Tyresö Förskolan Solskenet. Verksamhetschef Jane Vassdal. VERKSAMHETSPLAN Förskolan Solskenet 2014/2015

Transkript

1 Tyresö Förskolan Solskenet. Verksamhetschef Jane Vassdal. VERKSAMHETSPLAN Förskolan Solskenet 2014/2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vår verksamhet NORMER OCH VÄRDEN ÅTAGANDEN MÅL INOM OMRÅDET UTVECLING OCH LÄRANDE MÅL INOM OMRÅDET SAMVERKAN SAMVERKAN MED SKOLAN Metoder för utvärdering och utveckling Inför verksamhetsåret Verksamhetsansvarig

3 1. VÅR VERKSAMHET På Solskenet erbjuds en pedagogisk verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan består av en avdelning. Barnen delas även in i smågrupper i aktiviteter som riktar sig till yngre eller äldre barn. Vår barnsyn handlar om att sträva efter att inta barnets perspektiv att se varje barn som en kompetent, tänkande och unik människa med ett eget värde och rätt till integritet. Vi pedagoger önskar bygga lärandet i förskolan på samspelet mellan barnen, miljön och oss vuxna och ser upplevelser och den egna nyfikenheten som själva grunden för lärandet. På Solskenet arbetar vi pedagoger utifrån läroplanen (Lpfö 98/2010) Tyresö kommuns styrdokument, samt förskolans egna riktlinjer och mål. Vi använder oss av den litteratur som ingår i Stockholms universitets lärarutbildning av de lärarstuderande som tog examen vt Den pedagogiska verksamheten skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barns idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98/2010) Vi ser samarbetet med barnens föräldrar som viktigt och har utöver en hemsida, Facebooksida, kommunikation via veckobrev och mejlkontakt med barnens föräldrar. Föräldrarna är även delaktiga i att utvärdera och påverka genom föräldramöten, enkäter och samtal kring det enskilda barnet. Under ht 2014 erbjöds föräldrarna att vara delaktiga i ett interkulturellt projekt som pågick under hela terminen i förskolan. I förskolan finns hela elva olika nationaliteter representerade, vilket gett inspiration till projektet. Föräldrar och barn har varit delaktiga i projektet genom att låna ut attribut från de aktuella länderna sådant som egna privata foton från familjernas resor i föräldrarnas hemland, souvenirer, flaggor, cd skivor med musik, med mera. Föräldrar har lämnat matrecept som personalen i förskolan följt när de lagat mat från respektive länder. Några föräldrar har även lagat mat och tagit med till förskolan. Föräldrarna ansvarar för förskolans vårutflykt. Beträffande det pedagogiska innehållet i verksamheten anser pedagogerna i förskolan att de med sin utbildning har bästa förutsättningarna att styra över lärandet och utveckling inom de ämnen som ingår i en förskolas vardag ämnen såsom språkmedvetenhet, tidig läs-och skrivutveckling, förskolematematik och naturkunskap. Föräldrarna ges tillfälle till synpunkter och delaktighet genom att de delges den pedagogiska dokumentationen som förskolan synliggör via väggdokumentation, veckobrev samt via facebooksida där pedagoger flera gånger i veckan dokumenterar förskolans olika aktiviteter, samt kopplar dem till bland annat läroplansmål. Förskolan ska ansvara för att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan (Lpfö 98/2010) 3

4 2. NORMER OCH VÄRDEN 2.1. VÄRDEGRUND På Solskenet har vi tagit begreppen öppenhet, respekt, ansvar, solidaritet (Läroplanen) och satt dem in i de sammanhang som rör förskolan samt arbetet med barnen. Utifrån ålder och mognad tar barnen kontinuerligt del av aktuella delar i förskolans värdegrund samt i vår gemensamma värdegrund. Öppenhet Vi är öppna med barnen och svarar ärligt på deras frågor. Vi strävar efter att använda en lyssnande pedagogik där vi ställer barnens berättande och funderingar i fokus. Vi erkänner att vi vuxna inte vet eller kan allt. Vi anser att liksom barnen kan lära av oss, kan vi lära av barnen. Vi ser samspelet mellan oss pedagoger och barnen som viktigt och värdefullt. Vi försöker visa öppenhet och respekt gentemot föräldrarna genom att vara raka och ärliga samt genom att vara tydliga med förskolans regler etc. Vi menar att det är lika viktigt att vi pedagoger får säga vad vi anser som att föräldrar får det. För oss är "högt till tak" att båda parter har rätt att uttrycka åsikter utan att det innebär konflikter. Vi vill visa respekt för föräldrar som individer och vi vill ge oss tid att lyssna. Samtidigt förväntar vi oss det samma från barnens föräldrar. Vi pedagoger ser det även som viktigt att behandla varandra med respekt, och är öppna och ärliga gentemot varandra. Vi strävar efter att vara flexibla och öppna för nytänkande och förändringar, samtidigt som vi ser det viktigt att våga vara tydliga med förskolans regler. Vi ska kunna ge beröm, samt även kunna ge och ta kritik med lyhördhet och ha förmåga att leva sig in i hur mottagaren tar emot det som sägs. Respekt Vi vill visa barnen respekt genom att ha god hörstyrka, det vill säga lyssna till det barnet vill säga samt genom att ge varje barn språkutrymme. Vi vill lyssna till och respektera varje barns tankar och funderingar. Vi vill vidga vår syn på barnens möjlighet att forma sin miljö genom att bjuda in till delaktighet där vi vuxna tidigare ensam bestämt regler eller ordnat barnens lärandemiljö. Detta gäller framförallt i spontana leksituationer där vi tidigare satt gränser. Vi pedagoger skall visa varandra respekt genom att respektera varandras åsikter även när de går isär. Solidaritet Vi skall visa vår solidaritet genom att visa och synliggöra att ingen är annorlunda utan att vi alla är olika. Vi skall lyfta varje barns förmågor och ge dem lika värde. Vi skall tydligt visa att vi vuxna finns till hands för barnen. Vi skall vara tydliga med att alla har lika värde oberoende kön, religion eller kulturell tillhörighet. Vi skall visa respekt för föräldrarna och respektera deras religion, kultur med mera. Vi pedagoger skall vara solidariska med varandra och ta ett gemensamt ansvar. Vi skall visa varandra hänsyn och sträva efter att vara rättvisa mot varandra. 4

5 Ansvar Vi skall ta ansvar för att varje barn känner trygghet, glädje och samhörighet i sin vardag i förskolan. Vi skall se till att inget barn känner sig utanför gemenskapen och leken. Vi skall vara goda vuxna förebilder genom vårt sätt att handla samt genom vårt språkbruk. Vi skall ta ansvar för vårt samarbete med föräldrarna genom att informera om verksamheten samt genom att berätta om något särskilt hänt under dagen, eller om några förändringar inom organisationen är aktuella. Vi skall kunna motivera vad vi gör samt varför. Vi skall verka för ett demokratiskt arbetsklimat ÅTAGANDEN 3.1. INOM OMRÅDET NORMER OCH VÄRDEN Alla barn skall erbjudas en trygg och säker miljö. Varje enskilt barn skall känna sig trygg i gruppen. Barnen tar kontinuerligt del av aktuella delar i likabehandlingsplanen samt i förskolans gemensamma värdegrund. Ett exempel är vt-2014 då vi började arbeta aktivt med att motverka mobbning genom ett bokprojekt med boken IS och SOL som riktar sig till barn i förskoleålder. 2. INOM OMRÅDET UTVECKLING OCH LÄRANDE Barnens språkmedvetenhet stimuleras dagligen genom samtal och högläsning. Genom att en av pedagogerna är utbildad andraspråkslärare, har pedagogerna goda metoder att möta de barn i gruppen som inte har svenska som modersmål. Förskolan arbetar på ett aktivt och lustfylld sätt med olika matematiska begrepp samt med naturkunskap, ofta i form av miniprojekt. Varje barn har dokumentation kring sitt lärande och subjektskapande. Barnen deltar dagligen i någon aktivitet där sång och/eller läs- och språkaktivitet ingår. 3. INOM OMRÅDET SAMVERKAN Varje förälder erbjuds utvecklingssamtal kring sitt barn. Vi följer de lokala samverkansplanen förskola/skola. 4. ÖVRIGT Förskolan serveras en balanserad och näringsrik kost som lagas på plats. 5

6 3. MÅL INOM OMRÅDET UTVECLING OCH LÄRANDE 3.1. MÅL 1: BARN UPPMUNTRAS ATT LÄRA SIG TA HÄNSYN SAMT HJÄLPA VARANDRA OCH ANDRA Varje barn skall få möjlighet att utveckla sitt känsloliv och lära sig att vara en bra kompis, samt i det dagliga livet ta med sig detta och praktisera det i sitt handlande genom att visa respekt för allt levande och vara aktsam om sin närmiljö. Varje barn skall få öva sig i att uttrycka sina åsikter, motivera dem samt stå för dem. Detta gör vi genom att: I förskolan tränar vi och praktiserar turordning i de situationer då det är möjligt. De äldre barnen uppmuntras att hjälpa de yngre. Barnen lär sig att acceptera att man kan ha och har olika behov. De görs bland annat medvetna om detta genom samtal i olika rutinsituationer, så som vid vila, matsituationer, av- och påklädningssituationer med mera. I förskolan använder vi oss ofta av kamratstödjande undervisning, t ex i tidig skriv- och läsaktiviteter riktade mot förskoleåldern. I situationer då vi avbryter viss lek är vi tydliga med att tala om varför. Vi pedagoger strävar efter att vara goda förebilder genom att visa på praktiska exempel på god kamratskap. När vi är ute i naturen fångar vi upp barnens frågor och funderingar samt iakttagelser. Vi nämner saker vid deras rätta namn etc. Syftet är att väcka barnens intresse för naturen och allt levande. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. (Lpfö 98/2010) 3.2. MÅL 2: ATT VARA MEDVETEN OM GENUSPROBLEMATIKEN OCH INTE FÖRA ÖVER FÄRDIGA KÖNSROLLER/FÖRESTÄLLNINGAR TILL BARNEN Det gör vi genom att: Inte "gruppera" barnen efter kön och inte haka på eller uppmuntra till färdiga föreställningar kring könsrolltillhörighet. Vi har en tillåtande attityd till icke stereotypa lekar. Vi uppmuntrar barnen att inta nya lekroller där de får möjlighet att positionera sig över traditionella könsroller/mönster. Vi är medvetna om vårt eget språkbruk och uppmuntrar inte till kommentarer som pekar ut ett bestämd köns egenskaper. Vi problematiserar färdiga föreställningar genom att ställa öppna frågor som "Kan man inte?" i de situationer där vi upplever att barn och/eller föräldrar blir låsta av att tänka kring kön. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö 98/2010) 3.3. MÅL 3 ATT SYNLIGGÖRA BARNENS FÖRMÅGOR OCH GE BARNEN MÖJLIGHET ATT ANVÄNDA SIG AV VARANDRAS KUNSKAPER OCH KOMPETENSER. 6

7 Att sätta ljus på barnens tankar och ge barnens tankar värde. Att både barn och pedagoger får syn på barnets läroprocesser. Att ta till vara barnens nyfikenhet att lära. Att barnet får utveckla sin fantasi och kreativa förmåga. Detta gör vi genom att: Genom återkoppling i barnens egen dokumentation. Samt genom återkoppling till dokumentation i form av foton/film/spaltdokumentation med mera. Vi samtalar med barnen om vad de tycker om att göra. Vi arbetar med barnen i olika projekt där vi gemensamt söker fakta och kunskap. Barnen uppmuntras i projektarbete att delge oss pedagoger, samt varandra om sina kunskaper och erfarenheter inom det område vi arbetar med. Vi arbetar medvetet med att barnen själv ska ordna sin lek- och lärandemiljö. Framförallt genom att vidga vår egen syn på barnens lärande genom lek samt se det unika lärandet som uppstår i spontanleken. Genom att vi pedagoger är medvetna om att vi sätter ramarna för möjligheterna till fri lek och skapande kan vi öppna barnens väg till ett för barnet synligt och mer lustfylld lärande. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus om utomhus. (Lpfö 98/2010) 3.4. MÅL 4. ATT FRÄMJA BARNENS LÄS- SKRIV SAMT SPRÅKMEDVETENHET Varje barn skall kunna använda sitt språk för att förmedla sina behov, känslor och åsikter till omvärlden. Barn som har svenska som sitt andra språk, ska bli starka i både sitt modersmål och i svenska. Varje barn ska utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. Detta gör vi genom att: Vi arbetar med olika projekt där vi tar tillvara barnens multispråkliga förmågor genom att vi lyssnar på och dokumenterar när barnen samspelar med varandra och oss pedagoger. Under projektens gång har vi småmöten där vi tillsammans med barnen gör återblick i dokumentation med syftet att synliggöra barnens läroprocesser för både barnen och oss pedagoger. Vi använder språklekar, språkpåsar i de dagliga aktiviteterna. Vi uppmuntrar föräldrar med annat modersmål än svenska att dela med sig av ord och uttryck som vi pedagoger och barn kan lära oss att säga. Vi är noga med att benämna saker vid deras rätta namn samt att försöka använda ord som ligger "snäppet över" barnens ordförråd för att på så sätt stimulera barnens språkmedvetenhet samt ordförråd. 7

8 Vi pedagoger är medvetna om hur ett andraspråk utvecklas och observerar varje enskild barns språkprocess. Vi uppmuntrar till lek som stimulerar barnens multispråkliga förmåga d.v.s att barnen i lek lär sig att använda och kommunicera med symbolspråk genom ord, musik, bild, gester och dans. Vi är uppmärksamma på "vårtecken" som indikerar lärande. Vi uppmärksammar olika faser som den Undersökande- Upptäckande- samt Medvetna fasen som leder till skriftspråkliga insikter. Vi går bokstavspromenader i vår utemiljö, samt är noga med att synliggöra bokstäver i innemiljön. t ex genom att tillsammans med barnen sätta upp bokstäver som visar hur ett föremål som exempelvis fönster stavas. Bokstäverna sätts upp bredvid fönstret för att göra skrivandet konkret och begripligt. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.(lpfö 98/2010) 3.5. MÅL 5: SYNLIGGÖRA/MEDVETANDEGÖRA BARNEN OM DET MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA SAMMANHANGET I VARDAGEN. Att hjälpa barnen att upptäcka matematiken i vardagen. Att stimulera barnens nyfikenhet och begynnande förståelse av matematiskt tänkande. Att upptäcka och utveckla barnens förmatematiska kunskaper och erfarenheter. Att tillsammans med barnen urskilja, utforska och samtala om naturvetenskap. Detta gör vi genom att: Vi ställer öppna frågor som innebär att svaret kan bli olika beroende på hur man varierar förutsättningarna. T ex när barnen ägnar sig åt olika problemlösningar i konstruktionslek med klossar, kaplastavar med mera. På de öppna frågorna finns många svar, vilket gör att barnen lär sig argumentera för sina lösningar. Vi läser sagor/berättelser med utgångspunkten att jämföra antal, form, storlek, läge med mera. Vi samtalar med, samt intervjuar barnen för att få syn på deras förmatematiska kunskaper och färdigheter. Vi använder matsituationer, såsom fruktstund, till att prata matematik. Vi ställer frågor som Hur många är vi? Hur skall vi dela? Finns det lika många äppelbitar i samma hög? Hur långt är ett äppelskal? Vi går form och mönsterpromenader. Vi letar former och mönster i närområdet. Vi uppmuntrar barnen att rita av former och mönster samt få syn på dem både i inom- och utomhusmiljön. Vi arbetar med olika matteprojekt. Vi arbetar med olika naturkunskapsprojekt. Under vt 2014 arbetade vi med ett Bi projekt då vi bland annat satte upp bon i form av rör för att rädda bina som håller på att bli utrotade. Avslutningsvis besökte vi kommunens bilådor i Alby. Under ht 2014 har vi varje vecka haft en dag då vi gjort ett experiment med koppling till läroplanen. Vi har använt boken Labba i förskolan som grund för experimenten. Barnens frågor under 8

9 experimentet, har ofta lett till sidospår som utvecklat samt berikat experimenten. (barns inflytande på verksamheten) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (Lpfö 98/2010) samt att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturkunskap (Lpfö 98/2010) 4. MÅL INOM OMRÅDET SAMVERKAN 4.1. MÅL 6: FÖRÄLDRAR SKA HA INSYN I VERKSAMHETEN OCH BARN OCH FÖRÄLDRAR SKA HA MÖJLIGHET ATT PÅVERKA VERKSAMHETEN. Vi skall efter bästa förmåga samverka med föräldrarna och komplettera hemmet så att barnet kan utvecklas rikt och mångsidigt. Detta gör vi genom att: Under hela året dokumentera barnens vardag i förskolan genom att vi fotograferar. Till jul får varje barn en fotobok med bilder kopplat till läroplans mål. Resultat av kommunens årliga föräldraenkät utvärderas på föräldramöte. På föräldramöten hänvisar vi även till Likabehandlingsplan samt läroplaner och andra styrdokument som finns tillgängliga för samtliga föräldrar att ta del av. Vi informerar och uppdaterar förskolans riktlinjer genom att uppdatera förskolans hemsida, samt informerar föräldrarna om det. Varje vecka skickas ett veckobrev ut via mejl där föräldrar får inblick i verksamheten. Samtliga föräldrar får en väl utarbetad IUP (utvecklingsplan)på sitt barn där områden som Utveckling och lärande med mera tas upp. Varje förälder erbjuds samtal. Vid behov gör vi återkopplingar via mejl kring det enskilda barnets behov och utveckling i förskolan. Om/när föräldrar kommer med förslag till aktiviteter, både sådana som förskolan kan anordna, sätt som de själv kan ansvara för, försöker vi om möjligt ta till vara deras önskemål och se till att de genomförs. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98/2010) 4.2. MÅL 7 ATT TILLSAMMANS MED FÖRÄLDRARNA FRÄMJA BARNENS HÄLSA Att varje barn utvecklar sin kondition, motorik och kroppsuppfattning. 9

10 Att varje barn utvecklar sin kreativitet och leklust i rörelser såväl inom- som utomhus. Att utomhusvistelsen erbjuder glädje, stimulans samt främjar barnets nyfikenhet. Att medvetandegöra barnen och deras föräldrar om kostens betydelse för hälsa och välbefinnande. Att inspirera och uppmuntra barnen att smaka på allt som serveras. Detta gör vi genom att: Daglig utevistelse i skog och mark/och eller i olika lekparker. Vi arbetar medvetet med att uppmuntra barnen att klara av olika utmaningar som t ex utevistelsen kan innehålla i form av kuperad terräng osv. Barnen får hemlagad kost samt frukt och grönsaker varje dag. Vi uppdaterar oss ständigt om Livsmedelverkets senaste rekommendationer kring barns kostintag. Vi anammar själv en sund livsstil med vettig kost och motion. Varje vecka går vi till Tyresö Sporthall för att leka, spela fotboll, innebandy med mera. 5. SAMVERKAN MED SKOLAN Vid övergång från förskola till skola sker ett överlämningssamtal mellan förskola och skola, samt ett utskolningssamtal med barn och föräldrar. Föräldrarna ansvarar för inskolning till skola och fritidshem. 6. METODER FÖR UTVÄRDERING OCH UTVECKLING 6.1. BESKRIVNING AV UTVÄRDERINGS- OCH UTVECKLINGSARBETET På Solskenet arbetar vi utifrån en reflekterande praktik. Vi pedagoger reflekterar kontinuerligt över vår verksamhet samt har aktivt arbetat med aktionsforskning på egna praktiken under ett arbete som ingått i en av pedagogernas universitetsstudier. Aktionsforskningen har gett oss pedagoger god insyn i den egna praktiken samt gett oss verktyg för att få syn på både utvecklingsmöjligheter samt se behov av eventuella åtgärder. En dokumentation på denna aktionsforskning går att läsa i en uppsats som ligger på förskolans hemsida. I förskolans olika projektarbeten arbetar vi med både formativ och summativ bedömning tillsammans med barnen samt oss pedagoger emellan. I den formativa bedömningen gör vi återblick och stannar upp för att utvärdera tillsammans under arbetets gång. Bedömningen blir således ofta det som för projektet vidare. I den summativa bedömningen går vi tillbaka efter det att vi avslutat projektet och ser hur det blev för att om möjlig utveckla eller ändra vid nästa projekt. Vi använder oss av observationer i form av spaltobservation, foton, barnens teckningar och ibland ljudinspelningar HANDLINGSPLANER FÖR BARNSÄKERHET Utifrån kravet om en barnsäker miljö har förskolan följande handlingsplaner: 10

11 Handlingsplan i händelse av brand. Personal går igenom planen varje termin så att den alltid är aktuell. Ny personal får tillgång till planen. Handlingsplan vid utflykter. Ansvarsfördelningen är tydlig för samtliga i personalgruppen. Telefon och telefonnummer finns till hands Handlingsplan i händelse av att ett barn försvinner. Planen har gåtts igenom med samtliga av förskolans personal och är alltid aktuell Likabehandlingsplan. Klagomålshanteringsdokument. 7. INFÖR VERKSAMHETSÅRET 2015 Att fortsätta arbeta samt utveckla de mål som beskrivs i verksamhetsplan för UPPFÖLJNING-UTVÄRDERING OCH NYA MÅL INOM OMRÅDET NORMER OCH VÄRDEN Under höstterminen 2014 har vi aktivt och medvetet arbetat för att de barn i gruppen som har särskilda behov, så som t ex svenska som andra språk, ska känna trygghet samt samhörighet i barngruppen. Nya mål: Fortsätter arbeta aktivt med barnets sociala samspel. I leksituationer Språklek med mera Inom området Samverkan Samtliga föräldrar har fått utvecklingsplaner och erbjudits samtal, Föräldrarna har varit delaktiga i ht projekt. Flitigt besökt vår facebooksida där vi ständigt uppdaterar verksamheten, Föräldrarna har informerats om uppdateringar på hemsidan. Föräldrar lagat mat till projektet samt bakat till årets julfest. Barnen har portfolio och har fått individuella fotopärmar i julklapp. Vi anser att vi serverat en mycket god och näringsrik kost under Nya mål Vi ska försöka att få fler föräldrar att bli delaktiga i framtida projektarbeten. Att synliggöra de allra yngsta barnens lärande mer i bild och text i deras portfolio Inom området Utveckling och lärande I och med att vi har en åldersblandad grupp anser vi att barnen är vana vid att få ta hänsyn, hjälpa varandra. Under andra halvan av året har vi inte haft några barn över fyra år i gruppen, 11

12 vilket på ett sätt påverkat samhörigheten positivt eftersom barnen blir mer homogena. Å andra sidan kan det bli så att barnen har mindre tolerans mot de barn som i vissa situationer har ett annat beteendemönster än vad barnen är vana vid. Det blir en utmaning för oss pedagoger att arbeta för att öka barnens förståelse för detta. Beträffande barnens omsorg om naturen tycker vi att förskolan lyckades påverka samt väcka deras intresse genom vårterminens projekt kring bin. Nya mål Vi ska arbeta med att öka barnens förståelse för kamrater med olika beteendemönster. Att hitta projekt som kan göra att samtliga barn blir mer delaktiga samt känner tillhörighet i gruppen. Att försöka använda kamratstödjande undervisning mer, så att både de barn som får visa/hjälpa en kamrat känner ansvar och glädje i att få dela med sig av sina kunskaper/färdigheter, samt att den som får stöd/hjälp känner att det är roligt att lära Inom området Genus Under vårterminen hade vi spontana aktiviteter och samtal innehållande genusproblematik, eftersom att vi upptäckte att några barn i gruppen hade tydliga föreställningar kring vad flickor inte kan. Vi hade workshops där exempelvis en tjej som jobbade i förskolan tog med sina boxningshandskar. Samtliga barn fick prova att boxas med handskarna med bakgrunden: Barn måste ofta gripa för att begripa. Vi har en ständigt pågående diskussion kring genusfrågor, och så snart en fundering dyker upp hos barnen fångar vi upp och pratar kring frågan. Ett exempel är vi fick i höstas om killar kan ha kjol. Vi googlade och hittade många bilder på killar med kjol. I vår förskola delar aldrig barnen upp sig efter kön, utan alla leker tillsammans. Nya mål Fortsätta arbeta lika aktivt med frågan som i dag Inom området Att synliggöra barnens förmågor och ge barnen möjlighet Vi har i stor utsträckning lyckats synliggöra barnens förmågor och lärande i både rutinsituationer, samt i andra aktiviteter. Det finns såklart områden att arbeta med samt förbättra. I en åldersblandad grupp finns det vissa hinder eftersom åldersbarriären utgör en gräns för vad barnen kan ta till sig i t.ex. ett experiment kring ljudvågor. Nya mål Att hitta nya och fler vägar att synliggöra barnens läroprocesser för de själva och varandra, samt för oss pedagoger. Göra fler observationer i aktiviteter som vi pedagoger är delaktiga i. Exempelvis filma och eller/spela in varandra i en lärande situation. Det för för att få syn områden som kan förbättras eller utvecklas. Att göra en mer utförlig utvärdering efter varje projekt, samt dela den med föräldrarna om behov finns Inom området läsa, skriva och språk 12

13 Vi har arbetat medvetet med samtliga delar i målet. Vi anser att vi har ett rikt språkrum i förskolan, och att vi uppmärksammat samtliga barns språkmedvetenhet. Vi har även arbetat aktivt med tidig läs-skrivprocesser genom bokstavspromenader och andra skriftspråkliga aktiviteter. Nya mål Eftersom vi har flera barn med särskilda språkliga behov, kommer vi att fortsätta lägga mycket fokus på deras språkutveckling. I övrigt fortsätter vi arbeta med läs-skriv och språk på samma sätt som vi gör i nuläget, d.v.s. med sång-sagostund, språkpåsar/lekar. Från nästa termin ska vi börja med dramalek varje vecka Inom området synliggöra/medvetandegöra barnen om det matematiska och naturvetenskapliga sammanhanget i vardagen Vi tycker oss ha lyckats bra att förverkliga målet under året som gått, men ser så klart utvecklingsmöjligheter inom området. Nya mål Att utveckla våra labbexperiment genom att göra fler och mer konkreta experiment, så som att smälta is i varmt vatten, samt bygga en liten rutschkana, för att undersöka vad som åker fort respektive långsamt, och vad det kan bero på Inom området främja barnens hälsa Eftersom vi är måna om innehållet i den mat som serveras, samt att vi har en konstant växlande meny, uppmuntras barnen att våga smaka på olika maträtter samt lär sig att uppskatta mat som de kanske annars skulle valt bort. Vi har besökt sporthallen en gång per vecka. Nya mål Att fortsätta uppmuntra och locka de barn som i dag är ovillig till att smaka på maten, att vilja våga/få lust att njuta av maten. 8. VERKSAMHETSANSVARIG Verksamhetschef: Jane Vassdal Förskolan Solskenet Siklöjevägen Tyresö Mailadress: info@forskolansolskenet.se 13

14 14