ERTMS Alternativ för finansiering av ombordutrustning. Dokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERTMS Alternativ för finansiering av ombordutrustning. Dokument 2013-04-05"

Transkript

1 ERTMS Alternativ för finansiering av ombordutrustning Dokument

2 Dokumenttitel: ERTMS Alternativ för finansiering av ombordutrustning Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: ERTMS_2013:012 Ärendenummer: 2013/2531 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket, Stora projekt Kontaktperson: Anders Strandberg 2

3 1 Sammanfattning För närvarande införs ERTMS (European Rail Traffic Management System) i EU som en del av en långsiktig strategi för att standardisera järnvägstrafiken i unionen. EU:s utrullningsplan för ERTMS är juridiskt bindande för medlemsstaterna och i planen ingår de delar av det svenska järnvägsnätet (framförallt Södra stambanan) som ingår i den så kallade Korridor B. Denna korridor ska vara färdigutrustad med ERTMS senast år Enligt Trafikverkets gällande planer kommer ERTMS dessutom att implementeras på hela huvudnätet till omkring Det totala investeringsbehovet vid införandet av ERTMS på hela det svenska järnvägsnätet har av Trafikverket uppskattats till miljarder kronor (inklusive de banor där ERTMS redan införts), varav 7-8 miljarder härrör till Korridor B. Totalsumman inkluderar både investeringar i markutrustning (25-30 miljarder) och ombordutrustning (cirka 2,6 miljarder kronor). Det finns idag omkring järnvägsfordon i Sverige som är aktuella för ERTMS-ombordutrustning (exklusive underhållsfordon). Sverige har liksom många andra länder valt att använda den så kallade fordonsstrategin för införandet av ERTMS. Fordonsstrategin bygger på att ombordutrustningen installeras innan det nya signalsystemet driftsätts. Detta medför att samtliga fordon som trafikerar en sträcka där ERTMS införs behöver vara utrustade med ERTMS-ombordutrustning senast vid det första tillfället när ERTMS driftsätts Investeringen i ombordutrustning för ERTMS uppskattas uppgå till omkring 1,6-2,7 miljarder kronor för fordon som behöver konverteras i samband med utrullningen av ERTMS på Korridor B och omkring 2,6-4,4 miljarder kronor för hela nätet, beroende på antaganden om typgodkännanden delas eller ej mellan aktörer och om ett eventuellt produktionsbortfall (intäktsbortfall) i samband med konverteringen av fordon räknas in. Investeringar i typgodkännanden (installation i första fordonet i en fordonsserie) är märkbart högre per fordon än serieinstallationer men står för en begränsad del av den totala kostnaden ( miljoner kronor totalt). Dock ger typgodkännandekostnaden upphov till stora skillnader i snittinvestering per fordon mellan aktörer med olika genomsnittslängd på sina fordonsserier en aktör med korta fordonsserier får betydligt högre snittkostnad än en aktör med många identiska fordon. Nyttor och kostnader av ERTMS är ojämnt fördelade; nyttorna i form av kostnadsbesparingar tillfaller främst samhället och infrastrukturägaren i form av lägre kostnader vid underhåll, reinvestering och nybyggnation. Kostnaderna bärs av både infrastrukturägaren och fordonsägarna. För fordonsägare (och samhället) finns även nyttor i form av viss ökning av kapacitet på järnvägen, högre maxhastighet och högre hastighet för främst godståg. Storleken av dessa effekter är dock svår att beräkna, och de tillfaller inte heller fordonsägarna direkt vid tidpunkten då investeringen i ombordutrustning behöver göras. Nuvarande beslut är att investeringen i ny ombordutrustning ska finansieras fullt ut av fordonsägaren (med viss möjlighet att söka EU-bidrag). Finansieringsmodellen kan medföra ett antal utmaningar för den svenska järnvägsbranschen: 3

4 Den ökade kostnaden för fordonsägarna kan (om kostnader förs vidare till slutkund) påverka järnvägens konkurrenskraft gentemot andra transportslag. Balansen mellan aktörerna på marknaden kan komma att förändras, framförallt till följd av skillnader i snittinvestering per fordon (genom att den stora typgodkännandekostnaden skapar en stor skillnad i snittkostnad per fordon för en aktör med få fordon per typ och en aktör med många fordon av samma typ). Det kan bli svårt för vissa aktörer att finansiera investeringen då den behöver tas inom en kort tidsperiod och då branschen generellt har låga vinstmarginaler. Detta kan framförallt utgöra ett problem för mindre fordonsägare. Ombordutrustningen kan finansieras på ett antal olika sätt. Denna rapport fokuserar på sju huvudsakliga alternativ: Full fordonsägarfinansiering (nuvarande val), fyra alternativ med olika nivåer av statliga bidrag, sänkta banavgifter, samt gemensamt lån med gemensam återbetalning. Alternativen kan utvärderas baserat på deras effekter inom följande områden: Kostnad för järnvägsbranschen, skillnader i snittinvestering per fordon mellan aktörer, aktörers utmaningar att finansiera investeringen, incitament att påbörja konverteringarna, incitament att hålla nere kostnader, behov av administration, juridisk genomförbarhet, samt tid tills dess finansieringsalternativet kan komma på plats. Baserat på dessa utvärderingar är Trafikverkets sammantagna rekommendation: 1) Ett stöd till tågbranschen kan ses som motiverat och bör troligen vara utformat så att större delen av typgodkännande och en viss del av serieinstallationer täcks. Konverteringen skapar på grund av den sett höga kostnaden för typgodkännande en obalans mellan fordonsägare med få respektive många fordon av samma typ. Ett eventuellt stöd bör vara fokuserat på typgodkännanden. Konverteringen kan innebära en (troligen relativt liten) påverkan på järnvägens konkurrenskraft jämfört med andra transportslag., Staten bör därför överväga att även bidra till en del av kostnaden för serieinstallationer. Arbetsfordon som används för investeringsarbeten, drift och underhåll av järnvägen bör inte ges stöd då fordonsägarna ändå tar betalt av staten för de tjänster de utför, och de får därmed prissätta sina konverteringar genom prissättningen på sina tjänster. 2) Det är i Trafikverkets intresse att konverteringen av fordon påbörjas så snart som möjligt för att utrullningen av ERTMS ska kunna ske enligt plan. Ett eventuellt bidrag för typgodkännande och serieinstallationer bör därför vara tidsbegränsat. Ett bidrag bör begränsas i tid för att stimulera att fordon utrustas i tid för inkoppling av nya banor, främst korridor B Ett bidrag bör ges till de järnvägsföretag som i ett första skede installerar utrustning för Baseline 2.3.0d och i ett senare skede behöver uppgradera till Baseline 3. Detta bidrag bör begränsas till de fordon som trafikerar andra länder som valt annan version av ERTMS, till exempel Danmark 4

5 3) Med syfte att hålla nere kostnader och underlätta konverteringen kan en viss samordning av konverteringen ske genom en branschorganisation (till exempel Branschorganisationen Tågoperatörerna). 4) Utöver statliga bidrag bör stöd sökas av fordonsägare inom ramen för TEN-T-utlysningen under våren Bidragen bör räknas av från det inhemska stödet 5) Stöd genom enskilda lån från EIB garanterade av staten som amorteras under kort tid är även det en möjlighet som bör utredas närmare och som skulle kunna erbjudas utöver bidrag. 6) Inga bidrag bör ges till kostnader för hårdvara, utbildning och intäktsbortfall vid installationsarbete. 5

6 Innehåll 1 Sammanfattning Introduktion till rapporten och ERTMS Om rapporten Om signalsystem och ERTMS ATC dagens system i Sverige ERTMS EU:s utrullningsplan för ERTMS på Korridor B ERTMS på övriga banor i Sverige Den svenska järnvägsmarknaden Huvudsakliga typer av trafik på järnvägen Ägare till järnvägsfordon Fordon på den svenska järnvägsmarknaden Perspektiv vid analys av finansiella konsekvenser Kostnader och nyckeltal för den svenska järnvägsmarknaden Installation av ERTMS-ombordutrustning investeringar och kostnader Investeringar i samband med införandet av ERTMS Investeringar i markutrustning Investeringar i ombordutrustning Förutsättningar för delning av typgodkännanden Nuvärde för införandet av ERTMS och fördelning på aktörer Samhällsekonomiska vinster till följd av införandet av ERTMS Samhällsekonomiska kostnader till följd av införandet av ERTMS Samhällsekonomiskt nettonuvärde av ERTMS Tidpunkter för när järnvägsfordonen behöver konverteras för att nå planen för den svenska utrullningen av ERTMS Möjliga strategier för fordonskonverteringar Antagen tidplan för konverteringar av fordon Hur investeringen i fordonsutrustning påverkar marknadens aktörer Investering, utgifter respektive kostnader Storlek på kostnaderna förknippade med konvertering av fordon till ERTMS och när de uppkommer Känslighetsanalys vid alternativa antaganden om kostnaderna

7 5 Utmaningar för fordonsägare och operatörer till följd av införandet av ERTMS med nuvarande val av finansieringsmodell (full fordonsägarfinansiering) Ökad kostnad för järnvägsbranschen Olika investeringar per fordon för olika fordonsägare förändring i balans mellan aktörer Utmaningar att finansiera investeringen Brist på incitament att tidigarelägga konvertering Jämförelse med finansiering av ERTMS-ombordutrustning i andra länder och liknande förändringar i andra branscher i Sverige Jämförelse med andra länders marknadsstruktur inom järnvägen, ERTMSutrullning, samt finansiering av ombordutrustning Danmark full finansiering för vissa fordon Tyskland ingen finansiering Österrike finansiering till 50 procent Nederländerna Storbritannien Jämförelse med liknande förändringar i andra branscher i Sverige Lastbilsbranschen Sjöfartsbranschen Flygbranschen Alternativ för finansiering av ombordutrustning Utvärderingskriterier Möjliga finansieringsinstrument Detaljering och utvärdering av huvudsakliga finansieringsalternativ Sju huvudsakliga finansieringsalternativ Möjliga kompletteringar till huvudalternativen Utvärdering av finansieringsalternativ baserat på valda utvärderingskriterier Ökad kostnad för järnvägsbranschen Skillnader i snittinvestering per fordon Utmaningar att finansiera investeringen Incitament att påbörja konvertering Incitament att hålla nere kostnader Behov av administration Juridisk genomförbarhet Tid till finansieringsalternativ kan komma på plats

8 8.4 Viktiga avvägningar vid alla val av finansieringsalternativ Vilka fordon som ska täckas av finansieringen Vilka kostnader som ska täckas av finansieringen Sammanfattande slutsatser

9 2 Introduktion till rapporten och ERTMS 2.1 Om rapporten Trafikverket fick i december 2012 i uppdrag av regeringen (N2012/6352/TE) att ta ett helhetsansvar för det fortsatta införandet av ERTMS (European Rail Traffic Management System) i det svenska järnvägssystemet. Som en del i detta ingick att lämna förslag till eller medverka i undersökningar om hur kostnaderna för ombordutrustningen kan finansieras. Detta dokument beskriver ett antal möjliga finansieringsalternativ för ERTMS-ombordutrustning och konsekvenser av dessa. Under arbetet har samverkan skett med branschföreningar (för tågoperatörerna och kollektivtrafiken) och ett antal fordonsägare och operatörer på den svenska järnvägen. 2.2 Om signalsystem och ERTMS ATC dagens system i Sverige Signalsystemet är en vital del av järnvägen som ökar säkerheten och organiserar trafiken så att kapaciteten på spåren kan utnyttjas på ett bra sätt. I dag är ett antal olika signalsystem i bruk i Europa. Gränsöverskridande fordon måste därför ha flera signalsystem installerade och lokföraren måste ha utbildning för vart och ett av dem. Sverige och Norge använder idag säkerhetssystemet ATC (Automatic Train Control). ATC baseras på sensorer längs spåren (spårledningar) som registrerar var tågen befinner sig och baliser som används för kommunikation till fordonet. Optiska signaler ger kör- eller stoppsignal till lokföraren. Systemet bromsar automatiskt om föraren kör snabbare än tillåtet eller än vad som borde göras för att i tid hinna sänka hastigheten inför en kommande lägre hastighetsgräns eller en stoppsignal ERTMS Införandet av ERTMS är en del av EU:s långsiktiga strategi för att standardisera järnvägstrafiken i unionen. ERTMS är ett gemensamt europeiskt signalsystem och består av ETCS (European Train Control System mark- och ombordutrustning för signalering och säkerhet) och GSM-R (standard och utrustning för radiokommunikation). Syftet med det gemensamma signalsystemet är att underlätta för gränsöverskridande trafik och att gemensamt driva utvecklingen av en ny generation signal- och säkerhetssystem. Värt att nämna är dock att det under överskådlig framtid fortfarande kommer att finnas olika regler, olika trafikledningsspråk och vissa skillnader i infrastrukturen (exempelvis olika spänning i kontaktledningarna) som utgör utmaningar för gränsöverskridande trafik. För att kunna framföras på ERTMS-utrustade banor behöver järnvägsfordonen utrustas med ny ombordutrustning. Under en övergångsperiod när bara vissa banor utrustats med ERTMS behövs även en STM (Specific Transmission Module) modul som översätter signaler från det tidigare signalsystemet så att de kan tolkas av ERTMS-utrustningen för att fordonet ska kunna framföras på icke-konverterade banor. Eftersom de gamla signalsystemen skiljer sig från land till land behövs en STM för varje land där fordonet ska framföras på en bana som fortfarande är utrustad med det landets tidigare standard för säkerhetssystem. 9

10 Det finns idag 4 nivåer definierade i ERTMS: Nivå 0 innebär att tåget framförs utan att ERTMS styr fordonet (mer än att systemet kan begränsa fordonets allmänna maxhastighet). Detta kan exempelvis användas när inget system finns installerat eller som reservlösning om systemet inte fungerar. Nivå 1 är snarlikt det nuvarande ATC-systemet i Sverige och har ljussignaler längs spåren. Nivå 2 ersätter ljussignalerna längs spåren med att information om tillåten hastighet, signalbudskap med mera trådlöst förs över till tåget och visas i hytten. Tåget och trafikledningen kommunicerar över GSM-nätet på ett eget mobilnät (GSM-R). Nivå 3 innebär att tåget självt rapporterar sin position till trafikledningen. Därmed behövs ingen utrustning längs spåren som detekterar var tågen befinner sig. Dessutom finns i ERTMS nivå 3 funktionalitet för att löpande säkra en fri zon som flyttas med tåget (ett så kallat moving block ) istället för att vara hänvisat till användning av fasta blocksträckor längs spåren. Denna förändring kan öka kapaciteten på banorna framförallt där de fasta blocksträckorna är långa. Nivå 3 är ännu inte färdigutvecklad (förutom i en särskild version för lågtrafikerade banor: ERTMS Regional). EU:s utrullningsplan för ERTMS (den så kallade European Deployment Plan) är juridiskt bindande för medlemsstaterna genom kommissionsbeslut 2009/561/EG. Enligt denna plan ska sex godskorridorer genom Europa (och dessutom enskilda sträckor som knyter ihop korridorerna med storstäder och hamnar) utrustas med ERTMS inom angivna tidsfrister (normalt senast 2015 och för Korridor B 2020) EU:s utrullningsplan för ERTMS på Korridor B Enligt European Deployment Plan ska hela Korridor B vara färdigutrustad med ERTMS senast år I Sverige består Korridor B främst av Södra stambanan, och korridoren sträcker sig mellan Stockholm och Malmö via Hallsberg samt Katrineholm-Mjölby via Linköping och Norrköping (Bild 1). Hela Korridor B utgörs av spårförbindelsen mellan Stockholm och Neapel och den passerar däremellan Danmark, Tyskland och Österrike. Enligt Trafikverkets nuvarande utkast till tidplan sker första inkoppling av ERTMS på Korridor B på sträckan Mjölby-Alvesta i början av Det innebär att fordon som trafikerar den sträckan senast vid inkoppling behöver vara utrustade med ERTMS-ombordutrustning. 10

11 Bild 1 Korridor B: Bilaga till kommissionens beslut 2009/561/EG KÄLLA: Kommissionens beslut 2009/561/EG ERTMS på övriga banor i Sverige Vid en övergång till ERTMS som gällande standard för signal- och säkerhetssystem på den svenska järnvägen kommer alla reinvesteringar som sker när nuvarande ATC-anläggningar når slutet av sin respektive livslängd ske med ERTMS, vilket gör att hela nätet som idag har ATC eller planeras att få ett säkerhetssystem kommer att bli konverterade framöver. Enligt Trafikverkets gällande planer kommer ERTMS att implementeras på huvudnätet till omkring 2030, men planerna kommer att uppdateras under Dessutom planeras att ett antal lågtrafikerade sträckor byggs ut med ERTMS Regional. 11

12 3 Den svenska järnvägsmarknaden Järnvägsspåren i Sverige ägs till största delen av Trafikverket (undantag är exempelvis Arlandabanan, Öresundsförbindelsen och industrispår som ägs av enskilda företag). Spåren trafikeras av ett antal olika operatörer både privat och statligt ägda. 3.1 Huvudsakliga typer av trafik på järnvägen Trafiken i det svenska järnvägsnätet kan delas upp i ett antal huvudsakliga kategorier: Godstrafik. Det finns idag cirka 10 operatörer inom godstrafiken i Sverige. Operatörerna agerar på en fullt konkurrensutsatt marknad där den största aktören är Green Cargo, med omkring två tredjedelar av marknaden (mätt som andel av tonkm). MTAB, som ägs av gruvbolaget LKAB och transporterar järnmalm står för ytterligare omkring 15 procent av transporterna mätt som andel av tonkm. 1 Övriga aktörer är till exempel Hector Rail, RushRail och Tågab. Kommersiell persontrafik. Det finns idag cirka 6 operatörer inom den kommersiella persontrafiken i Sverige. Inom fjärrtrafiken råder sedan 2012 full konkurrens och den största aktören är SJ med cirka 85 procent av marknaden (mätt som andel av total omsättning). Övriga aktörer är till exempel Veolia, Arlanda Express, Skandinaviska Jernbanor och Inlandsbanan. Upphandlad persontrafik inom ramen för avtal om allmän trafik (hädanefter enbart benämd upphandlad persontrafik). Det finns idag cirka 8 operatörer inom den upphandlade persontrafiken. Segmentet består av trafik som upphandlas av ett landsting eller en region (trafikhuvudman). De tre största trafikhuvudmännen är SL, Västtrafik och Skånetrafiken som tillsammans står för drygt 60 procent av marknaden (mätt som andel av fordon). SL:s pendeltåg körs av Stockholmståg, Västtrafiks regiontåg av Götalandståg och Skånetrafikens tåg av Arriva och Veolia. I tillägg trafikeras järnvägen även av museifordon samt fordon som används vid underhållsoch annat spårarbete. De senare kallas ofta för gula fordon. 3.2 Ägare till järnvägsfordon För att kunna förstå effekterna av den investering som behöver göras i fordonen vid införandet av ERTMS är det viktigt att skilja på fordonsägare och operatör. En del operatörer äger själva alla fordon som de använder i sin verksamhet. I de fallen är operatör och fordonsägare samma organisation. Det finns också operatörer, både inom person- och godstrafiken, som leasar en del av eller hela sin flotta, och det finns fordonsägare som är rena leasingföretag, det vill säga att de inte bedriver någon egen trafik men äger fordon som de leasar ut. Ur ett fordonsägarperspektiv kan marknaden delas upp i fem huvudsakliga delar (Bild 2): Godsoperatörer med egna fordon. I december 2012 finns det sju bolag som både är fordonsägare och operatör inom den konkurrensutsatta godstrafiken, till exempel Green 1 Uppföljningen av avregleringen av godstrafiken på järnväg, VTI,

13 Cargo, Hector Rail och Tågab. Av de 650 fordon som används inom godstrafiken är 93 procent ägda av operatörer. Operatörer med egna fordon inom kommersiell persontrafik. Tre bolag är både fordonsägare och operatör inom den kommersiella persontrafiken: SJ, A-train (som kör Arlanda Express) och Inlandsbanan (ett litet bolag som främst kör sommartrafik på Inlandsbanan). Övriga operatörer inom den kommersiella persontrafiken (exempelvis Veolia) äger inte några egna fordon. Av de drygt 300 fordon som används inom den kommersiella persontrafiken är 95 procent ägda av operatörer. Fordonsägare inom upphandlad persontrafik. Det finns ett tiotal trafikhuvudmän som äger fordon genom direkt ägande. Genom bolaget Transitio äger också de flesta trafikhuvudmän fordon indirekt. Transitio är ett samägt bolag mellan trafikhuvudmännen och dess verksamhet är att köpa in, förvalta och leasa fordon till sina ägare. En stor del av trafiken inom den upphandlade persontrafiken upphandlas och körs av privata tågoperatörer som till exempel SJ/Stockholmståg, Veolia och Svenska Tågkompaniet. Dessa operatörer äger inte några egna fordon. Av de drygt 550 fordon som används inom den upphandlade persontrafiken är 25 procent ägda av Transitio. Leasingföretag. Det finns sju leasingbolag med verksamhet i Sverige. Ett par av dessa bolag är nationella, till exempel Svensk Tågkraft, men de flesta är internationella. De internationella leasingbolagen är i allmänhet verksamma i många olika länder. Bland dessa företag kan nämnas Railpool och Beacon RailLeasing. Övriga fordonsägare. I gruppen övriga fordonsägare ingår de företag som arbetar med underhåll av järnväg och tåg, till exempel Infranord och EuroMaint. Här ingår också ett antal föreningar som äger museifordon samt ett antal industriföretag som äger fordon för eget bruk. 13

14 Bild 2 Ägare till lok och motorvagnar i Sverige 2012 Fordonsägare Godstrafik Persontrafik Övrigt 1 Kommersiell Kommersiell Upphandlad Leasingföretag Underhåll, t.ex. Three T AB Museifordon, t.ex. Upsala-Lenna Genväg 1 Osäkert hur många av dessa fordon som behöver ERTMS-utrustning KÄLLA: Transportstyrelsens Fordonsregister; Railfaneurope.net 3.3 Fordon på den svenska järnvägsmarknaden Det finns idag omkring järnvägsfordon i Sverige som är aktuella för ERTMSombordutrustning: Cirka 120 fordon som redan är utrustade för ERTMS, alternativt som är beställda och kommer att levereras med ombordutrustning Cirka 650 lok som används inom gods- och persontrafiken Cirka 650 motorvagnar som används inom persontrafiken Cirka 200 driftfordon som används för växling och rangering I tillägg finns ett antal underhållsfordon som används för olika typer av spårarbeten, ofta kallade gula fordon. Underhållsfordon används till allt från snöröjning till lagning av kontaktledningar. I allmänhet måste fordonen färdas en bit längs huvudspåret innan de kommer fram till den plats där de ska användas. Om underhållsfordonen inte skulle ha ombordutrustning för ERTMS behöver den sträckan de ska trafikera då stängas av, alternativt behöver underhållsfordonet dras av ett ERTMS-utrustat lok. Särskild analys behöver utföras beträffande vilka underhållsfordon som kräver utrustning med ERTMS. Eftersom antalet i nuläget är oklart har Trafikverket valt att inte ta med underhållsfordonen i denna rapport vid beräkningar av antal och kostnader. Det finns också ett antal musei- och industrifordon som kör på den svenska järnvägen. De förväntas inte installera ombordutrustning för ERTMS, och har därför exkluderats i analyserna nedan. Till exempel har 75 procent av industrifordonen inte ATC, utan framförs på sträckor där signalsystem saknas såsom egna industrispår. De cirka fordonen delas in i ungefär 90 olika fordonsserier (littera) på följande sätt: 14

15 Lok: 39 fordonsserier Motorvagnar: 23 fordonsserier Driftfordon: 24 fordonsserier Av dessa fordonsserier innehåller ett 20-tal endast ett eller två fordon per serie. Driftfordonen, som används för växling och rangering, används mycket på spår utanför huvudspåret och de flesta sådana fordon saknar i dagsläget ombordutrustning för ATC. Det har tidigare inte funnits något krav på ombordutrustning vid stationsområden och driftplatser, eftersom ATC i allmänhet inte varit installerat där. Under ERTMS kommer dock troligen alla delar av huvudspåret ha ERTMS installerat, inklusive driftsplatser och stationsområden. Därmed krävs ombordutrustning för ERTMS även vid stations- och driftområden. Även om driftfordon alltså huvudsakligen körs utanför huvudspåret och underhållsfordon arbetar på avlysta sträckor, behöver båda fordonstyperna kunna framföras längs ERTMSsträckor. Därför kommer de flesta drift- och underhållsfordonen på sikt behöva installera ombordutrustning för ERTMS. 3.4 Perspektiv vid analys av finansiella konsekvenser När effekterna av ett införande av ERTMS på järnvägsmarknaden studeras är det intressant att beskriva marknaden både ur ett fordonsägarperspektiv och ur ett operatörsperspektiv. Inom den upphandlade persontrafiken är det till exempel vanligt att lägga ut trafiken på en privat operatör, som inte äger några fordon, eftersom trafikhuvudmannen äger fordonen. Operatörerna betalar i allmänhet ingenting för fordonen utan trafiken upphandlas endast avseende personal och underhåll. Därmed kommer heller inte operatörerna få några ökade kostnader på grund av ERTMS. Kostnaden landar istället på fordonsägarna trafikhuvudmännen. Inom den upphandlade persontrafiken görs därför alla analyser utifrån fordonsägarnas perspektiv. Det är främst fordonsägarna som studeras i denna rapport då det är de som kommer att genomföra investeringen i ombordutrustningen. För att kunna förstå effekterna av en möjlig prisökning i branschen behöver även operatörernas perspektiv studeras, eftersom det kan antas att fordonsägare försöker föra sin kostnad för konvertering till ERTMS vidare till sin kund, operatören, som i sin tur försöker föra över den till slutkunden. I vilken grad detta lyckas (det vill säga vem i värdekedjan som slutligen kommer att få bära kostnaderna) beror på marknadsdynamiken och utreds inte närmare i denna rapport. Till stor del är det inom godstrafik och kommersiell persontrafik ingen större separation av ägandet respektive användandet av fordonen: Inom godstrafiken är fordonsägare och operatör till drygt 90 procent (räknat som andel av fordonen) samma företag, och inom den kommersiella persontrafiken är fordonsägare och operatör till drygt 95 procent samma företag. Underhållsfordon används i samband med underhållsarbete på spåren samt i samband med nybyggnationer. Eftersom det är tjänster som Trafikverket upphandlar kan det antas att Trafikverket i förlängningen kommer att få betala installationen av ERTMS-utrustning i dessa fordon genom ett ökat pris för dessa tjänster. Av denna orsak nämns inte dessa fordon specifikt i resterande del av rapporten. 15

16 3.5 Kostnader och nyckeltal för den svenska järnvägsmarknaden Det finns omkring 15 operatörer inom godstrafik och kommersiell persontrafik. Kostnaderna för dessa bolag var år 2011 cirka 15 miljarder kronor (Bild 3). Siffror för Veolia och SkJB saknas. Kostnaderna fördelade sig år 2011 på följande sätt mellan de olika delmarknaderna: Godstrafik: cirka 7,9 miljarder kronor Kommersiell persontrafik: cirka 7,1 miljarder kronor Upphandlad persontrafik 2 : cirka 6,0 miljarder kronor Under de 15 år som godstrafiken varit konkurrensutsatt har lönsamheten i branschen generellt sett varit låg. 3 Den genomsnittliga EBIT 4 -marginalen var för perioden cirka 1,0 procent för godstrafik och 9,5 procent för kommersiell persontrafik (Bild 4). Den upphandlade persontrafiken har inte som mål att gå med vinst och siffrorna redovisas därför inte här. Bild 3 Kostnader för operatörer 2011; SEK miljarder Godstrafik Totalt 21,0 7,9 Kommersiell persontrafik 1 ~7,1 Kostnader Upphandlad persontrafik 6,0 Kostnader 2 1 Kostnaderna är i själva verket något högre då Veolia:s och SkJB:s kostnader inte finns tillgängliga. TÅGAB:s siffror redovisas under Godstrafik 2 Trafikkostnader inom de aktuella landstingen och regionerna. Kostnader för enskilda operatörer ej känd KÄLLA: ODIN; årsredovisningar; trafikanalys 2 Endast trafikintäkter 3 Nyckeltalsanalys av järnvägsföretag 2009, Transportstyrelsen EBIT = Earnings Before Interest and Taxes, det vill säga vinst före rantor och skatt 16

17 Bild 4 Vinstmarginal för operatörer inom godstrafik och kommersiell persontrafik Godstrafik Kommersiell persontrafik 1 Genomsnitt EBIT, ; MSEK EBIT-marginal, Procent Genomsnitt EBIT, ; MSEK EBIT-marginal, Procent 10,0 ~850 10,0 Ø 9,5 7,5 7,5 5,0 5,0 ~80 2,5 0 Ø 1,0 2,5 0-2, , Notera: vinstmarginal för hela verksamheten, det vill säga trafik, fordon och i förekommande fall utländsk verksamhet 1 Veolias och SkJB:s siffror saknas. TÅGAB:s siffror redovisas under Godstrafik KÄLLA: ODIN; Årsredovisningar 17

18 4 Installation av ERTMS-ombordutrustning investeringar och kostnader 4.1 Investeringar i samband med införandet av ERTMS Det totala investeringsbehovet vid Sveriges införande av ERTMS har av Trafikverket uppskattats till miljarder kronor för hela det svenska järnvägsnätet (inklusive de banor där ERTMS redan införts). Den siffran inkluderar både investeringar i markutrustning (25-30 miljarder kronor) och ombordutrustning (cirka 2,6 miljarder kronor). 7-8 miljarder kronor av dessa investeringar uppskattas uppstå i samband med införandet av ERTMS på Korridor B Investeringar i markutrustning Majoriteten av den totala investeringen (omkring 90 procent) utgörs av investeringar i baninfrastrukturen (markutrustning) och uppskattas uppgå till miljarder kronor. Av dessa är cirka 5-6 miljarder kronor investeringar som väntas behövas vid införandet av ERTMS på Korridor B. Det beloppet är högre än de 3,6 miljarder kronor som Trafikverket tidigare uppgivit, bland annat i rapporten 2012:084 ERTMS i Sverige - nuläge och viktiga vägval. Orsaken till detta är att det nya beloppet även inkluderar bland annat Malmö C, Citytunneln och vissa ytterligare bandelar och bangårdar i Korridor B, vilka tidigare angavs som investeringar i övriga järnvägsnätet. Den totala uppskattade investeringen i markutrustning vid införandet av ERTMS på hela det svenska järnvägsnätet är däremot oförändrad. Att investeringen i markutrustningen är på miljarder kronor innebär dock inte att införandet av ERTMS innebär en merkostnad för järnvägen på motsvarande belopp. Även utan införande av ERTMS skulle nuvarande signal- och säkerhetssystem behöva förnyas. Att reinvesteringar med ERTMS är billigare än med ATC innebär att de investeringar som krävs för förnyelse framöver blir lägre efter övergång till ERTMS som standard. Om banorna antas bytas ut vid samma tillfälle i ett scenario med ERTMS som i ett scenario med fortsatt ATC innebär alltså ERTMS en ren besparing vad gäller infrastruktur. Genom EU:s beslut om införande av ERTMS på Korridor B senast 2020 kommer dock delar av utrustningen att bytas innan den nått sin livslängd, och det är detta som medför en kostnad mer om detta senare i rapporten. 18

19 Bild 5 Den totala investeringen för införande av ERTMS på hela det svenska järnvägsnätet är ~28-33 miljarder kronor, varav ombordutrustning i fordon utgör cirka 10 % Total investering i signalsystem fram till år 2030 under införande av ERTMS på hela det svenska järnvägsnätet 1 Miljarder kronor, prisnivå 2011 Ombordutrustning Infrastruktur ~28-33 ~2,6 ~1,0 ~20-24 ~25-30 ~7-8 ~1,6 ~5-6 ~1,6 ~5-6 Totalt hela nätet Fordon Infrastruktur Totalt Korridor B Fordon Infrastruktur Övriga nätet (utöver Korridor B) Korridor B I tillägg kan produktionsbortfall på ~1,5 miljarder kronor tillkomma för hela utrullningen 1 Exklusive drifts- och underhållskostnader KÄLLA: Projektbudget utbyggnad ERTMS; Ramavtal för upphandling av EOS med Bombardier; Railfaneurope.net; Jarnvag.net Investeringar i ombordutrustning Ny ombordutrustning kommer att behöva installeras på samtliga fordon som ska trafikera ERTMS-utrustade banor. Investeringen för ombordutrustning uppskattas uppgå till omkring 1,6-2,7 miljarder kronor för fordon som behöver kunna konverteras i samband med utrullningen av ERTMS på Korridor B och omkring 2,6-4,4 miljarder kronor för hela nätet (se Bild 7). Den lägre delen av intervallet omfattar installationer av ombordutrustning med tillkommande förarutbildning och antagande om full delning av typgodkännanden (mer utförligt om detta senare i rapporten 5 ). Den övre delen av intervallet antar att aktörerna inte delar typgodkännande. I tillägg kan aktörer riskera att få ett produktionsbortfall (intäktsbortfall) i samband med konverteringen av fordon till ERTMS genom att fordonet inte kan användas under tiden installationen sker. Osäkerheten kring faktiskt kapacitetsutnyttjande av en aktörs hela fordonsflotta och varje enskilt fordon, samt möjligheten att genomföra installationerna parallellt med annat nödvändigt underhåll, medför att storleken på produktionsbortfallet är svår att uppskatta. I följande avsnitt i rapporten kommer därför kostnadsuppskattningarna att exkludera eventuella intäktsbortfall till följd av installation av ombordutrustning om inget annat anges. 5 Spannet för kostnad för typgodkännanden uppgår till miljoner kronor och beskrivs närmare i avsnitt och Bild 8 19

20 Investeringarna i samband med installationer av ERTMS-ombordutrustning kan delas in i tre huvudkategorier: Investeringar vid typgodkännande För att kunna påbörja en serieinstallation av ERTMS-ombordutrustning på en viss fordonsserie behöver fordonstypen (litterat) ha ett utfärdat typgodkännande. Typgodkännandet är ett installationsunderlag för den specifika fordonstypen och används som mall vid installation av ERTMS-ombordutrustningen för samtliga fordon i fordonsserien. Typgodkännandet utgör en engångsinvestering för fordonsserien (för en aktör, eller delat för branschen) och består dels av själva installationsarbetet under typinstallationen och dels av kostnader för att ta fram ett installationsunderlag. Kostnaden för att få en fordonsserie typgodkänd kan skilja sig åt och påverkas främst av fordonstyp (lok, motorvagn, driftsfordon, etc.) och i nuläget om fordonsserien täcks in av befintliga ramavtal med Bombardier. Ramavtalet benämns EOS (ERTMS Onboard System) och täcker in 10 fordonstyper (varav 3 norska). Enligt ramavtalet uppgår typgodkännandekostnaden för ett lok till omkring 4,5 miljoner kronor (Bild 6) och för en motorvagn till cirka 4,6-5,1 miljoner kronor. Skillnaden uppstår framförallt på grund av att motorvagnen har två förarhytter, vilket gör att det krävs kablage till båda hytterna, dubbla displayer, med mera. Erfarenheter från genomförda typgodkännanden utanför befintliga ramavtal är begränsade och har för denna rapport uppskattats vara cirka 5-15 procent högre än under befintligt ramavtal. Uppskattning baseras på ett antagande om en ökad tidsåtgång vid installationen med 60 procent jämfört med ramavtalet samtidigt som kostnaden för installationsunderlaget är opåverkad. Investeringar vid serieinstallation Så snart ett typgodkännande utfärdats för en fordonsserie kan serieinstallation påbörjas på övriga fordon inom serien. Kostnaderna för en serieinstallation utgörs huvudsakligen av två komponenter, hårdvarukostnad och installationsarbete. I dagsläget innefattar serieinstallationen två olika sorters hårdvara, en ETCS-hårdvara (European Train Control system) och en STM-hårdvara (Specific Transmission Module). ETCS är ombordutrustning för ERTMS medan STM är en konverterare som gör det möjligt att köra ERTMS-konverterade fordon på ATC-sträckor genom att översätta ATC-signalerna till något som ETCS kan tolka. Likt vid typgodkännanden kan kostnaden komma att påverkas av om fordonsserien täcks in av det nuvarande ramavtalet. Om en fordonsserie täcks in av ramavtalet uppgår serieinstallationskostnaden för ett lok till omkring 0,9-1,0 miljoner kronor (Bild 6) samtidigt som motsvarande kostnad för en motorvagn uppgår till cirka 1,5 miljoner kronor. Det finns vissa indikationer på att installationstiden kan bli längre för övriga fordonsserier, varför en ökad tidsåtgång vid installation med 60 procent antas i dessa beräkningar. Hårdvarukostnaden antas vara opåverkad. Övriga investeringar (utbildning, anpassningsarbete, uppgradering, produktionsbortfall) Utöver de kostnader som uppstår från typgodkännande och serieinstallation finns det ett antal kostnadsposter vid ERTMS-konverteringen av fordon som är svårare att uppskatta både till storlek och till antal. Dessa kostnader utgörs huvudsakligen av: Förarutbildning. Pris för förarutbildningen har tidigare uppskattats till omkring 20

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige?

Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige? Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige? Gunnar Alexandersson Samtrafikens planeringskonferens, Stockholm 4 februari 2014 Upplägg på presentation Utredningens syfte och bakgrund Direktiven

Läs mer

GSM-R-interferens. Nuläge och statusbeskrivning. Robert Hellström 2015-01-27

GSM-R-interferens. Nuläge och statusbeskrivning. Robert Hellström 2015-01-27 GSM-R-interferens Nuläge och statusbeskrivning Robert Hellström 2015-01-27 Bakgrund I takt med att nya teknologier för kommunikation (3G/UMTS, 4G/LTE) introduceras i 900Mhz-bandet har det visat sig att

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning 2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Nu bygger vi framtid nära dig

Nu bygger vi framtid nära dig Nu bygger vi framtid nära dig En skrift om järnvägsspecifika arbeten längs Botniabanan Botniabanan AB Nu bygger vi järnvägen B otniabanan är en 19 mil ny järnväg som byggs för både godstrafik och persontrafik.

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Väsentlighetsbedömning - Installation av filter för GSM-R

Väsentlighetsbedömning - Installation av filter för GSM-R Väsentlighetsbedömning - Installation av filter för GSM-R Dokument : TS6594-0000-7-RES Författare : Malin Karlsson Disclaimer Denna rapport ska läsas utifrån avtalet mellan Interfleet Technology AB och

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB 2015-05-19 Innehåll Arriva Sverige AB... 1 Arriva Sverige AB... 3 Legal information... 3 Kontaktinformation... 3 Verksamhet... 3 Tillstånd och certifikat... 3 Tjänstekvalitetsrapport...

Läs mer

2009-10-26 F08-149/TR00 SÄNDLISTA

2009-10-26 F08-149/TR00 SÄNDLISTA SÄNDLISTA Green Cargo AB Svenska Tågkompaniet AB Helsingborgs stad Tekniska förvaltningen Örebro SJ AB Branschföreningen Tågoperatörerna Banverkets webbplats 2/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Yttranden och kommentarer

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Vem jobbar i järnvägsbranschen? Foto: SJ. Vem jobbar i järnvägsbranschen?

Vem jobbar i järnvägsbranschen? Foto: SJ. Vem jobbar i järnvägsbranschen? Vem jobbar i järnvägsbranschen? Foto: SJ Vem jobbar i järnvägsbranschen? Framtiden finns i järnvägsbranschen Foto: SJ och Infranord Nyckeln till ett hållbart resande är att fler väljer tåget, framför bilen,

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13

Järnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13 Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier 0(6) September 2013 Bilaga ärende 4 En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier Detta PM har tagits fram av MÄLAB med stöd av Bengt Hultin, Järnvägshuset

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

TRI lokala tillägg järnvägsinfrastruktur Örebro

TRI lokala tillägg järnvägsinfrastruktur Örebro Dokumentnamn Process Sida TRI lokala tillägg järnvägsinfrastruktur Örebro 1(7) Dokumentbeteckning Version Giltig fr o m Giltig t o m Ersätter Driftsplats/Driftsplatsdel C-02-00-28 5.0 2012-11-02 EM 41-121

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Svensk. EuroMaint Rail

Svensk. EuroMaint Rail Svensk EuroMaint Rail Kompletta underhållslösningar för tåg som alltid ska gå EuroMaint Rail stärker kundernas konkurrenskraft genom tjänster och produkter som ökar tillgängligheten, tillförlitligheten

Läs mer

Svetslagning av järnvägsfordon - krav och verklighet. Marcel Gustafsson, Stf Svetsansvarig EMR Stefan Helgée, Svetsansvarig EMR

Svetslagning av järnvägsfordon - krav och verklighet. Marcel Gustafsson, Stf Svetsansvarig EMR Stefan Helgée, Svetsansvarig EMR Svetslagning av järnvägsfordon - krav och verklighet Marcel Gustafsson, Stf Svetsansvarig EMR Stefan Helgée, Svetsansvarig EMR Marknaden i förändring Igår Idag 2 Trender Avreglering har gett nya aktörer

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av delbetänkande 16 april 2015 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation Klar

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 G:\Claes W\Järnvägsnätsbeskrivning 2012-07-01.doc Sida 1 av 6 Järnvägsnätbeskrivning för Oskarshamns Hamn AB Datum 2012-07-01 Innehållsförteckning 1. Allmän

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1 Innehållsförteckning Våren är på väg! 3 Resandeutveckling 4 Information en del av resande 7 Punktlighet - andel tåg som kommer i rätt tid 11 Orsaken till

Läs mer

Hur lyfter vi kompetensen

Hur lyfter vi kompetensen Hur lyfter vi kompetensen ANDERS LINDAHL KTH Järnvägsgruppen Avd Trafik och logistik Swedish Rail Skill Forum 1 Svensk järnväg har problem Systemet räcker inte till för transportbehoven Underhållet har

Läs mer

Situationen i det svenska järnvägsnätet

Situationen i det svenska järnvägsnätet Situationen i det svenska järnvägsnätet TRV 2011/10161A Yta för bild Dokumenttitel: Situationen i det svenska järnvägsnätet Skapat av: [Skapat av] Dokumentdatum: [Dokumentdatum] Dokumenttyp: Rapport DokumentID:

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2012 Del 1 Kapitel 1 - Allmän information Utgåva 2011-04-04

Järnvägsnätsbeskrivning 2012 Del 1 Kapitel 1 - Allmän information Utgåva 2011-04-04 Järnvägsnätsbeskrivning 2012 Del 1 Kapitel 1 - Allmän information Uppdateringar Denna utgåva innehåller revideringar och uppdateringar enligt nedan och ersätter tidigare utgåvor. Uppdatering Infört Avvikelsemeddelande

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Kort historia. Norrtåg

Kort historia. Norrtåg Kort historia Norrtåg 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland Stråkmöte inför tågplan 2016 2004

Läs mer

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september?

Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD) 1. Som aktieägare undrar jag om Worldspan-avtalet i London sätts i drift före september? Frågor och Svar: 2004-02-03 Nedan följer svar på frågor vi fått från våra aktieägare. Frågorna har vi fått via email under de senaste två till fyra veckorna. Frågorna är besvarade av Roger Blomquist (VD)

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Vision Jernhusen gör skillnad för människor och miljö. Affärsidé På kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor

Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor 1(6) Cajsa Ekberg Marknaden år 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig sektor I detta dokument beskrivs marknaden 2012 för elektronisk legitimering och underskrift inom offentlig

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Kostnadseffektiva samt

Kostnadseffektiva samt Kostnadseffektiva samt miljövänliga och säkra TMAavstängningar vid fasta vägarbeten. TMA-fordon med trafikledningsbudskap. Andreas Bäckström Verksamhetutvecklare, Svevia AB Exportgatan 81 SE-422 46 Hisings

Läs mer

Trångsektors plan Göteborg

Trångsektors plan Göteborg Trångsektors plan Göteborg T15 T15 [Ange dokument ets underrubr ik] RIKTLINJE 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning... 4 Definitioner... 4 Infrastruktur... 4 Trafikstruktur... 5 Allmänt...

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA Miljöpartiets förslag till åtgärder för ett effektivt och robust järnvägssystem Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 6 NIO PUNKTER FÖR ETT ROBUST JÄRNVÄGSSYSTEM De senaste

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning Yta för en liten undertext Järnvägsnätsbeskrivning 2014 Kapitel 2 Villkor för tillträde och trafikering Yta för bild Broschyrnamns exempel Denna yta för rubrik vid behov Uppdateringar Denna utgåva innehåller

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?

FAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB? FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt

Läs mer

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad?

Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Är det möjligt att ge stöd till mobilutbyggnad? Stöd till passiv infrastruktur genom EU-kommissionens gruppundantag Projektet mindre än 10 miljoner euro Saknas 3G respektive avancerade trådlösa accessnät

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing)

Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Presentation av arbetet angående ett Resfritt Gävleborg (av Robert Stewing) Resandet tar mycket tid och en överlevnadsfråga för oss är att så många av mötena som möjligt kan klaras utan resor. Citat ur

Läs mer

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö

En ny generation järnväg. Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Åtgärdsvalsstudier Linköping-Borås, Jönköping-Malmö Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Läs mer

2010-04-18 Gemensamberedning med

2010-04-18 Gemensamberedning med Ståndpunkt i EU-fråga Utkast/Arbetsutgåva Näringsdepartementet 2010-04-18 Gemensamberedning med Trafik Ståndpunkt i frågan om införandet av Infrastrukturregister enligt art 35 i Driftskompatibilitetsdirektivet

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår

Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) för sidospår Utgåva: 7 Gäller fr.o.m. 2014-05-20 Infrastrukturanläggning: Terminaler vid Brogärdet/Marjarp Infrastrukturförvaltare: Falköpings kommun Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Vi gör varje dag lite enklare. Q2 Presentation press- och analytikerkonferens 21 augusti 2013 Per Strömberg, VD Sonat Burman-Olsson, Vice VD och CFO

Vi gör varje dag lite enklare. Q2 Presentation press- och analytikerkonferens 21 augusti 2013 Per Strömberg, VD Sonat Burman-Olsson, Vice VD och CFO Vi gör varje dag lite enklare Presentation press- och analytikerkonferens 21 augusti 213 Per Strömberg, VD Sonat Burman-Olsson, Vice VD och CFO Ett starkt kvartal för ICA Gruppen Sammantaget var ett starkt

Läs mer

Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö

Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö Offentlig-privat samverkan om ny badanläggning i Tyresö KommunEkonomi 2011 Ekonomichef Dan Näsman Tyresö kommun dan.nasman@tyreso.se Disposition Hur vi gjorde och varför vi gjorde så Upphandlingsförfarandet

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

20PPmkdfjgffff08:3PJPJ PJ10 002. Branschanalys av järnvägsföretag 2008--2009

20PPmkdfjgffff08:3PJPJ PJ10 002. Branschanalys av järnvägsföretag 2008--2009 2PPmkdfjgffff8:3PJPJ PJ1 2 Branschanalys av järnvägsföretag 28--29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 5 2 Inledning... 6 2.1 Bakgrund... 6 2.2 Avgränsning... 6 2.3 Syfte... 6 2.4 Mål... 7 2.5 Metod...

Läs mer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer

Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (2014:XX) om officiella veterinärer 2014-11-07 Diarienummer 5.7.16-4312/14 Ändringar i konsekvensutredning del B kapitel 2 och 3 Statens jordbruksverks er (2014:XX) om officiella veterinärer 2 Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen

Läs mer

SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING. Varor

SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING. Varor 1/5 Detta meddelande på webbplatsen TED: http://ted.europa.eu/udl?uri=ted:notice:328575-2010:text:sv:html SE-Varberg: Mejeriprodukter 2010/S 214-328575 MEDDELANDE OM UPPHANDLING Varor AVSNITT I: UPPHANDLANDE

Läs mer

SL Access lägesrapport och förslag till fortsatt utveckling samt projektavslut

SL Access lägesrapport och förslag till fortsatt utveckling samt projektavslut 1 (5) Datum 2011-05-31 Identitet TN 1106-152 Trafiknämnden SL Access lägesrapport och förslag till forts utveckling samt projektavslut Sammanfning SL:s nya biljett- och betalsystem SL Access med biljetter

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR Image size: 7,94 cm x 25,4 cm GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR BESTÄLL EN HÖGHASTIGHETSBANA! Kapacitetsbrist varierar över dygnet Kapacitet Kapacitetstak 00 06 12 18 24 Tid Marknadsefterfrågan

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) 2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika

Läs mer

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kustsjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust- och inlandssjöfarten

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige?

Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Revidering av TEN-riktlinjerna vad betyder det för Sverige? Niklas Lundin Vad är TEN? Trans European Network Finns för transporter (TEN-T) och energi (TEN- E) Blev en del av EU efter Maastrichtföredraget

Läs mer

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Kraftförsörjning Sammanfattning Produktivitetsprogram för kraftförsörjning Arbeten med kraftförsörjning

Läs mer

Är järnvägen på rätt spår?

Är järnvägen på rätt spår? Är järnvägen på rätt spår? Järnvägsinvesteringar i Sverige en historisk och internationell jämförelse 2013-06-27 WSP Analys & Strategi Inledning Att det svenska järnvägsnätet lider av betydande brister

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår

Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår 1(11) Trafiksäkerhetsinstruktion för Borlänge Energis industrispår Spårägare: Infrastrukturförvaltare: Borlänge kommun AB Borlänge Energi Box 834, 781 28 Borlänge 2(11) Dokumenthistorik Datum Författare

Läs mer

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig Grontmij AB Mattias Haraldsson Vår referens Eskilstuna, Mattias Haraldsson Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER TISDAG TID 09.00-12.00 MÄNNISKAN I CENTRUM Bättre järnväg för resenärer och godstrafik mellan Göteborg och Oslo en presentation av Jernbaneverkets utredning Så integreras

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

JÄRNVÄGSSKOLAN. ett steg till din framtid

JÄRNVÄGSSKOLAN. ett steg till din framtid JÄRNVÄGSSKOLAN ett steg till din framtid Vad är järnväg? Järnvägssystemet är avancerat och består av flera olika tekniska delsystem. Det behövs spår och växlar att köra på, el till tågen och signaler som

Läs mer

Aktivt ägande i praktiken: Scandinavian Business Seating. 10 mars 2011

Aktivt ägande i praktiken: Scandinavian Business Seating. 10 mars 2011 Aktivt ägande i praktiken: Scandinavian Business Seating 10 mars 2011 1 2 3 4 5 6 Ratos investeringsidé Innehavsstrategi Investera i en stark kärnaffär Konsolidera Norden Tillvarata synergier Industrialisera

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Hur svårt kan det vara? 2 Nationell operativ ledning Tågtrafiken står just nu helt still mellan Uppsala och Stockholm C pga av nedriven kraftledning. Prognos saknas 3 Förseningsorsaker

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

Nolato Medical. Andra kvartalet 2015. CEO Hans Porat CFO Per-Ola Holmström 2015-07-21. Nolato Telecom. Nolato Industrial

Nolato Medical. Andra kvartalet 2015. CEO Hans Porat CFO Per-Ola Holmström 2015-07-21. Nolato Telecom. Nolato Industrial Nolato Medical Andra kvartalet 215 CEO Hans Porat CFO Per-Ola Holmström 215-7-21 Nolato Telecom Nolato Industrial Sammanfattning av Q2 Koncernen Omsättningen ökade till 1 28 MSEK (965) - Justerat för valuta

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Utgåva 2014-01-22. Bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad

Järnvägsnätsbeskrivning 2014, bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Utgåva 2014-01-22. Bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Bilaga 6.3 Beräkningsexempel elkostnad Innehåll 1 Beräkningsexempel... 1 1.1 Inledning... 1 1.2 Tillgång till elström vid uppställning av järnvägsfordon (6.3.3.3)... 1 1.2.1 Beräkningsexempel 1... 3 1.3

Läs mer

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn)

Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn) Norrtågsförsöket Ägare/Organisation Omfattar de fyra nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) Ägs av Länstrafikbolagen Finansieras av landstingen och staten Norrtåg AB

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

Helsingborg: 2003-06-11

Helsingborg: 2003-06-11 Helsingborg: 2003-06-11 Nedan följer svar på allmänna frågor vi fått in i samband med vårt Nyhetsbrev (nr 11), samt delaårsrapport (Q1), Frågorna har vi fått via email och är ställda av våra aktieägare.

Läs mer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer

RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer RUTINBESKRIVNING 1 (8) Skapat av (Efternamn Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Hiltunen Timo, UHass TDOK 2013:0601 Fastställt av Dokumentdatum Chef VO Samhälle 2014-05-01 1.0 Dokumenttitel Växlar-manövrering

Läs mer

Remiss utredningen Rätt funktion på rätt plats

Remiss utredningen Rätt funktion på rätt plats 1(5) Remissinstanser enligt bifogad sändlista Kopia till: Diariet GD Remiss utredningen Rätt funktion på rätt plats Inom ramen för utredningen Rätt funktion på rätt plats har och verksamhetsområde genomlyst

Läs mer