWTCII-studien. Dessutom har den agentbaserade modellen TAPAS-Z stöd för att simulera transporter i stora geografiska områden tack vare att den innehåller makronivå-funktionalitet. Det finns än så länge inte så mycket forskning kring att kombinera olika typer av modeller för godstransportanalys och vi ser ett behov av att fortsätta undersöka på vilket sätt och när det är relevant att kombinera olika modelltyper. För mer information: Möt Trivector på Transportforum! Kom och lyssna på våra intressanta föredrag: E Att genomföra en planeringsprocess med samtliga intressenter på tre dagar går det? E Effekter av e-handel på resbeteende och CO2-utsläpp E Dags för regionala trafikstrategier! om Poly-SUMP etc E Olikheter mellan könen med avseende på fossildrivna transporter E Trygga och säkra skolvägar erfarenheter från Lidingö E Planering för gångvänlighet på alla nivåer i kommunerna: Inriktningsplanering E Hur vet vi att målen uppfylls och insatserna är de rätta? Uppföljning och utvärdering av gångtrafik E Integrering av ISO 3900 i verktyget för kommunal trafiksäkerhetsrevision E Mobil IT och cykling strategier för handhavande E Stomnätsstrategi för Stockholms län mot kollektivtrafik i världsklass E Kulturbiljett i Skåne E Prov med släpbusståg i Kristianstad E Tillgänglighet i samhällsplaneringen, exempel på verktyg E Mobility Management - viktig del i parkeringsstrategin E Oskyddade trafikanter och spårväg Ska du inte på Transportforum? Ladda ner presentationerna efteråt på trivector.se Se våra föredrag i din smartphone! Lund Göteborg Stockholm

12 Nyetablering av logistikcentrum och centrallager I många svenska städer byggs nya logistikcentrum eller centrallager upp, ofta vid motorvägar eller med andra infrastrukturer nära. Etableringen innebär nya arbetstilfällen för de orter där de byggs. Vad avgör företagens val av etableringsort när det investeras? Reflexen har intervjuat fyra företag som nyligen etablerat ett nytt logistikcentrum eller centrallager. Text: Patrik Kindström Lidl Vad var avgörande för ert beslut att etablera centrallager i Rosersberg? Flera faktorer avgjorde valet. För det första kunde vi inte bygga ut det befintliga lagret i Eskilstuna. Placeringen av ett nytt centrallager i Stockholmsregionen innebar minskat snittavstånd till butikerna samt lägre totala logistikkostnader. Att vi valde en placering norr om Stockholm underlättar logistik till nordliga orter. Vilka transportslag använder till/från ert centrallager? Ankommande gods till lagret transporteras genom en kombination av järnväg och väg. Medan utgående gods från lagret enbart transporteras på väg. Vilken typ av transportinfrastruktur finns i anknytning till ert centrallager och var avgörande för etableringsplatsen? Vägnätet samt den kommande kombiterminalen. Byggmax Vad var avgörande för ert beslut etablera centrallager i Lysekil? De avgörande faktorerna var tillgång till hamn, stora lediga ytor och kostnadsbilden för lager och hantering. Vilka transportslag använder ni till/ från ert centrallager? Primärt båt och lastbil för transporter till centrallagret. Uttransporter från lagret sker med lastbil. Vi har även gjort försöksleveranser ut till butiker i Norge med båt. Vilken typ av transportinfrastruktur finns i anknytning till ert centrallager och var avgörande för etableringsplatsen? Hamn och järnväg. Järnvägen trafikeras dock inte. Hamnen var primärt avgörande. 2

13 Swedol Vad var avgörande för ert beslut etablera logistikcentrer i Örebro? Det fanns inte möjligheter att växa i anslutning till huvudkontoret och dåvarande lager i Tyresö, Stockholm. Samtidigt så fanns det i anslutning till butiken i Örebro en ledig lokal som passade storleksmässigt och låg rätt geografiskt i landet. Även dessa lokaler växtes dock ur och expansionsmöjligheterna fanns inte, vilket ledde till en etablering i västra Pilängen i Örebro. Vilka transportslag använder ni till/ från ert logistikcentrer? Containergods transporteras på järnväg från Göteborgs hamn till Hallsbergsterminalen för att sista biten transporteras med dragbil till vårt logistikcenter. Övriga transporter sker med lastbilstransporter. Vilken typ av transportinfrastruktur finns i anknytning till ert logistikcentrum och var avgörande för etableringsplatsen? Närheten till europavägnätet; E20 mellan Stockholm och Göteborg samt E8 mellan Stockholm och Oslo. Även närheten till järnvägsknuten i Hallsberg var avgörande. Rusta Vad var avgörande för ert beslut etablera centrallager i Norrköping? Rusta expanderar kraftigt och växer med drygt 5 procent varje år. Vår bedömning är att det kommer ske en fördubbling av försäljningsvolymen i och med den expansionstakt vi har på varuhussidan i Sverige men även i Norge de närmsta åren. Vi är sedan ett par år trångbodda i våra befintliga lager i Småland, därför krävs en ny lagerstruktur med utökad kapacitet. Att det blev just Norrköping beror bl.a. på att majoriteten av våra produkter kommer via sjöfrakt och Norrköping har en hamn för import. Dessutom ligger Norrköping närmare Mälardalen och Stockholm, där vi har tyngdpunkten i vårt varuhusnät. I Norrköping fanns också en tillgänglig tomt som överensstämde med våra behov på en yta över m 2. Vilka transportslag kommer ni att använda till/från ert centrallager? Idag inkommer majoriteten av våra produkter via sjöfrakt. Rusta kommer, precis som idag, hantera transportkedjan via sjö, väg och järnväg. Vilken typ av transportinfrastruktur kommer att finnas i anknytning till ert centrallager och var avgörande för etableringsplatsen? Avgörande för beslutet av etableringsplats har bl.a. varit val av tomt, närhet till riksväg, placering i förhållande till hamn samt kombiterminal. Flera orter har grundligt utvärderats men Norrköping kunde bäst svara mot Rustas behov. I samband med intervjun bad vi företagen att ranka de tre viktigaste faktorerna vid val av transportslag i sin logistikkedja. Tre av de intervjuade företagen svarade på frågan. Resultatet presenteras i diagrammet nedan där viktigaste faktorn fått 3 poäng, faktor 2 fått 2 poäng och tredje viktigaste faktorn fått poäng. Viktiga faktorer vid val av transportslag Tillförlitlig leverans i tid Kostnad Miljöhänsyn Tillgänglighet 3

14 4

15 London, Good enough? Trafiktekniska föreningen reste till London på studieresa. Med på resan var 9 av föreningens medlemmar. Syftet var att uppleva och få förståelse för trafikplaneringen i staden. Resans huvudguide Dan Firth, trafikplanerare på Stockholms stad som tidigare jobbat på Transport for London, visade upp stadens utveckling och planeringsförutsättningar. I London har satsats mycket på att förbättra trafiksituationen, främst i samband med att OS genomfördes 202. Text och bild: Björn Gunnarsson, Trafiktekniska föreningen Londons tätort har ungefär lika många invånare (9,8 miljoner 20) som det finns i hela Sverige men på en yta (738 km 2 ) aningen mindre än Växjö kommun. London är en gammal stad där stads- och trafikplaneringen inte alltid hunnit med när staden har växt. Mindre städer har växt ihop och blivit stadsdelar, privata företag har med egna pengar byggt järnvägar och tågstationer som blivit stadens entréer. Många olika trafiksatsningar har gjorts genom åren som mer syftat till att skapa en bra resmöjlighet mellan två punkter än för att skapa bra resmöjligheter i hela London. Detta ger London dess komplexa trafikstruktur som trots allt klarar av att hantera de många miljoner som dagligen reser genom staden. Vägen från idé till handling verkar många gånger vara kort i London. Kraven från Englands politiker och framförallt Londons borgmästare, gör att saker byggs snabbt. Det är imponerande att se allt som byggts inför OS 202 även om det gjorts en hel del småmissar. Kanske kan man säga att Londons motto är; build it fast and good enough instead of slow and perfect. Av intrycken från studieresan framkom en del refektioner som berör olika typer av trafikområden. Kollektivtrafik London har ett stort tunnelbanesystem (metron) vars byggnation påbörjades för över 00 år sedan då England upplevde något av en guldålder och pengar inte var något problem. Att metron är gammal märks på många sätt, stationerna är små, tillgänglighetsanpassning saknas och att resandekomforten är låg. Trots sina begränsningar fungerar den bra. fortsättning på nästa sida... 5

16 . 2. Bilplanering Efter att London införde trängselavgifter har trafiktillväxten avstannat. Detta gör dock inte London till en bilfri stad, tvärtom får bilar köra på de flesta gatorna. Londonregionen är splittrad i bilfrågan, vissa kommuner vill begränsa biltrafiken mera, medan andra gärna bygger stora handelsområden (exempelvis Stratford) med många tusen parkeringsplatser. Cykel London satsar stort på cykel. De kommande tio åren ska 0 miljarder investeras i cykelåtgärder. Bland annat byggs ett nät av super cycle highways, vilka syns genom blåmarkerade fält i busskörfälten. Tyvärr har bieffekten av den ökande cykeltrafiken lett till flera dödolyckor bland cyklister, vilket har lett till stor debatt kring cyklande och cykelsatsningar. Organisation London är uppdelad i olika kommuner. Mellan kommunerna finns samarbeten mellan kommuner och privata finansiärer vilket skapar variation i stads- och Bildförklaring. Super cycle higway med typisk blå markering i busskörfält. 2. Besök på St Pancras station där Eurostartågen avgår ifrån. 3. Exempel på shared space. 3. Bild på sid 4-5. Londons nya dubbeldäckare, NBFL New Bus For London. 6

17 " Kanske kan man säga att Londons motto är; build it fast and good enough instead of slow and perfect. Välkommen Reflexens nya redaktör! trafikplaneringen. Londons borgmästare, idag Boris Johnson, en man med stort inflyttande och makt har genomfört många projekt. Projekten har inte varit perfekta men det har skett en utveckling vilket ansetts varit good enough. Trafiksäkerhet London går mer och mer från ett trafikseparerat system mot ett gemensamt system. Nya vägar byggs som shared space, räcken vid trafikövergångar tas bort och cykelfält anläggs i kollektivtrafikkörfält. Trots nya åtgärder var ingen av oss på resan bekväma med att cykla i London, vilket beskriver hur säkert vi tyckte det var. För att se vad vi såg och vilka platser vi besökte, titta på programmet på hemsidan se/uploads/studieresa_london_203,_ rev.pdf. För mer information: Therese Nyman Bor: Stockholm Utbildning: Civilingenjör i Samhällsbyggnad med inriktning mot trafikteknik, KTH Arbetsgivare: Iterio AB Äter gärna: Det mesta! Men helst, kanske fisk, skaldjur eller vegetariskt. Dricker gärna: Öl, vin eller vatten Vem är du? Jag jobbar just nu på som trafikplanerare på Iterio AB. Innan dess var jag på Bjerking och innan dess på Grontmij. Jag har en bakgrund som trafikplanerare men har även haft en (väldigt) kort karriär som projektör. På Iterio jobbar jag med trafikplanering-, analys och ITS i projekt med varierande storlek. På fritiden gillar jag att träna eller träffa vänner, gärna i en kombo. Klyschigt nog. Annars gillar jag att åka ner till föräldrarna i Karlskrona och ladda batterierna (läs bli bortskämd). Att jag är från Karlskrona är svårt att dölja med min obotliga dialekt. Första trafikminnet? Första minnet är jag lite osäker på. Men mitt starkaste minne är alla timmar i bil runt i Europa. Det blev väldigt många bilsemestrar när jag var liten. Ett annat starkt minne jag har var att jag alltid snodde min storebrors radiostyrda bil, tills jag körde den rakt ner för trappan och den gick sönder. Varför började du jobba med trafik? Jag har alltid haft ett intresse för motorfordon. Det var radiostyrda bilar, elbilar, racing-banor och tågbanor genom hela min uppväxt. Sen tycker jag det är roligt att både köra bil, MC och åka tåg. Vilket är lite obegripligt för de flesta. Men framförallt gillar jag bredden i yrket. Jag har alltid intresserats för samhällsfrågor och fascinerats av teknikens under. Vid val av högskola lät trafik som något för mig och idag känns det som jag har prickat rätt. Vad vill du uppleva innan pensionen (i din yrkesroll)? Förhoppningsvis mer än vad jag kan ana. Självklart skulle det vara häftigt att bara bli väldigt, väldigt, väldigt duktig (typ som google inom trafik). Men om jag bara skulle välja en sak, skulle jag väl säga att få vara med och utveckla/planera ett eller för ett nytt transportmedel. Hur vill du utveckla Reflexen? Först och främst vill jag värna om Men ett av målen är att öka antalet läsare. Jag ser fram emot att utveckla tidningen genom att branschen utbyter information. Jag hoppas på att jag kan bredda tidningen med att få inslag från andra branscher och göra intressanta nummer. 7

18 SKL:s arbete med godstransporter ur ett kommunalt perspektiv Godstransporter är en förutsättning för att samhället ska fungera. Samtidigt medför transporterna negativa konsekvenser som utsläpp, buller, minskad framkomlighet och trafiksäkerhetsrisker. Effektivisering av godstransporterna behövs för att minska den negativa påverkan på livsmiljön men också för att underlätta näringslivets varuförsörjning. Detta är viktigt för att öka attraktiviteten i en kommun. Text: Ulf Troeng och Michael Stjärnekull, Sweco Godstransporter är en förutsättning för att samhället ska fungera. Samtidigt medför transporterna negativa konsekvenser som utsläpp, buller, minskad framkomlighet och trafiksäkerhetsrisker. Effektivisering av godstransporterna behövs för att minska den negativa påverkan på livsmiljön men också för att underlätta näringslivets varuförsörjning. Detta är viktigt för att öka attraktiviteten i en kommun. Ett sätt för en kommun att effektivisera godstransporter och minska dess miljöpåverkan är att samordna de varutransporter som kommunen köper in. Att samordna distributionen av kommunens inköpta varor är också något som allt fler kommuner har börjat göra de senaste åren. Detta framgår av den färska skrift som SKL med hjälp av Sweco har tagit fram som heter Samlade laster nyckelfaktorer för framgångsrik samordning av godstransporter. I skriften sammanställs hur olika kommuner arbetar med samordning av den godsdistribution som försörjer kommunens verksamheter och framgångsfaktorerna för att lyckas med samordningen analyseras. Även nyckelfaktorer bakom ett antal långsiktigt fungerande samlastningslösningar i privat regi lyfts fram och kommunens roll för att främja sådana initiativ identifieras. Samlade laster är därför en nyttig skrift för alla som på något sätt jobbar med godstransporter eller varuinköp på kommunal nivå. Nätverk för att lösa godstransportproblem Förutom att ha gett ut denna skrift har även SKL tagit initiativ till nätverket Gods i tätort, där kommuntjänstemän som på något sätt jobbar med godstransportfrågor samlas och diskuterar gemensamma problem och utmaningar som rör godstransporter och olika sätt att lösa dessa. Den första nätverksträffen genomfördes i januari 203 och sedan dess har det varit två till nätverksträffar. På dessa träffar har det varit tydligt att det finns en mängd utmaningar när det gäller godstransporter i tätorter och att gods ofta inte är ett prioriterat trafikslag i kommunens planarbete. Men det har även kunnat skönjas att frågor kring godstransporter har kommit upp högre på den kommunala agendan i flera kommuner. Nätverket Gods i tätort fyller därför en viktig funktion i och med att kommuntjänstemännen tillåts utbyta kunskap och erfarenheter, som gör att gods som trafikslag kan integreras bättre i den kommunala planeringen och skapa bättre förutsättningar för godstransporter i framtiden. Bakom både skriften Samlade laster och nätverket står Cecilia Mårtensson, som är expert inom transporter och infrastruktur på SKL och bl.a. ansvarar för godstransportfrågor. Göteborg har länge varit ett föredöme genom att kommunen aktivt har jobbat med godstransportfrågor, där staden bl.a. har bildat ett lokalt godsnätverk där de träffar näringslivet i form av åkeribranschen, handeln och fastighetsägare och diskuterar aktuella utmaningar och lösningar. Inspirerade av Göteborg startade Malmö stad ett liknande godsnätverk och Malmö har också precis tagit fram landets första godstrafikprogram, där de har arbetat fram strategier och målsättningar med fokus på godstransporter. Även i Stockholm planeras det för att sätta igång ett lokalt godsnätverk. För mer information: 8

19 Medlemssidorna TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGENS ÅRSDAGAR 204 Glöm inte att boka in Årsdagarna i din kalender! Den 2-3 april 204 kommer Trafiktekniska föreningens sedvanliga Årsdagar gå av stapeln, denna gång i Stockholm. Vi kommer att inleda dagarna med ett studiebesök vid Norra länken. Observera att vi måste begränsa antal deltagare på studiebesöket på grund av förhållandena i tunnlarna, så håll utkik i din brevlåda efter inbjudan så blir du först till kvarn! Kvällen avslutas med trivsamt mingel hos WSP. Dag 2 äger årsmötet och inspirerande föreläsningar och diskussioner rum, under temat Staden i sitt sammanhang. Vi kommer hålla till på Clarion Hotel Stockholm. Bland annat kommer vi få höra om hur det går när flera städer ska samsas om en regional flygplats, om historiska tillbakablickar på regionplanering i Stockholm och om hur två kommuner arbetar med att ta fram en gemensam översiktsplan. Mer information och inbjudan kommer i januari 204. ÅRETS TRAFIKPRISTAGARE Trafikpriset delas ut en gång per år i samband med föreningens årsdagar. Det delas ut till någon person, medlem eller ej, som arbetat med frågor som främjar föreningens syfte. Känner du någon som du tycker bör uppmärksammas särskilt för sina insatser inom vårt område? Skicka in ditt förslag till med motivering senast 3 december. TRANSPORTFORUM I LINKÖPING Under hela Transportforum (Linköping 8-9 januari 204) kommer TF att ha en monter i konsert- och kongresscentret. Här kan du få mer information om föreningen och diskutera föreningens och lokalgruppernas verksamhet. Om du planerar att delta på 204 års Transportforum är du mer än välkommen att stanna till vid föreningens monter! TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGENS RESESTIPENDIUM Vet du om att Trafiktekniska föreningen har ett resestipendium som delas ut varje år? Stipendiet syftar till att främja kunskapsutbytet mellan personer verksamma inom trafik- och transportområdet i skilda länder. Ansök senast den 3 december till Regler för stipendiet hittar du på hemsidan 9

20 Trafiktekniska Föreningen, Box 349, Stockholm! Manusstopp Reflexen nr MARS En riktigt härlig start på 204 önskar Trafiktekniska Föreningen Nummer 4 December 203

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE 1

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE 1 Plats WSP Stockholm Närvarande Delges: Åsa Vagland Annelie Paavo Ordförande Sekreterare N-dep., Stockholm Trafikverket Region Mitt Tobias Thorsson Vice ordförande WSP, Göteborg Björn Gunnarsson Anna Berlin

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hållbar stadsutveckling Forskning och innovation Satsningar och medfinans 2017-01-20 Inriktning 2017 och pågående forskning Trafikverket bedriver/beställer forskning

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik 2012-03-29 Trafikverket och tjälforskning Per Andersson Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare 2 2012-04-24 Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande

Läs mer

Pia Larsson Wijk Sekreterare Infracontrol, Stockholm

Pia Larsson Wijk Sekreterare Infracontrol, Stockholm TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN Plats: Näringsdepartementet, Stockholm Närvarande: Åsa Vagland Ordförande Näringsdep, Stockholm Anna-Sofia Sjöquist (telefon från 13) Vice ordförande Trafikkontoret, Göteborgs

Läs mer

Att veta vad som händer innan det händer simulering av effekter av politiska styrmedel

Att veta vad som händer innan det händer simulering av effekter av politiska styrmedel Att veta vad som händer innan det händer simulering av effekter av politiska styrmedel Paul Davidsson Professor i Datavetenskap Fakulteten för Teknik och samhälle paul.davidsson@mah.se Lite mer om mig

Läs mer

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision

SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision SKL:s reviderade metod för Trafiksäkerhetsrevision Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet KOMMUNAL TRAFIKSÄKERHETSREVISION Metod för att utvärdera

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Kombinera mera för miljöns skull

Kombinera mera för miljöns skull Välkommen! Dagens webbseminarium startar kl 10. Kombinera mera för miljöns skull med Gösta Hultén Intelligent Logistik Redaktör för handboken Inköp & Logistik Så här går det till Ställ gärna frågor under

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Structor, Stockholm Närvarande: Åsa Vagland Ordförande Näringsdep, Stockholm Pia Larsson Wijk Sekreterare Infracontrol, Stockholm

Structor, Stockholm Närvarande: Åsa Vagland Ordförande Näringsdep, Stockholm Pia Larsson Wijk Sekreterare Infracontrol, Stockholm TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN Plats: Structor, Stockholm Närvarande: Åsa Vagland Ordförande Näringsdep, Stockholm Pia Larsson Wijk Sekreterare Infracontrol, Stockholm Lina Svensson (telefon, punkt 7) Trafikkontoret

Läs mer

Tekniska kontoret, Västerås. Styrelsen diskuterade kring rutin för protokolljustering och signering. Rutinen bestämdes till:

Tekniska kontoret, Västerås. Styrelsen diskuterade kring rutin för protokolljustering och signering. Rutinen bestämdes till: TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN Plats: Näringsdepartementet, Stockholm Närvarande: Åsa Vagland Ordförande Näringsdep, Stockholm Anna-Sofia Sjöquist Vice ordförande Trafikkontoret, Göteborgs stad Pia Larsson

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Stockholm Årsta Kombiterminal

Stockholm Årsta Kombiterminal Stockholm Årsta Kombiterminal Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Sveriges modernaste logistikcenter Strategiskt läge. Centralt i Stockholm Jernhusen Stockholm Årsta Kombiterminal Gods vill helst åka

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Varför styra godstransporter?

Varför styra godstransporter? 1 2 Varför styra godstransporter? Några orsaker: Antalet transporter ökar Konkurrensen om utrymmet ökar Konflikter mellan trafikantgrupper ökar Effektiviteten minskar 3 Aktörer 4 Hur kan man styra? Påverka

Läs mer

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad

Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro. Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Vår kraft blir din! Välkommen att satsa på Örebro Åsa Bellander, Programdirektör samhällsbyggnad Örebro i ett sammanhang ÖREBRO KOMMUN Drygt 142 000 invånare, Sveriges sjunde största kommun och sjätte

Läs mer

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå

Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.

Professionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas. Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken Jonas Westin Centrum för regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NVF seminarium GODSINFRASTRUKTURÅTGÄRDER FÖR NORDENS

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

av en revision se ut?

av en revision se ut? KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETS- REVISIONER: Hur kan resultatet av en revision se ut? Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet Linköpings kommuns trafiksäkerhetsarbete

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula)

Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Dubbelekipage: Skara-Falköping (Jula) Rickard Bergqvist Professor i Logistik och Transportekonomi Industriell och Finansiell ekonomi & Logistik Företagseknomiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Teknik- och fastighetsnämnden Ansvarig samt giltighetstid: Sara Hesse, trafikingenjör, 2016-2018

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Trafikverket här börjar resan!

Trafikverket här börjar resan! Trafikverket här börjar resan! Den 1 april 2010 startar Trafikverket. Då avvecklas Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket kommer att ansvara för den samlade långsiktiga infrastrukturplaneringen. Det

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Verksamhetsberättelse för år 2008

Verksamhetsberättelse för år 2008 TRAFIKTEKNISKA FÖRENINGEN Verksamhetsberättelse för år 2008 Trafiktekniska föreningen bildades den 18 januari 1965. År 2008 var således föreningens 44:a verksamhetsår. Styrelse Styrelsen har under året

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Välkommen till. ksp!

Välkommen till. ksp! Välkommen till ksp! Föreningen för kommunal statistik och planering (ksp) är en intresse- och yrkesförening för dig som arbetar med underlag för strategisk planering av olika slag inom det kommunala området.

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning Version 1.0 2015-10-15 1 Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning Inledning Vikten av att arbeta tillsammans och övergripande Göteborg utvecklas just nu i ett rasande tempo som vi inte sett

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan *

Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan * Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan 2012-11-26 2013-12-31 * Energimyndigheten 2013-11-19 David Ljungberg Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan Livsmedel

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Var rädd om våra barn i trafiken!

Var rädd om våra barn i trafiken! Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03

Kalmar län 2030. Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Kalmar län 2030 Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna 2010-2021? Helena Ervenius 2008-10-03 Fosilbränslefri regionförstoring 2030 Tågpendling Cykelparkering Pendlarparkering Attityder

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland Sida 1(6) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress

Läs mer

Hur kan företag påverka och bli påverkade av ambitioner (samverkansmodeller - informationssystem - teknik) Umeå 13 Nov 2013 Fredrik Bärthel

Hur kan företag påverka och bli påverkade av ambitioner (samverkansmodeller - informationssystem - teknik) Umeå 13 Nov 2013 Fredrik Bärthel tat, fråga, liknande Hur kan företag påverka och bli påverkade av ambitier (samverkansmodeller - informatissystem - teknik) Umeå 13 Nov 2013 Fredrik Bärthel ch punktlista Bothnian Green Logistics Corridor

Läs mer

: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM?

: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? 10.15-11.00: MÅLKONFLIKTER ÄR DET STATENS FEL ATT STÄDERNA INTE KAN SKAPA ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM? 11.15-12.00 Vem ska göra jobbet? Om svenska folkets (o)hållbara resvanor 13.00-13.45 Är de svenska

Läs mer

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering Kerstin Robertson, VTI Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsutformning och infrastruktur Kerstin Robertson, Sebastian Bamberg, John Parkin och

Läs mer

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen

Läs mer

Geoinfo Jan Bergstrand

Geoinfo Jan Bergstrand Geoinfo 2012 Jan Bergstrand Trängsel i storstadsregionerna ska minska En strategi för trafikledning i storstad är framtagen tillsammans med berörda samarbetspartners klart 30 november 2011 (Från Trafikverkets

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?. Medborgarsamråd, Tierps kommun, UL och Region Uppsala 2017-01-30 Här följer en sammanfattning av information från UL, frågor och synpunkter som togs upp på medborgarsamrådet samt frågor och synpunkter

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Generella strategier: Innebär att:

Generella strategier: Innebär att: Strategierna och dess innebörd är en hjälp för att nå programmets mål. Det är var och en ansvar som arbetar direkt eller indirekt mot målen i programmet att följa strategierna. Generella strategier: 1.

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Dialog kring cykelfrågor

Dialog kring cykelfrågor Dialog kring cykelfrågor Utgångspunkter Internationell utblick Cykelstrategi för ökad och säker cykling Fokus på handlingsplan till cykelstrategin Mobility Management Frågor 2 2013-08-23 Trängsel Tillgänglighet

Läs mer

Vikten av ett effektivt och säkert godsnät för en post- och logistikverksamhet

Vikten av ett effektivt och säkert godsnät för en post- och logistikverksamhet Vikten av ett effektivt och säkert godsnät för en post- och logistikverksamhet Erica Kronhöffer, vice president Environment & TQM Title Page of 1 presentation >View>Header and Footer Historiskt samgående

Läs mer

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE

RETAIL. Att äga, förvalta och utveckla en handelsfastighet UNITED BY OUR DIFFERENCE WSP och GENIVAR har gått samman och bildar tillsammans ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur

Läs mer

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer