Min syn på kreativitet inom PU-processer Annika Henrich. Produkt- och Processutveckling Mälardalens högskola

Transkript

1 Min syn på kreativitet inom PU-processer Produkt- och Processutveckling Mälardalens högskola

2 Sammanfattning Den här essän ska beskriva min syn på begreppet kreativitet med koppling till produktutvecklingsprocessen. Den kommer innehålla definitioner, beskriva några metoder och visa kreativitetens betydelse i den moderna produktutvecklingsprocessen. Den ger exempel på kreativa verktyg och åsikter om och kring kreativitet.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...4 Definition av kreativitet...4 Olika åsikter och användningar av kreativitet...5 Kreativitet inom processen...6 Brainstorming...6 Tvärtom metoden...6 Association...7 Byt din roll...7 Standardiserad vs kreativ process...8 Kreativitetens betydelse...9 Referenser Litteratur Artiklar Internet: Bilder... 10

4 Inledning Betydelsen av en effektiv produktutvecklingsprocess ökar ständigt. Detta beror på olika faktorer som större konkurrens genom marknadsglobalisering och uppdelningen av marknaden i mindre nischer. En väl strukturerad process för produktframtagning har blivit ett tecken på ett konkurrenskraftigt företag. Det finns olika modeller som beskriver processens utformning som varierar mycket bland olika företag. De mest väsentliga faserna som ingår i produktutvecklingsprocessen är planering, idégenerering, konceptutveckling, tillverkning/utveckling och marknadslansering. Processen ska kunna genomföras på så kort tid som möjligt men samtidigt resultera i innovativa och ekonomisk lönsamma produkter. En del som ofta diskuteras i det här sammanhanget är kreativitetens roll och betydelse i processen. Till hur stor del och på vilket sätt påverkar kreativitet produktutvecklingsprocessen som länk i helheten? Definition av kreativitet Själva ordet kreativitet kommer från det latinska ordet creare som betyder skapa eller producera. kreativitet, förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv; att se verkligheten med nya ögon. /Nationalencyklopedin Vad är kreativitet egentligen? Det finns många olika definitioner av kreativitet. Begreppet dyker upp i allt fler sammanhang och vikten av kreativitet verkar öka. Jag ska försöka att formulera en definition av begreppet kreativitet som sammanfattar detta på ett bra sätt i den här kontexten. Eftersom ordet kreativitet används lika fritt som innovation är det inte alltid lätt att skilja på deras innebörd. Givandekreativitet för mig är att man lyckas använda den egna kunskapen i nya sammanhang och våga sig på nya kombinationer. Det gäller att hitta en balans mellan kunskap som stödjer kreativiteten och den som utgör ett hinder. Jag skulle beskriva kreativitet som förmågan att utveckla nya idéer och lösningar och steget att ta dessa idéer till verkligheten är innovationen. Det handlar om att ta sig loss från vanorna och tänka i nya banor. För vissa kan kreativitet vara kopplat till flummighet men det gäller bara när man saknar en tydlig målbild. Även kreativitet behöver vara styrd till en viss grad för att kunna leda till användbara och framgångsrika resultat. För att kunna utnyttja kreativitetens fördelar är det viktigt att ha en bra känsla för tidpunkten och placeringen. Det gäller att vara informerad och kvickt. Bild 1

5 Olika åsikter och användningar av kreativitet Många har åsikten att bara vissa människor har förmågan att vara kreativ, skapa innovativa produkter eller lösningar. Då klassas kreativitet som en egenskap som utvalda personer födds med och vissa helt enkelt saknar. Jag anser att det mer är en inre inställning till hur man hantera sina egna idéer och tankeflödet. Det är möjligt att lära sig att tänka i nya banor och spåna vidare på idéer som vid första betraktning inte verkade användbara. Kreativitet handlar egentligen om att våga ifrågasätta nuvarande tekniker eller produktlösningar. Att ställa frågor och att granska kritiskt är en av de väsentliga grundstenarna för att kunna skapa något innovativt som gynnar företaget. Enligt Paradigmmäklarna Sverige så gäller att en process är kreativ om den resulterar i något som är värdefullt, varaktigt och oförutsägbart. Dessutom är det viktigt att kunna upptäcka problem och finna förbättringar och vidareutvecklingar, nya kopplingar och innovativa skärningspunkter. Även där finns det både strukturerade metoder för att hjälpa tankeflödet eller så kan det ske mer oväntat och spontant. Horace Walpole är en brittisk författare som använder sig av begreppet serendipitet som är nära förknippat med innovation. Begreppet beskriver kunskapen att använda sig av upptäckter som görs av en tillfällighet. Då upptäcks något oväntat eller något som man inte ha varit ute efter när undersökningsarbetet påbörjades. Det slumpmässiga resultatet ska vara lika värdefullt och givande som det ursprungliga målet man forskat mot. Exempel där serendipitet ledde till framgångsrika innovationer kan vara Alexander Flemings upptäckt av penicillinet eller Ingvar Kamprads kreativa lösning att förpacka och sälja möbler omonterad. I en projektkurs har i en presentation under en föreläsning dykt upp fyra kategorier av kunskap. Det såg ut som följande: 1. Saker vi vet att vi kan. 2. Saker vi inte vet att vi kan. 3. Saker vi vet att vi inte kan. 4. Saker vi inte vet att vi inte kan. Eftersom kunskapen i den här kontexten flätas ihop med kreativitet. Det är en fördel att ha kunskap inom ett flertal områden för att kunna överblicka möjligheterna och samband. Men ibland är man inte medveten om att man äger kompetensen och saknar självförtroendet att kunskapen kan vara till hjälp i situationen. Då kan det vara hjälpfullt att använda sig av ett av de talrika kreativa verktygen för att forma fram innovativa lösningar. Målet är att locka fram all kunskap på ett nytt sätt. Även om den var bortglömd eller inte verkade vara lämplig för att lösa det konkreta problemet. Problemen som ska lösas med hjälp av en produktutvecklingsprocess kan vara av olika slag. Problem som vi förmodligen kan lösa, men inte vet hur, är de problem som kräver mest insats av idégenerering och kreativitet. Problemet kan tolkas som råvaran till den kreativa processen. En tydlig problemdefinition är viktigt för att kunna komma på den optimala lösningen.

6 Kreativitet inom processen Kreativiteten flyter in i en av de tidiga faserna i processen. Målet med att starta en process är ju att skapa någonting med värde för företaget. Inputen ska öka i värde genom att gå igenom processen så att outputen medför en vinst. Att kunna tänka i nya banor och genom kreativa tankesätt kunna ligga steget före konkurrenterna blir mer och mer viktigt eftersom trycket på grund av globalisering, korta utvecklingstider och framsteg inom tekniken ökar bland företag. Marknaden kräver ständigt nya produktframtagningar och förbättringar eller skapandet av en helt ny marknad. Det finns olika verktyg man använder sig av för att kunna släppa det konventionella tankesättet. Det är inte alltid lätt att riva sina hinder och ta sig loss från den begränsande kunskapen. Därför kan diverse verktyg användas för att ge stöd och ledning för kreativt arbete. Metoder som har hjälpt mig i mina utvecklingsprojekt under studierna har exempelvis varit brainstorming, visuell association och tvärtom metoden. Brainstorming Brainstorming är en bra metod för att starta idégenereringen med. Målet med den här övningen är att tillsammans med projektgruppen kläcka fram så många idéer och tankar som möjligt som berör ämnet. Det viktigaste är att idéerna inte får kritiseras eller ifrågasättas innan de är färdiga. I början räknas alla idéer som bra och kvantiteten är väsentlig. En idé som inte verkar bra från första början har trots dess potential att utvecklas till en lysande idé. Dessutom kan delar av olika idéer kopplas samman och i kombination med varandra ge en nytänkande lösning till problemet. En annan fördel är att alla i projektteamet kan vara delaktiga och bidra med sina kompetenser. Brainstormingen ger underlag för diskussioner och vidareutveckling av andras förslag. Det sätter tankarna igång och visar möjligheter som annars kanske inte verkar så uppenbart. Det gäller bara att trycka de rätta knapparna för att kunna vara kreativ. Bild 2 Tvärtom metoden Tvärtom metoden kan betraktas som en komplettering eller variant av brainstorming. För att locka fram nya tankar vände man helt enkelt på frågeställningen som behandlas. Ett exempel skulle kunna vara Hur kan jag jobba så effektiv som möjligt? Som då vänds till Hur kan jag jobba så ineffektiv som möjligt? Metoden är bra att använda när man känner att man har kört fast och tankarna bara kretsar runt samma lösningsalternativ. Det är oftast enklare att komma på negativa saker än positiva. Efter en kort tid av idésamling väljs de bästa/roligaste/tokigaste förslagen ut och man börjar översätta de

7 till det positiva igen. Kommer man fram till att man jobbar ineffektivt i ett mörkt rum så kan en idé då vara att förbättra belysningen på arbetsplatsen eller liknande. Det blir enklare att tänka utanför ramarna. Association Det finns även olika metoder att plocka ord eller bilder som egentligen inte kopplas ihop med problemformuleringen och försöker hitta samband. Det kan exempelvis vara ord eller rubriker ur en tidning som man väljer slumpmässigt och försöker hitta lösningar som binder de olika områden ihop. Då blir tankarna ledda i andra riktningar och man tvingas belysa problemet från ett annat håll. Det går lika bra med visuella associationer. Nya tankar dyker upp när man kollar på en bild och försöker knyta ihop det med ämnet. Byt din roll Lite i anknytning till Edward de Bonos sex tänkande hattar kan det också vara enklare att vara nytänkande när man glider in i en annan roll. De Bono visualiserar olika tankesätt med hjälp av sex hattar i olika färger där varje hatt står för en egenskap. Problemet undersöks då med den motsvarande egenskapen. Exempelvis symboliserar den vita hatten information, den röda hatten emotioner och den gröna står för kreativitet. Hjärnan tvingas då att plocka fram vissa tankar eller blockera några för att kunna fokusera på en grej i taget. Då underviker man att alla tankar styrs av exempelvis emotioner. Med att glida in i en annan roll menar jag att man kan ge deltagarna i projektgruppen olika personligheter, karaktärer. Det kan vara allt från djur till kända människor eller människor med speciella behov. Personen får då tilldelat en annan personlighet och måste hitta idéer utifrån den karaktären den representerar. En fisk eller sångerskan Madonna kan då bidra med viktiga synpunkter och nya krav som ställs på produkten. Oftast blir människor lite blyga när de bara ska slänga ur sig massor med idéer och värderar de redan innan de delar med sig av idéerna. Då kan det vara en fördel att få agera som en annan person för att verkligen berätta alla idéer man har utan att tvivla eller vara rädd för reaktionerna. Bild 3

8 Detta är bara ett fåtal möjligheter hur man kan underlätta det kreativa tänkandet och låta idéerna flöda på för at kunna utveckla en innovativ produkt. Ett alternativ för att öka idéflödet kan även vara ett miljöbyte eller att skapa en avslappnat stämning exempelvis genom att servera kaffe och placera godis på bordet eller tända ljus. Att byta miljö kan vara bra för att få nya intryck, få ny inspiration och frigöra problemet från kontexten. Det finns egentligen inga begränsningar i metoderna att locka fram kreativa lösningar. Standardiserad vs kreativ process Förutom att själva begreppet kreativitet är svårt att definiera så uppkommer den även i två olika betydelser i samband med produktutvecklingsprocesser. Det används både för att beskriva egenskaper av människor och av själva processen. Det kan handla om människornas förmåga att vara kreativa och deras sätt att jobba för att främja processen. Men även själva strukturen av processen, dess egenskaper och uppbyggnad kan beskrivas som kreativ. Då ställs standardiserade processer mot kreativa, så kallade ad hoc processer. Ad hoc översatt från latin betyder till detta. Processen är utformad för just ett ändamål och är inte tänkt som en generell lösning för processtrukturen som kan utnyttjas i andra situationer. Sådana processer är mer påverkbara och flexibla även efter processtart. Processen utmärks av att input och output inte är fastsatta helt utan kan variera beroende på processens framgång. Den kreativa processen är sällan linjär.

9 Kreativitetens betydelse Betydelsen av att kunna använda sig av människans kreativitet och att utnyttja tillgångarna på ett förståndigt sätt är mycket stort. Med ökande konkurrenstryck inom vissa branscher har kunskapen kring kreativ idégenerering vunnit i betydelse. Kollar man på företag som tillverkar tekniska produkter så kan man tydligt se vikten av kreativiteten. Bärbara datorer exempelvis skiljer inte särkilt mycket bland de olika märken när man enbart betraktar den tekniken som sitter i datorn. Nästan alla tillverkare ligger på samma kvalitativa nivå i teknisk utveckling med sina produkter. För att kunna sticka ut bland konkurrenterna krävs det då en kreativ strategi. Det kan gälla själva designdelen där man förpackar tekniken i ett för kunden attraktivt skal eller extratjänster som kunden får när han köper datorn. Det är inte ovanligt längre att se bärbara datorer i alla tänkbara färger, men den som vågade göra sig fri från det gamla så har vi alltid gjort har genom en kreativ lösning vunnit kundernas uppmärksamhet. Att vara den första på marknaden med en ny idé eller en lösning som är ovan, lite galen medför så klart risker. Därför är det så viktigt att ha målet klart för sig. Kreativitet är då bara en liten beståndsdel som ingår i den stora processen. Det räcker inte bara med att ta fram en ny idé och omvandla den till en innovativ produkt utan även marknaden måste vara mogen för produkten. Det krävs en noggrann marknadsundersökning, trendsparning och riskanalys.

10 Referenser Litteratur De Bono, E., Six thinking hats. Back Bay Books/Little Brown and Company. New York Hall, J.M. och Johnson, M.E., Wie standadisiert müssen Prozesse sein?. Harvard Business Manager Härén, F., Idébok 2. Interesting Books. Stockholm Rehn, A., Farliga idéer: när det opassande tänkandet är din värdefullaste resurs. BookHouse Editors Ulrich, K.T. och Eppinger, S.D., Product Design and Development. McGrawHill. New York Artiklar Kalla, B. och Lindström, M., Kreativitet som ett hinder i produktutvecklingsprojekt. Högskolan Halmstad, Sektion för ekonomi och teknik Internet: Kreativitet, ( ). Kreativitet och den kreativa processen Paradigmmäklarna, ( ) Projectplace, ( ) Den kreativa processen 1/Den-kreativa-processen/ Bilder Bild 1: Bild 2 Bild 3