ERTMS Alternativ för finansiering av ombordutrustning. Dokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ERTMS Alternativ för finansiering av ombordutrustning. Dokument 2013-04-05"

Transkript

1 ERTMS Alternativ för finansiering av ombordutrustning Dokument

2 Dokumenttitel: ERTMS Alternativ för finansiering av ombordutrustning Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport DokumentID: ERTMS_2013:012 Ärendenummer: 2013/2531 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket, Stora projekt Kontaktperson: Anders Strandberg 2

3 1 Sammanfattning För närvarande införs ERTMS (European Rail Traffic Management System) i EU som en del av en långsiktig strategi för att standardisera järnvägstrafiken i unionen. EU:s utrullningsplan för ERTMS är juridiskt bindande för medlemsstaterna och i planen ingår de delar av det svenska järnvägsnätet (framförallt Södra stambanan) som ingår i den så kallade Korridor B. Denna korridor ska vara färdigutrustad med ERTMS senast år Enligt Trafikverkets gällande planer kommer ERTMS dessutom att implementeras på hela huvudnätet till omkring Det totala investeringsbehovet vid införandet av ERTMS på hela det svenska järnvägsnätet har av Trafikverket uppskattats till miljarder kronor (inklusive de banor där ERTMS redan införts), varav 7-8 miljarder härrör till Korridor B. Totalsumman inkluderar både investeringar i markutrustning (25-30 miljarder) och ombordutrustning (cirka 2,6 miljarder kronor). Det finns idag omkring järnvägsfordon i Sverige som är aktuella för ERTMS-ombordutrustning (exklusive underhållsfordon). Sverige har liksom många andra länder valt att använda den så kallade fordonsstrategin för införandet av ERTMS. Fordonsstrategin bygger på att ombordutrustningen installeras innan det nya signalsystemet driftsätts. Detta medför att samtliga fordon som trafikerar en sträcka där ERTMS införs behöver vara utrustade med ERTMS-ombordutrustning senast vid det första tillfället när ERTMS driftsätts Investeringen i ombordutrustning för ERTMS uppskattas uppgå till omkring 1,6-2,7 miljarder kronor för fordon som behöver konverteras i samband med utrullningen av ERTMS på Korridor B och omkring 2,6-4,4 miljarder kronor för hela nätet, beroende på antaganden om typgodkännanden delas eller ej mellan aktörer och om ett eventuellt produktionsbortfall (intäktsbortfall) i samband med konverteringen av fordon räknas in. Investeringar i typgodkännanden (installation i första fordonet i en fordonsserie) är märkbart högre per fordon än serieinstallationer men står för en begränsad del av den totala kostnaden ( miljoner kronor totalt). Dock ger typgodkännandekostnaden upphov till stora skillnader i snittinvestering per fordon mellan aktörer med olika genomsnittslängd på sina fordonsserier en aktör med korta fordonsserier får betydligt högre snittkostnad än en aktör med många identiska fordon. Nyttor och kostnader av ERTMS är ojämnt fördelade; nyttorna i form av kostnadsbesparingar tillfaller främst samhället och infrastrukturägaren i form av lägre kostnader vid underhåll, reinvestering och nybyggnation. Kostnaderna bärs av både infrastrukturägaren och fordonsägarna. För fordonsägare (och samhället) finns även nyttor i form av viss ökning av kapacitet på järnvägen, högre maxhastighet och högre hastighet för främst godståg. Storleken av dessa effekter är dock svår att beräkna, och de tillfaller inte heller fordonsägarna direkt vid tidpunkten då investeringen i ombordutrustning behöver göras. Nuvarande beslut är att investeringen i ny ombordutrustning ska finansieras fullt ut av fordonsägaren (med viss möjlighet att söka EU-bidrag). Finansieringsmodellen kan medföra ett antal utmaningar för den svenska järnvägsbranschen: 3

4 Den ökade kostnaden för fordonsägarna kan (om kostnader förs vidare till slutkund) påverka järnvägens konkurrenskraft gentemot andra transportslag. Balansen mellan aktörerna på marknaden kan komma att förändras, framförallt till följd av skillnader i snittinvestering per fordon (genom att den stora typgodkännandekostnaden skapar en stor skillnad i snittkostnad per fordon för en aktör med få fordon per typ och en aktör med många fordon av samma typ). Det kan bli svårt för vissa aktörer att finansiera investeringen då den behöver tas inom en kort tidsperiod och då branschen generellt har låga vinstmarginaler. Detta kan framförallt utgöra ett problem för mindre fordonsägare. Ombordutrustningen kan finansieras på ett antal olika sätt. Denna rapport fokuserar på sju huvudsakliga alternativ: Full fordonsägarfinansiering (nuvarande val), fyra alternativ med olika nivåer av statliga bidrag, sänkta banavgifter, samt gemensamt lån med gemensam återbetalning. Alternativen kan utvärderas baserat på deras effekter inom följande områden: Kostnad för järnvägsbranschen, skillnader i snittinvestering per fordon mellan aktörer, aktörers utmaningar att finansiera investeringen, incitament att påbörja konverteringarna, incitament att hålla nere kostnader, behov av administration, juridisk genomförbarhet, samt tid tills dess finansieringsalternativet kan komma på plats. Baserat på dessa utvärderingar är Trafikverkets sammantagna rekommendation: 1) Ett stöd till tågbranschen kan ses som motiverat och bör troligen vara utformat så att större delen av typgodkännande och en viss del av serieinstallationer täcks. Konverteringen skapar på grund av den sett höga kostnaden för typgodkännande en obalans mellan fordonsägare med få respektive många fordon av samma typ. Ett eventuellt stöd bör vara fokuserat på typgodkännanden. Konverteringen kan innebära en (troligen relativt liten) påverkan på järnvägens konkurrenskraft jämfört med andra transportslag., Staten bör därför överväga att även bidra till en del av kostnaden för serieinstallationer. Arbetsfordon som används för investeringsarbeten, drift och underhåll av järnvägen bör inte ges stöd då fordonsägarna ändå tar betalt av staten för de tjänster de utför, och de får därmed prissätta sina konverteringar genom prissättningen på sina tjänster. 2) Det är i Trafikverkets intresse att konverteringen av fordon påbörjas så snart som möjligt för att utrullningen av ERTMS ska kunna ske enligt plan. Ett eventuellt bidrag för typgodkännande och serieinstallationer bör därför vara tidsbegränsat. Ett bidrag bör begränsas i tid för att stimulera att fordon utrustas i tid för inkoppling av nya banor, främst korridor B Ett bidrag bör ges till de järnvägsföretag som i ett första skede installerar utrustning för Baseline 2.3.0d och i ett senare skede behöver uppgradera till Baseline 3. Detta bidrag bör begränsas till de fordon som trafikerar andra länder som valt annan version av ERTMS, till exempel Danmark 4

5 3) Med syfte att hålla nere kostnader och underlätta konverteringen kan en viss samordning av konverteringen ske genom en branschorganisation (till exempel Branschorganisationen Tågoperatörerna). 4) Utöver statliga bidrag bör stöd sökas av fordonsägare inom ramen för TEN-T-utlysningen under våren Bidragen bör räknas av från det inhemska stödet 5) Stöd genom enskilda lån från EIB garanterade av staten som amorteras under kort tid är även det en möjlighet som bör utredas närmare och som skulle kunna erbjudas utöver bidrag. 6) Inga bidrag bör ges till kostnader för hårdvara, utbildning och intäktsbortfall vid installationsarbete. 5

6 Innehåll 1 Sammanfattning Introduktion till rapporten och ERTMS Om rapporten Om signalsystem och ERTMS ATC dagens system i Sverige ERTMS EU:s utrullningsplan för ERTMS på Korridor B ERTMS på övriga banor i Sverige Den svenska järnvägsmarknaden Huvudsakliga typer av trafik på järnvägen Ägare till järnvägsfordon Fordon på den svenska järnvägsmarknaden Perspektiv vid analys av finansiella konsekvenser Kostnader och nyckeltal för den svenska järnvägsmarknaden Installation av ERTMS-ombordutrustning investeringar och kostnader Investeringar i samband med införandet av ERTMS Investeringar i markutrustning Investeringar i ombordutrustning Förutsättningar för delning av typgodkännanden Nuvärde för införandet av ERTMS och fördelning på aktörer Samhällsekonomiska vinster till följd av införandet av ERTMS Samhällsekonomiska kostnader till följd av införandet av ERTMS Samhällsekonomiskt nettonuvärde av ERTMS Tidpunkter för när järnvägsfordonen behöver konverteras för att nå planen för den svenska utrullningen av ERTMS Möjliga strategier för fordonskonverteringar Antagen tidplan för konverteringar av fordon Hur investeringen i fordonsutrustning påverkar marknadens aktörer Investering, utgifter respektive kostnader Storlek på kostnaderna förknippade med konvertering av fordon till ERTMS och när de uppkommer Känslighetsanalys vid alternativa antaganden om kostnaderna

7 5 Utmaningar för fordonsägare och operatörer till följd av införandet av ERTMS med nuvarande val av finansieringsmodell (full fordonsägarfinansiering) Ökad kostnad för järnvägsbranschen Olika investeringar per fordon för olika fordonsägare förändring i balans mellan aktörer Utmaningar att finansiera investeringen Brist på incitament att tidigarelägga konvertering Jämförelse med finansiering av ERTMS-ombordutrustning i andra länder och liknande förändringar i andra branscher i Sverige Jämförelse med andra länders marknadsstruktur inom järnvägen, ERTMSutrullning, samt finansiering av ombordutrustning Danmark full finansiering för vissa fordon Tyskland ingen finansiering Österrike finansiering till 50 procent Nederländerna Storbritannien Jämförelse med liknande förändringar i andra branscher i Sverige Lastbilsbranschen Sjöfartsbranschen Flygbranschen Alternativ för finansiering av ombordutrustning Utvärderingskriterier Möjliga finansieringsinstrument Detaljering och utvärdering av huvudsakliga finansieringsalternativ Sju huvudsakliga finansieringsalternativ Möjliga kompletteringar till huvudalternativen Utvärdering av finansieringsalternativ baserat på valda utvärderingskriterier Ökad kostnad för järnvägsbranschen Skillnader i snittinvestering per fordon Utmaningar att finansiera investeringen Incitament att påbörja konvertering Incitament att hålla nere kostnader Behov av administration Juridisk genomförbarhet Tid till finansieringsalternativ kan komma på plats

8 8.4 Viktiga avvägningar vid alla val av finansieringsalternativ Vilka fordon som ska täckas av finansieringen Vilka kostnader som ska täckas av finansieringen Sammanfattande slutsatser

9 2 Introduktion till rapporten och ERTMS 2.1 Om rapporten Trafikverket fick i december 2012 i uppdrag av regeringen (N2012/6352/TE) att ta ett helhetsansvar för det fortsatta införandet av ERTMS (European Rail Traffic Management System) i det svenska järnvägssystemet. Som en del i detta ingick att lämna förslag till eller medverka i undersökningar om hur kostnaderna för ombordutrustningen kan finansieras. Detta dokument beskriver ett antal möjliga finansieringsalternativ för ERTMS-ombordutrustning och konsekvenser av dessa. Under arbetet har samverkan skett med branschföreningar (för tågoperatörerna och kollektivtrafiken) och ett antal fordonsägare och operatörer på den svenska järnvägen. 2.2 Om signalsystem och ERTMS ATC dagens system i Sverige Signalsystemet är en vital del av järnvägen som ökar säkerheten och organiserar trafiken så att kapaciteten på spåren kan utnyttjas på ett bra sätt. I dag är ett antal olika signalsystem i bruk i Europa. Gränsöverskridande fordon måste därför ha flera signalsystem installerade och lokföraren måste ha utbildning för vart och ett av dem. Sverige och Norge använder idag säkerhetssystemet ATC (Automatic Train Control). ATC baseras på sensorer längs spåren (spårledningar) som registrerar var tågen befinner sig och baliser som används för kommunikation till fordonet. Optiska signaler ger kör- eller stoppsignal till lokföraren. Systemet bromsar automatiskt om föraren kör snabbare än tillåtet eller än vad som borde göras för att i tid hinna sänka hastigheten inför en kommande lägre hastighetsgräns eller en stoppsignal ERTMS Införandet av ERTMS är en del av EU:s långsiktiga strategi för att standardisera järnvägstrafiken i unionen. ERTMS är ett gemensamt europeiskt signalsystem och består av ETCS (European Train Control System mark- och ombordutrustning för signalering och säkerhet) och GSM-R (standard och utrustning för radiokommunikation). Syftet med det gemensamma signalsystemet är att underlätta för gränsöverskridande trafik och att gemensamt driva utvecklingen av en ny generation signal- och säkerhetssystem. Värt att nämna är dock att det under överskådlig framtid fortfarande kommer att finnas olika regler, olika trafikledningsspråk och vissa skillnader i infrastrukturen (exempelvis olika spänning i kontaktledningarna) som utgör utmaningar för gränsöverskridande trafik. För att kunna framföras på ERTMS-utrustade banor behöver järnvägsfordonen utrustas med ny ombordutrustning. Under en övergångsperiod när bara vissa banor utrustats med ERTMS behövs även en STM (Specific Transmission Module) modul som översätter signaler från det tidigare signalsystemet så att de kan tolkas av ERTMS-utrustningen för att fordonet ska kunna framföras på icke-konverterade banor. Eftersom de gamla signalsystemen skiljer sig från land till land behövs en STM för varje land där fordonet ska framföras på en bana som fortfarande är utrustad med det landets tidigare standard för säkerhetssystem. 9

10 Det finns idag 4 nivåer definierade i ERTMS: Nivå 0 innebär att tåget framförs utan att ERTMS styr fordonet (mer än att systemet kan begränsa fordonets allmänna maxhastighet). Detta kan exempelvis användas när inget system finns installerat eller som reservlösning om systemet inte fungerar. Nivå 1 är snarlikt det nuvarande ATC-systemet i Sverige och har ljussignaler längs spåren. Nivå 2 ersätter ljussignalerna längs spåren med att information om tillåten hastighet, signalbudskap med mera trådlöst förs över till tåget och visas i hytten. Tåget och trafikledningen kommunicerar över GSM-nätet på ett eget mobilnät (GSM-R). Nivå 3 innebär att tåget självt rapporterar sin position till trafikledningen. Därmed behövs ingen utrustning längs spåren som detekterar var tågen befinner sig. Dessutom finns i ERTMS nivå 3 funktionalitet för att löpande säkra en fri zon som flyttas med tåget (ett så kallat moving block ) istället för att vara hänvisat till användning av fasta blocksträckor längs spåren. Denna förändring kan öka kapaciteten på banorna framförallt där de fasta blocksträckorna är långa. Nivå 3 är ännu inte färdigutvecklad (förutom i en särskild version för lågtrafikerade banor: ERTMS Regional). EU:s utrullningsplan för ERTMS (den så kallade European Deployment Plan) är juridiskt bindande för medlemsstaterna genom kommissionsbeslut 2009/561/EG. Enligt denna plan ska sex godskorridorer genom Europa (och dessutom enskilda sträckor som knyter ihop korridorerna med storstäder och hamnar) utrustas med ERTMS inom angivna tidsfrister (normalt senast 2015 och för Korridor B 2020) EU:s utrullningsplan för ERTMS på Korridor B Enligt European Deployment Plan ska hela Korridor B vara färdigutrustad med ERTMS senast år I Sverige består Korridor B främst av Södra stambanan, och korridoren sträcker sig mellan Stockholm och Malmö via Hallsberg samt Katrineholm-Mjölby via Linköping och Norrköping (Bild 1). Hela Korridor B utgörs av spårförbindelsen mellan Stockholm och Neapel och den passerar däremellan Danmark, Tyskland och Österrike. Enligt Trafikverkets nuvarande utkast till tidplan sker första inkoppling av ERTMS på Korridor B på sträckan Mjölby-Alvesta i början av Det innebär att fordon som trafikerar den sträckan senast vid inkoppling behöver vara utrustade med ERTMS-ombordutrustning. 10

11 Bild 1 Korridor B: Bilaga till kommissionens beslut 2009/561/EG KÄLLA: Kommissionens beslut 2009/561/EG ERTMS på övriga banor i Sverige Vid en övergång till ERTMS som gällande standard för signal- och säkerhetssystem på den svenska järnvägen kommer alla reinvesteringar som sker när nuvarande ATC-anläggningar når slutet av sin respektive livslängd ske med ERTMS, vilket gör att hela nätet som idag har ATC eller planeras att få ett säkerhetssystem kommer att bli konverterade framöver. Enligt Trafikverkets gällande planer kommer ERTMS att implementeras på huvudnätet till omkring 2030, men planerna kommer att uppdateras under Dessutom planeras att ett antal lågtrafikerade sträckor byggs ut med ERTMS Regional. 11

12 3 Den svenska järnvägsmarknaden Järnvägsspåren i Sverige ägs till största delen av Trafikverket (undantag är exempelvis Arlandabanan, Öresundsförbindelsen och industrispår som ägs av enskilda företag). Spåren trafikeras av ett antal olika operatörer både privat och statligt ägda. 3.1 Huvudsakliga typer av trafik på järnvägen Trafiken i det svenska järnvägsnätet kan delas upp i ett antal huvudsakliga kategorier: Godstrafik. Det finns idag cirka 10 operatörer inom godstrafiken i Sverige. Operatörerna agerar på en fullt konkurrensutsatt marknad där den största aktören är Green Cargo, med omkring två tredjedelar av marknaden (mätt som andel av tonkm). MTAB, som ägs av gruvbolaget LKAB och transporterar järnmalm står för ytterligare omkring 15 procent av transporterna mätt som andel av tonkm. 1 Övriga aktörer är till exempel Hector Rail, RushRail och Tågab. Kommersiell persontrafik. Det finns idag cirka 6 operatörer inom den kommersiella persontrafiken i Sverige. Inom fjärrtrafiken råder sedan 2012 full konkurrens och den största aktören är SJ med cirka 85 procent av marknaden (mätt som andel av total omsättning). Övriga aktörer är till exempel Veolia, Arlanda Express, Skandinaviska Jernbanor och Inlandsbanan. Upphandlad persontrafik inom ramen för avtal om allmän trafik (hädanefter enbart benämd upphandlad persontrafik). Det finns idag cirka 8 operatörer inom den upphandlade persontrafiken. Segmentet består av trafik som upphandlas av ett landsting eller en region (trafikhuvudman). De tre största trafikhuvudmännen är SL, Västtrafik och Skånetrafiken som tillsammans står för drygt 60 procent av marknaden (mätt som andel av fordon). SL:s pendeltåg körs av Stockholmståg, Västtrafiks regiontåg av Götalandståg och Skånetrafikens tåg av Arriva och Veolia. I tillägg trafikeras järnvägen även av museifordon samt fordon som används vid underhållsoch annat spårarbete. De senare kallas ofta för gula fordon. 3.2 Ägare till järnvägsfordon För att kunna förstå effekterna av den investering som behöver göras i fordonen vid införandet av ERTMS är det viktigt att skilja på fordonsägare och operatör. En del operatörer äger själva alla fordon som de använder i sin verksamhet. I de fallen är operatör och fordonsägare samma organisation. Det finns också operatörer, både inom person- och godstrafiken, som leasar en del av eller hela sin flotta, och det finns fordonsägare som är rena leasingföretag, det vill säga att de inte bedriver någon egen trafik men äger fordon som de leasar ut. Ur ett fordonsägarperspektiv kan marknaden delas upp i fem huvudsakliga delar (Bild 2): Godsoperatörer med egna fordon. I december 2012 finns det sju bolag som både är fordonsägare och operatör inom den konkurrensutsatta godstrafiken, till exempel Green 1 Uppföljningen av avregleringen av godstrafiken på järnväg, VTI,

13 Cargo, Hector Rail och Tågab. Av de 650 fordon som används inom godstrafiken är 93 procent ägda av operatörer. Operatörer med egna fordon inom kommersiell persontrafik. Tre bolag är både fordonsägare och operatör inom den kommersiella persontrafiken: SJ, A-train (som kör Arlanda Express) och Inlandsbanan (ett litet bolag som främst kör sommartrafik på Inlandsbanan). Övriga operatörer inom den kommersiella persontrafiken (exempelvis Veolia) äger inte några egna fordon. Av de drygt 300 fordon som används inom den kommersiella persontrafiken är 95 procent ägda av operatörer. Fordonsägare inom upphandlad persontrafik. Det finns ett tiotal trafikhuvudmän som äger fordon genom direkt ägande. Genom bolaget Transitio äger också de flesta trafikhuvudmän fordon indirekt. Transitio är ett samägt bolag mellan trafikhuvudmännen och dess verksamhet är att köpa in, förvalta och leasa fordon till sina ägare. En stor del av trafiken inom den upphandlade persontrafiken upphandlas och körs av privata tågoperatörer som till exempel SJ/Stockholmståg, Veolia och Svenska Tågkompaniet. Dessa operatörer äger inte några egna fordon. Av de drygt 550 fordon som används inom den upphandlade persontrafiken är 25 procent ägda av Transitio. Leasingföretag. Det finns sju leasingbolag med verksamhet i Sverige. Ett par av dessa bolag är nationella, till exempel Svensk Tågkraft, men de flesta är internationella. De internationella leasingbolagen är i allmänhet verksamma i många olika länder. Bland dessa företag kan nämnas Railpool och Beacon RailLeasing. Övriga fordonsägare. I gruppen övriga fordonsägare ingår de företag som arbetar med underhåll av järnväg och tåg, till exempel Infranord och EuroMaint. Här ingår också ett antal föreningar som äger museifordon samt ett antal industriföretag som äger fordon för eget bruk. 13

14 Bild 2 Ägare till lok och motorvagnar i Sverige 2012 Fordonsägare Godstrafik Persontrafik Övrigt 1 Kommersiell Kommersiell Upphandlad Leasingföretag Underhåll, t.ex. Three T AB Museifordon, t.ex. Upsala-Lenna Genväg 1 Osäkert hur många av dessa fordon som behöver ERTMS-utrustning KÄLLA: Transportstyrelsens Fordonsregister; Railfaneurope.net 3.3 Fordon på den svenska järnvägsmarknaden Det finns idag omkring järnvägsfordon i Sverige som är aktuella för ERTMSombordutrustning: Cirka 120 fordon som redan är utrustade för ERTMS, alternativt som är beställda och kommer att levereras med ombordutrustning Cirka 650 lok som används inom gods- och persontrafiken Cirka 650 motorvagnar som används inom persontrafiken Cirka 200 driftfordon som används för växling och rangering I tillägg finns ett antal underhållsfordon som används för olika typer av spårarbeten, ofta kallade gula fordon. Underhållsfordon används till allt från snöröjning till lagning av kontaktledningar. I allmänhet måste fordonen färdas en bit längs huvudspåret innan de kommer fram till den plats där de ska användas. Om underhållsfordonen inte skulle ha ombordutrustning för ERTMS behöver den sträckan de ska trafikera då stängas av, alternativt behöver underhållsfordonet dras av ett ERTMS-utrustat lok. Särskild analys behöver utföras beträffande vilka underhållsfordon som kräver utrustning med ERTMS. Eftersom antalet i nuläget är oklart har Trafikverket valt att inte ta med underhållsfordonen i denna rapport vid beräkningar av antal och kostnader. Det finns också ett antal musei- och industrifordon som kör på den svenska järnvägen. De förväntas inte installera ombordutrustning för ERTMS, och har därför exkluderats i analyserna nedan. Till exempel har 75 procent av industrifordonen inte ATC, utan framförs på sträckor där signalsystem saknas såsom egna industrispår. De cirka fordonen delas in i ungefär 90 olika fordonsserier (littera) på följande sätt: 14

15 Lok: 39 fordonsserier Motorvagnar: 23 fordonsserier Driftfordon: 24 fordonsserier Av dessa fordonsserier innehåller ett 20-tal endast ett eller två fordon per serie. Driftfordonen, som används för växling och rangering, används mycket på spår utanför huvudspåret och de flesta sådana fordon saknar i dagsläget ombordutrustning för ATC. Det har tidigare inte funnits något krav på ombordutrustning vid stationsområden och driftplatser, eftersom ATC i allmänhet inte varit installerat där. Under ERTMS kommer dock troligen alla delar av huvudspåret ha ERTMS installerat, inklusive driftsplatser och stationsområden. Därmed krävs ombordutrustning för ERTMS även vid stations- och driftområden. Även om driftfordon alltså huvudsakligen körs utanför huvudspåret och underhållsfordon arbetar på avlysta sträckor, behöver båda fordonstyperna kunna framföras längs ERTMSsträckor. Därför kommer de flesta drift- och underhållsfordonen på sikt behöva installera ombordutrustning för ERTMS. 3.4 Perspektiv vid analys av finansiella konsekvenser När effekterna av ett införande av ERTMS på järnvägsmarknaden studeras är det intressant att beskriva marknaden både ur ett fordonsägarperspektiv och ur ett operatörsperspektiv. Inom den upphandlade persontrafiken är det till exempel vanligt att lägga ut trafiken på en privat operatör, som inte äger några fordon, eftersom trafikhuvudmannen äger fordonen. Operatörerna betalar i allmänhet ingenting för fordonen utan trafiken upphandlas endast avseende personal och underhåll. Därmed kommer heller inte operatörerna få några ökade kostnader på grund av ERTMS. Kostnaden landar istället på fordonsägarna trafikhuvudmännen. Inom den upphandlade persontrafiken görs därför alla analyser utifrån fordonsägarnas perspektiv. Det är främst fordonsägarna som studeras i denna rapport då det är de som kommer att genomföra investeringen i ombordutrustningen. För att kunna förstå effekterna av en möjlig prisökning i branschen behöver även operatörernas perspektiv studeras, eftersom det kan antas att fordonsägare försöker föra sin kostnad för konvertering till ERTMS vidare till sin kund, operatören, som i sin tur försöker föra över den till slutkunden. I vilken grad detta lyckas (det vill säga vem i värdekedjan som slutligen kommer att få bära kostnaderna) beror på marknadsdynamiken och utreds inte närmare i denna rapport. Till stor del är det inom godstrafik och kommersiell persontrafik ingen större separation av ägandet respektive användandet av fordonen: Inom godstrafiken är fordonsägare och operatör till drygt 90 procent (räknat som andel av fordonen) samma företag, och inom den kommersiella persontrafiken är fordonsägare och operatör till drygt 95 procent samma företag. Underhållsfordon används i samband med underhållsarbete på spåren samt i samband med nybyggnationer. Eftersom det är tjänster som Trafikverket upphandlar kan det antas att Trafikverket i förlängningen kommer att få betala installationen av ERTMS-utrustning i dessa fordon genom ett ökat pris för dessa tjänster. Av denna orsak nämns inte dessa fordon specifikt i resterande del av rapporten. 15

16 3.5 Kostnader och nyckeltal för den svenska järnvägsmarknaden Det finns omkring 15 operatörer inom godstrafik och kommersiell persontrafik. Kostnaderna för dessa bolag var år 2011 cirka 15 miljarder kronor (Bild 3). Siffror för Veolia och SkJB saknas. Kostnaderna fördelade sig år 2011 på följande sätt mellan de olika delmarknaderna: Godstrafik: cirka 7,9 miljarder kronor Kommersiell persontrafik: cirka 7,1 miljarder kronor Upphandlad persontrafik 2 : cirka 6,0 miljarder kronor Under de 15 år som godstrafiken varit konkurrensutsatt har lönsamheten i branschen generellt sett varit låg. 3 Den genomsnittliga EBIT 4 -marginalen var för perioden cirka 1,0 procent för godstrafik och 9,5 procent för kommersiell persontrafik (Bild 4). Den upphandlade persontrafiken har inte som mål att gå med vinst och siffrorna redovisas därför inte här. Bild 3 Kostnader för operatörer 2011; SEK miljarder Godstrafik Totalt 21,0 7,9 Kommersiell persontrafik 1 ~7,1 Kostnader Upphandlad persontrafik 6,0 Kostnader 2 1 Kostnaderna är i själva verket något högre då Veolia:s och SkJB:s kostnader inte finns tillgängliga. TÅGAB:s siffror redovisas under Godstrafik 2 Trafikkostnader inom de aktuella landstingen och regionerna. Kostnader för enskilda operatörer ej känd KÄLLA: ODIN; årsredovisningar; trafikanalys 2 Endast trafikintäkter 3 Nyckeltalsanalys av järnvägsföretag 2009, Transportstyrelsen EBIT = Earnings Before Interest and Taxes, det vill säga vinst före rantor och skatt 16

17 Bild 4 Vinstmarginal för operatörer inom godstrafik och kommersiell persontrafik Godstrafik Kommersiell persontrafik 1 Genomsnitt EBIT, ; MSEK EBIT-marginal, Procent Genomsnitt EBIT, ; MSEK EBIT-marginal, Procent 10,0 ~850 10,0 Ø 9,5 7,5 7,5 5,0 5,0 ~80 2,5 0 Ø 1,0 2,5 0-2, , Notera: vinstmarginal för hela verksamheten, det vill säga trafik, fordon och i förekommande fall utländsk verksamhet 1 Veolias och SkJB:s siffror saknas. TÅGAB:s siffror redovisas under Godstrafik KÄLLA: ODIN; Årsredovisningar 17

18 4 Installation av ERTMS-ombordutrustning investeringar och kostnader 4.1 Investeringar i samband med införandet av ERTMS Det totala investeringsbehovet vid Sveriges införande av ERTMS har av Trafikverket uppskattats till miljarder kronor för hela det svenska järnvägsnätet (inklusive de banor där ERTMS redan införts). Den siffran inkluderar både investeringar i markutrustning (25-30 miljarder kronor) och ombordutrustning (cirka 2,6 miljarder kronor). 7-8 miljarder kronor av dessa investeringar uppskattas uppstå i samband med införandet av ERTMS på Korridor B Investeringar i markutrustning Majoriteten av den totala investeringen (omkring 90 procent) utgörs av investeringar i baninfrastrukturen (markutrustning) och uppskattas uppgå till miljarder kronor. Av dessa är cirka 5-6 miljarder kronor investeringar som väntas behövas vid införandet av ERTMS på Korridor B. Det beloppet är högre än de 3,6 miljarder kronor som Trafikverket tidigare uppgivit, bland annat i rapporten 2012:084 ERTMS i Sverige - nuläge och viktiga vägval. Orsaken till detta är att det nya beloppet även inkluderar bland annat Malmö C, Citytunneln och vissa ytterligare bandelar och bangårdar i Korridor B, vilka tidigare angavs som investeringar i övriga järnvägsnätet. Den totala uppskattade investeringen i markutrustning vid införandet av ERTMS på hela det svenska järnvägsnätet är däremot oförändrad. Att investeringen i markutrustningen är på miljarder kronor innebär dock inte att införandet av ERTMS innebär en merkostnad för järnvägen på motsvarande belopp. Även utan införande av ERTMS skulle nuvarande signal- och säkerhetssystem behöva förnyas. Att reinvesteringar med ERTMS är billigare än med ATC innebär att de investeringar som krävs för förnyelse framöver blir lägre efter övergång till ERTMS som standard. Om banorna antas bytas ut vid samma tillfälle i ett scenario med ERTMS som i ett scenario med fortsatt ATC innebär alltså ERTMS en ren besparing vad gäller infrastruktur. Genom EU:s beslut om införande av ERTMS på Korridor B senast 2020 kommer dock delar av utrustningen att bytas innan den nått sin livslängd, och det är detta som medför en kostnad mer om detta senare i rapporten. 18

19 Bild 5 Den totala investeringen för införande av ERTMS på hela det svenska järnvägsnätet är ~28-33 miljarder kronor, varav ombordutrustning i fordon utgör cirka 10 % Total investering i signalsystem fram till år 2030 under införande av ERTMS på hela det svenska järnvägsnätet 1 Miljarder kronor, prisnivå 2011 Ombordutrustning Infrastruktur ~28-33 ~2,6 ~1,0 ~20-24 ~25-30 ~7-8 ~1,6 ~5-6 ~1,6 ~5-6 Totalt hela nätet Fordon Infrastruktur Totalt Korridor B Fordon Infrastruktur Övriga nätet (utöver Korridor B) Korridor B I tillägg kan produktionsbortfall på ~1,5 miljarder kronor tillkomma för hela utrullningen 1 Exklusive drifts- och underhållskostnader KÄLLA: Projektbudget utbyggnad ERTMS; Ramavtal för upphandling av EOS med Bombardier; Railfaneurope.net; Jarnvag.net Investeringar i ombordutrustning Ny ombordutrustning kommer att behöva installeras på samtliga fordon som ska trafikera ERTMS-utrustade banor. Investeringen för ombordutrustning uppskattas uppgå till omkring 1,6-2,7 miljarder kronor för fordon som behöver kunna konverteras i samband med utrullningen av ERTMS på Korridor B och omkring 2,6-4,4 miljarder kronor för hela nätet (se Bild 7). Den lägre delen av intervallet omfattar installationer av ombordutrustning med tillkommande förarutbildning och antagande om full delning av typgodkännanden (mer utförligt om detta senare i rapporten 5 ). Den övre delen av intervallet antar att aktörerna inte delar typgodkännande. I tillägg kan aktörer riskera att få ett produktionsbortfall (intäktsbortfall) i samband med konverteringen av fordon till ERTMS genom att fordonet inte kan användas under tiden installationen sker. Osäkerheten kring faktiskt kapacitetsutnyttjande av en aktörs hela fordonsflotta och varje enskilt fordon, samt möjligheten att genomföra installationerna parallellt med annat nödvändigt underhåll, medför att storleken på produktionsbortfallet är svår att uppskatta. I följande avsnitt i rapporten kommer därför kostnadsuppskattningarna att exkludera eventuella intäktsbortfall till följd av installation av ombordutrustning om inget annat anges. 5 Spannet för kostnad för typgodkännanden uppgår till miljoner kronor och beskrivs närmare i avsnitt och Bild 8 19

20 Investeringarna i samband med installationer av ERTMS-ombordutrustning kan delas in i tre huvudkategorier: Investeringar vid typgodkännande För att kunna påbörja en serieinstallation av ERTMS-ombordutrustning på en viss fordonsserie behöver fordonstypen (litterat) ha ett utfärdat typgodkännande. Typgodkännandet är ett installationsunderlag för den specifika fordonstypen och används som mall vid installation av ERTMS-ombordutrustningen för samtliga fordon i fordonsserien. Typgodkännandet utgör en engångsinvestering för fordonsserien (för en aktör, eller delat för branschen) och består dels av själva installationsarbetet under typinstallationen och dels av kostnader för att ta fram ett installationsunderlag. Kostnaden för att få en fordonsserie typgodkänd kan skilja sig åt och påverkas främst av fordonstyp (lok, motorvagn, driftsfordon, etc.) och i nuläget om fordonsserien täcks in av befintliga ramavtal med Bombardier. Ramavtalet benämns EOS (ERTMS Onboard System) och täcker in 10 fordonstyper (varav 3 norska). Enligt ramavtalet uppgår typgodkännandekostnaden för ett lok till omkring 4,5 miljoner kronor (Bild 6) och för en motorvagn till cirka 4,6-5,1 miljoner kronor. Skillnaden uppstår framförallt på grund av att motorvagnen har två förarhytter, vilket gör att det krävs kablage till båda hytterna, dubbla displayer, med mera. Erfarenheter från genomförda typgodkännanden utanför befintliga ramavtal är begränsade och har för denna rapport uppskattats vara cirka 5-15 procent högre än under befintligt ramavtal. Uppskattning baseras på ett antagande om en ökad tidsåtgång vid installationen med 60 procent jämfört med ramavtalet samtidigt som kostnaden för installationsunderlaget är opåverkad. Investeringar vid serieinstallation Så snart ett typgodkännande utfärdats för en fordonsserie kan serieinstallation påbörjas på övriga fordon inom serien. Kostnaderna för en serieinstallation utgörs huvudsakligen av två komponenter, hårdvarukostnad och installationsarbete. I dagsläget innefattar serieinstallationen två olika sorters hårdvara, en ETCS-hårdvara (European Train Control system) och en STM-hårdvara (Specific Transmission Module). ETCS är ombordutrustning för ERTMS medan STM är en konverterare som gör det möjligt att köra ERTMS-konverterade fordon på ATC-sträckor genom att översätta ATC-signalerna till något som ETCS kan tolka. Likt vid typgodkännanden kan kostnaden komma att påverkas av om fordonsserien täcks in av det nuvarande ramavtalet. Om en fordonsserie täcks in av ramavtalet uppgår serieinstallationskostnaden för ett lok till omkring 0,9-1,0 miljoner kronor (Bild 6) samtidigt som motsvarande kostnad för en motorvagn uppgår till cirka 1,5 miljoner kronor. Det finns vissa indikationer på att installationstiden kan bli längre för övriga fordonsserier, varför en ökad tidsåtgång vid installation med 60 procent antas i dessa beräkningar. Hårdvarukostnaden antas vara opåverkad. Övriga investeringar (utbildning, anpassningsarbete, uppgradering, produktionsbortfall) Utöver de kostnader som uppstår från typgodkännande och serieinstallation finns det ett antal kostnadsposter vid ERTMS-konverteringen av fordon som är svårare att uppskatta både till storlek och till antal. Dessa kostnader utgörs huvudsakligen av: Förarutbildning. Pris för förarutbildningen har tidigare uppskattats till omkring 20

ERTMS finansiering av ombordutrustning

ERTMS finansiering av ombordutrustning ERTMS finansiering av ombordutrustning 12 mars 2013 Agenda Kostnader och nyttor för ERTMS fördelning på aktörer Kostnader för ERTMS-ombordutrustning och hur de påverkar järnvägsbranschen Möjliga finansieringsalternativ

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Stora projekt - ERTMS Extern hearing 12 mars 2013

Stora projekt - ERTMS Extern hearing 12 mars 2013 Stora projekt - ERTMS Extern hearing 12 mars 2013 1 2013-03-13 10.00 10.20 Varför ERTMS? Bakgrund och historik Anders Strandberg, Trafikverket 10.20 11.00 Vad händer i vår omvärld? Christer Löfving, Trafikverket

Läs mer

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996 att ett

Läs mer

Nytt signalsystem i Europa

Nytt signalsystem i Europa ERTMS i Sverige Nytt signalsystem i Europa Det blir enklare att resa och transportera med tåg mellan länder na med det nya signalsystemet European Railway Transport Management System, ERTMS. Idag byter

Läs mer

Remissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS 2015-2025

Remissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS 2015-2025 1 2015-09-08 Trafikverket trafikverket@trafikverket.se Ralf Grahn Dnr 2015/Lu55 Er ref: Dnr TRV 2015/63202 Handläggare: Mattias Andersson Remissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS 2015-2025 Svensk

Läs mer

ERTMS. Nytt signalsystem

ERTMS. Nytt signalsystem ERTMS Nytt signalsystem Nytt signalsystem i Sverige Ställarställverket i Luleå har över 65 år på nacken Det gamla signalsystemet i Sverige, ATC, bygger på en nationell standard som försvårar trafik över

Läs mer

ERTMS från dvärgar och dödskallar till svarta lådan. Christel Wiman

ERTMS från dvärgar och dödskallar till svarta lådan. Christel Wiman ERTMS från dvärgar och dödskallar till svarta lådan Christel Wiman Trafikverkets hearing, 12 mars 2013 Tågoperatörerna 28 operatörer och 9 associerade företag verksamma i branschen Vi är FÖR avreglering,

Läs mer

ERTMS i Sverige nuläge och viktiga vägval

ERTMS i Sverige nuläge och viktiga vägval RAPPORT ERTMS i Sverige nuläge och viktiga vägval 2012-03-15 Dokumenttitel: ERTMS i Sverige nuläge och viktiga vägval Skapat av: Dokumentdatum: 2012-03-14 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer:

Läs mer

RAPPORT Förslag till plan för Införande av ERTMS i Sverige

RAPPORT Förslag till plan för Införande av ERTMS i Sverige RAPPORT Förslag till plan för Införande av ERTMS i Sverige Yta för bild Dokumenttitel: Förslag till plan för Införande av ERTMS i Sverige Dokumentdatum: 2013-06-10 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: ERTMS_2013:016

Läs mer

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen Sverige och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996

Läs mer

För kvalitet, klimat och tillväxt

För kvalitet, klimat och tillväxt För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter

Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Gunnar Alexandersson Senior Adviser Konference om jernbanestrategien, Odense, 31. maj 2010 Outline Branschföreningen Tågoperatörerna Den

Läs mer

Erfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014. Utredningen om järnvägens organisation

Erfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014. Utredningen om järnvägens organisation Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa

Läs mer

Erfarenheter från konkurrensutsättning

Erfarenheter från konkurrensutsättning Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa

Läs mer

Justeringar av JNB 2009 med anledning av införandet av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JvSFS 2008:7 (JTF)

Justeringar av JNB 2009 med anledning av införandet av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JvSFS 2008:7 (JTF) Justeringar av JNB 2009 med anledning av införandet av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JvSFS 2008:7 (JTF) Järnvägsstyrelsen trafikföreskrifter JvSFS 2008:7 (JTF) träder i kraft 2009-05-31. Vid samma

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Järnvägen och marknaden

Järnvägen och marknaden Järnvägen och marknaden Gunnar Alexandersson Presentation i Visby, 3 juli 2013 Regeringsbeslut 8 maj 2013 En särskild utredare ska göra en översyn av järnvägens organisation Syfte: föreslå förbättringar

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4

OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG PM 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 2 (9) OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30

Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30 Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30 Järnvägens framtid På väg in i järnvägens andra storhetstid Liberaliseringen bidrar till utvecklingen

Läs mer

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket 1 Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val Christer Löfving, Trafikverket 10 11 12 Höghastighet i omvärlden Sedan länge satsar Japan, Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien och Benelux på höghastighet.

Läs mer

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet

Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet Svensk infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet TMALL 0141 Presentation v 1.0 Lena Erixon Generaldirektör Europaparlamentet och Rådets förordning nr 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad

Läs mer

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Signal Sammanfattning Produktivitetsprogram för signal Arbeten med signal har en årlig entreprenadkostnad

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Förslag Tågplan 2010 2009-12-13 2010-12-11. Planering. Leveransdivisionen Rapport 090629

Förslag Tågplan 2010 2009-12-13 2010-12-11. Planering. Leveransdivisionen Rapport 090629 Förslag Tågplan 2010 2009-12-13 2010-12-11 Planering Innehåll 1 Inledning 3 1.1 ALLMÄNT... 3 1.1.1 TIDSPERIOD SOM BESLUTAT OMFATTAR... 3 1.1.2 LÄSANVISNINGAR... 3 1.1.3 INNEHÅLL I TÅGPLAN... 3 1.2 INKOMNA

Läs mer

Trafikverkets infraavgifter 2013/2014

Trafikverkets infraavgifter 2013/2014 Trafikverkets infraavgifter 2013/2014 -En sammanställning ur Trafikverkets järnvägsnätsbeskrivning Denna presentation är också uppdaterad med 2014 års banavgiftshöjningar. Förändring infraavgifter från

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan och Västkustbanan Tågplan 2013 Ärendenummer:TRV 2012/ 23775 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan

Läs mer

GSM-R-interferens. Nuläge och statusbeskrivning. Robert Hellström 2015-01-27

GSM-R-interferens. Nuläge och statusbeskrivning. Robert Hellström 2015-01-27 GSM-R-interferens Nuläge och statusbeskrivning Robert Hellström 2015-01-27 Bakgrund I takt med att nya teknologier för kommunikation (3G/UMTS, 4G/LTE) introduceras i 900Mhz-bandet har det visat sig att

Läs mer

Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige

Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Gunnar Alexandersson Kollektivtransportforums årskonferens, Oslo 3 februari 2014 Upplägg på presentation 1. Svenska reformer i buss-och tågtrafiken

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör

Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg. Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna. Lena Erixon Generaldirektör TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Rapport: Investering i höghastighetsjärnväg Rapport: Uppgradering av Södra och Västra stambanorna Lena Erixon Generaldirektör 2016-05-31 Agenda Bakgrund: Kapacitetsbrist

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna.

Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna. Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna Nr 2 augusti 2015 Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan, Västkustbanan, Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen Tågplan 2014 Ärendenummer:TRV 2013/10852 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4 Norrtågs kvalitetsredovisning År 215 Kvartal 4 1 Innehållsförteckning Bra resande 215... 3 Ett förbättrat järnvägsunderhåll bidrar till bättre punktlighet... 8 96 % regularitet 215... 1 2 Bra resande 215

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Ansökan om EU-medel TEN-T för ERTMS utlysning

Ansökan om EU-medel TEN-T för ERTMS utlysning Ansökan om EU-medel TEN-T för ERTMS utlysning Nedan lämnas uppgifter om/beskrivs Utlysningen avseende delen ombordinstallation- Prioritet 3 - Uppgradering eller utrustande av fordon med ETCS Baseline 2,

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige?

Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige? Vad har avregleringen inneburit för tågtrafiken i Sverige? Gunnar Alexandersson Samtrafikens planeringskonferens, Stockholm 4 februari 2014 Upplägg på presentation Utredningens syfte och bakgrund Direktiven

Läs mer

En ny internationell testindustri för ökad tillgänglighet och säkerhet i tågtrafiken Casebeskrivning

En ny internationell testindustri för ökad tillgänglighet och säkerhet i tågtrafiken Casebeskrivning En ny internationell testindustri för ökad tillgänglighet och säkerhet i tågtrafiken Casebeskrivning Målet Vad är målet i dagsläget? Att en begäran om offentligt stöd beviljas så att industrialiseringen

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning 2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...

Läs mer

Fastställd Tågplan 2010 (T10)

Fastställd Tågplan 2010 (T10) Fastställd Tågplan 2010 (T10) 2009-12-13 2010-12-11 Planering Innehåll 1 Inledning 3 1.1 ALLMÄNT...3 1.1.1 TIDSPERIOD SOM BESLUTAT OMFATTAR...3 1.1.2 LÄSANVISNINGAR...3 1.2 INKOMNA ANSÖKNINGAR...3 2 Tilldelade

Läs mer

2015-02-23. Järnvägsnätsbeskrivning. Ånge Kommun spåranläggning. Ånge Kommun 2013-05-10

2015-02-23. Järnvägsnätsbeskrivning. Ånge Kommun spåranläggning. Ånge Kommun 2013-05-10 Järnvägsnätsbeskrivning Ånge Kommun spåranläggning Ånge Kommun 2013-05-10 Innehållsförteckning Allmän information 4 1.1...INLEDNING 4 1.2...JURIDISK STATUS 4 1.2.1... ANSVAR 4 1.3...GILTIGHETSTID OCH ÄNDRINGAR

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning A-Train AB

Järnvägsnätsbeskrivning A-Train AB A-Train AB Järnvägsnätsbeskrivning Arlanda Link 1 (23) 1. Allmän information... 3 1.1 A-Train AB organisation... 3 1.2 Juridisk status...3 1.3 Giltighetstid... 3 1.4 Publicering...3 1.5 Samråd... 3 1.6

Läs mer

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor. FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 4 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Hi3G Access AB, 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm

Läs mer

Trångsektorsplan Mälardalen

Trångsektorsplan Mälardalen RAPPORT Trångsektorsplan Mälardalen Planeringsförutsättningar Tågplan T14 Ärendenummer: TRV 2012/69702 Dokumenttitel: Trångsektorsplan Mälardalen, tågplan T14 Skapat av: Armin Ruge Dokumentdatum: 2012-11-19

Läs mer

Fastställd Tågplan 2015

Fastställd Tågplan 2015 Dokumenttyp: Brev Dokumentdatum: 2014-09-26 Ert datum: Ert ärendenummer: Trafikverket Telefon: 0771-921 921 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se Fastställd Tågplan 2015 2014-12-14 2015-12-12

Läs mer

OSPA Obehöriga stoppsignalpassager

OSPA Obehöriga stoppsignalpassager OSPA - händelser Infoblad nr 7, april 2014 OSPA Obehöriga stoppsignalpassager Tema Sekundära händelsekategorier Här fortsätter serien med beskrivning av OSPA händelsekategorier. Nu har turen kommit till

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 4 Fordonsbehov Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 4: Fordonsbehov Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland

Läs mer

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor FÖRSLAG TILL BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 5 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Tele2 Sverige AB, 556267-5164 Box 62 164 94 Kista

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning. Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur. Sundsvalls Kommun

Järnvägsnätsbeskrivning. Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur. Sundsvalls Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur Sundsvalls Kommun 2012-06-30 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR... 5 1.3...

Läs mer

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik 2012-06-13 Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för att stråket i framtiden ska ha en viktig roll

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Energieffektiv tågföring med CATO

Energieffektiv tågföring med CATO 1 Energieffektiv tågföring med CATO Överblick av CATO-systemet Syfte & grundläggande idéer Energikvitton Aktuella frågeställningar och pågående arbete (C)ATO på tunnelbanan Långa tåg med distribuerad dragkraft

Läs mer

Vägledning. Dok. nr.: 411-b1 Version: 05 Datum: 2008-12-29. Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur

Vägledning. Dok. nr.: 411-b1 Version: 05 Datum: 2008-12-29. Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur Vägledning Dok. nr.: 411-b1 Version: 05 Datum: 2008-12-29 Granskning av järnvägsfordons samverkan med svensk järnvägsinfrastruktur REVISIONSINFORMATION Version Datum Beskrivning av ändring Skapad/ändrad

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0

TMALL 0141 Presentation v 1.0 TMALL 0141 Presentation v 1.0 2 Vi bidrar till samhällsutvecklingen! VÅR ORGANISATION 6500 medarbetare 5 Verksamhetsområden centrala 7funktioner Projekt ERTMS 3 UTRULLNINGS ANSVAR Delprojekt Utrullning

Läs mer

Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet

Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet Hans Brändström/Ulf Andersson Näringsdepartementet SWEDTRAINs styrelse genom Magnus Davidsson Remissvar N/2013/6347TE Förslag från Europeiska kommissionen om det 4:e Järnvägspaketet SWEDTRAIN är branschföreningen

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning. En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel

Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning. En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel Norrlands nuvarande största industriella exportsatsning En innovativ utmaning för privata och offentliga insatser i samspel En angelägenhet för ett tillgängligare och ett miljö smartare samhälle INTERNATIONELLA

Läs mer

foto: Staffan Löwstedt SvD SCANPIX När vinst går före säkerhet En rapport från SEKO april 2013.

foto: Staffan Löwstedt SvD SCANPIX När vinst går före säkerhet En rapport från SEKO april 2013. foto: Staffan Löwstedt SvD SCANPIX När vinst går före säkerhet En rapport från SEKO april 2013. Ny undersökning från Seko Anställda inom SL slår larm om säkerheten Mer än hälften av de anställda upplever

Läs mer

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar 1 Järnvägsnätbeskrivning för Luleå kommuns spåranläggningar Notvikens industrispår Storhedens industrispår Luleå kommun 2007-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Allmän information... 1 1.1 Inledning... 1 1.2

Läs mer

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor. FÖRSLAG TILL BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 3 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Net4Mobility HB, 969739-0293 Box 1107 164 22 Kista

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB 2015-05-19 Innehåll Arriva Sverige AB... 1 Arriva Sverige AB... 3 Legal information... 3 Kontaktinformation... 3 Verksamhet... 3 Tillstånd och certifikat... 3 Tjänstekvalitetsrapport...

Läs mer

Swecos kapitalmarknadsdag Per Sjöstrand Direktör VO Stora Projekt

Swecos kapitalmarknadsdag Per Sjöstrand Direktör VO Stora Projekt Swecos kapitalmarknadsdag 2013-11-29 Per Sjöstrand Direktör VO Stora Projekt Förslaget till Nationell Plan för Transportsystemet 2 2013-11-30 Gäller 2014-2025 Innehåller åtgärder för 522 mdr kronor Är

Läs mer

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne 2016-05-18. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.

Sverigeförhandlingen. Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö. Kommunförbundet Skåne 2016-05-18. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1. TMALL 0143 Presentation engelsk v 1.0 Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor Linköping-Borås Jönköping-Malmö Kommunförbundet Skåne 2016-05-18 SVERIGEFÖRHANDLINGEN Detta är det största sammanhållna samhällsutvecklingsprojektet

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR ARENA FÖR INFRASTRUKTUR Seminarium 3 Projektidéer som skulle kunna bli verklighet med alternativa lösningar www.arenaforinfrastruktur.se @arenainfra 1 Välkomna 2 Vad är Arena för infrastruktur? Aktörer

Läs mer

Riktlinjer täthet mellan tåg

Riktlinjer täthet mellan tåg RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan T15 Ärendenummer:TRV 2013/92362 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Per Konrad Dokumentdatum: 2014-03-12 Dokumenttyp:

Läs mer

Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna. Nr 1 juni 2015

Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna. Nr 1 juni 2015 Månadsrapport för koordineringsuppdraget samexistens GSM-R 3G/4G samt förordning om ersättning till fordonsägarna Nr 1 juni 2015 Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

RFID i järnvägstillämpningar system för framtiden

RFID i järnvägstillämpningar system för framtiden RFID i järnvägstillämpningar system för framtiden Radio Frequency IDentification Lennart Andersson Banverket Leverans Borlänge Definitioner RFID RFID - Radio Frequency IDentification Är en teknik för trådlös

Läs mer

Gröna Tåget. Breda tåg i Skandinavien. Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson

Gröna Tåget. Breda tåg i Skandinavien. Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson Gröna Tåget Breda tåg i Skandinavien Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson Breda tåg Vi menar tåg med inre bredd (i armbågshöjd) av minst 3,30 m (vilket är 0,11 m bredare än nuvarande Regina ). Utvändigt

Läs mer

Medfinansiering av transportinfrastruktur

Medfinansiering av transportinfrastruktur Medfinansiering av Förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av samt riktlinjer och processer för medfinansiering SOU 2011:49 Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste åtgärdsplaneringen

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02) Dir. 2014:160 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Ändring av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Månadsrapport tågtrafik

Månadsrapport tågtrafik Månadsrapport tågtrafik Mars 2008 XQ Torgny Johansson 965 5517, LVOp Stefan Rolander 965 6641 2008-04-08 F08-1574/TR00 Kommentarer till utfall för tågtrafiken Ankomstpunktlighet Punktligheten totalt uppgick

Läs mer

Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv

Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv Gunnar Alexandersson Nyckelseminarium 2: Marknadsöppning så in i Norden och EU Elmia Nordic Rail / Future Transport, Jönköping 9 oktober 2013 Presentationsöversikt

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

ERTMS. - En kvalitativ studie om branschens åsikter. Examensarbete: Nadja Iversen Michael Jonsson

ERTMS. - En kvalitativ studie om branschens åsikter. Examensarbete: Nadja Iversen Michael Jonsson ERTMS - En kvalitativ studie om branschens åsikter LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Byggteknik / Järnvägsteknik Examensarbete: Nadja Iversen Michael Jonsson Copyright Nadja Iversen, Michael

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik

Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Höghastighetsbanor och regional tågtrafik Trafikverket 21 november 2016 Mårten Levin Vd MÄLAB marten.levin@malab.se 070-7861463 Varför regionaltågstrafik? Befolkningsutveckling i Eskilstuna kommun 105

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet , N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet , N2013/2942/TE Green Cargo AB Box 39 171 11 Solna Remissyttrande 2013-09-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025, N2013/2942/TE Inledning Vi

Läs mer