Årsredovisning Göteborgs universitet

Transkript

1 Årsredovisning Göteborgs universitet

2 innehållsförteckning Ordförande och rektor har ordet 4 Studenterna har ordet 7 Inledning 11 Grundutbildning 13 Utbildningsuppdrag 13 Ekonomiskt resultat 14 Efterfrågan och förändringar i utbildningsutbudet 15 Åtgärder i utbildningar med ojämn könsfördelning 17 Studentinflytande 18 Åtgärder som vidtagits med anledning av handlingsplan för breddad rekrytering 19 Examensmål för perioden Högskoleintroducerande utbildning 21 Kompletterande utbildningar särskilt riktade mot utländska akademiker 22 IT-stödd distansutbildning 23 Tillämpning av reell kompetens och alternativt urval 23 Rekrytering till lärarutbildningen 24 Regionalt centrum 24 Pedagogisk utbildning för lärare 25 Särskilda återrapporteringskrav 25 Forskning 29 Ekonomiskt resultat 29 Mång- och tvärvetenskaplig forskning 29 Läraranknuten forskning och forskarutbildning 30 Jämställdhet 31 Forskarutbildning 34 Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 35 Forskarutbildningar med ojämn könsfördelning 36 Forskarutbildningens genomströmning 36 Studiefinansiering i forskarutbildning 37 Forskarskolan i genomik och bioinformatik 38 Forskarskolan i språkteknologi 38 Kompetensförsörjning 41 Personal 41 Mål för kompetensförsörjning för år 2005 och 2006 resp Genomförda åtgärder för måluppfyllelse år Universitetets planering för att uppfylla målen åren 2006 resp Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 49 Vissa enheter 50 Nationella sekretariatet för genusforskning 50 Institutionen för genusvetenskap 51 Nordicom Sveriges dokumentation av medieutveckling 51 Tjärnö marinbiologiska station 53 Ekonomi resultat och ställning 55 Finansiering och resursanvändning 55 Holdingbolaget vid Göteborgs universitet AB 58 Ekonomiskt resultat 59 Redovisning av verksamhetsgrenar 59 Ekonomisk uppföljning och jämförelse med delårsrapporten per juni Balanserat kapital 63 Investeringar och låneramar 64 Likviditet 64 Oförbrukade forskningsbidrag 65 Donationsförvaltningen 65 Ny stiftelse i anknuten förvaltning 66 Göteborgs universitets forskningsfond 66 Utdelande stipendier och andra bidrag 66 Kommentarer till väsentliga uppgifter 67 Sammanställning av väsentliga uppgifter 68 Verksamhetsområdesredovisning 70 Finansiell redovisning 73 Resultaträkning 73 Balansräkning 74 Anslagsredovisning 76 Finansiella villkor 77 Finansieringsanalys 79 Göteborgs universitet årsredovisning (112)

3 innehållsförteckning Tilläggsupplysningar och noter 81 Noter till resultat- och balansräkning samt anslagsredovisning 85 Bilaga - avräkning av grundutbildningsanslag 95 Appendix - förvaltande donationer, bilagor till notförteckning 101 Ordförklaring Göteborgs universitets årsredovisning 2005

4 budgetåret 2005 Grundutbildning studenter varav 68% kvinnor helårsstudenter avlagda examina Forskarutbildning aktiva forskarstuderande varav 57% kvinnor 340 nyantagna forskarstuderande varav 58% kvinnor 293 doktorsexamina 61 licentiatexamina Personal anställda (57%kvinnor) motsv heltidsarbeten varav lärare/forskare och doktorander samt 442 professorer teknisk/administrativ personal Ekonomi mkr anslagsmedel mkr externa medel och övriga intäkter mkr i intäkter totalt Lokaler kvm 579 mkr Fakultetsområden humaniora samhällsvetenskap handelshögskolan utbildningsvetenskap medicin odontologi vårdvetenskap naturvetenskap konstnärligt IT-fakulteten 68 institutioner Göteborgs universitet årsredovisning

5 ordförande och rektor har ordet Göteborgs universitet fortsätter att vara det populäraste lärosätet i landet. Många av utbildningsprogrammen tillhör sedan flera år de mest eftersökta i landet. Attraktionskraften sammanhänger säkert med att staden Göteborg är så attraktiv för studenter. Men den är också ett resultat av att kvaliteten i utbildningen uppfattas som god. Sedan millenniumskiftet har universitetet ökat antalet individer som deltar i utbildningarna med ca 40 procent och antalet är idag ca Under en följd av år har universitetet utbildat långt fler studenter än vad som motsvarar ersättningen från staten. Eftersom en sådan överproduktion innebär en överutnyttjning av universitetets samlade resurser, har styrelsen under senare år vidtagit åtgärder för att bättre anpassa verksamheten till tillgängliga resurser. Det har lett till att antalet helårsstudenter minskat efter år De nya utbildningsplatserna som tillfördes av regeringen under hösten 2005 innebär att den mer omfattande reduktion av antalet nybörjarplatser som tidigare planerats inte behöver genomföras. Tillskottet av platser har i stället möjliggjort en ökning år Andelen kvinnor inom grundutbildningen har ökat och är nu 68 procent. Endast inom Handelshögskolan och IT-universitetet är andelen män större (53 resp. 75 procent). Andelen kvinnor totalt sett är ca 10 procentenheter högre än riksgenomsnittet för alla lärosäten. Huvudorsaken torde vara att universitetet har i stort sett samtliga utbildningar representerande traditionell arbetsmarknad för kvinnor men saknar till exempel tekniska utbildningar, där andelen män är högre. Ett omfattande arbete har påbörjats inom universitetet som en konsekvens av den s.k. Bologna-processen. Den kommer i många avseenden att innebära genomgripande förändringar av utbildningen. Vi beklagar dock att arbetet måste göras inom befintliga resurser, eftersom staten inte anvisat några nya medel för detta. Finansieringen av forskarutbildningen är ett ökande problem som en följd av att staten under flera år inte tillfört nya resurser. Kostnaderna per doktorand har ökat. Konsekvensen har blivit att antagningen av nya doktorander minskat och inom vissa områden tillfälligt stoppats helt. Ett ytterligare problem är att forskningsstiftelserna nu minskar satsningarna på doktorander. På forskningssidan har arbetet fortsatt för att stärka universitetets förmåga att konkurrera om anslag från forskningsråd och stiftelser. Såväl på fakultetsnivå som på central nivå har initiativ tagits för att skapa större och mer slagkraftiga forskningsmiljöer. Detta sammanhänger med samtliga forskningsfinansiärers ökade inriktning på s.k. starka forskningsmiljöer. Utfallet hittills kan grovt sett sägas vara att universitetet väl håller ställningarna med hänsyn till vilken andel som erhålls av landets totala fakultetsmedel från staten. Målet är givetvis att öka denna andel. Universitetet har sedan tidigare ett väl utvecklat samarbete med Chalmers inom såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. Samtidigt som detta samarbete ökar i omfattning, planeras också ökat samarbete med Lunds universitet. En god bas finns inom de verksamheter som bedrivits under flera år bland annat inom Swegene-programmet och Vårdalsinstitutet. Även kontakterna med Oslo universitet håller på att utvecklas ytterligare. Universitetet är också aktivt inom det Västsvenska universitetssamarbetet (VUS) på olika sätt. Bland annat kommer en kompetenspool inom affärsjuridik att byggas upp vid universitetet men gemensam för de VUS-lärosäten som önskar delta. IT-universitetet drivs tillsammans med Chalmers. Utbildningsverksamheten där fortsätter att utvecklats väl. Inför år 2006 har verksamheten vid institutionen för informatik överförts från Handelshögskolan till IT-universitetet. Vidare har Centrum för kunskapsbildning och kommunikation överförts från Chalmers. En ansökan inlämnades år 2004 till regeringen om att 4 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

6 ordförande och rektor har ordet få bilda en fakultetsnämnd gemensam med Chalmers. Det skulle ge möjligheter för lärosätena att också formellt dela på ansvaret för ITuniversitet. Tyvärr har ännu inget besked erhållits i denna för oss så viktiga fråga. Inom det naturvetenskapliga området har den ekonomiska situationen förändrats avsevärt till det bättre under de senaste åren. För några år sedan kämpade fakultetsnämnden med ett stort ackumulerat underskott. Via kraftfulla åtgärder, som bringat ekonomin väl i balans, har nu nämnden under året haft möjligheter att göra strategiska satsningar för utveckling av institutions- och fakultetsövergripande forskningsmiljöer. Vid Sahlgrenska akademin har under året en ny organisation arbetats fram med bildandet av totalt sex storinstitutioner fr o m Detta förväntas öka möjligheterna till mång- och tvärvetenskaplig forskning. Inom lärarutbildningsområdet har den under 2004 inrättade fakultetsgemensamma forskarskolan nu kommit igång. Satsningarna har gjorts utan särskilda medel från staten. Sammanlagt 27 doktorander har antagits under 2005 av vilka 15 har extern finansiering. Högskoleverket har under året genomfört utvärderingar av såväl de svenska lärarutbildningarna som grund- och forskarutbildning inom bland annat ämnesområdena pedagogik och didaktik. Utbildningarna vid vårt universitet fick i likhet med de vid andra lärosäten kritik på några viktiga punkter. Inom lärarutbildningen drivs arbetet vidare för att åtgärda de brister som påpekats. Speciell kritik riktades mot att legitimiteten hos det s.k. särskilda organet för lärarutbildning (UFL) måste höjas. Styrelsen har under året vid flera tillfällen diskuterat lärarutbildningen och bland annat beslutat om en revidering av hur denna är organiserad inom universitetet. Uppbyggnaden av forskning och forskarutbildning inom det konstnärliga området fortsätter planenligt. Inom GOArt drivs forskningen vidare kring ett flertal aspekter av orgelmusik och orgelbyggnad. Verksamheten röner stort nationellt och internationellt intresse. Gemensamt för det konstnärliga området gäller tyvärr att det statliga stödet är avsevärt lägre än stöden för motsvarande verksamheter i Stockholm. Detta har framförts direkt till regeringens företrädare. Universitetet är involverat i utbildningar förlagda till många orter i Västsverige. Det senaste tillskottet är utbildningen vid Hantverksskolan DaCapo i Mariestad, som under året har integrerats i universitetets verksamhet. Utbildningsprogram med inriktning mot bygghantverk och trädgårdshantverk finns nu inom universitetets ram. Integreringen har blivit möjlig genom stöd från bland andra Mariestads kommun och Riksantikvarieämbetet. Samverkansuppgiften är viktig för såväl universitetets utbildning och forskning som för regionens samhälle och näringsliv. Vid den utvärdering av högskolornas arbete med samverkansuppgiften som Högskoleverket gjorde under 2004, lyftes Göteborgs universitet fram som ett av de bästa lärosätena när det gäller samverkan för utveckling av demokratin. Universitetets engagemang inom andra delar av samverkansområdet har under året stärkts ytterligare. Ett viktigt delmål i detta arbete är att stärka kvaliteten i universitetets samtliga verksamheter. Parallellt med detta utvecklas också det systematiska kvalitetsarbetet inom universitetet. Ett mycket intressant initiativ är de interna kollegiala granskningarna av fakulteternas kvalitetsarbete, som påbörjats under året. Arbetet med en bättre arbetsmiljö för såväl anställda som studenter har drivits vidare under året. Bland annat har en förnyad stor arbetsmiljöundersökning har genomförts som uppföljning av den som gjordes åren Ett spännande utvecklingsprojekt inom arbetsmiljöområdet har startats tillsammans med Göteborgs universitet årsredovisning

7 ordförande och rektor har ordet Linköpings universitet med medel från det statliga Utvecklingsrådet. Även arbetet med att kvalitetssäkra universitetets miljöledningssystem har fortgått. Som förmodligen första universitet är nu hela Göteborgs universitets miljöledningssystem certifierat enligt ISO Det rimmar väl med universitetets strävan att ligga långt framme när det gäller hållbar utveckling. Arne Wittlöv styrelseordförande vid Göteborgs universitet Gunnar Svedberg rektor vid Göteborgs universitet 6 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

8 studenterna har ordet GUS (Göteborgs universitets studentkårer) ser mycket positivt på Göteborgs universitets (GU) deltagande i de utbildningar som anordnas för studentföreträdare såsom kårstyrelsemedlemmar och studentarbetsmiljöombud. GUS ser positivt på det faktum att trots turbulens kring institutionsstyrelsers vara eller icke vara, fattade universitetsstyrelsen glädjande nog beslutet att institutioner även i framtiden i normalfallet ska ledas av en institutionsstyrelse. Enligt de erfarenheter som GUS har så kan prefektstyre allt för lätt leda till bristande insyn i organisationen och minskad medvetenhet om studenters rätt till inflytande. GUS anser att intresset för och kunskapen kring studenternas arbetsmiljö har växt under 2005 och att innebörden har breddats. Arbetsmiljön för både grundstudenter och forskarstudenter vid GU brister på sina håll, men GUS ser positivt på de förbättringsåtgärder som ändå genomförs. En stor fråga är hur information om arbetsmiljö och ansvaret kring denna ska förmedlas till studenter och hur studenternas åsikter ska nå de ansvariga i organisationen. Att GU gemensamt satsar på utveckling av arbetet med att förbättra studenternas arbetsmiljö är mycket glädjande. Detta har under 2005 gjorts tydligt genom finansieringen av och deltagandet i projektet med studentarbetsmiljöombud SAMO projektet. GUS har under det år som projektet löpt sett många försök till förbättringar på arbetsmiljöområdet. Under 2005 har doktorandernas situation belysts i många sammanhang. Vid GU har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att kartlägga arbetsmiljön för doktorander. Denna grupp har också utarbetat förslag som kommer att leda till vissa förbättringar för doktorandernas arbetsmiljö. De brister som finns i arbetsmiljön sträcker sig ända från antagning till disputation. Det finns oklara regler kring antagning vilket kan leda till problem med skuggdoktorander. Det är en fråga som GU inte vågat ta i ordentligt på senare tid och okunskapen kring följderna av ett system med skuggdoktorander är skrämmande stor. STUG-rapporterna (Studerande vid Göteborgs universitet) är mycket uppskattade av oss studenter, eftersom de utgör en samlad röst för våra åsikter. Utifrån dessa kan man göra strategiska satsningar med ett reellt studentperspektiv. STUG 7 har publicerats och i ljuset av denna ser vi tillbaka på tidigare STUG-rapporter. Genomgående kan sägas att lärarna får ett gott betyg för sin kompetens. Dock framkommer brister i organisation och bemötande. Administrationen kring undervisning, schema och litteraturlistor får kritik, och informationen till studenter måste förbättras. Detta är viktigt inte minst för studenter från icke-akademisk bakgrund. Rapporterna visar också på att förutsättningarna för inflytande måste förbättras, särskilt kursvärderingar. Mycket av det som kritiseras av studenterna finns reglerat i Regler för studier vid Göteborgs universitet vilken uppenbarligen inte implementerats tillfredsställande, vilket självklart är djupt beklämmande. Förhoppningsvis kommer regelsamlingen implementeras bättre då en liknande samling ska tas fram för forskarstuderande. Rapporterna ger underlag och initiativ för GU att fortsatt arbeta för förbättrade stödfunktioner för studenter, såsom studievägledare, studenters stöd till studenter, mottagning och Karriärcentrum, god tillgång till och utformning av lokaler och gott bemötande. Problem uppfattas olika av olika studenter beroende på olika behov, till exempel som de hos studenter med barn och friståendekurs-studenter, och om GU menar allvar med den breddade rekryteringen måste förbättringar till. Man måste även se över hur återkoppling och uppföljning i undervisningssituationen kan förverkligas. GUS ser det som mycket glädjande att en Handlingsplan för studentinflytande äntligen är under konstruktion vid GU. Denna är efterlängtad och förväntas bli ett gott stöd för oss studenter. GUS anser att utbildningsrådet är ett välkommet forum som skulle kunna borga för diskussioner och utbyte av erfarenheter rörande Göteborgs universitet årsredovisning

9 studenterna har ordet utbildningsfrågor på universitetsgemensam nivå. De studentrepresentanter som sitter i rådet anser dock att rådets arbetsformer måste förbättras. De frågor som diskuteras kräver tid och engagemang och studenterna ser gärna att ledamöterna ges bättre möjligheter till förberedelser. Under 2005 utfördes en försöksomgång med fakultetsaudit vilket GUS ser positivt på. Det är ett bra sätt att granska fakulteternas kvalitetsarbete. Att man försöker sprida goda exempel på framgångsrikt kvalitetsarbete via GU:s hemsida är även det något vi vill lyfta fram som bra Kort sagt kan sägas att det systematiska kvalitetsarbetet vid GU har utvecklats under GU har under våren och hösten arbetat med att utveckla en alumniverksamhet, något som GUS ser som väldigt positivt. En väl fungerande alumniverksamhet kan leda till förbättrade arbetslivskontakter, möjlighet till mentorskap samt ökad kvalité inom utbildningen. Detta är särskilt viktigt vid ett universitet med en så stor andel fristående kurser. Ambitionerna under hösten har varit goda. Dock har arbetet med Bolognaprocessen försenats, mycket på grund av den försenade propositionen Ny värld, ny högskola och ovissheten kring riksdagens framtidsplaner för Sveriges universitet och högskolor. Arbetet med implementeringen av processen vid GU har stundtals upplevts haltande och särskilt oroande är den varierande grad av arbete och engagemang kring frågan vid de olika fakultetsnämnderna. En av många viktiga frågor som GU än inte har satt ner foten gällande är betygsskalan. GUS anser att det är synnerligen oansvarigt att GU ännu inte tagit en tydlig linje i frågan. GUS anser också att det är sorgligt att Bologna-processen inte har diskuterats vid GU i ljuset av den kvalitetsreform och möjlighet till förbättring av utbildningen som den kan vara. Lärarutbildningens organisation har lett till diskussioner om förändringar i organisationen på universitetsgemensam nivå. Tyvärr blev det inga sådana förändringar. Det särskilda organet för lärarutbildningen har ingen större status inom GU:s organisation och många fakultetsnämnder alienerar sig från lärarutbildningen. Det upplever vi som ett stort problem och hoppas att en bättre dialog mellan alla intressenter i lärarutbildningen kommer till stånd under Studenterna är stolta över den forskning och forskarutbildning som är anknuten till lärarutbildningen. Dock finns ett stort missnöje kring satsningen på sådan verksamhet som upplevs få ett allt för bristfälligt engagemang och ekonomiskt stöd. Följden blir en omfördelning från andra områden och att dessa områden då har svårt att uppnå sina mål vad gäller antalet forskarstuderande. Det finns andra verksamheter inom GU som finansieras på liknande sätt som skulle behöva förstärkningar. Den kommande flytten sommaren 2006 till centrum kan vara en välkommen nystart som kan lösa vissa problem. GUS tycker dock att det är synd att inte alla utbildningar får följa med in till Göteborg. Under 2005 slogs jämställdhetskommittén och rådgivande organet för jämlikhetsfrågor samman till ett organ. GUS anser att det är för tidigt för att se om sammanslagningen åstadkommit de positiva effekter som utlovades. Generellt sätt står universitetet inför en utmaning gällande arbetet med likabehandling. En utmaning som även studentkårerna står inför. Något som skulle underlätta mycket är ett ombud för alla GU:s studenter. Det är dags att ändra attityd och se målet med likabehandlingsarbetet, där utformandet av handlingsplaner är en förutsättning. GUS anser att det är sorgligt att genusperspektiv i undervisningen, en av de stora förutsättningarna för ökad jämställdhet vid universitetet, ofta saknas. GU-mail har ännu inte uppnått den kvalité som efterfrågas av studenterna. Dessutom verkar inte hela universitetet använda sig av GUmail i kontakten med studenter vilket gör det extra problematiskt för de studenter som byter 8 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

10 studenterna har ordet fakulteter och institutioner. GUS ser med spänning fram mot 2006 då vi hoppas att den nya Studentportalen utvecklas. GUS vänder sig mot universitetets uppfattning om att dagens antagning till högskolan är i grunden rättvis. Vi anser att GU i allt för liten utsträckning diskuterar och aktivt arbetar med frågan om breddad rekrytering och de möjligheter som finns tillhands, bland annat alternativt urval. Anmärkningsvärt är den lamhet som uppvisats i samband med institutionen för journalistik och massmediekommunikations anhållan till universitetsstyrelsen. Det är också sorgligt att de fungerande projekt med breddad rekrytering som tidigare funnits vid GU helt eller delvis tagits av daga. Den satsning som pågått om starka forskningsmiljöer under de senaste åren ser GUS på med viss skepsis. Vi är oroliga att satsningen slår undan benen på några miljöer som skulle kunna bli starka i framtiden. Särskilt olyckligt blir det när de miljöer som identifieras som starka i stor omfattning bygger på en övervägande majoritet manliga forskare. GUS anser att GU misslyckats med möjligheten att vara ett ledande universitet i Sverige genom att satsa på miljöer med jämnare könsfördelning. GUS vill för övrigt önska rektor Gunnar Svedberg lycka till på sitt nya arbete och vi hoppas att det arbete som rektor påbörjat med en ny ledningsstruktur inte faller med att han lämnar sitt uppdrag. Mikael Gustafsson och Caroline Öhman Ordförande och vice ordförande i Göteborgs universitets studentkårer (GUS) Göteborgs universitets studentkårer (GUS) är ett samarbetsorgan mellan de elva studentkårerna vid Göteborgs universitet. GUS bedriver övergripande utbildningsbevakning vid Göteborgs universitet och tillsätter studentrepresentanter i centrala och till vissa studentkårsövergripande organ. Göteborgs universitet årsredovisning

11 10 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

12 inledning I tidigare årsredovisningar har universitetet anfört att det, generellt sett, genomgått en stark expansion under senare år. Utvecklingen gäller även 2005 men det kan vara av värde att analysera situationen något mera detaljerat. Den ekonomiska redovisningen ger vid handen att verksamhetens intäkter och kostnader årligen ökat under perioden , och uppgår fr.o.m. bå2003tillöver 4miljarder kronor per år. Totala antalet anställda, mätt i heltidsekvivalenter, har ökat marginellt. Antalet helårsstudenter har under motsvarande tid ökat från drygt till drygt , även om antalet minskat något under bå 2004 och Det senare kommenteras ytterligare under avsnittet Grundutbildning. Ökningen av antalet helårsstudenter under perioden uppgår således till runt samtidigt som det kan konstateras att antalet nybörjare ökat med endast I själva verket har antalet nybörjare vid universitetet minskat med över från och med bå Hur kan då den samlade studerandevolymen öka när antalet nybörjare minskar? Förklaringen är enkel. De studerande stannar idag längre vid universitetet än tidigare, läser längre och mera. Relationen mellan totala antalet helårsstudenter och antalet nybörjare kommer att råda under ytterligare några år innan ett "steady state-tillstånd" uppnås där inflödet till universitetet är lika stort som utflödet. I sluttillståndet är då det årliga antalet nybörjare lägre än för några år sedan. Det är inte osannolikt att Bolognaprocessen kommer att accentuera förhållandena och leda till att ytterligare en andel av de studerande väljer att studera längre vid universitetet än idag. Paradoxalt nog kan konstateras att ju större anpassning till Bolognamodellen med större volym av studerande på avancerad nivå, desto färre antal nybörjarplatser. Om det av staten uppsatta målet att 50 procent av populationen skall påbörja högskolestudier före 25 års ålder skall kunna uppnås måste därför nya resurser tillföras. Undervisningsstrukturen vid Göteborgs universitet, med stor andel fristående kurser som ges i alternativa studieformer, medför att undervisningsvolymen mätt i antal individer är cirka 1,9 gånger större än antalet helårsstudenter. Detta innebär att en expansion mätt i helårsstudenter inte ger en rättvisande bild av den ökade belastningen på studentbostadsmarknaden samt på kommunikationer och övrig infrastruktur inom kommunen. Då universitetet rekryterar huvuddelen av sina studerande från Göteborg med omnejd bör även beaktas att en utbyggnad av verksamheten på avancerad nivå inom Bolognamodellen kan medföra ett ökat inflöde av studerande utanför kommunen och som då sannolikt leder till ett ökat tryck på bostadsmarknaden. Inom forskning och forskarutbildning har de stora möjligheterna till samarbete över ämnesgränserna och utnyttjandet av verksamhetens samlade bredd tagit sig uttryck bl.a. i nya forskningskonstellationer över de traditionella fakultetsgränserna. Floran av centra har ytterligare ökat och antalet ämnesöverskridande forskarskolor har ökats. Den under 2004 inrättade forskarskolan i utbildningsvetenskap, som ligger inom det universitetgemensamma området lärarutbildningsanknuten forskning och forskarutbildning, har vidareutvecklats även om medel inte tilldelats av staten. Samarbetet och utbytet med andra lärosäten, såväl nationellt som internationellt, har likaså förstärkts och utvecklats. De externa bidragen och uppdragen inom verksamheten har, under den gångna femårsperioden, sammanlagt ökat med drygt 100 mkr, vilket motsvarar en ökning med 8 procent. Under motsvarande period har grundutbildningsvolymen som tidigare nämnts ökat med 12 procent. Detta skall ställas i relation till ökningen av antalet årsarbetare inom kategorin undervisande personal som uppgår till 7 procent och till ökningen av forskande personal med 12 procent. Den teknisk/administrativ personalen (inklusive bibliotekarier) har under motsvarande period minskat med 1 procent. De personella ökningstalen ligger i flertalet fall under motsvarande ökningstal för verksamhets- Göteborgs universitet årsredovisning

13 inledning omslutningen vilket indikerar en allt hårdare arbetsbelastning. Obalansen mellan verksamhetsökning och personalökning, liksom mellan ökningen av antalet anställda tillhörande kärna resp. stöd har redan tidigare uppmärksammats och lett till ett aktivt arbetsmiljöarbete, vilket fortsatt under det gångna året. Resultatet av tidigare arbetsmiljöundersökning har varit utgångspunkt för handlingsplaner och arbetsmiljöåtgärder inom hela universitetet. Under 2005 har en ny arbetsmiljöundersökning i form av en enkät riktad till riktad till hela personalen, genomförts. Resultaten är för närvarande under bearbetning. Ökade satsningar har gjorts på kompetensutveckling. Bland annat har, i samverkan med personalorganisationerna och Linköpings universitet och med stöd från Utvecklingsrådet, ett projekt, De delaktiga universiteten, inletts med syfte att förbättra arbetsmiljön och minska ohälsotalen inom universiteten. Projektet fokuserar ledarskap, organisation och medarbetares delaktighet. Ett annat partsgemensamt projekt är den enhet för kompetensförstärkning som inrättats för en treårsperiod. Enheten har som övergripande mål att tillgodose verksamhetens och individers behov av förnyad, förändrad och/eller fördjupad kompetens och att skapa förutsättningar för ett uthålligt arbetsliv. Arbetet med att kvalitetssäkra universitetets miljöledningssystem har fortgått inom hela universitetet och glädjande nog krönts med framgång. Nu är hela universitetet certifierat enligt ISO av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Universitetets kvalitetssystem innebär att alla enheter har ansvar för att utveckla systematiska och verkningsfulla former för sitt kvalitetsarbete. Universitetsledningen har under 2005 startat en ny form av uppföljning av det samlade kvalitetsarbetet inom varje fakultetsnämnd, nämligen kollegial granskning med studentmedverkan - fakultetsaudits. Syftet är att bidra till utveckling såväl i verksamheten hos den som granskas som i den verksamhet som bedrivs där granskarna hör hemma och att sprida goda exempel mellan fakultetsnämnderna. De frågor som diskuteras i samband med en fakultetsaudit behandlar hur man kontinuerligt utvecklar och följer upp fakultetsnämndernas kärnverksamhet - forskning, utbildning och samverkan men också lednings- och stödfunktioner. Under 2005 har elva institutioner genomfört ett s.k. bench-markingprojekt, där de systematiskt har jämfört, lärt av varandra och tagit fram handlingsplaner för att förbättra sin forskarutbildning. Den ekonomiska ställningen vid universitetet har ytterligare stärkts under budgetåret och resultaträkningen visar på ett positivt utfall om 20 mkr. Mellan budgetåren 2004 och 2005 ökar intäkterna till verksamheten med endast 0,5 procent. Kostnaderna ökar endast med 0,4 procent och minskar realt. Detta gäller personalkostnader och övriga driftkostnader. Lokalkostnaderna ökar från 565 mkr till 579 mkr. Lokalkostnaderna utgör därmed 14 procent av universitetets sammanlagda kostnader. Det balanserade kapitalet har, under perioden 2001 till 2005, ökat från 27 mkr till 185 mkr, vilket innebär att det ekonomiska handlingsutrymmet inom universitetet ökat. 12 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

14 grundutbildning Utbildningsuppdrag Göteborgs universitet har under en följd av år redovisat ett utfall inom grundutbildningen som vida överstigit det takbelopp som tilldelats. Så är fallet även för bå 2005 då takbeloppet överskrids med drygt 109 mkr. Överskridandet av takbeloppet är större 2005 än 2004 trots att antalet helårsstudenter minskat. Detta beror dels på att vissa kurser omklassats till utbildningsområden med högre prestationsersättning, dels på att prestationsgraden gått upp med en procentenhet. Det senare beror i sin tur delvis på att vissa prestationer inom de konstnärliga områdena som utförts budgetåret 2004 bokförts som utförda budgetåret Detta påtalades även i delårsrapporten Det något anomala förhållandet framgår av redovisningen i fakturan. En schabloniserad omräkning visar att överproduktionen om 109 mkr motsvarar ca helårsstudenter, eller uttryckt i individer cirka Noterbart i sammanhanget är att universitetet sedan milleniumskiftet ökat antalet helårsstudenter med drygt och att antalet individer som deltar i undervisningen nu uppgår till ca jämfört med år Det bör vidare noteras att den verkliga överproduktionen är högre än vad som anges ovan. I det rådande regelverket begränsas antalet prestationer som får avräknas inom de konstnärliga områdena. De får dock avräknas i andra utbildningsområden. I fakturan för bå 2005 avräknar universitetet 163 helårsstudenter och 424 helårsprestationer från de konstnärliga områdena inom utbildningsområdet humaniora. Avräkningen innebär att universitetet "tappar" nära 49 mkr. För den vidare utvecklingen av utbildningen inom de konstnärliga utbildningsområdena är det av yttersta vikt att avräkningsbegränsningen tas bort. Detta skulle innebära en möjlighet till vidareutveckling av de aktuella områdena inom ett flertal nya områden. Speciellt noterbart är att det föreligger en stor och spännande utvecklingspotential inom IT-stödd distansutbildning som i rådande läge inte kan utnyttjas fullt ut. En ökad avräkningsrätt inom de konstnärliga områdena leder självfallet till att universitetet kan nå sitt takbelopp med ett färre antal studerande, men mot detta får ställas att universitetet, som angetts inledningsvis, för närvarande har en produktionsvolym som ligger ca helårsstudenter över den volym som ersätts av staten. I regleringsbrevet anges en begränsning i antalet helårsstudenter inom läkarutbildningen kopplat till kompensationen för landstingets (Västra Götalandsregionen) medverkan i grundutbildningen av läkare. I årsredovisningen redovisar universitetet ett större antal studerande beroende på att universitetet och regionen har gemensamt bedömt att en större efterfrågan på utbildade läkare föreligger än vad regleringsbrevets utbildningsvolym motsvarar. Universitetet och regionen har därvid upprättat ett separat avtal som reglerar förhållandena vad gäller den större utbildningsvolymen. Den spärr rörande den volym av sparade helårsprestationer som får föras mellan budgetåren leder till att universitetet vid budgetårsskiftet 2005/2006 mister prestationer motsvarande nära 109 mkr, dvs. hela överproduktionen En analys av utfallen sedan det nya utbildningssystemet infördes bå 1993/94 visar att universitetet t.o.m. bå 2005 utbildat studenter för ca 590 mkr utan att erhålla ersättning för detta, ett helt orimligt förhållande. Bl.a. mot denna bakgrund har universitetet tillstyrkt det förslag rörande obegränsad rätt att föra överproduktion vidare till kommande budgetår som läggs i delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. Universitetets omfattande överproduktion beror, som även framförts i tidigare årsredovisningar, till stor del på de förändringar i planeringsförutsättningar som gavs mellan budgetpropositionerna för år 2002 och 2003/04. Då överproduktionen leder till ett oönskat överutnyttjande av universitetets samlade resurser har fakultetsnämnderna, motsv, under senare år av styrelsen uppmanats att reducera sina Göteborgs universitet årsredovisning

15 grundutbildning utbildningsvolymer och bättre anpassa verksamheten till tillgängliga resurser. Styrelsens uppmaning till nämnderna har givit önskad effekt. Av fakturan framgår nämligen att antalet helårsstudenter minskade med ca 200 mellan budgetåren 2003 och Motsvarande minskning sker även mellan budgetåren 2004 och Sammantaget innebär detta att en bättre volymmässig anpassning till uppdraget från staten gjorts men att produktionen ändå är för stor. En fortsatt anpassning av volymen måste därför göras för att erhålla rimliga produktionsförhållanden inom universitetet och kvalitetssäkra verksamheten. I sammanhanget bör framhållas att de ytterligare utbildningsplatser, med tillhörande uppräkning av takbeloppet, som tillfördes under höstterminen 2005 innebär att den mera omfattande reduktion av antalet nybörjarplatser som tidigare planerats nu inte behöver genomföras fullt ut. Den minskade reduktionen medförde även att överproduktionen blev ca 16 mkr högre än vad som angavs i universitetets prognos i augusti. Tillskottet har även lett till att styrelsen har funnit det möjligt att marginellt öka det sammanlagda uppdraget till nämnderna budgetåret Från och med budgetåret 2003 anges i regleringsbrevet inte längre mål vad gäller totala antalet helårsstudenter men väl för utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. I sammanhanget framför universitetet ånyo att målet bör för universitetets del omfatta även utbildningsområdet farmaci. Universitetet har under senare år inte nått de uppsatta målen inom NTområdet och gör det ej heller bå De särskilda, riktade, insatser som görs från universitetets sida för att rekrytera studerande till dessa utbildningar leder inte till att målen uppfylls. Med oro noterar universitetet utvecklingen och konstaterar samtidigt att rekryteringsunderlaget från naturvetenskapliga och tekniska utbildningar inom gymnasieskolan kontinuerligt minskar. Situationen är djupt otillfredsställande och en mera långsiktig nationell åtgärdsplan bör snarast utarbetas i samråd mellan departementet, skolan och lärosätena. I en sådan plan bör hela utbildningsstrukturen inom skolan med dess olika nivåer beaktas samt speciellt övergången till högskolestudier och de olika former av stöd som bör kunna erbjudas de studerande under olika faser i utbildningen. Av fakturan framgår att utbildningsvolymen inom Nätuniversitetet ökat från föregående budgetår. Att det blivit en ökning har sin grund dels i att styrelsen genom särskilda uppdrag till nämnderna stimulerar utvecklingen, dels i det relativt stora intresse för verksamheten som föreligger vid nämnderna. En utveckling av ITstödd distansutbildning synes speciellt intressant bl.a. mot bakgrund av de möjligheter som kan komma att erhållas genom Bolognaprocessen. Universitetet erinrar i samband härmed om den ansökan om medel för projekt rörande internationellt nätuniversitet som universitetet ingav hösten Ekonomiskt resultat Grundutbildningen omsluter mkr under budgetåret. En oförändrad kostnadsomslutning jämfört med Härav avser mkr grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev inklusive vissa bidrag från fonder och stiftelser för t.ex. stipendier. Detta belopp minskar med 2 mkr jämfört med 2004 och förklaras av minskade lokalkostnader och övriga driftkostnader. Uppdragsverksamheten omsluter 108 mkr, härav är beställd utbildning 20 mkr och uppdragsutbildning 88 mkr. Beställd utbildning ökar med 7 mkr medan uppdragsutbildningen minskar med 4 mkr, jämfört med föregående år. Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annan högskola eller annan statlig finansiär. Årets kapitalförändring inom grundutbildningen redovisar ett överskott på 17 mkr, att jämföra med ett överskott på 19 mkr för föregående år. Av årets överskott återfinns 16,9 mkr inom grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev m.m. och 0,5 mkr inom uppdrags- 14 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

16 grundutbildning verksamhet. Överskottet beror på det utökade grundutbildningsanslaget på nästan 22 mkr som tilldelats i tilläggsbudgeten under året. Dessutom beror överskottet på ett förbättrat kapacitetsutnyttjande inom grundutbildningsverksamheten. En översiktlig beräkning visar att genomsnittskostnaden (i fasta priser) för en helårsstudent var ca kronor lägre 2005 än Efterfrågan och förändringar av utbildningsutbudet Universitetet strävar, som tidigare år, efter att i ökad utsträckning och i nära samverkan med näringslivet utforma utbildningar som är attraktiva för studenter och som svarar mot arbetsmarknaden. Förändringar i utbudet påverkar självfallet universitetets interna förnyelsearbete men är alltid kopplat till resursfördelningen. Som universitetet framfört i andra sammanhang är grundutbildningens utveckling även beroende av utvecklingen av anslag till forskning och forskarutbildning. Kvaliteten i grundutbildningen är beroende av forskningsanknytningen och förutsätter en koppling mellan de två verksamheterna. Tabell 2 visar förändringar i utbildningsutbudet under de tre senaste åren. Jämfört med år 2004 minskar andelen helårsstudenter 2005 på fristående kurser med en procentenhet till 42 procent. Under de senaste fem åren har trenden varit en minskande andel på fristående kurs. En av orsakerna är att programmens längd ökar och att studenterna bedriver sina studier under längre tid än tidigare. En av förklaringarna är att programtiden förlängts för en del av program- Tabell 1 Redovisning av intäkter och kostnader för grundläggande högskoleutbildning (tkr) 2005 för jämförelse med åren 2003 och 2004, se sid 69. Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning Uppdragsverksamhet enl uppdrag i Beställd Uppdragsregleringsbrev*) utbildning utbildning Summa Anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten Medel som erhållits från myndigheter Övriga erhållna medel Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring *) inkluderar även bidrag som erhållits för den grundläggande utbildningen Göteborgs universitet årsredovisning

17 grundutbildning Tabell 2 Utbudet mätt i helårsstudenter I finansierat av statsanslag ingår särskilda åtaganden Hst Hpr Hst Hpr Hst Hpr Program exkl uppdragsutbildning Fristående kurser exkl uppdragsutb Summa finansierat av statsanslag Uppdragsutbildning Övrigt Totalt Fördjupningsnivåer A/B nivå C/D nivå Ospecificerad Totalt men som en anpassning till Bolognaprocessen. Den ökande studietiden för studenterna medför att resurser och utrymmet för nyantagningar minskar. Under år 2005 erbjöds utbildning på kurser och till flera av dem med kursstart mer än en gång per läsår.till sammanlagt kurstillfällen har studenter registrerats. Omfattning av kurser och kurstillfällen är desamma som år Kurstillfälle kan innebära att en kurs erbjud vid flera tillfällen under en termin eller med alternativa undervisningsformer vid terminsstarter, t.ex. hel- eller halvfart eller som nätuniversitetskurs. Antalet sökande till fristående kurser minskade med sex procent jämfört med föregående år, vilket medfört att konkurrensen har minskat till några av kurserna, dock inte till de kurser som alltid har hög efterfrågan. Universitetets tio i topp -lista över flest antal ansökningar till kurser har innehållit samma kurser under en följd av år. Mest efterfrågade är t.ex. företagsekonomi, handelsrätt, psykologi, engelska och nationalekonomi. Under år 2005 startade 117 program som erbjöds under 215 kurstillfällen, samma omfattning som under Flera program kan sökas mer än en gång per läsår eller ha flera sökalternativ, t.ex. som för lärarutbildningen. Många av programmen tillhör sedan flera år de mest efterfrågade i landet. Psykologprogrammet, sjukgymnastprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och tandläkarprogrammet vid Göteborgs universitet är exempel på program som har flest sökande per utbildningsplats i riket. Både förstahandssökande till programutbildningar och antal nybörjarplatser har i huvudsak samma utfall 2004, ca förstahandssökande till ca 1000 nybörjarplatser. Uppgifterna gäller program med VHS-antagning. Tabell 3 Efterfrågan på program- och kursutbudet Förstahandssökande till program Antal nybörjarplatser på program Förstahandssökande per plats, GU 4,3 4,1 3,8 Förstahandssökande per plats, riket 2,5 2,3 2,2 Ansökningar till fristående kurser Göteborgs universitets årsredovisning 2005

18 grundutbildning Totalt sett minskade antal sökande till program och fristående kurser med omkring fyra procent jämfört med år De flesta av universitetets fakultetsnämnder har noterat ett minskat sökandeintresse, framför allt på program och kurser som inte tillhör de mest efterfrågade. Fördelningen av studenter på fristående kurser och program skiljer sig mellan fakultetsnämnderna. Vid den humanistiska fakultetsnämnden läser drygt 90 procent av studenterna fristående kurser och där återfinns också mer än hälften av de som för första gången antas till en akademisk utbildning. Vid Sahlgrenska akademien är förhållandet det omvända, drygt 90 procent är programstudenter. Den naturvetenskapliga fakultetsnämnden och fakultetsnämnderna inom det samhällsvetenskapliga området registrerar i stort sett lika många helårsstudenter på program som på fristående kurser. Examinationsgraden för program är 92 procent och för fristående kurser 70 procent. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med två procentenheter för program och en minskning med närmare en procentenhet för fristående kurser. Fördjupningskursernas andel av registrerade helårsstudenter har ökat med tre procentenheter till 23 procent, och samma ökning noterades vid en jämförelse mellan åren 2003 och Ökningen ses som en följd av den förlängning av program som sker bland annat för att anpassa utbildningarna till Bolognaavtalet. Vid den naturvetenskapliga fakultetsnämnden har åtta nya magisterprogram startat om 80 poäng, vilket motsvarar internationella masterutbildningar. Vid minst ett av dem sker utbildningen i samarbete med Chalmers tekniska högskola. En breddad magisterutbildning har startat under året med inriktning mot Afrika och internationellt utvecklingsarbete, 40 poäng. ITuniversitetet har tillsammans med Handelshögskolan utvecklat ett systemvetenskapligt nybörjarprogram, IT, människa och organisation. Ett nybörjarprogram, 120 poäng, Software Engineering and Management vid IT-universitetet riktar sig även mot internationella studenter. Åtgärder i grundutbildningar med ojämn könsfördelning Andelen kvinnor inom grundutbildningen har ökat med en procentandel till 68 procent jämfört med år Inom åldergruppen under 25 år återfinns drygt en tredjedel av alla studenter. Den åldersgruppen som ökat sin andel jämfört med föregående finns i åldern 25 till 34 år. Ökningen är några procentenheter till 42 procent. I den åldersgruppen återfinns den högsta andelen manliga studenter. Jämförelse av antal helårsstudenter visar att antalet ökar med ca 250 för både kvinnor och män. Åldergruppen under 25 år har i stort sett samma antal helårsstudenter som år Det är först i den äldsta gruppen, äldre än 34 år, som antalet minskar och där män står för den största minskningen, 12 procent. Fortfarande dominerar de traditionella utbildningsvalen hos kvinnor - skola, vård och omsorg. Utbildningarna representerar samtidigt en traditionell arbetsmarknad för kvinnor. Bakom valet av utbildning finns olika skäl som social bakgrund, traditionella könsroller, ekonomiska avvägningar och attityder i samhället. Universitetet har som tidigare år bedrivit sin informationsverksamhet i form av tryckt material, besök på mässor, besök på grundskolor och gymnasieskolor med lärare av båda könen. Tabell 4 Andelar kvinnor och män i procent av antalet helårsstudenter Nämnd Procent Procent kvinnor män Humanistisk Samhällsvetenskaplig Handelshögskolan Utbildningsvetenskaplig Sahlgrenska akademin Naturvetenskaplig Konstnärlig IT-universitetet UFL (lärarutbildning) Göteborgs universitet årsredovisning

19 grundutbildning Några av fakultetsnämnderna representerar de traditionellt manliga och kvinnliga yrkesområden, se tabell 4. Andelen kvinnor och män inom en fakultetsnämnds grundutbildning följer i stort samma fördelning år efter år. Jämförelse mellan åren 2004 och 2005 visar dock en liten förändring. En procentandel har förskjutits från andel kvinnor till andel män för utbildningsvetenskapliga, Sahlgrenska akademin och utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning. Vid dessa nämnder återfinns de stora yrkessektorerna för kvinnor, skola, vård och omsorg. Under flera år har försök gjorts för att locka män att söka till vårdyrken, men en av utslagningseffekterna vid antagningen är att kvinnor har högre betyg än män. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning har erbjudit sig att återuppta den lärarutbildning för officerare som skedde för några år sedan. Nämnden har även förklarat sig beredd att medverka i den särskilda satsning avseende lärarutbildning av arbetslösa naturvetare och tekniker som skall ske nästa år. IT-universitetet har sänkt sin andel kvinnor jämfört med år 2004 vilket troligen beror på rekryteringssvårigheter sedan ett par år till ITutbildningar. Naturvetenskapliga utbildningar har i genomsnitt 58 procent kvinnor. Mellan de olika programmen finns skillnader, fysik, matematik och datavetenskap har klar manlig övervikt och miljövetenskap, biologi har kvinnlig övervikt. Nämnden har aktivt informerat i grund- och gymnasieskolor med lärare av båda könen för att stimulera sökande till det naturvetenskapliga området. Konstnärliga fakulteten strävar efter en jämn könsfördelning inom samtliga program inom fakulteten. Flera institutioner har vidtagit åtgärder, bl.a. anonyma antagningar, för att minska snedrekryteringen till vissa utbildningar. Ansökningar till program speglar emellertid en arbetsmarknad som inom vissa områden är starkt könsbunden. Ett långsiktigt arbete pågår för att påverka förutsättningarna inom jämställdhetsområdet inom de branscher som studenterna förväntas arbeta i efter sin utbildning. Utbildningar inom scen och musik har aktivt gått ut till förberedande utbildningar, gymnasieskolor och kulturskolor som ett led i det arbetet. Studentinflytande Studenterna finns representerade i beredningsoch beslutsorgan enligt föreskrifter i Högskoleförordningen. Vid många institutioner sker regelbundna möten mellaninstitutionsledning och studentrepresentanter för att förbättra undervisningens kvalitet och för att skapa goda förutsättningar förnyantagnaattgenomföra utbildningen. Studentkårers representanter deltar i olika projekt vars syfte är att anpassa verksamheter, utvärderingar mm till studentens villkor i studiesituationen. I jämställdhetsplanen fastställdes mål som avser studenterna. Det övergripande målet innebär att studenten skall möta en studiemiljö, där båda könen är likvärdigt representerade och ge utrymme för genusperspektiv i utbildningens innehåll, undervisning och examination. Fakultetsnämnderna har egna handlingsplaner och samarbetsgrupper, på nämnd och institutionsnivå, för att fånga upp intresset för och stimulera utvecklingen av jämställdhets och jämlikhet. Studentkårerna utser själva sina representanter varför universitetet inte kan påverka valen ur ett jämställdhetsperspektiv. För att underlätta studenternas medverkan har bl.a. Sahlgrenska akademin anmodat prefekter att vidta aktiva åtgärder (individuell handledning, stödundervisning, alternativ undervisning/examination) för att göra det möjligt för studentföreträdare att ta igen de moment som har blivit eftersatta. Vid den konstnärliga fakultetsnämnden har initierats regelbundna träffar mellan studentrepresentanter och institutionsledning som ökar möjligheterna till information, beslut och genomförande. På IT-universitetet finns sedan 2001 en så kallad Studentgrupp där två studenter från varje utbildningsprogram medverkar. I gruppen ingår såväl studenter från 18 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

20 grundutbildning universitet som Chalmers. Deras uppgift är att följa och utveckla det övergripande arbetet inom fakultetsnämndsområdet, som rör studenternas arbete och miljö. Under år 2005 har ytterligare en STUG-undersökning rapporterats. Dessutom genomfördes en förberedande analys av studenternas arbetsmiljö utifrån de underlag som inhämtades vid utvärderingen av programutbildningar och av fristående kurser. Rapporten kommer att publiceras i januari Åtgärder som vidtagits med anledning av handlingsplan för breddad rekrytering Göteborgs universitets första jämlikhetsplan, inkl handlingsplan för breddad rekrytering av studenter, avsåg år Målsättningen var att den sociala och etniska mångfalden vid GU ska främjas genom en breddad rekrytering av studerande och anställda. Detta skulle ske genom ett intensifierat arbete med att stimulera och intressera ungdomar och vuxna från studieovana miljöer i Göteborg och landet i övrigt till högskolestudier genom utåtriktad verksamhet och samverkan med det omgivande samhället. Åtgärder som skulle genomföras under perioden var: Alternativt urval till högskolestudier. Bestämning av vilka urvalsgrunder som ska användas för högst tio procent av platserna på utbildningar som vänder sig till nybörjare enligt intentionerna i propositionen Den öppna högskolan (2001/02:15). Bedömningar av sökandes reella kompetens enligt intentionerna i propositionen Den öppna högskolan (2001/02:15) och utvecklande av lokalt valideringsprojekt vid GU. Akademiker med utländska examina som önskar avlägga en motsvarande svensk examen ska erbjudas möjligheter till validering av deras reella kompetens samt studievägledning för att föreslå en eventuell kompletterande utbildning. Behörighetsgivande utbildningar såsom s.k. collegeutbildningar i samverkan med externa utbildningsanordnare, utvidgade basår och introduktionsutbildningar ska anordnas. Det utåtriktade rekryteringsarbetet kan ske genom exempelvis medverkan i olika stadsdelssatsningar, studentambassadörer, student- och lärarmedverkan i grund- och gymnasieutbildning. I planen ingick också att fakulteterna årligen i handlingsplanen skulle göra en intern prioritering av de rekryteringsinsatser som man har för avsikt att genomföra under 2003 samt att rapportering och uppföljning skulle ske genom universitetets årsredovisning. I årsredovisningen för 2003 redovisas ett stort antal insatser från universitetets sida, vilka alla har direkta kopplingar till de i jämlikhetsplanen angivna åtgärderna. Det kan emellertid konstateras att målet för åtgärden Alternativt urval till högskolestudier, bestämning av urvalsgrunder, inte kunde uppfyllas under år Redan år 2002 tillsattes arbetsgrupp, som på uppdrag av rektor utarbetat en rapport, för att ge diskussionsunderlag och förslag till hur olika urvalsgrunder skulle kunna gynna den sociala och etniska mångfalden. Oklarheter kring rättsläget beträffande dessa urvalsgrundet gjorde att arbetet sköts upp. En ny jämlikhetsplan för fastställdes av universitetsstyrelsen år Målsättning var densamma som för år I denna plan tillkom några åtgärder som skulle eller borde utföras under perioden Det gällde att tillskapa en egen ingång till Göteborgs universitet för utländska akademiker, dit dessa och andra intresserade, såsom handläggare på arbetsförmedlingar, flyktingsamordnare och vägledare inom vuxenutbildningen kan vända sig för information och vägledning om kompletterande utbildning inom universitetet. Enligt handlingsplanen skulle också universitetet utreda möjligheten att anordna intensivkurser i svenska för invandrade akademiker och kurser på sfi-nivå inom högskolans ram. Genomför- Göteborgs universitet årsredovisning

21 grundutbildning Tabell 5 Examensmål och utfall utfall mål utfall i % till mål Lärare med inriktning mot tidiga år % - härav inriktning förskola/förskoleklass % Lärare med inriktning mot senare år % Sjuksköterskeex/röntgensjuksköterskeex % ande av ett allmänt collegeår med tillhörande platsgaranti på några utbildningsprogram stod också på åtgärdslistan. I årsredovisningen 2004 framgår mängden och spännvidden i universitetets åtgärder för breddad rekrytering. Åtgärden att tillskapa en egen ingång till Göteborgs universitet för utländska akademiker kom emellertid inte till stånd då dessa insatser inte kunde särskiljas från de allmänna informations- och studievägledarinsatserna. Universitetet utredde möjligheterna att anordna intensivkurser i svenska och kurser på sfi-nivå inom högskolans ram, vilket resulterade i ett samarbete med Göteborgs Stads Vuxenutbildningsförvaltning och dess utförare Lernia. Flera grupper av elever läser nu svenska för invandrare (SFI) i naturvetenskapliga fakultetens lokaler. Institutionen för svenska språket avser att utveckla och genomföra kurser i svenska för invandrare (SFI) med sikte mot högskolestudier samt att utveckla yrkesanknutna kurser för utländska akademiker. Planerna på inrättande av ett allmänt collegeår lades ned efter internt hörande och inhämtande av nationella erfarenheter inom området. De tre pågående och sinsemellan olika collegeutbildningarna utvärderades och redovisades i rapportform år Flera universitetsgemensamma och fakultetsbaserade rekryteringsprojekt var helt eller delvis finansierade genom medel som erhölls via den statliga Rekryteringsdelegationen. Beskrivningar av projekten finns i rapportform. När Rekryteringsdelegationen upphörde under år 2004 fanns inte längre ekonomiska förutsättningar för Göteborgs universitet att långsiktigt finansiera projekten. Uppföljning av 2005 års arbete med breddad rekrytering visar dock att åtgärderna för en breddad rekrytering har ändrat inriktning från uppsökande insatser mot fördjupade stödåtgärder och riktade åtgärder för de studenter ur underrepresenterade grupper som blivit antagna till universitetets utbildningar. Under år 2005 hade fortfarande inte några förslag om urvalsgrunder för tillämpning vid antagning till högst tio procent av platserna på utbildningar som vänder sig till nybörjare enligt intentionerna i propositionen Den öppna högskolan (2001/02:15) utarbetats då universitetet ville avvakta utfallet av några pågående rättfall vid andra lärosäten. Ett universitetsgemensamt mycket välbesökt seminarium över ämnet med inbjudna gästföreläsare hölls i juni Ämnet diskuterades också på universitetsstyrelsens förmöte i oktober Examensmål för perioden Universitetets mål och utfall för antal avlagda examina för sjuksköterske- och röntgensköterskeexamina samt lärarexamina framgår av tabell 5. Under det första året av fyra visar utfallet för sjuk- och röntgensjuksköterskor att universitetet bör kunna nå det av regeringen uppsatta målet. För lärare med inriktning tidiga år gäller samma bedömning. Vid Göteborgs universitet förbereder studierna i flertalet av inriktningarna mot tidigare åldrar i grundskolan även för en verksamhet i förskolan. Den aktiva åtgärd som 20 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

22 grundutbildning Tabell 6 Antal examina 2005 Typ av examina Antal Grundläggande högskoleutbildning Magisterexamina Kandidatexamina 899 Högskoleexamina 84 Yrkesexamina Apotekarexamina 40 Arbetsterapeutexamina 47 Audionomexamina 10 Barnmorskeexamina 29 Barn- och ungdomspedagogisk examen 1 Biomedicinsk analytikerexamina 30 Dietistexamina 27 Grundskollärarexamina Grundskollärarexamina Gymnasielärarexamina 105 Lärarexamina förskola/förskoleklass/fritid 171 Lärarexamina mot tidiga år 146 Lärarexamina grundskola mot senare år 18 Lärarexamina gymnasie mot senare år 96 Lärarexamina 2 Juris kandidatexamina 104 Konstnärlig: Konst- och designexamina 26 Konstnärlig: Musikexamina 26 Logopedexamina 21 Läkarexamina 114 Musiklärarexamina 26 Organistexamina 3 Psykologexamina 51 Psykoterapeutexamina 23 Receptarieexamina 47 Sjukgymnastexamina 72 Sjukhusfysikerexamina 4 Sjuksköterskeexamina 185 Social omsorgsexamina 33 Socionomexamina 167 Specialistsjuksköterskeexamina 149 Specialpedagogexamina 93 Tandhygienistexamina 13 Tandläkarexamina 36 Tandteknikerexamina 17 Teologie kandidatexamina 26 Totalt För jämförelse med tidigare år kan nämnas att totalt examina avlades 2003 och examina år vidtagits är att informera om den aktuella arbetsmarknaden för lärare i förskolan, som för närvarande är mer gynnsam än för lärare i grundskolans tidigare år. År 2005 var antalet lärarexamina med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik tidiga år 149, varav 33 förskollärare, och för senare år var antalet 107, totalt examinerades 256, jämfört med 285 år Detta motsvarar 36 procent av samtliga lärarexamina. Under år 2005 har 35 yrkeslärare examinerats vilket är en minskning jämfört med år 2004 då 52 examinerades. När det gäller gruppen lärare mot grundskolans senare år/gymnasieskolan ligger antalet examina något i underkant, vilket medför att åtgärder bör sättas in för att öka antalet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning har kartlagt studenter från det gamla lärarprogrammet, som inte har tagit ut examen. Efter analys har studenterna kontaktats och påverkats att klara av rimliga rester. Ett betydande antal studenter har nått målen för examen, men har av olika anledningar inte tagit ut examen. Högskoleintroducerande utbildning Naturvetenskapliga fakultetsnämnden har arrangerat en collegeutbildning, FemiNa, i samarbete med Kvinnofolkhögskolan. Elever som läser svenska för invandrare gör detta i högskolemiljö för att stimuleras till vidare studier. Folkhögskoledelen bekostas av Kvinnofolkhögskolan via statsbidrag och den del som bedrivs inom högskoleförordningens ram finansieras av universitetets ordinarie statsanslag. Syftet med utbildningen är att den studerande skall uppnå den särskilda behörighet som krävs för tillträde till det naturvetenskapliga basåret och att högskoledelen skall ge ökad kunskap och förståelse för vad studier på högskolenivå innebär. Nio studenter har i den första omgången genomgått utbildningen och samtliga beräknas bli godkända på flertalet av kurserna. Antagning till basåret sker först år I samarbete med Folkuniversitetet och Dalslands folkhögskola anordnar konstnärliga Göteborgs universitet årsredovisning

23 grundutbildning fakultetsnämnden en introduktionskurs för att bredda rekryteringen till konstnärliga högskoleutbildningar. Verksamheten är lokaliserad till Angered, en av de invandrartäta förorterna inom Göteborgs kommun. Utbildningen startade 2001 som en försöksverksamhet och från hösten 2002 ger delar av utbildningen akademiska poäng. Från och med 2004 är Angeredsateljén en collegeutbildning som bedrivs på uppdrag av konstnärliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet och Dalslands folkhögskola med Folkuniversitetet som utförare. Varje år har 20 personer antagits. Sedan starten har ett tiotal antagits till universitetsutbildningar och många har gått vidare till andra förberedande konstskolor. Projektet Collegeutbildning för blivande lärare beviljades medel från Rekryteringsdelegationen inför starten år Samverkande parter är Vuxenutbildningen samt Barnomsorgsoch utbildningsförvaltningen i Mölndal kommun, utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden och utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Utbildningens syfte är att förbereda personer, gärna med annan etnisk bakgrund, för högskolestudier samtidigt som möjlighet ges att uppnå nödvändig behörighet. Den första delen av utbildningen sker i gymnasial regi avsedd att ge grundläggande behörighet för högskolestudier. I den avslutande delen ingår högskoleutbildning motsvarande 5 poäng inom pedagogikområdet. Under år 2005 har 11 elever deltagit i den högskoleförberedande delen och åtta av dem har antagit till lärarprogrammet utifrån urvalsgrunden alternativt urval. Under året har ytterligare förberedande högskoleutbildning genomfört som inte uppfyller kraven enligt förordningen 2002:763. Vid humanistiska fakultetsnämnden har, i samverkan med andra fakultetsnämnder, under höstterminen anordnats en kurs med målet att studenten efter genomgången kurs skall vara väl införstådd med universitetets olika arbetsformer och vara bättre rustad att klara fortsatta studier enklare och effektivare. Teoretiska och praktiska moment varvades. Kursen behandlar teman som vad är ett universitet, vad är kunskap, språk och kommunikation, skrivprocessen, argumentation, politik och demokrati. Till kursen antogs 22 personer och 13 av dem har avslutat. Av de 27 individer som följde kursen hösten 2004 har 9 antagits till universitetets kurser. Kursen har finansierats inom ramen för humanistiska fakultetsnämndens uppdrag av styrelsen. Vid Sahlgrenska akademin har en introduktion till akademiska studier inom folkhälsovetenskap, 5 poäng, genomförts. Kursen ingår i projektet LearnAble och ges gemensamt för studenter vid flera utbildningsprogram inom sjuk- och hälsovård och introducerar studenterna till högskolestudier. Kursen har syftat till att underlätta övergången mellan gymnasieskolan och studier vid universitetet genom att förse studenterna med verktyg för studier på högskolan. Studenter och lärare arbetade interaktivt och kommunicerade via ett datorprogram, ett s.k. Learning Management System(LMS). Projektet omfattade också en kurs i Högskolepedagogik, 5 poäng, för kursens lärare/handledare. Hösten 2005 deltog studenter från fyra utbildningsprogram i kursen: audionomprogrammet, dietistprogrammet, tandhygienistprogrammet och det folkhälsovetenskapliga programmet. Till kursen antogs 131 studenter och 116 studenter fullföljde kursen med godkänt resultat. Sex av dem har fått kursen tillgodoräknad inom programmet. Tre studenter anmälde avbrott på program och två har bytt till annat utbildningsprogram inom Sahlgrenska akademin. Kompletterande utbildningar särskilt riktade till utländska akademiker Universitetets juridiska institution har under året startat upp en kompletteringsutbildning för jurister med utländsk examen UTLEX. Utbildningen spänner över ca två år och inleds med en introduktionstermin där deltagarna får kunskap om den svenska rättsordningen. Sär- 22 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

24 grundutbildning skild vikt läggs vid områden där svensk rätt skiljer sig från andra rättsordningar, helt eller delvis. Om deltagarna avslutar terminen med godkänt resultat kan de antas till fjärde terminen på programmet för juris kandidatexamen. I normalfallet följer de därefter den ordinarie utbildningsplanen under tre terminer för att avsluta med ett examensarbete. Övriga terminer i den ordinarie utbildningsplanen tillgodoräknas från den utländska utbildningen. Tillgodoräknandet av dessa terminer är ett av antagningskraven vid sidan av en minst fyraårig juristutbildningsamt mycketgoda kunskaper i svenska språket. Efter avslutad utbildning med godkänt resultat erhåller deltagarna juris kandidatexamen. Den första introduktionsterminen genomfördes under höstterminen 2005, som avslutas i början av Till kursen antogs 13 studenter minst, fyra av dem går vidare med högsta betyg, För ytterligare några av deltagarna krävs någon omtentamen. Två personer har avbrutit utbildningen, en av personaliga skäl och en på grund av bristande kunskaper i svenska språket. Utbildningen finansierades inom universitetets statsanslag för grundutbildning. Psykologiska institutionen vid samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden har under de senaste fem åren, med särskilt stöd för fakultetsnämnden, erbjudit personer med utländsk utbildning kompletterande utbildning av olika omfattning. Under år 2005 har sex personer med utländsk utbildning genomgått kurser för komplettering till psykologlegitimation. IT-stödd distansutbildning Inför budgetåret 2005 avsatte universitetets styrelse 7 mkr för extra ersättning till prestationer på kurser inom Sveriges nätuniversitet. Ersättningen har utgått som ett tillägg om 10 tkr per registrerad helårsstudent utöver den ordinarie ersättningen för prestationer i grundutbildningen. Ett särskilt Distansutbildningsråd (DUR) finns sedan flera år, och vars ansvar är att stimulera till, utveckla teknik för och informera om olika former av distansundervisning. DUR ger förslag till fördelning av utvecklings- och utbildningsmedel för distansutbildning inför styrelsens beslut. Under året har Sveriges nätuniversietet initierat SLUSS-projektet där Göteborgs universitet deltar. DUR har även inlett arbetet med och är också medfinansiär till det särskilda upphandlingsprojektet LMS, som ett stort antal lärosäten ställs sig bakom. Projektet leds av Luleå tekniska universitet och målet är att sluta avtal med leverantörer i juni Göteborgs universitet medverkar i projektets styrgrupp. Representanter från DUR har deltagit i såväl nationella som internationella konferenser inom området. Styrelsen har avsatt 3 mkr för utveckling av kurser inom nätuniversitetet. De utvecklingsmedel som tidigare år tilldelats Sahlgrenska akademin har år 2005 resulterat i kurser med registrerade prestationer. Alla nämnder utom den konstnärliga fakultetsnämnden har från och med år 2005 kurser registrerade vid Sveriges nätuniversitet. Huvuddelen av prestationerna utförs av de humanistiska och naturvetenskapliga fakultetsnämnderna. Den konstnärliga fakultetsnämnden har tilldelats utvecklingsmedel för bl.a. en kurs i Fotografi och kommunikation. Eftersom universitetet har begränsad utnyttjanderätt vid avräkningen av konstnärliga prestationer har det hittills varit svårt att finna utrymme för distansutbildning. Under år 2005 har Göteborgs universitet uppnått 696 registrerade helårsstudenter på kurser som anmälts till Sveriges nätunivesitet. Det innebär en ökning med 59 helårsstudenter jämfört med föregående år. Tillämpning av reell kompetens och alternativt urval Inför antagningen till vår- och höstterminerna 2005 inkom totalt 746 ansökningar med begäran om bedömning av reell kompetens. 520 av dem avsåg ansökan till fristående kurser och 226 till programutbildningar. Göteborgs universitet årsredovisning

25 grundutbildning Av samtliga ansökningar har ca 150 bedömts vara behöriga genom reell kompetens och nära hälften av dem antogs till den sökta utbildningen, merparten till en fristående kurs. Ytterligare 40 procent har bedömts vara formellt behöriga. En fjärdedel av inkomna ansökningar om bedömning av reell kompetens avslogs eftersom de sökandes meriter inte bedömdes uppfylla tillräckliga förkunskaper för att ge förutsättningar för att genomföra den sökta utbildningen med godkänt resultat. Ytterligare 15 procent avslogs med skälet att de inte bifogat motivering och/ eller inte styrkt åberopade meriter. Samtliga erbjöds att komplettera sin ansökan. För alla sökande som inte uppfyller de formella behörighetskraven har en bedömning skett av de insända meriterna utifrån om förkunskapskrav kan uppfylls genom reell kompetens eller om dispens kan medges. Arbetet med reell kompetens utförs av en arbetsgrupp där personer som arbetar med antagning och examensutfärdande är representerade. Bedömningen av reell kompetens avseende akademiska förkunskapskrav sker i samråd med berörd institution. Reell kompetens är inte urvalsgrundande utan endast en fråga om behörighet. Informationen till de sökande finns att hämta i utbildningskatalogen, på universitetets hemsida och på ansökningsblanketten. Förhandsbesked kan lämnas på begäran. Alternativt urval har tillämpats för sökande som genomgått collegeutbildningen för blivande lärare som söker lärarprogram och för sökande till Hantverksskolan DaCapos två program, Trädgårdens hantverk och design och Bygghantverk. Enligt beslut av rektor kan högst 25 platser kopplas till förtur vid varje antagningsomgång av den nya lärarutbildningen för sökande till collegeutbildningen. Platserna reserveras för den som avslutat utbildningen med godkänt resultat. Till vårterminen antogs 3 personer och till höstterminen 5 personer under år Till Trädgårdens hantverk och design vid Hantverksskolan DaCapo sker urvalet i två steg. I första omgången rangordnas den sökandes omfattning av relevant utbildning och yrkeserfarenhet utöver vad som krävs för behörighet. I nästa steg rangordnas de sökande utifrån sammanvägda resultat av intervju, arbetsprov och teckningsprov. Till antagningen vår- och hösttermin 2005 sökte sammanlagt 77 personer, 53 av dem var behöriga och 23 antogs. Antagning till programmet Bygghantverk skedde endast till höstterminen 2005 och av 38 sökande var 29 behöriga och 23 av dem antogs. Urvalet baserade sig på den sökandes omfattning av relevant utbildning och yrkeserfarenhet utöver vad som krävs för behörighet. Som steg två sker urvalet grundat på intervju och arbetsprov. Rekrytering till lärarutbildningen Antagningen till lärarprogram sker via VHS. Universitetets uppgift är att skapa balans mellan arbetsmarknadens behov och studenternas önskemål. I samråd med berörda fakultetsnämnder tillämpar utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) en flexibilitet vid antagningen, så att studenterna i rimlig utsträckning skall få önskad inriktning. Samma flexibilitet tillämpas när studenterna kommer till sitt andraval. Som stöd för studenterna vid valet finns en samarbetsorganisation med studievägledare. UFL har under året lagt in en preliminär studieplan för varje student i ett databaserat system. Regionalt centrum Under år 2004 ingick Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs universitet ett samverkansavtal om ett regionalt utvecklingscentrum (GRUC). Genom avtalet inrättades ett samverkansorgan för att etablera och stimulera goda kontakter med regionala, nationella och internationella aktörer som har uppdrag, ansvar och intresse för skolfrågor. Under år 2005 har GRUC arbetat fram en verksamhetsplan, som beslutades i november Målet med planen är att skapa 24 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

26 grundutbildning Tabell 7 Pedagogisk utbildning för lärare gemensamt för universitetet Vetenskapsområde Antal lärare som genomgått pedagogisk utbildning Hum-Sam Medicin Natur Totalt Tabell 9 Särskilda åtagande m.m hst hpr hst hpr hst hpr Basår Uppdragsutbildning möten mellan forskare/forskningsrön och praktiker, sprida lärande exempel på utvecklingsarbete, skapa mötesplatser/erfarenhetsutbyten, utvecklingsprojekt samt professionsutveckling för lokala lärarutbildare. Under året har GRUC erbjudit forskarmöten och seminarier med bl.a. följande innehåll: läs- och skrivutveckling på dator, nationell utvärdering av grundskolan, internationellt samarbete samt betyg och bedömning. Professionsutveckling i form av Steg 1- utbildning har erbjudits lokala lärarutbildare inom Stenungsunds, Tjörns, Orusts, Kungälvs och Göteborgs kommuner. Pedagogisk utbildning av lärare Tabell 8 Antal lärare som genomgått handledning Vetenskapsområde Antal lärare som genomgått handledning Hum-Sam Medicin Natur 0 8 Totalt Den pedagogiska fortbildningen för lärare sker i olika former. Utbildning anordnas gemensamt för universitetets anställda där totalt 287 lärare deltagit, varav 65 av dem i vetenskaplig handledning, se tabell 7 och 8. Därutöver genomför såväl institutioner som fakultetsnämnder fortbildning för lärare i form av kurser, seminarier och pedagogiska forum. Vid samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden finns sedan några år en pedagogisk utvecklingskommitté. Under år 2005 genomfördes pedagogiska seminarier varannan månad där personer deltog och en utbildningsdag under våren med 20-tal deltagare. Utbildningsvetenskaplig fakultetsnämndens handledare deltar inledningsvis i den universitetsgemensamma utbildningen, som därefter har följts upp av interna seminarier där deltagarna själva utformat innehåll efter aktuella behov. Inom Sahlgrenska akademin har ett stort antal kurser och seminarier erbjudits lärare i grundutbildning och handledare i forskarutbildning. Sammanlagt 196 personer deltog år Exempel på kurser är processhantering i omvårdnadshandledareutbildning, handledning i klinisk utbildning, studentaktivering och gruppundervisning, feedbackmetodik för handledare, vetenskaplig handledning. Konstnärliga fakultetsnämnden har under året anordnat en kurs i konstnärlig högskolepedagogik där sex lärare deltagit. Dessutom har en utbildning för handledare i forskarutbildning genomfört med tre halvdagar och ett fyradagars-seminarium. IT-universitetets fakultetsnämnd har anordnat en kurs för programledare och lärare under rubriken Lärandemål och betygskriterier som relaterar till Bolognaanpassningen, där 15 lärare deltog. Särskilda återrapporteringskrav Basår, kombinationsutbildning, uppdragsutbildning Under 2005 har 92 helårsstudenter och 72 helårsprestationer, se tabell 9. Basår har anordnats till följande program: biologi, molekylärbiologi, naturvårdsbiologi, geovetare, marin utbildning, Göteborgs universitet årsredovisning

27 grundutbildning miljövetenskapligt, receptarie, naturvetenskaplig problemlösning, fysik, kemi, matematik, datavetenskap, biomedicinsk analytiker, rangerprogrammet och lärarprogrammet. Under året deltog 77 personer i kombinationsutbildningen. Inga särskilda kurser har anordnats. Tre fjärdedelar av kurserna, som kombinationsstudenter har registrerats på, tillhör lärareutbildningen. Övriga är i huvudsak kurser inom vård- och omsorg. Totala intäkter för uppdragsutbildning under år 2005 är tkr och antal helårsstudenter har varit 544, se tabell 9. Hantverksskolan i Mariestad, DaCapo Under året har all utbildning vid Hantverksskolan DaCapo i Mariestad integrerats i universitetets verksamhet. Två treåriga utbildningsprogram, med inriktning mot bygghantverk respektive trädgårdshantverk, har tagit plats i universitetets ordinarie kursutbud. Antagning av nya studenter till de två programmen har genomförts med ett alternativt urvalsförfarande, som tar hänsyn till de sökandes hantverkskunskaper och yrkeserfarenheter. Detta har krävt särskilt tillstånd från Högskoleverket som beviljats för en försöksperiod på tre år. Samtidigt som de nya utbildningsprogrammen kommit igång har de studenter, som startade sin utbildning somfriståendekurs under 2003 och2004, slussats in i en tydligare och stabilare utbildning. Den examensordning som fastställts av institutionsstyrelsen ger möjlighet till en kandidatexamen i kulturvård med inriktning mot bygghantverk respektive trädgårdens hantverk och design även för dem som gått fristående kurser eller utbildningar inom KY-systemet. En viktig fråga under året har varit det avtal mellan fakulteten och Mariestads kommun som skall reglera formerna för ett samarbete som dels gäller lokaler och personal men som också omfattar en projektverksamhet där den för hantverksutbildningarna nödvändiga tillämpningsverksamheten kan genomföras. Avtalet är nu klart för underskrift. Mariestads kommun skall enligt detta avtal tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för verksamheten. Iordningsställandet av lokaler och utrustning har bl.a. möjliggjorts av det omfattande stödet från EUmål 2 som hantverksskolan erhållit sedan Under 2005 har detta stöd dels använts till nya investeringar i utrustning och dels för att utreda och förbereda en flyttning av DaCapos verksamhet. De nya lokalerna och anläggningarna kommer att ge DaCapo en central plats mitt i Mariestad. Detta kommer att ge universitetet bättre möjligheter att utveckla universitetsetableringen med nya verksamheter. För en kvalificerad utbildning och forskning i hantverk måste det finnas möjligheter för studenter och lärare att utöva sina färdigheter i tillämpat hantverk. Tillämpningar kan finansieras med projektmedel men det behövs också en mer kontinuerlig, av utbildningsinstitutionen kontrollerad, verksamhet. Under 2005 har projekt genomförts på uppdrag av Statens fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan m.fl. men såväl Länsstyrelsen i Västra Götaland, Regionutvecklingsnämnden i Västra Götaland och Mariestads kommun har bidragit med medel till tillämpningsverksamhet i olika former. Hantverksutbildningarnas integration i Göteborgs universitet är en process som krävt stöd från flera olika håll. Genom stöd från Mariestads kommun och Riksantikvarieämbetet och extra medel från universitet till utbildningarna har verksamheten vid Hantverksskolan DaCapo i sin helhet under 2005 börjat hitta sina former med goda möjligheter till en utveckling av verksamheten med nya kurser, utbildningsprogram och samverkansprojekt. Det finns många idéer och kontakter, med olika institutioner vid universitetet, med sektorn och med yrkesorganisationer inom respektive inriktning. De kontakter som inletts under året skapar mycket goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen under Bland annat har Mariestads kommun initierat en utredning, som genomförs av institutionen för pedagogik, för 26 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

28 grundutbildning Tabell 10 Ekonomisk redovisning av ALF-ersättning 2005 (belopp i mkr) Erhållen ALF-ersättning enl. regleringsbrev 367,7 Grund- Forskning Summa utbildning Personalkostnader 42,8 153,0 195,8 Lokalkostnader 10,0 31,0 41,0 Övriga driftkostnader 8,5 122,4 130,9 Saldo Summa 61,3 306,4 367,7 Tabell 11 Ekonomisk redovisning av TUAersättning 2005 (belopp i mkr) Erhållet TUA-anslag enl. regleringsbrev 59 Totalt Personalkostnader 30,8 Lokalkostnader 12,9 Övriga driftkostnader 12,9 Saldo 2,4 Summa 59,0 att undersöka förutsättningarna för en utbildning av personer med utvecklingsstörning i anslutning till hantverksutbildningarna som fått arbetsnamnet Högskola för långsamt lärande. Kontakter och nätverk är både nationella och internationella. Bland internationella kontakter kan nämnas att DaCapo under året har tagit emot studenter inom Nordplus- och Erasmusnätverken. DaCapo medverkade i en workshop inom den europeiska organisationen Wooden culture i Rumänien. Därutöver har ett samarbete inletts med organisationen National Trust i England. För att ge utbildning i hantverk på universitetsnivå krävs kompetenta lärare som uppfyller höga krav på yrkeskicklighet. En rekrytering som enbart förlitar sig på gängse akademisk meritering är därför inte tillräcklig så länge forskarutbildningen och forskningen i hantverksdisciplinerna är under utveckling. Arbetet med att definiera kriterier för rekrytering och anställning av lärare och forskare pågår. Under år 2005 har emellertid två lektorer anställts och en gästprofessur med inriktning mot park- och landskapsvård inrättats. Läkarutbildningen och medicinsk forskning samt tandläkarutbildningen Läkarutbildningen har registrerat 489 helårsstudenter under vårterminen2005 och405 under höstterminen I enlighet med avtalet mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården redovisas i tabell 10 ALF-ersättningens fördelning på grundutbildning och forskning samt hur användningen av ersättningen fördelats på personalkostnader, lokalkostnader och övriga kostnader. Antal nybörjare år 2005 på tandläkarutbildningen var 68, registrerade helårsstudenter under vårterminen 159 och under höstterminen 132. För år 2006 planeras en omfattning av totalt 284 helårsstudenter. I enlighet med avtal, som har giltighet från och med 2005, mellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården redovisas i tabell 11 TUA-ersättningens fördelning på personalkostnader, lokalkostnader och övriga kostnader. I både tabell 10 och 11 framgår under posten Saldo hur mycket av ersättningen som överförs från 2005 till Underlag till redovisningen har lämnats av Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet har ett heltäckande regionalt samarbetsavtal, som omfattar hela det hälsovetenskapliga området. Samarbetet sker i fyra samarbetsorgan, där parterna har fyra ledamöter vardera. Medi-SAM behandlar tillämpningen av ALF-avtalet, Odont-SAM behandlar tillämpningen av TUA-avtalet och Vård-SAM tillämpningen av avtalet om kliniska utbildningsplatser avseende de f.d. vårdhögskoleutbildningarna. Göteborgs universitet årsredovisning

29 grundutbildning Därutöver omfattar uppgifterna alla gemensamma forsknings-, utvecklings- och utbildningsfrågor inom det medicinska, odontologiska respektive vårdvetenskapliga vetenskapsområdet. Hälso-SAM är ett övergripande organ för mera omfattande och principiella frågor. Parterna i den reglerade samarbetsorganisationen inom det regionala samarbetsavtalet har överenskommit att avsätta medel för gemensamma strategiska satsningar på läkarutbildning och klinisk medicinsk forskning, målet är tkr. En del av de avsatta medlen har under 2005 använts bl.a. till studentrelaterade lokaler vid sjukhusen. Parterna är överens om att under 2006 dels satsa på att förstärka forsknings- och kompetensmiljöer, dels till att samorda basmedicinsk och klinisk utbildning och forskning. Aktuella områden är medicinsk/ klinisk genetik samt vaccinologi/immunologi/ reumatologi. En äldre satsning, som bör nämnas utgörs av anställningar, som gör det möjligt att förena specialiseringstjänstgöring med forskarutbildning. Specialpedagogutbildningen/specialpedagogiskt innehåll i lärarutbildningen Göteborgs universitet har tillsammans med övriga högskolor under år 2005 påbörjat en kartläggning av det specialpedagogiska innehållet för alla lärarutbildningar i syfte att få underlag för fortsatt utveckling av inriktningar och specialiseringar inom det specialpedagogiska området. I första skedet sker en analys av förekomsten av specialpedagogik inom allmänt utbildningsområde, förekomsten av inriktningar med huvudsakligt specialpedagogiskt innehåll, specialiseringar som rubriceras specialpedagogiskt, förekomsten av fristående kurser med specialpedagogiskt fokus och särskilt inom magisterprogram samt i vilken mån funktionshindret utvecklingsstörning och undervisning i särskola beaktas i det allmänna utbildningsområdet. Under år 2005 har 359 personer studerat på specialpedagogiska programmet. Antal studenter på inriktningen social och kognitiv var 237. Kostnaden för universitetet för utvecklingsinsatsen har varit kr. Särskild lärarutbildning Göteborgs universitet medverkar tillsammans med universiteten i Karlstad och Umeå, Lärarhögskolan i Stockholm samt högskolan i Jönköping och Malmö högskola i det nationella projektet Särskild lärarutbildning (SÄL). Projektet leds av en gemensam ledningsgrupp med representanter från deltagande lärosäten och Sveriges Kommuner och Landsting. Ansvaret för den nationella samordningen har Göteborgs universitet. Projektet skall vara avslutat Under 2005 startades ett nytt SÄL-projekt, benämnt SÄL III-projektet. Detta projekt har samma grundstruktur som det tidigare projektet (numera benämnt SÄL II-projektet), men vänder sig enbart till blivande lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan. Deltagande lärosäten är desamma som i SÄL II-projektet samt Luleå tekniska universitet och högskolan i Dalarna. För den nationella samordningen svarar Malmö högskola. Projektet skall vara avslutat Syftet med projekten är att minska bristen på behöriga lärare i skolan och målgruppen är personer som redan är anställda och verksamma i skolan. Undervisningen sker på distans, halvfart och är helt IT-baserad. Under 2005 antogs de sista studenterna till SÄL II-projektet. Totalt under år 2005 har 375 helårsstudenter och 342 helårsprestationer registrerats vid Göteborgs universitet varav 67 studenter är nyantagna. Inom SÄL III-projektet startade en första antagningsomgång sin utbildning Den omfattade 30 studenter. 28 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

30 forskning Ekonomiskt resultat Universitetets forskningsverksamhet omsluter mkr under budgetåret, en ökning av kostnadsomslutningen med drygt 4 procent jämfört med Härav avser 170 mkr uppdragsverksamhet. Årets kapitalförändring inom forskning och forskarutbildning redovisar ett överskott på nästan 3 mkr, att jämföra med ett underskott på 7 mkr för föregående år. Den anslags- och bidragsfinansierade forskningsverksamheten redovisar ett överskott på drygt 17 mkr. Det ekonomiska resultatet för verksamheten påverkas av redovisat underskott i donationsförvaltningen på 17 mkr och av det positiva resultatet för Holdingbolaget på 0,6 mkr. Den uppdragsfinansierade forskningsverksamheten redovisar ett överskott på 2,6 mkr. Det ekonomiska resultatet redovisas per vetenskapsområde i tabell 21. Inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området redovisas ett underskott på drygt 21 mkr. Detta förklaras främst av ett för stort intag till forskarutbildningen under 2003 och 2004 och på kostnader för rekryteringsanställningar. Inom det medicinska vetenskapsområdet redovisas ett underskott på 8 mkr. Detta beror främst på det negativa resultatet inom donationsförvaltningen. Inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet redovisas ett överskott på nästan 32 mkr. Överskottet förklaras främst av åtgärder på grund av tidigare års underskott. I slutet av resultatredovisningen finns en översikt av det ekonomiska utfallet för forskningsverksamheten per vetenskapsområde för perioden Mång- och tvärvetenskaplig forskning Göteborgs universitet har genom sin bredd och mångfald unika möjligheter till samarbete över ämnesgränser och fakultetsgränser. Mångfalden har skapat samverkan som också utvecklats vidare till samverkan med andra lärosäten och andra länder. Centrumbildningar är ofta en följd av att forsknings- och forskarutbildningssamverkan har utvecklats i sådan omfattning att mer ordnade former krävs för att gå vidare. Floran av centra ökar varje år liksom ämnesöverskridande forskarskolor. Under år 2005 har t.ex. doktorander antagits till den nyinrättade forskarskolan i utbildningsvetenskap, som ligger inom det universitetsgemensamma området lärarutbildningsanknuten forskning och forskarutbildning. Universitetet har inte tillförts extra anslag för den verksamheten. Att definiera begrepp som mångvetenskap och tvärvetenskap innebär inte att definitionen överensstämmer med den grund på vilket ett forskningsprojekt bildas eller utvecklas. I många sammanhang kan båda definitionerna tillämpas. Göteborgs universitet lämnar följande definition: Mångvetenskaplig forskning är forskning från olika discipliner och miljöer som tillsammans och i växelverkan stimulerar intresset för forskningens utveckling. Tvärvetenskaplig forskning är ämnesövergripande forskning, som stimulerar samarbete och forskarutbyte mellan forskare från olika vetenskapliga discipliner kring ett särskilt ämne och angriper ett ämne från olika håll och med olika forskningmetoder. Fakultetsnämnderna inom Göteborgs universitet arbetar varje år för att skapa bättre villkor för mång- och tvärvetenskap. Humanistiska fakultetsnämnden stödjer i linje med detta ett antal tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Till språkteknologisk forskning har nämnden beviljat närmare en miljon kronor i syfte att utveckla problemområden där en integration mellan språkforskning och historisk-filosofiska ämnena prioriteras. Satsningen har redan lett till positiva effekter. Den särskilda satsningen på genusforskning har genom ämnets tvärvetenskapliga profil en gynnsam effekt på integrativa processer. Fakultetsnämndens struktur- och strategigrupp arbetar med att anpassa verksamheten till framtida utmaningar. Göteborgs universitet årsredovisning

31 forskning En stående punkt i samhällsvetenskapliga fakultetens strategiplan har sedan år 2000 varit samverkan över institutions-, fakultets- och lärosätesgränser. Flera centrumbildningar återfinns inom nämndens område. Strategiska medel har satsats för att främja samverkan och mångvetenskap, bl.a. i forskarutbildningen och genom samfinansiering av forskning över fakultetsgränser. Särskilda medel utlyses till projekt med villkor att samverkan sker mellan minst två institutioner och helst över fakultetsgränser. Forskningen inom den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden är i sig både mångoch tvärvetenskaplig. Särskilda åtgärder har inte vidtagits eftersom det finns en lång tradition av detta. Bland forskarna finns en rad discipliner företrädda som pedagogik, psykologi, historia, vetenskapsteori, språk, religionshistoria, matematik, biologi etc. Hela konstruktionen av Sahlgrenska akademien utgör ett underlättande för mång- och tvärvetenskaplig forskning. Under år 2005 har akademin arbetat fram en ny organisation med bildandet av storinstitutioner som skall underlätta den mång- och tvärvetenskapliga forskningen inte minst genom att samtliga institutioner rymmer flera discipliner och spänner över olika områden. Doktorander har en huvudhandledare från sin institution men dessutom en eller flera bihandledare som representerar andra discipliner. Lektorer involveras i flera centrumbildningar och andra typer av tvärvetenskaplig forskarsamverkan och ett mål inom akademin är att samtliga lektorer skall involveras. Själva utgångspunkten för forskning inom den konstnärliga fakultetsnämnden och den konstnärligt kreativa forskningen är såväl mångsom tvärvetenskaplig. Inom GOArt bedrivs sedan över ett decennium sådan forskning kring ett flertal aspekter av orgelmusik och orgelbyggeri. Inom ämnena musik, teater, opera, fri konst, litterär gestaltning, foto och film bedrivs forskning som inom Göteborgs universitet sedan länge betecknats som konstnärligt kreativ, dvs. en form av praxisbaserad forskning som gränsar till det som Vetenskapsrådet betecknar och stödjer som konstnärligt utvecklingsarbete. Naturvetenskapliga fakultetsnämnden har under året gjort strategiska satsningar för utveckling av institutions- och fakultetsövergripande forskningsmiljöer. Ett fåtal prioriterade program får fortsatt strategiskt stöd under en period av tre till fem år. En andra omgång av denna satsning inleds under år IT-universitetet är lokaliserat nära och samverkar med företag inom Lindholmen Science Park och har som uppdrag att bedriva tvär- och mångvetenskaplig forskning med anknytning till IT-fokuserad forskning. Forskningen pågår och utvecklas genom universitetsgemensamma projekt i samverkan med andra fakultetsnämnder och Chalmers såväl som med företag, bl.a. med Volvokoncernen. Läraranknuten forskning och forskarutbildning Samtliga fakultetsnämnder deltar i lärarutbildningen och de flesta av dem driver egna projekt eller samverkar med andra nämnder och högskolor. År 2004 inrättades en fakultetsgemensam forskarskola i utbildningsvetenskap organiserad genom centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL). Därigenom skapades möjligheter att tillvarata och stärka den befintliga forskningen och forskarutbildningen inom redan etablerade områden, som är relevanta för lärarutbildningen. För attstimulera utvecklingen avsattes särskilda medel till temakoordinatorer med uppgiften att utveckla miljöer för utbildningsvetenskaplig forskning. Under år 2005 har ett antal doktorander antagits till forskarskolan. Doktoranderna antas till forskarutbildning vid respektive fakultetsnämnd, som inför antagningenhar inrättatnyaforskarutbildningsämnen. Sammanlagt 27 doktorander har antagits under år 2005, 18 kvinnor och 9 män. 15 av dem har extern finansiering. 30 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

32 forskning Tabell 12 Nyrekryterade professorer Andel kvinnor i procent. Vetenskapsområde 2005 % kv % kv % kv % kv Hum-sam 15 33% 14 50% 11 18% 13 15% Medicin 9 22% 14 29% 19 16% 12 33% Naturvetenskap 9 22% 6 0% 8 38% 13 0% Totalt 33 27% 34 32% 38 21% 38 16% Jämställdhet Rekrytering och befordran av lärare Könsfördelningen totaltmellan tvåav vetenskapsområdena är relativt jämn vid jämförelse av antal heltidsekvivalenter. Inom det medicinska vetenskapsområdet är 70 procent av de anställda kvinnor. Däri ingår även området vårdvetenskap. Som tidigare dominerar kvinnorna bland teknisk, administrativ och bibliotekspersonal. Regeringen har givit universitetet mål för andelen kvinnor bland nyanställda professorer. Under perioden skall minst 28 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. Utfallet under år 2005 är 27 procent, se tabell 12. Fördelning av kvinnor och män för de olika personalkategorierna framgår av tabell 13. Redovisning av antal forskarassistenter och biträdande lektorer återfinns under avsnittet Kompetensförsörjning. Sahlgrenska akademin framhåller svårigheterna med att styra vem som befordras och vem som får en utannonserad anställning. Styrande är i stället regler för statliga anställningar och specialregler för hur lärare skall tillsättas. Vid lärartillsättningar inom akademin medverkar jämställdhetsombuden under hela rekryteringsfasen. Långsiktigt mål vid naturvetenskapliga fakultetsnämnden är att minst 40 procent av lärarna ska vara kvinnor. För att nå målet har nämnden bedömt att andelen kvinnor bör vara minst 50 procent vid nyrekryteringar av professorer, lektorer och forskarassistenter under åren En handlingsplan för en mer jämställd framtida rekrytering av forskarassistenter ska utarbetas under år Vid humanistiska fakultetsnämnden är minst 40 procent män/kvinnor bland de olika lärarkategorierna med undantag för professorer. Där är andelen kvinnor 30 procent. Vid rekrytering av lärare tillämpar nämnden i vissa ämnen positiv särbehandling och har också med jämna mellanrum avsatt medel för kvinnliga lärares befordran. På kort sikt har det inte gett något påfallande resultat. Konstnärliga fakultets- Tabell 13 Personal per vetenskapsområde (heltidsekvivalenter per oktober). Andel kvinnor i procent. Personalkategorier Hum-sam % kv Medicin % kv Natur % kv Övrigt % kv Totalt % kv 2004 % kv 2003 % kv Professor % % % 1 0% % % % Lektor % 76 55% 71 29% % % % Adjunkt % 77 95% 6 24% % % % Forskarassistent 28 50% 26 65% 37 35% 91 48% 87 48% 73 47% Doktorandanställning % % % % % % Annan undervisande och forskande personal % % % 11 48% % % % Teknisk, administrativ och bibliotekspersonal % % % % % % % Totalt % % % % % % % Externfinansierade adjungerade professorer är ej medtagna under år Göteborgs universitet årsredovisning

33 forskning nämnden tillämpar positiv särbehandling vid rekrytering där det underrepresenterade könet får förtur vid likvärdiga meriter. IT-universitetet beaktar kraven på företräde åt underrepresenterat kön vid nyanställning som doktorand- och forskarassistent. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden avsatte medel under år 2005 för att möjliggöra för kvinnliga lärare och forskare att meritera sig vetenskapligt för de högsta lärarbefattningarna. Fem anställda har genom tre månaders heltidstjänstgöring kunnat ägna sig åt forskningsinriktad kompetensutveckling. Andelen kvinnor bland lärare inom utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden är hög, procent förutom bland professorer. Andelen kvinnor bland nyantagna docenter ökar stadigt varför nästa generations professorer i högre grad bör att vara kvinnor. Mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare Universitetets jämställdhetsplan omfattar perioden I planen har konkreta mål för jämställdhetsarbetet formulerats med särskilda rekryteringsmål för lärare. I planen anges även vem som på respektive nivå är ansvarig för att målen skall uppnås. Mål vid nyrekrytering av professorer är att minst en tredjedel skall vara kvinnor. För övriga lärarkategorier är inga nyrekryteringsmål formulerade. I stället fastställs att minst 40 procent av lektorerna skall vara kvinnor år 2006 och att antalet rekryteringstjänster skall öka kraftfullt bl.a. som ett led att öka jämställdhet. Jämställhetsplanen kommer att omarbetas under år 2006 och då innehålla mål för nyrekrytering enligt krav i regleringsbrev. Rekrytering till ledningsuppdrag och representation i viktiga organ Andelen kvinnor bland dekaner, prefekter och föreståndare har varit förhållandevis jämn under den senaste treårsperioden. Av totalt 49 prefekter år 2005 var 22 kvinnor, se tabell 14. Flera fakultetsnämnder stimulerar aktivt en ökad rekrytering av kvinnor till ledningsuppdrag och representation i viktiga organ. Sahlgrenska akademin har i samband med en omorganisation rekryterat nya prefekter under år Målsättningen var att minst 40 procent av prefekterna skulle vara kvinnor och slutresultatet blev en tredjedel. Akademin avser att öka arbetet med att identifiera och kompetensutveckla kvinnor som är intresserade av att åta sig ledaruppdrag. Könsfördelningen bland studierektorer var jämn. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden har vidtagit särskilda åtgärder, bl.a. genom seminarier, för att motivera kvinnor att åta sig ledarskapsuppdrag. Nämnden bedriver också ett lokalt pilotprojekt inom ramen för det nationella chefs- och ledarförsörjningsprojektet IDAS och har särskilt bevakat att både män och kvinnor åtar sig ledande uppdrag. Naturvetenskapliga fakultetsnämnden har initierat särskilda insatser för att förändra obalansen mellan könen i alla viktiga kommittéer och beslutande organ. Ordföranden i lärarförslagsnämnder har uppmanats att särskilt beakta jämställdhetsfrågor vid utseende av opponent och ledamöter i betygsnämnder. Vid konstnärliga fakultetsnämnden har t.ex. GOArt som mål att ledningsuppdrag och jämställdhetsuppdrag skall vara meriterande vid anställning och lönesättning. Tabell 14 Antal dekaner, prefekter och föreståndare män kvinnor totalt män kvinnor totalt män kvinnor totalt Dekaner Prefekter Föreståndare Göteborgs universitets årsredovisning 2005

34 forskning Stimulera och främja jämställdhetsarbetet och hur jämställdhet och genusperspektiv ingår i utbildningen För att främja jämlikhets- och jämställdhetsarbetet och för att skapa väl fungerande rutiner för genomförande, uppföljning och utvärdering av jämställdhetsarbetets målsättningar och handlingsplaner har Göteborgs universitet under år 2005 genomfört en omorganisation av jämställdhets- och likabehandlingsfrågornas centrala hantering. Rektor tillsatte ett särskilt rektorsråd för jämställdhets- och jämlikhetsfrågorna. En gemensam kommitté i jämlikhetsoch jämställdhetsfrågorna inrättades som fått till uppgift att samordna arbetet med jämställdhet och jämlikhet inom Göteborgs universitet samt att ge rektor och styrelse råd i dessa frågor. Kommittén är sammansatt av ledamöter från samtliga fakultetsnämnder och universitetsbiblioteket samt av studentrepresentanter. Ledamöternaär ordinarieledamöter i respektive fakultetsnämnd. Kommitténs ordförande är det av rektor utsedda rektorsrådet. Ett förslag till nya universitetsgemensamma handlingsplaner för jämställdhet för personal och likabehandlingsfrågor för studenter har utarbetats under år 2005 och dessutom en utbildning för fakultetsnämndernas och institutionernas ombud i jämlikhets- och jämställdhetsfrågor. Den första utbildningsomgången sker under år Fakultetsnämnderna har därutöver bedrivit dels ett kunskapsutvecklingsarbete i jämställdhets- och genusfrågor dels ett aktivt och praktiskt jämställdhetsarbete. Grundutbildningsrådet vid Sahlgrenska akademin har som långsiktigt mål att aktivt verka för att könsperspektivet integreras i all grundutbildning, liksom att det ges utrymme i akademins undervisnings- och examinationsformer. Under året har verksamheter initierats som syftar till att öka kompetensen bland lärare om hälsa ur ett genusperspektiv. Tandhygienistprogrammet vid Sahlgrenska akademin har infört jämställdhetsperspektiv i utbildningen, dels som stöd för studenterna, dels som kompetensutveckling för lärarna inom programmet. Genusperspektivet skall också beaktas i samtliga forskningsprojekt som inkluderar försökspersoner, när detta är tillämpligt. Ansvaret för jämställdhetsarbetets genomförande och uppföljning har följt linjeorganisationen med linjechefer, jämställdhetsombud och studentrepresentanter. Seminarium om jämställdhet och genus har genomförts och jämställdhetsfrågor har ingått i ledarutveckling för akademins prefekter. Konstnärliga fakultetsnämndens jämställdhetsombud har haft regelbundna möten med fakultetsledningen. Fakulteten genomför varje år en Genusdag för anställda och studenter. Enheter inom nämndens område har därutöver genomfört utbildnings- och kunskapsutvecklingsinsatser. Genusperspektivet ingår i forskning och undervisning och har genomgående varit utgångspunkt för en lång rad student- och forskningsprojekt vid fakulteten. Jämställdhetsansvariga vid den humanistiska fakultetsnämnden har arrangerat halvdagsseminarier om jämställdhetsfrågor. Inom enheter vid nämnden diskuterades genusperspektiv i beredningen av nya kursplaner och i samband med revideringen av äldre. IT-universitet informerade både studenter och anställda om jämställdhetsarbetet via hemsida och nyhetsbrev. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden har varje år avsatt medel till aktivt jämställdhetsarbete. Vid varje nämndsammanträde har återrapporterats löpande från både centralt och lokalt jämställdhetsarbete. Beslut om nya litteraturlistor har beaktat genusperspektivet. Vid den utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden har jämställdhetsombuden aktivt verkat på institutionerna med att bevaka kursplanearbete och genusfrågor i undervisningen. För särskild redovisning av Institutionen för genusvetenskap, Nationella sekretariatet för genusforskning, Nordicom och Tjärnö marinbiologiska station hänvisas till avsnittet Vissa enheter. Göteborgs universitet årsredovisning

35 forskarutbildning Universitetsstyrelsen har beslutat om en långtgående delegation av ansvar för utbildning och forskning till de åtta fakultetsnämnderna samt till utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning. I ansvaret ingår, i enlighet med vad som åläggs universitet och högskolor, att erbjuda forskarutbildning av hög kvalitet och att utbildningen skall förbereda för en karriär såväl inom som utanför högskolan. Därutöver skall effektiviteten öka. Som universitetet framfört vid flera tillfällen har inte forskarutbildningen tillförts nya resurser på flera år samtidigt som högskoleförordningen ålägger universitetet att finansiera antagna doktorander och tillhandahålla kvalificerad handledning och undervisning. Universitetet har även framfört att relationen mellan anslag till grundutbildning och anslag till forskning och forskarutbildning är mer balanserad här jämfört med andra universitet av jämförbar storlek. Fakultetsnämnderna försöker trots det att hela tiden höja kvaliteten och effektiviteten ofta med hjälp av andra resurser än de anslag som tillhandahålls. Sökandet efter andra tillgängliga resurser tar dock stor del av den tid som annars skulle kunna användas till utbildning och forskning. Här nedan beskrivs hur universitetet arbetat för att uppnå regleringsbrevets mål och vilka åtgärder som vidtagits. Fakultetsnämndsvisa råd/ledningsgrupper, med representanter för doktorander, fakultetsledning, koordinatorer och handledare samordnar, utvecklar och följer upp forskarutbildningen inom nämndernas område. Inom universitet initierades under år 2005 en systematisk jämförande studie av forskarutbildning vid ett tiotal institutioner. För några institutioner sker jämförelsen med andra lärosäten. Studien skall leda till att institutionerna i början av år 2006 formulerar handlingsplaner för en förbättrad forskarutbildning. Flertalet fakultetsnämnder har infört obligatoriska introduktionsavsnitt i forskarutbildningen. Avsikten är att ge information om utbildningens uppläggning, krav och det regelverk som styr och samtidigt ge förutsättningar för doktorander att skapa ett kontaktnät för att uppnå en gruppkänsla över ämnesgränser. Vid utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden har under ett par decennier en modell utvecklats där en grupp doktorander antas samtidigt, ca tio, och gemensamt genomgår en introduktionskurs. Nämnden anser att ett väsentligt verktyg för kvalitetssäkringen är det sätt på vilket doktoranderna antas, introduceras till utbildningen och följs upp under utbildningens gång. Ett administrativt stöd på fakultetsnivå har inrättats för att doktoranderna skall veta vem de skall vända sig till med olika frågor, vilket är ännu en åtgärd som bidragit till kvalitetsbefrämjande tydlighet i forskarutbildningen. Doktorander har normalt en eller två biträdande handledare, som samtidigt ger nya lärare möjlighet att få en inskolning i handledarfunktionen. Ett utbud av kurser inom forskarutbildningen erbjuds sedan många år såväl gemensamt inom fakultetsnämnder som gemensamt för flera nämnder. Utbyten med lärosäten i andra länder är viktig del i forskarutbildningen och ökar i omfattning varje år. Andra referenser för att jämföras med internationell nivå är genom rekrytering av opponenter. Vid den humanistiska fakultetsnämnden har t.ex. närmare hälften av opponenterna vid 2005 års disputationer kommit från utländska lärosäten. Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden erbjuder samtliga forskare/handledare varje termin att utveckla kurser i olika former för att hela tiden spegla den pågående vetenskapliga verksamheten inom fakulteten. Sahlgrenska akademin har beslutat att inrätta en nytt råd för forskarutbildningsfrågor som skall skapa akademigemensamma regler för forskarutbildningen. Målet är att utnyttja akademins breda kompetens för handledning, kurser, kommunikation och examination. Forskarutbildningen har organiserats i åtta basblock vilka utgör en obligatorisk grund för forskarstudier. Utbudet av kurser har kompletterats för att anpassas till fakultetsnämndens övergripande mål. För att öka effektiviteten har 34 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

36 forskarutbildning rådet skapat nya rutiner för antagning, utvecklat handledarrollen samt infört återkommande karriärplanering under forskarutbildningen. I slutet av år 2004 inrättades en forskarskola i utbildningsvetenskap och som under år 2005 antagit doktorander. Forskarskolan beskrivs under rubriken Forskning, avsnittet om Läraranknuten forskning. Som förberedelser för verksamhet efter forskarutbildningen fortsätter fakultetsnämnderna att arbeta med mentorprogram, kontaktnät m.m.vid Sahlgrenska akademin har erbjudits kurser som Forskaren/entreprenören, Basal kurs i hälsoekonomi, Kommunicera din forskning samt Utvärderingsmetodik. Naturvetenskapliga fakultetsnämnden driver ett mentorprogram för 12 kvinnliga doktorander, där mentorerna kommer från näringsliv och offentlig förvaltning. Uttalat syfte är att stärka kvinnor i en utpräglad manlig struktur och att öka kontaktytorna mellan universitet och näringsliv. Nämnden har också initierat ett Alumniprojekt i avsikt att skapa ett professionellt och socialt nätverk för de som disputerat vid fakulteten. Inom naturvetskapliga fakultetsnämnden är en naturvetenskapligt orienterad högskolepedagogik obligatorisk som förberedelse för yrkesverksamhet inom universitet och högskolor. Vid IT-universitetet utvecklas och utnyttjas kontakterna med industridoktorander och deras chefer. Samtliga doktorander erbjuds kontakter med näringsliv och möjligheten att undervisa på grundutbildningen för att orientera sig om karriär efter forskarexamen. Som ett led i kvalitetsutvecklingen har humanistiska fakultetsnämnden genomfört en enkätundersökning riktad till samtliga som avlagt doktorsexamen under åren Enkäten utvisade att 70 procent av dem var anställda som lärare eller forskare vid universitet och högskolor. Ytterligare fem procent arbetade som forskare med andra arbetsgivare. Rapport från undersökningen publiceras i början av år Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden har genomfört satsningar på doktorandernas studiesociala situation för att trygga såväl finansieringen som arbetsmiljön. Implementeringen av beslutet om att begära in såväl finansieringsplan som individuella studieplaner har fortsatt under 2005 och goda rutiner har skapats. En enkät för att utreda disputerades erfarenheter och nyttan av utbildningen under perioden har samlats in och kommer att presenteras under år 2006 Naturvetenskapliga fakultetsnämndens forskarutbildningsberedning består av dekanus, samtliga studierektor i forskarutbildningen, tre doktorander utsedda av nämndens doktorandråd, en adjungerad lärare med ansvar för fakultetsgemensamma kurser samt en kvalitetsansvarig för forskarutbildningen. Beredningen har slutfört en översyn av studieplanerna och kommer att fastlägga gemensamma rutiner för redovisning av dessa samt för genomförande och rapportering av de årliga utvecklingssamtalen med doktorander. Konstnärliga fakultetsnämnden har utökat nämndens koordinatorstjänst från halv- till heltid och forskarskolans ledare från kvarts- till halvtid. Ett forskarutbildningsråd har bildats med dekanus, koordinator, forskarskolans ledare, samt representanter för handledare och doktorander. Regelbundna nyhetsbrev skickas till doktorander och handledare m.fl. Ett seminarium våren 2005 tog upp frågan hur doktorandernas situation vid institutionerna kan förbättras. Detta ledde till förslaget om att doktorander skall ha en del av tiden för undervisning eller institutionstjänstgöring för att lättare komma in i institutionsmiljön. Nämnden avser att utveckla forskarskolan till en mer tvärvetenskaplig forskarmiljö med regelbundna seminarier samt skapande av miljöer där forskare och doktorander möts kring gemensamma frågeställningar. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen I forskarutbildningen år 2005 deltog ca forskarstuderande där 57 procent var kvinnor. Göteborgs universitet årsredovisning

37 forskarutbildning Tabell 15 Nyantagna till forskarutbildning 2005, antal kvinnor inom parentes. Hum-sam Medicin Natur Totalt Nyantagna 138(78) 149(98) 53(22) 340(198) 374(220) 359(229) - varav med målsättning licentiatexamina 19(13) 30(21) 1(0) 50(34) 37(24) 35(27) Tabell 16 Forskarutbildningen - forskarexamina 2005, prognos inom parentes. Vetenskapsområde Antal Antal Antal Antal examina i Mål doktorsexamina doktorsexamina licentiat- forskarutbild / som inte som föregåtts examina 1 ningen (prognos) föregåtts av av omräknade licentiatexamina 1 licentiatexamina 1 enligt fotnot 2 Humanistisktsamhällsvetenskapligt (420) Medicinskt (430) Naturvetenskapligt (220) 1 Antal examina, utan omräkning 2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregåtts av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen och licentiatexamen räknas som en halv examen. Av de nyantagna var 58 procent kvinnor av totalt 340 personer. Fördelningen av de nyantagna med målsättning doktorsexamen respektive licentiatexamen framgår av tabell 15. Utfallet för antal examina i forskarutbildning i relationen till regeringens mål för perioden redovisas i tabell 16 och samtliga vetenskapsområden har år 2005 uppnått mer än en fjärdedel av målet. Universitetet gör därför bedömningen att målen kommer att nås men troligen inte överstigas. Forskarutbildningar med ojämn könsfördelning Den ojämna könsbalansen i grundutbildningen återspeglas inom forskarutbildningen. Doktorander inom utbildningsvetenskapliga och vårdvetenskapliga områdena är till 92 procent kvinnor. Däremot är könsfördelningen bland doktoranderna inom odontologiska och medicinska vetenskapsområden relativt jämn. Naturvetenskapliga fakulteten har genom ett pågående mentorsprogram för kvinnliga forskarstuderande sökt stärka de deltagande kvinnornas i den manliga akademiska strukturen. Programmet tillhandahåller verktyg som ska främja en framgångsrik forskarkarriär för kvinnorna. Vid humanistiska fakultetsnämnden antas allt fler kvinnor till forskarutbildningen, år 2005 utgör de 60 procent av de nyantagna. Inbrytningar har också börjat i ämnen med traditionellt manlig dominans, såsom filosofiämnena. Forskarutbildningens genomströmning I tabell 17 redovisas jämförelser mellan åren 2002 och 2004 för nettostudier i forskarutbildningen per vetenskapsområde. En viss ökning kan noteras för framför allt doktorsexaminas nettostudietid. Jämförelse mellan forskningsämnen visar att en ökning inom humanistisksamhällsvetenskapliga vetenskapsområdet fram- 36 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

38 forskarutbildning Tabell 17 Nettostudietid för de som tagit ut examen i forskarutbildningen bå 2002 och Vetenskapsområden dr ex lic ex dr ex lic ex Humanistisktsamhällsvetenskapligt 10 6,1 9,4 6,1 Medicinskt 6,7 5 5,6 3,8 Naturvetenskapligt 8,6 6,2 8,3 6,1 för allt härrör från en ökning inom ämnet humaniora/religionsvetenskap. Inom det medicinska området ökar nettostudietiden för alla ämnen men mest för ämnet vårdvetenskap. Ökningarna har sannolikt olika förklaringar. En kan vara att svårigheterna att finna finansiering inom humanistiska ämnen har ökat, vilket gör att doktorander inte har råd att bedriva heltidsstudier. Dessutom är man inom detta område oftast ensamförfattare och avhandlingarna är monografier. Det kan kräva mer av sammanhållen studietid än om doktorander arbetar i forskarlag där många medverkar i såväl forskning som artikelförfattande. Studiefinansiering i forskarutbildning Kravet att rapportera den totala omfattningen av medel som används för studiefinansiering i forskarutbildningen kom först i ett regeringsbeslut i mitten av redovisningsåret Universitetet har inte tekniska system anpassade för den rapporteringen och att utveckla nya tekniska anpassningar för krav som detta tar lång tid. Underlag för sammanställningen i tabell 18 har skett utifrån en bedömning av data från tekniska system för personaladministration, ekonomisk rapportering och studentregistreringar för forskarstuderande. Därtill har respektive fakultetsnämnd gjort en bedömning av finansiering för nämndens område. Samkörning mellan de studieadministrativa och personaladministrativa systemen i oktober 2005 visar att forskarstuderande ofta har mer än en anställning. Den anmälda aktivitetsgraden i studentregistret är en genomsnittlig bedömning för respektive halvår. Anställningens omfattning och den genomsnittliga aktivitetsgraden är emellanåt av olika omfattning. Där den forskarstuderande innehar flera anställningar finns problem med att avgöra vilken av anställningarna som skall tillgodoräknas forskarutbildningen. Analys av det ekonomiska utfallet för stipendier år 2005, kopplade till anslag respektive externa medel, visar att stipendier omfattar allt ifrån forskning, resestipendier, post-doc-anställningar till forskarutbildning. Stipendiets användningsområde är inte alltid tydligt. Bedömningen av stipendiemedel kopplade till forskarutbildningen har genomförts i samverkan med respektive fakultetsnämnd. I universitetets uppgifter ingår därför en avvägning av uppgifter från lönesystemet, ekonomiskt utfall, studentadministrativa system och fakultetsnämndernas bedömningar. Annan anställning innefattar anställningar som amanu- Tabell 18 Studiefinansiering i forskarutbildningen uppdelat på olika finansieringsformer och vetenskapsområden i mkr Finansieringsform Humanistisk- Medicinskt Naturveten- Summa samhällsveten- skapligt skapligt Anställning som doktorand Utbildningsbidrag Annan anställning vid lärosätet Stipendier 0 5,8 0,3 6 Summa varav anslagsmedel varav externa medel Göteborgs universitet årsredovisning

39 forskarutbildning ens, biträdande forskare, projektassistent och lärare. Forskarskolan i genomik och bioinformatik I forskarskolan ingår Chalmers, Göteborgs och Lunds universitet samt högskolorna i Halmstad och Skövde. Organisatoriskt är samtliga partnerskolor involverade i verksamheten genom att alla har representanter i forskarskolans styrelse. Denna sammanträder vanligtvis 4-5 gånger per år. Doktoranderna inom forskarskolan har två styrelserepresentanter. Även i den övriga verksamheten deltar partnerskolorna aktivt. Forskarskolan anordnar varje kvartal ett minisymposium Open Day in Genomics and Bioinformatics, som är öppet för alla intresserade. Ansvaret för denna aktivitet cirkulerar mellan de olika lärosätena och under 2005 anordnades denna dag av Chalmers, Lund och Göteborgs universitet. Totalt har tolv Open Days arrangerats sedan 2001 med totalt cirka 1000 deltagare. I samband med den årliga konferensen i Functional Genomics, arrangerades även en workshop där samtliga projekt inom forskarskolan presenterades och diskuterades. Alla doktorander och flertalet av handledarna deltog. I år anordnades denna workshop i samverkan med forskarskolan i genomik och bioinformatik som leds av Stockholms universitet. Forskarskolan har 25 forskarstuderande med full finansiering. I stort sett alla antogs under verksamhetsåret Under har även en ny typ av studenter antagits, associerade doktorander, där huvudsaklig finansiering Tabell 19 Antagna doktorander per vetenskapsområde vid forskarskolan i genomik och bioinformatik Vetenskaps- Antal antagna Antal antagna område ord. doktorander assoc.doktorander Totalt varav kv Totalt varav kv Naturvetenskap Medicin kommer från externa medel. För dessa studenter finansierar forskarskolan deltagande i arrangemang som t.ex. OPEN DAY, workshop, kurser, sommarskolan eller konferenser. Avsikten är att öka den kritiska massan för forskarskolan och att ytterligare bredda möjligheterna för fler att ta del av de mångvetenskapliga aktiviteterna. Doktorandernas examinationsämnen är ganska jämnt fördelade mellan teoretiska och experimentella vetenskaper. Flera av de doktorander som antogs tidigt i forskarskolan har nu nått halvvägs och en del av dessa har även tagit ut en licentiatexamen. Under 2005 antogs ytterligare sex associerade doktorander. Totalt innebär detta att skolan nu har 47 doktorander varav 24 är kvinnor. För närvarande sammanställs en halvtidsrapport kring verksamheten med bl.a. intervjuer av vissa doktorander och handledare samt en beskrivning av pågående projekt. Forskarskola i språkteknologi Forskarskolan i språkteknologi (GSLT) är en mångvetenskaplig forskarskola som inrättades i mars Ett särskilt samarbete mellan värduniversitet och partnerhögskolor regleras genom att minst två doktorander vid vardera partnerhögskola skall antas till forskarskolan, vilket har gjorts. Totalt är 37 doktorander antagna, varav nio får doktorandlön från annat anslag än GSLT. Av dessa kommer åtta från Göteborgs universitet, som är värduniversitet, två från Växjö universitet, två från högskolan i Borås, fem från Linköpings universitet, fyra från Uppsala universitet, sju från KTH, fyra från Stockholms universitet, två från högskolan i Skövde, en från Lunds universitet och två från Chalmers tekniska högskola. Alla partnerhögskolor är representerade i forskarskolans ledningsgrupp där även två doktorandrepresentanter ingår. Föreståndaren är anställd vid Göteborgs universitet och två bitr. föreståndare kommer från Växjö respektive Linköping. GSLT erbjöd nio kurser under året, alla i sam- 38 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

40 forskarutbildning Tabell 20 Antagna doktorander per vetenskapsområde vid forskarskolan i språkteknologi Vetenskapsområde Antal antagna doktorander Totalt varav kv Hum-sam Naturvetenskap 17 6 arbete med NGSLT (Nordic GSLT). NGSLT är ett nätverk för forskarutbildning i språkteknologi, finansierat av NordForsk och med Göteborgs och Helsingfors universitet som samordnare. Intensivundervisning på kurserna hölls under fyra veckor två per termin i Göteborg, och kursavslutning på olika lärosäten. I samband med intensivveckorna hölls även arbetsseminarier av doktoranderna, och seminarier med inbjudna talare (däribland industriseminarier). Under året arrangerades en retreathelg och en internkonferens för doktorander, handledare och lärare inom forskarskolan. Två GSLT-doktorander disputerade under 2005, båda kvinnor, och ytterligare sju doktorander beräknas disputera under Göteborgs universitet årsredovisning

41 forskarutbildning Tabell 21 Intäkter och kostnader för verksamhetsgrenen forskning/forskarutbildning per vetenskapsområde2005 Humanistiskt-sam Medicinskt Naturveten- Göteborgs Forskning/ hällsvetenskapligt vetenskaps- skapligt veten- universitet forskarutbildning vetenskapsområde område skapsområde totalt Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter m.m Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Saldo Utfall Varav uppdragsfinansierad forskar/forskarutbildning Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter m.m Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Transfereringar Erhållna medel Lämnade bidrag Saldo Utfall Göteborgs universitets årsredovisning 2005

42 kompetensförsörjning Arbetet med kompetensförsörjningen vid Göteborgs universitet utgår från verksamhetsplan för åren , verksamhetsuppdrag år 2005, jämlikhetsplan , jämställdhetsplan och måldokumentet Göteborgs universitet Underlaget för redovisningen av kompetensförsörjningen bygger dels på redovisningar från fakultetsnämnderna(motsv.), dels på universitetsgemensam redovisning och statistik. Kompetensförsörjningsarbetet vid universitetet tar sin utgångspunkt i verksamhetens huvuduppgifter och dess organisering. Universitetet vill, liksom tidigare, framhålla vikten av ett integrerat seende ur kompetensförsörjningsperspektiv mellan verksamhetens uppdrag, personal och ekonomiska resurser. Personal Vid Göteborgs universitet fanns personer anställda i oktober 2005 (5 254 oktober 2004), exklusive 133 externfinansierade adjungerade lärare. Av dessa är 57 procent kvinnor och 43 procent män samma fördelning som Fördelningen mellan anställda tills vidare och visstidsanställda är 56 procent respektive 44 procent. Också i detta avseende var fördelningen densamma år Personal- och lönekostnaderna uppgick till mkr för år 2005, vilket utgör 56 procent av universitetets totala omslutning (år procent och år procent). Personal- och lönekostnaderna har ökat med 25 mkr (1 procent) jämfört med år Ökningen mellan år 2004 och 2003 var 71 mkr (2,4 procent). Arbetet med att vidareutveckla den personalekonomiska uppföljningen har fortgått under Åldersstruktur Åldersstrukturen vid universitetet framgår av diagram 1. Medelåldern är 45 år för kvinnor och 46 år för män. De flesta anställda tillhör åldersgruppen år (29 %). Den höga medelåldern beror till en del på att verksamheten kräver personal med hög utbildningsnivå där kompetensuppbyggnaden sträcker sig över lång tid. Åldersgruppen 65 år och äldre omfattar 1,6 procent, vilket visar att rätten att arbeta till 67 år börjat påverka åldersstrukturen. Gruppen anställda 55 år och äldre omfattar således närmare 30 procent vilket innebär stora pensionsavgångar under den närmaste tioårsperioden. Totalt för universitetet kommer 46 procent av de tillsvidareanställda att pensioneras fram t.o.m beräknat på pensionsav- Procent K M Totalt Diagram 1 Åldersstrukturen vid Göteborgs universitet (oktober 2005) Göteborgs universitet årsredovisning

43 kompetensförsörjning gång vid 65 års ålder. Vad avser tjänstekategorier kommer 54 procent av universitetets professorer, universitetslektorer och universitetsadjunkter, dvs. personal som tillhör kategorin kärnkompetens, att avgå med ålderspension under perioden. Kulmen av pensioneringarna nås under de år som det tidiga 1990-talets stora årskullar kommer att vara sökande som studerande till universitetet. Universitetet har alltså ett stort behov av att rekrytera personal under det närmaste decenniet. Ledningskompetens, kärnkompetens och stödkompetens Vid Göteborgs universitet omfattar ledningskompetens dels ledningsuppdrag som dekan eller prefekt alternativt högskolerektor för en institution, dels ett antal chefstjänstemän. Kärnkompetens definieras som lärare (professorer, universitetslektorer, universitetsadjunkter, forskarassistenter), forskare och doktorander. Stödkompetens definieras som tekniska och administrativa befattningar. Den relativa fördelningen mellan kompetensgrupper liksom mellan kvinnor och män inom resp. kompetensgrupp visar endast små förändringar över tid. Tabell 22 Anställda vid universitetet fördelade efter kompetensgrupp åren (lokalt framtagen redovisning per oktober 2005) Kompetensgrupp Ledningskompetens 2% 2% 3% Kärnkompetens 64% 64% 64% Stödkompetens 33% 32% 33% Ej klassade i BESTA 1% Tabell 23 Anställda vid universitetet fördelade efter kompetensgrupp och kön (lokalt framtagen redovisning per oktober 2005). Kompetensgrupp Kvinnor Män Ledningskompetens 0,9% 1,4% Kärnkompetens 31,9% 30,5% Stödkompetens 23,6% 10,2% Ej klassade i BESTA 0,9% 0,5% Tabell 24 Antal pensioner åren Ålderspension Sjukpension Pensionsersättning enl. TA 14 Delpension Mål för kompetensförsörjning för år 2005 och 2006 respektive Universitetets övergripande mål för den strategiska kompetensförsörjningen åren kopplat till myndighetens övergripande mål för verksamheten framgår av Verksamhetsplan för Göteborgs universitet och måldokumentet Göteborgs universitet Göteborgs universitet skall vara en attraktiv, stimulerande, kreativ och jämställd arbetsplats. Det ställer höga krav på en god arbetsmiljö och förutsätter att verksamheten erbjuder alla medarbetare goda möjligheter till individuell utveckling. Kompetensförsörjningen inom universitetet är en långsiktig process, varför målen måste gälla över en längre tidsperiod. De främsta målen för kompetensförsörjningen för är: väl fungerande system för kompetensförsörjning (rekrytering och generationsväxling) utökade möjligheter till kompetenshöjning för samtliga kategorier anställda Målen för jämställdhet redovisas under rubriken Forskning, i avsnittet om Jämställdhet. Styrelsen för Göteborgs universitet fastställde en universitetsgemensam jämlikhetsplan med mål för åren Målen för etnisk och kulturell mångfald behandlar i huvudsak tre övergripande områden: förhindrande och förebyggande åtgärder när det gäller trakasserier och diskriminering, 42 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

44 kompetensförsörjning personal- och kompetensförsörjning med inriktning mot mångfald samt ett universitet som är en god arbetsplats för samtliga anställda. De redovisade målen är generella. Göteborgs universitet har en i hög grad decentraliserad organisation. Ansvaret för den strategiska personalplaneringen och kompetensförsörjningen är delegerat till de i universitetet ingående fakultetsnämnderna (motsv.), vilket innebär att dessa inom sina respektive verksamhetsområden skall formulera preciserade mål utifrån de universitetsövergripande målen. Det övergripande målet för Sahlgrenska akademins långsiktiga kompetensförsörjning är att skapa förutsättningar för att förverkliga den verksamhetsidé, som antogs i slutet av 2005: Sahlgrenska akademin ska med helhetssyn och genom samverkan bedriva excellent kunskapsbildning inom det hälsovetenskapliga området för att ge bästa möjliga förutsättningar att förebygga, lindra och behandla sjukdomar. Samhällsvetenskapliga fakulteten har under en följd av år fört fram frågan om personalens åldersstruktur och könsfördelning och problemen kring bristen på rekryteringstjänster. Ett mål har vidare varit att, som en kvalitativ aspekt av kompetensförsörjningen, öka antalet forskarutbildade. Handelshögskolan har som övergripande, långsiktigt mål för kompetensförsörjningen avseende lärare och forskare att upprätthålla minst dagens kompetensnivå i form av professorer och andra lärare med docentkompetens. Vidare är målet att öka andelen lärare och forskare med internationell bakgrund eller internationell erfarenhet samt att ytterligare öka den pedagogiska och administrativa skickligheten hos anställda med arbetsuppgifter inom kärnkompetensen samt stimulera till ökad kompetens i samverkan med det omgivande samhället. För anställda med arbetsuppgifter inom lednings- och stödkompetens är det långsiktiga målet att rekrytera anställda med högre kompetens inom bl.a. ekonomi- och personalområdena samt att öka andelen kvinnor inom ledningskompetensen. Humanistiska fakulteten anger liknande mål. Konstnärliga fakulteten har som mål att klara generationsväxlingen och få rätt kompetensstruktur, bl.a. genom att rekrytera spetskompetens och skapa balans mellan andelen tillsvidareanställd (=kontinuitet) och visstidsanställd (=förnyelse och specialkompetens) personal. Inom Naturvetenskapliga fakulteten pågår ett arbete med att utarbeta och fastställa mål för kompetensförsörjningen. Ett konkret mål för de flesta fakultetsnämnder för år 2005 och fortsatt för åren är att öka antalet postdoktorala anställningar för att kunna tillgodose kommande rekryteringsbehov av lärare. Bristen på resurser för rekryteringsanställningar framstår som den mest problematiska kompetensförsörjningsfrågan. Rekryteringen av personal till den verksamhet som universitetet bedriver bygger i hög grad på att universitetet självt ombesörjer den kompetensuppbyggnad som krävs. Genomförda åtgärder för måluppfyllelse år 2005 En väl fungerande kompetensförsörjning rekrytering och generationsväxling Nämnderna har fortsatt tidigare inledda satsningar på rekryteringsanställningar för yngre forskare och på generationsväxlingsprogram. Göteborgs universitet antog år 2002 en handlingsplan för jämställda löner och anställningsvillkor. De konkreta åtgärder, som anges i planen, har i hög grad genomförts. Göteborgs universitet har genom dessa insatser kommit igång med arbetet att förebygga, förhindra och åtgärda skillnader i löner och anställningsvillkor mellan kvinnor och män. En ny handlingsplan för 2006 har utarbetats. Program och planer Fakultetsnämnderna (motsv.) arbetar med olika program och planer inom kompetensförsörj- Göteborgs universitet årsredovisning

45 kompetensförsörjning ningsområdet vari de formulerar sina konkreta mål. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden arbetar sedan juli 2001 med ett generationsväxlingsprogram för lärarpersonal. Syftet med programmet är en aktiv hållning i frågan om problemen kring de kommande stora pensionsavgångarna, men även ett sätt att genom ett förändrat arbetsinnehåll för de äldre lärarna minska riskerna för stressrelaterad ohälsa. Effekterna av programmet har hittills i första hand inneburit att utrymmet för vikarier har ökat och att en mer systematisk kompetensöverföring har kunnat genomföras. En ökad och tidigarelagd rekrytering har dessutom skapat ett större utrymme för att aktivt komma tillrätta med den könsmässiga obalansen. Under de senaste två åren har således andelen kvinnliga lärare ökat från 38,5 procent till 42,8 procent. Programmet upphör emellertid fr.o.m och fakultetens förhoppning är att de universitetsgemensamma åtgärderna, framför allt möjligheten till universitetsgemensam delfinansiering av delpensioner, till viss del skall kunna ersätta programmet. Samhällsvetenskapliga fakultsnämndens mål, att återställa antalet rekryteringstjänster till 1995 års nivå, har p.g.a. ett minskat fakultetsanslag, inte varit möjligt att uppfylla. Antalet forskarassistenttjänster är nu fem (1995 var antalet 18), varav tre finansierade med fakultetsmedel. Fakulteten har dock under 2004 annonserat ut 18 ettåriga post-doc-anställningar och avser att ledigkungöra ytterligare sådana under Andelen forskarutbildade lärare har under senare år ökat. Från att 1998 ha utgjort mindre än 60 procent har idag snart tre fjärdedelar av lärarna gått forskarutbildning och har i de allra flesta fall en kompetens motsvarande minst doktorsexamen. En påtaglig förändring härvidlag är dessutom att antalet kvinnor med forskarutbildning ökat markant. Från att 1998 ha utgjort mindre än 30procent av de forskarutbildade börjar den kvinnliga andelen närma sig 50 procent. Humanistiska fakultetsnämnden fastställde hösten 2001 ett rekryteringsprogram för postdoktorala anställningar som innebar att nämnden beslutade att rekrytera 34 forskarassistenter/biträdande universitetslektorer. Hitintills har sammanlagt 22 anställningar med olika finansieringskällor tillsatts, dock ingen under 2005, då fakulteten av ekonomiska skäl tvingats senarelägga ytterligare rekryteringar. Naturvetenskapliga fakultetsnämnden har framför allt gjort insatser inom områdena ledarförsörjning och generationsväxling. En ledarskapspolicy har utarbetats. Antalet forskarassistenttjänster har ökat, liksom andelen sådana tjänster som finansieras med externa medel. Sahlgrenska akademin antog under år 2002 ett långsiktigt åtgärdsprogram för kompetensförsörjning som äger fortsatt giltighet. Bland åtgärderna märks: adjungeringsprogram för att knyta extern kompetens till akademin akademigemensamma budgetavsättningar för att kunna genomföra anställningar inom strategiskt viktiga forskningsområden kliniska program i syfte att knyta läraranställningar inom det vårdvetenskapliga området närmare klinisk verksamhet för att bredda den vårdvetenskapliga forskningsinriktningen inrättandet av särskilda rekryteringstjänster (post-doc, forskarassistent) för att säkra återväxten i lärarkåren parallellbesättande av anställningar vid pensionsavgång för att underlätta generationsväxling. Arbetet utifrån ovan redovisade punkter har fortsatt under Akademistyrelsen har vidare fastställt ett antal områden att vidareutveckla. Tre av dessa har redan åtgärdats under året: att systematiskt utarbeta och ajourhålla bermanningsplaner för resp. institution att utarbeta en adjungeringspolicy att utarbeta en policy och en modell för inrättande och tillsättning av anställningar, framför allt läraranställningar. 44 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

46 kompetensförsörjning Andra är under arbete: att göra en översyn av antalet doktorander inom akademin och av doktorandernas arbetsmiljö, arbetsvillkor och finansieringsform att skapa fler karriärstegar och anställningar på mellannivå att utreda och fastställa hur akademins kompetensbehov inom olika områden bäst skall tillgodoses, d.v.s. fastställa hur stor del av personalstyrkan som vid olika tillfällen skall utgöras av tillsvidareanställda lärare, visstidsanställda lärare, adjungerade lärare, externa konsulter, timanställda o.s.v. Målet för utvecklingsarbetet är att skapa en kompetensförsörjningsplan för Sahlgrenska akademin. Inom akademin pågår emellertid organisationsförändringar och ledningen har bedömt att utvecklingsarbetet kan komma igång på allvar först 2006 när den nya organisationen trätt i kraft. Antal forskarassistenter och biträdande lektorer Antalet forskarassistenter och bitr. lektorer redovisas i tabell 25. Från 2003 till 2005 har antalet forskarassistenter ökat från 75 till 95. Ökningen ligger främst inom det naturvetenskapliga området (+13) och det humanistisk-samhällsvetenskapliga området (+10). Bakom ökningen ligger en medveten satsning på rekryteringstjänster. Vid universitetet finns endast ett fåtal biträdande lektorer. En viss ökning har dock skett under perioden Ökningen ligger inom humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Rekrytering Det har generellt sett inte förelegat svårigheter att rekrytera personal med adekvat kompetens till universitetet under år Ett aktivt omställningsarbete personalrörlighet Göteborgs universitet har enligt RALS-avtal 2001, bilaga 3, avsatt motsvarande 0,65 procent av lönesumman för kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder och andra åtgärder som de avtalsslutande parterna enats om. Totalt sett har 33 mkr blivit avsatta t.o.m. utgången av år Parterna har avsatt 20 mkr av dessa medel för delpension enligt avtal om delpension för arbetstagare hos staten m.fl. För år 2006 har universitetet avsatt egna medel för ändamålet. Genom en överenskommelse mellan parterna har för de medel, som efter avsättning för delpensioner återstår av ovan nämnda medel för kompetensväxling och kompetensförstärkning, under 2005 inrättats en enhet för kompetensförstärkning som ett treårigt projekt. Enhetens mål är att tillgodose såväl verksamhetens som individens behov av förnyad, förändrad och/ eller fördjupad kompetens att därigenom öka - den interna rörligheten och möjligheterna till kompetensväxling - arbetstillfredsställelsen - möjligheterna till omplacering vid arbetsbrist att skapa förutsättningar för ett uthålligt arbetsliv Tabell 25 Antal anställda och nyanställda bitr lektorer och forskarassistenter (individer). Nyanställda anges inom parentes. Hum-sam Medicin Natur Totalt Bitr lektor 8 (3) 1 4 (1) 13 (4) 10 (2) 8 (4) Forskarassistent 28 (8) 29 (6) 38 (13) 95 (27) 90 (32) 75 (23) Göteborgs universitet årsredovisning

47 kompetensförsörjning Enheten skall bl.a. stödja individers/gruppers kompetensutveckling genom t.ex. kurser, konferenser och erfarenhetsutbyte med kolleger vid andra lärosäten och bedriva aktiviteter för långtidssjukskrivna utöver arbetsgivarens rehabiliteringsskyldigheter samt stödja åtgärder i övrigt som syftar till att förbättra förutsättningarna för omställning och rehabilitering och därigenom för ett uthålligt arbetsliv. Verksamheten är ännu i ett inledande skede. Under år 2005 har 39 personer beviljats delpension. År 2003 beviljades 44 personer och år personer delpension. Detta har gett möjlighet till nyanställningar alternativt begränsat övertalighet i motsvarande omfattning som delpensioner har beviljats. I samband med övertalighet inom Göteborgs universitet har 4 personer avgått med pensionsersättning enligt trygghetsavtalet under år Under år 2004 var antalet 16. Avgångarna har skapat möjligheter för uppsägningshotade yngre arbetstagare att fortsätta sin anställning vid universitetet. Öka möjligheterna till kompetenshöjning för alla kategorier anställda Ledar- och ledningsutvecklingsprogram Ett ledarutvecklingsprogram för chefer vid Göteborgs universitet har på rektors uppdrag genomförts universitetsgemensamt sedan år 1995/ 96. Inom ledarprogrammets olika delar har sammanlagt 242 personer deltagit under år 2005, varav 149 kvinnor och 93 män. Sveriges universitets- och högskoleförbunds nationella projekt IDAS är ett 3-årigt nationellt chefs- och ledarskapsprojekt vars syfte är att få fler kvinnor på höga akademiska poster inom universitet och högskolor i Sverige. Göteborgs universitet är representerat på olika nivåer och i olika funktioner i projektet och har arbetat med och kommer fortsatt att arbeta med identifiering och utvecklingsaktiviteter inom projektets ram. Universitetet deltar också i andra nationella projekt, såsom Nätverk för administrativa ledare. Inom Sahlgrenska akademin finns ett ledarutvecklingsprogram för tillträdande prefekter och biträdande prefekter, vilket startade i september Syftet är att stärka och tydliggöra chefs- och ledarrollen i den nya organisation som införs inom akademin. Vid universitetsbiblioteket genomgår samtlig ledningspersonal ett program för chefer/ledare med syfte att skapa en enhetlig syn på värdegrunder, verksamhetsidé och omvärldsanalys m.m. Kompetensutvecklingsinsatser för kärn- och stödpersonal Under år 2005 har totalt 830 personer, 598 kvinnor och232 män,deltagit i olika universitetsgemensamt anordnade verksamhetsorienterade kompetensutbildningar av olika omfattning. Exempel på områden är språkutbildning, sammanträdesteknik och förvaltningsrätt. Som exempel på längre,funktionsinriktade utbildningar för administratörer kan nämnas 5-poängskurserna Att skriva i yrkeslivet, Styrning och organisering av projekt samt Arbetsrätt. Den nyinrättade enheten för kompetensförstärkning har nämnts ovan. Respektive fakultetsnämnd ansvarar och genomför även utbildningar inom sina respektive områden. Arbetsmiljö Utifrån den under år genomförda arbetsmiljöundersökningen Arbetsmiljöbarometern har konkreta åtgärder vidtagits också under år 2005 bland annat i form av kompetensutvecklingsinsatser. En ny arbetsmiljöundersökning genomfördes under hösten. Resultaten är för närvarande under bearbetning. Tillsammans med Linköpings universitet har Göteborgs universitet sökt och erhållit medel från Utvecklingsrådets program Satsa Friskt för projektet De delaktiga universiteten. Pro- 46 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

48 kompetensförsörjning jektet beskrivs närmare nedan i avsnittet om planerade åtgärder för kommande år. Målgruppen för universitetets gemensamt anordnade arbetsmiljöutbildningar är främst arbetsmiljöansvariga, arbetsmiljöombud, studentarbetsmiljöombud och berörd personal. Under år 2005 har sammanlagt 112 personer, varav 839 kvinnor och 273 män deltagit i olika utbildningar. Medarbetarsamtal och lönesamtal Medarbetarsamtal och lönesamtal genomförs regelbundet på institutionsnivå (motsv.) inom respektive fakultetsnämndsområde (motsv.). Jämställdhet Se redovisning under avsnittet Forskning, i avsnittet om Jämställdhet. Andelen kvinnor inom kompetensgruppen ledningskompetens har ökat med fyra procentenheter jämfört med år 2004 till 40 procent år Vid rekrytering av akademiska ledare kräver flertalet fakultetsnämnder att få förslag på kandidater av båda könen. Etnisk och kulturell mångfald Göteborgs universitetinnefattar i begreppet jämlikhet åtgärder för att främja etnisk och kulturell mångfald men inbegriper också att trakasserier och diskriminering av anställda och studenter på grund av kön, social och etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder eller diskriminering utifrån övrigaeventuella diskrimineringsgrunder inte skall förekomma vid Göteborgs universitet. Under år 2005 har ett universitetsgemensamt organisatoriskt initiativ tagits för att främja jämlikhets- och jämställdhetsarbetet och för att skapa välfungerande rutiner för genomförande, uppföljning och utvärdering av jämlikhets- och jämställdhetsarbetets målsättningar och handlingsplaner. Som kompetensutvecklande åtgärder har ett universitetsgemensamt seminarium om etnisk mångfald genomförts och en planerat återkommande utbildning för fakulteternas och institutionernas ombud i jämlikhets- och jämställdhetsfrågor utarbetats och skall genomföras våren Sammanfattning måluppfyllelse år 2005 Målet för kompetensförsörjningen inom universitetet är i lika hög grad inriktat mot att implementera ett processtänkande med ett långsiktigt perspektiv i organisationen som på att uppnå mätbara mål. Likaså är insatser för önskade förändringar i personalstrukturen en process över längre tid, vilket inte minst framgår av fakultetsnämndernas olika kompetensförsörjningsprogram och -planer. Arbetet med kompetensförsörjning inom Göteborgs universitet bedrivs som en medveten och målinriktad process och med en samsyn mellan universitets olika delar på vikten av detta arbete. Redovisningarna från fakultetsnämnderna (motsv.) visar att det strategiska kompetensförsörjningsarbetet ingår som en del i uppdrag och verksamhetsplanering och att man kontinuerligt arbetar med rekryterings- och generationsväxlingsfrågor fokuserade på könsfördelning samt främjandet av etnisk och kulturell mångfald. Det sätt på vilket universitetet bedriver sitt kompetensförsörjningsarbete svarar väl mot uppställda mål, och bidrar till en förbättrad långsiktig planering av verksamheten. Ekonomiska problem, såsom realt minskade fakultetsanslag, har emellertid medfört att tidigare uppsatta mål inom vissa fakultetsnämnder avseende ett utökat antal rekryteringstjänster för lärare/forskare fått revideras. Arbetsgivaren har ansvaret för strategisk kompetensförsörjning. Universitetet vill dock ånyo understryka vikten av ett konstruktivt partsgemensamt arbete som en förutsättning för att framgångsrikt kunna arbeta med mål och måluppfyllelse inom området. Göteborgs universitet årsredovisning

49 kompetensförsörjning Universitetets planering för att uppfylla målen år 2006 respektive I det IT-system för PA/HR som upphandlades under år 2002 ingår ett delsystem för kompetenshantering med syfte att bland annat stödja den strategiska kompetensförsörjningen.arbetet med att utveckla och implementera detta system i organisationen påbörjades under år 2005 och kommer att fortsätta under de närmaste åren. En väl fungerande kompetensförsörjning rekrytering och generationsväxling De långsiktiga åtgärdsprogram för kompetensförsörjning som fakultetsnämnderna (motsv.) har fastställt äger till stora delar fortsatt giltighet under åren I vissa fall, såsom inom Sahlgrenskaakademin ochkonstnärliga fakultetsnämnden, har dock åtgärdsprogrammen reviderats/kompletterats/vidareutvecklats. Av de olika åtgärder som måste vidtas synes en förstärkning av forskarutbildningen i proportion till grundutbildningen jämte avsevärt förbättrade karriärmöjligheter för nydisputerade vara de mest angelägna. Öka möjligheterna till kompetenshöjning för alla kategorier av anställda Flertalet av aktiviteterna inom det samordnade kompetensutvecklingsarbetet inriktar sig främst på strategiska och gemensamma fakultetsövergripande utbildningar där en samsyn på universitetet som akademi, myndighet och arbetsplats utgör en av flera förutsättningar. De kompetensutvecklingsinsatser som universitetsgemensamt erbjuds de anställda presenteras fortlöpande på webbplatsen Ledar- och kompetensutveckling Kursportal. Verksamheten vid den ovan nämnda Enheten för kompetensförstärkning kommer under 2006 att komma igång på allvar och fortsätta under 2007 och Under 2004 genomgick 19 personer Ledarskapsutbildning för akademiker en strategisk satsning av universitetets styrelse, där målgruppen var relativt nydisputerade forskare och lärare. Utbildningen kommer i något förändrad form att genomföras också En förnyad arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöbarometer har genomförts under år Resultatet från undersökningen torde bl. a. komma att innebära utbildningssatsningar för olika personalkategorier under de kommande åren. Som ovan nämnts har Göteborgs universitet tillsammans med Linköpings universitet tilldelats medel för projektet De delaktiga universiteten. Syftet med projektet är att vidtaga olika åtgärder för att åstadkomma en god arbetsmiljö och därmed en förbättrad hälsa inom universiteten. Åtgärderna fokuseras på ledarskap, organisation och medarbetares delaktighet. Målen för projektet är att förbereda presumtiva chefer i ledarrollen att ta tillvara avgående chefers kompetens i organisationen att utveckla ledarrollen för institutionernas samtliga chefer att sörja för ökad delaktighet vid universitetens storinstitutioner att öka kompetensen hos samtliga anställda vad gäller medarbetarsamtalen att öka kompetensen hos samtliga medarbetare vad gäller samarbete och konflikter Inom de olika målområdena planeras ett antal aktiviteter och åtgärder, inklusive utbildningsinsatser. Jämställdhet Målen för jämställdhet och planerade åtgärder för att uppfylla målen finns beskrivna i universitetets jämställdhetsplan , kapitel Jämställdhet för personalen. Exempel på åtgärder är att aktivt uppmana lämpliga kandidater av underrepresenterat kön att söka lärarbefattningar 48 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

50 kompetensförsörjning och att stimulera kvinnliga doktorander till en forskarkarriär genom möjligheter att erbjuda olika former av rekryteringsanställningar efter disputation. Etnisk och kulturell mångfald Då universitetet till stora delar är en arbetsplats som präglas av mångfald ur flera olika hänseenden äger frågorna om etnisk och kulturell mångfald stor aktualitet. Möten mellan människor med olika etniska och kulturella referensramar är att betrakta som en förutsättning för en levande dialog och ett kreativt samarbete i ett modernt universitet. Ett aktivt arbete med mångfaldsfrågorna är därmed ett fundament för ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Riktade insatser planeras inom följande områden: en översyn av de pågående insatserna för dem som har drabbats av trakasserier, kränkande särbehandling eller diskriminering i syfte för att utveckla stödåtgärder. inventeringar av nuvarande rutiner vid personalrekryteringar ur ett jämlikhets- och mångfaldsperspektiv. kartläggningar och uppföljningar av arbetsförhållanden med avseende på bland annat etnisk och kulturell mångfald ska äga rum. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron Sjukfrånvaron redovisas i tabell 26. Av kvinnorna hade 67,7 procent och av männen 85,9 procent inte något sjukfrånvarotillfälle under år Inom fakulteterna (motsv.) arbetar man aktivt med att kartlägga och följa upp sjukskrivningar och genom rehabiliteringsinsatser och förebyggande åtgärder minska desamma. Också den nyinrättade enheten för kompetensförstärkning har, som framgått, som ett av sina mål att förbättra förutsättningarna för ett uthålligt arbetsliv och kommer bl.a. att bedriva verksamhet för de långtidssjukskrivna. Tabell 26 Uppgifter om sjukfrånvaro 2004 och 2005, nyckeltal. (Arbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik, obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron år 2004 och PA/HR-systemet Palasso år 2005) Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 3,4 % 3,4% Varav: Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro 69,3 % 72,2 % Sjukfrånvaro för kvinnor i procent av tillgänglig arbetstid 4,8 % 4,6 % Sjukfrånvaro för män i procent av tillgänglig arbetstid 1,6 % 2,0 % Sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid 1,4 % 1,8 % Sjukfrånvaro för anställda år i procent av tillgänglig arbetstid 3,2 % 3,2 % Sjukfrånvaro för anställda 50 år eller äldre i procent av tillgänglig arbetstid 3,9 % 4,0 % Göteborgs universitet årsredovisning

51 vissa enheter Nationella sekretariatet för genusforskning Nationella sekretariatet för genusforskning har sedan starten hösten 1998 fortsatt arbetet med att verka som en nationell och samlande resurs för regeringens satsningar på genusforskning. Fortfarande finns ett stort intresse för genuskunskap i vid bemärkelse, framför allt bland studenter och doktorander i genusvetenskap, men också i ämnen som inte tidigare bedrivit undervisning och forskning i ämnet. Under senare tid har frågan om att skapa goda genusforskningsmiljöer lyfts fram inom genusforskningen bl.a. genom samarbete mellan genusinstitutioner vid olika lärosäten. Flera lärosäten har också genom lokala beslut fått nya professurer i ämnet genusvetenskap. Bland intressenterna för genusforskning finns också de som är praktiskt engagerade i jämställdhetsarbete. Omfattning Ett mått på det genusvetenskapliga forskningsfältets tillväxt är antalet nya doktorsavhandlingar med genusperspektiv. I databasen Gena, som är ett samarbetsprojekt mellan sekretariatet och Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek, registrerades fr.o.m över 800 avhandlingar. Hälften av dessa har producerats under 2000-talet uppgick antalet till 47 nya genusvetenskapliga avhandlingar. Det är en viss nedgång jämfört med föregående år. Möjligen nådde antalet avhandlingar med genusperspektiv sin kulmen under 2000-talets två första år. Under året lades tidning Genus om från gratistidning till betaltidning. Det innebar ett brott mot den tidigare trenden av en kraftigt växande prenumerantstock. I ingången av 2005 uppgick den till nästan exemplar. I utgången av året var den reducerad till en femtedel. Ambitionen är emellertid att arbeta upp prenumerantstocken igen. Antalet prenumeranter ökar stadigt. Under året utkom också nyhetsbladet Genusperspektiv med fyra nummer och den engelskspråkiga versionen av Genus plus Genusperspektiv, Gender Research in Sweden, med ett nummer. Sekretariatet arrangerade tillsammans med Kvinnohistoriska samlingarna och några nordiska kollegor (NIKK och Kilden från Oslo, Koordinationen för könsforskning och Kvinfo från Köpenhamn) ett montersamarbete vid Bokmässan i Göteborg. Under Bokmässan genomfördes ett gemensamt seminarium i samarbete med Vetenskapsrådet om Könet i hjärnan. Seminariet slog publikrekord på det s.k. vetenskapstorget. Sekretariatet arrangerade en egen välbesökt nationell forskningskonferens i Norrköping om intersektionalitetsforskning. Inläggen från seminariet publicerades i ett särskilt temanummer av Kvinnovetenskaplig Tidskrift. Under året arrangerade sekretariatet ett antal seminarier riktade till politiker och allmänhet som ett led i satsningarna på forskningspolitik, dels i riksdagen, dels i anslutning till partipolitiska kongresser och möten. Likaså hölls i Bryssel ett seminarium kring EU:s 7:e ramprogram för forskning. Inom det nordiska samarbetet kring genusforskning var sekretariatet medarrangör i ett par seminarier i Stockholm om gender and excellence och om kön och våld. Likaså var sekretariatet medarrangör i en nordisk journalistkurs i Tallin om gender and trafficking. Sekretariatet har i samarbete med Högskoleverket fortsatt utgivningen av en skriftserie om genusperspektiv i olika discipliner. Syftet är att på ett lättillgängligt sätt orientera om det genusteoretiska tänkandet inom olika ämnen. Under 2005 producerades ytterligare två nya skrifter nr 10 och 11 om medie- och kommunikationsvetenskap och filosofi som utkommer i början av Total kostnad för verksamheten de tre senaste åren är : ,5 mkr 6,4 mkr 5,3 mkr 50 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

52 vissa enheter Institutionen för genusvetenskap Institutionen för genusvetenskap använder termen genusvetenskap som en paraplybeteckning för empiriska och teoretiska studier som undersöker hur kön/genus tar sig organiserade uttryck i samhälle, kultur och vetenskap. Genusvetenskap är ett mångdimensionellt område, som innefattar kvinnoforskning, mansforskning, forskning om kön och etnicitet/klass och homooch queerstudier. Institutionen är den enda i landet som har både grund- och forskarutbildning i genusvetenskap. Institutionen gav under 2005 kurser i genusvetenskap på A-, B-, C- och D-nivå. Kurserna är mycket populära och har genomgående högt sökandetryck. Inför nästa år kommer två nätkurser att genomföras, utöver det ordinarie utbudet. Antalet män ökar stadigt på grundkurserna och uppgår nu till mellan 20%-30% beroende på nivå. Vidare pågår ett intensivt arbete med att förbereda förändringar av utbildningen i samband med Bolognaprocessen. Institutionen planerar för mastersutbildning med två inriktningar. En av dessa är en handläggarutbildning i jämställdhet, med internationell inriktning. Den andra är inriktad mot forskarutbildning i genusvetenskap. Under 2005 antogs tre doktorander till den nya forskarutbildningen, samtliga med externfinansiering. Sammantaget har institutionen fem doktorander. Eftersom det är mycket väsentligt att skapa en dynamisk forskarmiljö så fortsatte arbetet med att söka externa projekt i vilka utrymme skulle beredas för doktorander. En av D-studenterna erhöll ett Marie Curie stipendium för ett års studier i Storbritannien. Detta innebar också en förberedelse för forskarstudier fr.o.m Doktorandkurserna drar också till sig doktorander från andra fakulteter och fyller därmed en viktig funktion för tvärvetenskapliga genusstudier. Genusvetenskap har de sista åren genomgått en stadig expansion och under 2005 tillsattes en permanent professur i genusvetenskap. Detta stärker i hög grad doktorandmiljön och utvecklingen av verksamheten på både grund- och forskarutbildningnivå. Samtliga lärare har mer eller mindre anknytning till forskningsverksamheten och en viktig målsättning är att öka antalet forskningsprojekt vid institutionen var två personer forskare på heltid och tre på halvtid. Vidare var tre personer bitr. forskare på halvtid. Vid institutionen bedrivs två projekt finansierade av EU-medel samt ett projekt med forskning inom ramen för det internationella polaråret. Under 2005 gavs två seminarieserier. Institutionen för genusvetenskap i Göteborg fortsätter också att utveckla uppdragsverksamheten. Under 2005 genomfördes två större uppdrag riktade mot teatrar i Västsverige och mot Helsingborgs Stadsteater. Det handlade om jämställdhetsarbete och organisationsutveckling samt om genus i den konstnärliga gestaltningen. Samtliga av institutionens lärare och forskare medverkar regelbundet i externa föreläsningar och utvärderingar av olika slag. Total kostnad för verksamheten de tre senaste åren: ,3 mkr 5,8 mkr 4,6 mkr NORDICOM - Sveriges dokumentation av medieutveckling NORDICOM är ett kunskapscenter för medieoch kommunikationsområdet. Arbetet syftar till att utveckla mediekunskapen och bidra till att forskningens resultat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet. Verksamheten bygger bl.a. på dokumentation av den svenska medieutvecklingen. Vi ser idag stora förändringar i såväl medielandskapet som mediekulturen och det finns en osäkerhet om den fortsatta utvecklingen. Med dagens komplexa samhälle ställs mer mångfacetterade frågor än någonsin tidigare. En väl fungerande kunskapsförmedling är en förutsättning för såväl en fruktbar forskning som en konstruktiv mediepolitik och utveck- Göteborgs universitet årsredovisning

53 vissa enheter ling av mediebranschen. Det är mot denna bakgrund Nordicom- Sveriges arbete med dokumentation av medieutvecklingen skall ses. Målet för verksamheten är att dokumentationen av och informationen om medieutvecklingen skall vara av hög vetenskaplig kvalitet, aktuell, efterfrågad och anpassad till olika brukargrupper som vänder sig till Nordicom. Det är utomordentligt viktigt att en sådan verksamhet handhas av en institution oberoende av partsintressen. För att få fram fruktbar kunskap krävs en kvalificerad dokumentation. Utarbetande av statistik utgör kärnan i detta arbete. Statistikens uppgift är att beskriva verkligheten samt peka på trender och nya företeelser i mediesystemet för att svara mot de behov olika brukargrupper har. Nordicom-Sveriges arbete kring medieutvecklingen redovisas i både tryckta publikationer och på hemsidan. Nordicom fungerar också som en informationscentral till vilken olika frågor rörande medier ställs. Nordicom samarbetar med institutioner i både Sverige och Europa inom området. Verksamheten 2005 Tabell 27 Antal försålda exemplar av MedieSverige och mediebarometern (procent; n=1186) Forskare Medieföretag/bransch Journalister Politiska beslutsfattare Övriga Verksamhetens fokus är utveckling av meningsfulla tidsserier som svarar mot behovet att täcka dels olika medier, dels mediernas struktur, innehåll och konsumtion av massmedier. Här ingår dagspress, tidskrifter, vecko- och månadstidningar, böcker, radio, television, video, film och biografer, fonogram, reklammedier samt internet och annan ny medieteknologi. Verksamhetsåret 2005 har varit arbetsintensivt med färdigställandet av en ny kunskapsportal på Nordicoms hemsida rörande mediestatistik och medietrender, genomförande av Mediebarometerundersökningen, ett särskilt projekt om svenska folkets åsikter vad gäller reglering och andra åtgärder som syftar till att motverka negativt inflytande på barn och unga av s.k. skadligt innehåll i medierna, en ny utgåva av den Svenska Mediemarknaden, samt igångsättningen av ett förändringsarbete rörande MedieSverige, som skall utkomma i en ny version kommande budgetår. Nordicom samarbetar med ledande medieforskare i Sverige och samarbetspartners i andra länder. Den grundläggande mediekunskap Nordicom redovisar på kontinuerlig basis finns inte på något annat ställe, den är unik. Genom Nordicom-Sveriges dokumentation av medieutvecklingen blir Sverige representerat i olika europeiska och internationella samarbetsprojekt som rör medielandskapet och mediemarknaden. Ett viktigt inslag i Nordicom-Sveriges basarbete utgör den årliga medievaneundersökningen, Mediebarometern. Under våren 2005 bearbetades 2004 års undersökning och resultaten redovisades i maj 2005 i en översiktspublikation. Efterfrågan på uppgifter om användningen av internet är mycket stor och mot den bakgrunden utgavs en särskild Internet-barometer i juni 2005 i en elektronisk version. Undersökningen 2005 igångsattes i januari 2005 efter ett mer omfattande utvecklingsarbete. Den snabba medieutvecklingen kräver ständig anpassning av frågeformuläret en anpassning som inte får ha för långtgående konsekvenser för de etablerade tidsserierna. Samtidigt har den lågkonjunktur som råder inom dagspressen, fått återverkning på finansieringen av Mediebarometern. För framtiden är därmed den nuvarande finansieringsmodellen för Mediebarometern i fara. Nordicom-Sverige följer medieägandet i Sverige på kontinuerlig basis och hösten 2005 utgavs Den svenska Medimarknaden 2005, som bygger på en årligen uppdaterad databas. Upp- 52 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

54 vissa enheter dateringar sker även på Nordicoms hemsida. Idag innefattar basen uppgifter om medieföretag, varav 300 utländska och sammanlagt poster. Nordicoms dokumentation av medieägandet är unik och har uppmärksammats på många håll i världen. Nordicoms nya kunskapsportal för mediestatistik och medietrender på Nordicoms hemsida offentliggjordes Här återfinns grundläggande mediestatistik liksom en rad nya tjänster, som innefattar t.ex. den svenska medielagstiftningen (liksom övriga nordiska länders), Europakunskap (media policy inom EU och Europarådet) och översikter över internationell mediepolitik. En rad nationella, nordiska, europeiska och internationella källor för mediefrågor redovisas i en systematisk länksamling. Nordicom-Sverige har också aktivt medverkat i den nordiska arbetsgrupp som under verksamhetsåret 2005 har utarbetat nordisk basstatistik för den nya kunskapsportalen samt påbörjat en ny utgåva av Nordic Media Trends denna gång om Internt, TV och Radio. I samarbete med Medierådet har Nordicom färdigställt en undersökning om våld och pornografi i medierna, som bl.a. innefattar en analys av svenska folkets inställning till åtgärder som syftar till att skydda barn och unga från skadligt innehåll i medierna. Nordicom-Sveriges dokumentation av medieutvecklingen är en del av Nordicoms verksamhet som även rymmer dokumentation av nordisk medieforskning och medieutvecklingen på nordisk nivå, en omfattande publiceringsverksamhet samt the International Clearinghouse on Children, Youth and Media. Kostnaderna för verksamheten budgetåret 2005 uppgår till 2,4 mkr och dessa har täckts av anslag från Kulturdepartementet, 1,7 mkr, samt intäkter från försäljning och uppdrag 0,7 mkr. Kostnad för verksamheten de tre senaste åren är: ,4 mkr 2,6 mkr 2,5 mkr Tjärnö marinbiologiska laboratorium Vid Tjärnö maribiologiska laboratorium (TMBL) bedrivs grundutbildning, forskarutbildning, forskning, information samt konferens- och mötesverksamhet. Undervisningen omfattar kännedom om morfologi hos marina arter och artgrupper liksom biotopkännedom och ekologi. Arton grundutbildningskurser eller delar av dem har genomförts på uppdrag av Göteborgs universitet och fyra på uppdrag av Stockholms universitet. Antalet studerandedagar var ca Forskningen inom marin ekologi är uppdelad i fyra verksamhetsgrupper: vattenbruk och fiske; kemisk ekologi och biohydrodynamik; kustzonsförvaltning och biodiversitet; evolution och genetik. Vid TMBL arbetar 25 disputerade forskare, 15 forskarstuderande samt ytterligare 16 marinbiologer i olika projekt. Den enskilda händelse som har påverkat verksamheten mest vid TMBL är att Länsstyrelsen i Västra Götaland anslog 12 miljoner kronor för inventering av marin bottenlevande flora och fauna samt modellering av strömmar. Bakgrunden är att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen utreder förutsättningarna för bildandet av Kosterhavets nationalpark Forskare knutna till TMBL upptäckte två nya arter där en är havsborstmasken som fick namnet Osedax mucofloris. Ny för vetenskapen är också smaltång (Fucus radicans) som länge misstänkts vara en variant av blåstång i Österjön men utgör en egen art. EU utsåg TMBL till en av sina starka forskningsmiljöer. Ur sjätte ramprogrammet beviljades 8 miljoner till inköp av utrustning för kemiskt och molekylärbiologiskt arbete. Detta sammanföll med att strategiska medel erhölls från naturvetenskapliga fakulteten för att bygga upp en forskningsplattform i marin kemisk ekologi. Med hjälp av den nya fjärrstyrda undervattensfarkosten har relativt okända bottenmiljöer på 300 meters djup undersökts utanför Väderöarna. Farkosten når Skageraks djupaste Göteborgs universitet årsredovisning

55 vissa enheter delar och mäter kontinuerligt salthalt, temperatur, syrgashalt och grumlighet. Projektet Tjärnö Innovationssystem har i fyra fallbeskrivningar arbetat med affärsidéer relaterade till TMBLs forskning, i syfte att kommersialisera dem. Samarbete sker med GU Holding och övriga etablerade stödfunktioner i regionalt och svenskt-norskt innovationssystem. TMBL har en omfattande informationsverksamhet med skolor och turister som viktiga målgrupper. Under året arrangerades populärvetenskapliga föreläsningar, exkursioner med forskningsfartyg, gruppvisa studiebesök samt Barnens sommarlabb. Akvariet och utställningen besöktes av cirka personer. Totalt personer ur allmänheten besökte TMBL Den totala kostnaden för verksamheten har reducerats under 2005, vilket beror på flera faktorer. Under 2003 och 2004 pågick viss byggnation på TMBL, vilket innebar att driftkostnaderna då var högre än normalt. Antalet externt finansierade projekt har också minskat eftersom policyn vid den naturvetenskapliga fakulteten är att alla forskningsprojekt placerade på Tjärnö skall administreras via institutionen för marin ekologi. Total kostnad för verksamheten de tre senaste åren är: ,4 mkr 19,7 mkr 22,1 mkr 54 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

56 ekonomi - resultat och ställning Finansiering och resursanvändning Den sammantagna finansieringen av verksamheten uppgick under år 2005 till mkr, vilket är en ökning med drygt 0,5 procent (25 mkr) jämfört med Under perioden låg den årliga ökningstakten på mellan 2-8 procent. Den årliga förändringen av intäkterna till verksamheten har planat ut under de senaste åren. Statsanslagen som uppgår till mkr (häri ingår 15 mkr som finansierar transfereringar) ökar med drygt 2 procent (69 mkr). Anslagen ökar beroende på pris- och löneomräkningen av anslagen och på utökat anslag till fler platser i grundutbildningen (21,6 mkr). Anslagen minskar däremot med 6 mkr genom den införda limiten på anslaget till forskning och forskarutbildning. Av statsanslagen avser mkr grundutbildning, 975 mkr forskning och forskarutbildning, samt 427 mkr ersättning för klinisk utbildning och forskning inom läkarutbildningen och tandläkarutbildningen, i enlighet med avtal mellanstaten ochvästra Götalandsregionen. Intäkter av avgifter och andra ersättningar, som utgör 388 mkr, är i princip oförändrade jämfört med föregående år. Intäkter av uppdragsforskning ökar med 51 mkr och intäkter av beställd utbildning ökar med 4 mkr. Intäkter från uppdragsutbildning minskar däremot med 33 mkr och försäljningsintäkterna minskar med 24 mkr. Av avgiftsintäkterna utgör uppdragsforskning 184 mkr, uppdragsutbildning 67 mkr, ersättning för beställd utbildning 17 mkr samt försäljningsintäkter mm 120 mkr. Intäkter av bidrag, det vill säga forskningsbidrag från forskningsråd och andra givare står för mkr av de totala intäkterna (häri ingår 76 mkr som finansierar transfereringar). Bidragsintäkterna har minskat med nästan 4 procent jämfört med föregående år (40 mkr). Intäkter av bidrag minskar således reellt mellan 2004 och Forskningsråd och andra statliga myndigheter har minskat och står för 45 procent, bidrag från andra svenska organisationer och företag har också minskat och utgör 45 procent. Bidrag från utländska företag och organisationer har ökat något och står för 3 procent. Bidrag från Europeiska unionen har också ökat och uppgick totalt till 66 mkr (7 procent) under året. De finansiella intäkterna uppgår till 30 mkr och minskar med 3 mkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på lägre ränteintäkter. De lägre ränteintäkterna beror på att Riksgäldskontoret sänkt räntan på tillgodohavanden som en följd av att Riksbanken sänkt styrräntan under året. Av de finansiella intäkterna utgör Avgifter och ersättningar 9% Finansiella intäkter 1% Statsanslag 66% Bidrag 24% Diagram 2 Finansiering 2005 Göteborgs universitet årsredovisning

57 ekonomi - resultat och ställning Kapitalkostnader 5% Övriga driftkostnader 25% Lokalkostnader 14% Personalkostnader 56% Diagram 3 Resursanvändning 2005 huvuddelen ränteintäkter (18 mkr) från inlåningsräntan hos Riksgäldskontoret. Resursanvändningen, de totala kostnaderna, uppgick till mkr. Jämfört med föregående år innebär detta en nominell ökning med knappt 0,5 procent (17 mkr). Realt minskar resursanvändningen med drygt 1 procent (58 mkr). Härav utgör minskade personalkostnader 50 mkr och minskade övriga driftkostnader 15 mkr. Däremot ökar lokalkostnaderna realt med 7 mkr. Personalkostnaderna motsvarar mkr av den totala resursanvändningen. Härav utgör löner och ersättningar mkr och sociala avgifter och avsättningar till pensioner 791 mkr samt övriga personalkostnader (bl.a. resor, företagshälsovård, kompetensutveckling mm) 45 mkr. Jämfört med år 2004 ökar de totala personalkostnaderna med 25 mkr eller drygt 1 procent. Detta är nästan 2 procentenheter lägre ökningstakt i jämförelse med föregående år. Av de ökade personalkostnaderna utgör 70 mkr effekter av löneavtal och ökade pensionsersättningar. Personalkostnaderna minskar med drygt 20 mkr beroende på minskat antal anställda och med 24 mkr beroende på förändring av semesterlöneskulden. Kostnaderna minskar dessutom med drygt 5 mkr som en nettoeffekt av det nya regelsystemet för arbetsgivares medfinansiering inom sjukförsäkringssystemet samt minskar ytterligare med 3 mkr inom övriga personalkostnader (företagshälsovård, kurs- och konferensavgifter mm). Jämfört med år 2004 minskar antalet årsarbetskrafter med 43. Detta är ett trendbrott jämfört med volymförändringarna under tidigare år. Från och med 2005 har universitetet infört en förändrad redovisningsmetod med löpande semesterkostnadsredovisning. Ett av syftena har varit att tydliggöra de personalekonomiska aspekterna av semesterhanteringen inom organisationen. Tabell 28 Personalkostnader och personalvolym förändring % Personalkostnad, mkr % Antal årsarbetare % Antal anställda % Personalkostnad/årsarb (tkr) % Förändring i % 2% 2,4% 5,1% 4,2% 3,6% 56 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

58 ekonomi - resultat och ställning Förändringen av personalkostnader och personalvolym under perioden framgår av tabell 28. Under perioden har de totala personalkostnaderna ökat med 408 mkr i löpande priser. Detta motsvarar en ökning på 20 procent. Volymförändringen under samma period (mätt i årsarbetskrafter) redovisar en ökning med 5 procent. Kostnaden per årsarbetskraft har ökat med 65 tkr eller 14 procent under denna femårsperiod. Personalkostnader och personalvolymförändringar kommenteras även under avsnittet Kompetensförsörjning. Lokalkostnaderna utgör 579 mkr av de totala kostnaderna. Jämfört med föregående år ökar lokalkostnaderna med 14 mkr. Härav beräknas den reala kostnadsökningen till 7 mkr. Lokalytan uppgår för 2005 till m 2, en ökning på m 2 jämfört med föregående år. Volymökningen beror främst på tillkommande lokalytor för naturvetenskapliga fakultetsnämnden inom Chalmersområdet och inom Sahlgrenska akademin genom tillkomsten av Academicum. Förändringen av lokalkostnader och lokalyta under perioden framgår av tabell 29. Under perioden har de totala lokalkostnaderna ökat med 96 mkr i löpande priser, vilket motsvarar en ökning på 20 procent. Volymförändringen under samma period uppgår till 12 procent. Kostnaden per m 2 har ökat med 7 procent under perioden. Övriga driftkostnader står för mkr av den totala resursanvändningen (häri ingår 91 mkr som avser utgifter för transfereringar). Jämfört med år 2004 minskar driftkostnaderna med drygt 1 procent eller 12 mkr. Övriga driftkostnader beräknas öka med 3 mkr beroende på generella prisökningar. Jämfört med föregående år så ökar praktikkostnader i lärarutbildningarna m.fl. med 16 mkr och kostnader för konsult- och datatjänster med 15 mkr. Kostnader för samverkande institutioner med Chalmers minskar med 23 mkr. Denna kostnadsförändring beror på förändrade samverkansformer visavi Chalmers. Jämfört med föregående år minskar övriga driftkostnader med 10 mkr. Kostnader för klinisk utbildning och forskning inom läkarutbildningen och tandläkarutbildningen utgör 427 mkr och 6 mkr avser ersättning till Botaniska trädgården. Detta innebär en ökning med 25 mkr jämfört med föregående år. Transfereringar avser vidareförmedling av externa bidrag, stipendier m.m. Transfereringarna minskar med 38 mkr jämfört med föregående år. Realt sett minskar övriga driftkostnader sammantaget med 15 mkr. Kapitalkostnaderna (finansiella kostnader, räntor och avskrivningar) motsvarar 214 mkr. Kapitalkostnaderna minskar med 10 mkr, jämfört med Avskrivningar uppgår till 203 mkr och minskar med 6 mkr. Räntekostnader för lån på anläggningstillgångar uppgår till 9 mkr, en minskning med 2 mkr jämfört med föregående år. Till största delen beror de minskade avskrivningskostnaderna och räntekostnaderna på en lägre investeringsnivå. Realisationsförluster vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar minskar med 1 mkr jämfört med Under perioden har finansieringen av verksamheten och resursanvändningen inom verksamheten, i löpande priser, utvecklats enligt tabell 30. Tabell 29 Lokalkostnader per m förändring % Lokalkostnad, mkr % Lokalyta, m % Kostnad per m % Förändring % 1,2% 1,3% -0,3% 4,4% 0,4% Göteborgs universitet årsredovisning

59 ekonomi - resultat och ställning Tabell 30 Finansiering och resursanvändning , belopp i mkr löpande priser Förändr % Statsanslag % Bidrag/uppdrag % Övriga intäkter % Summa intäkter % Personalkostnader % Lokalkostnader % Kapitalkostnader % Övriga driftkostnader % Summa kostnader % Verksamhetsutfall Summa verksamhetsutfall Intäkterna har under perioden ökat med 15 procent. Bland intäkterna har statsanslagen ökat med 21 procent och externa bidrags- och uppdragsmedel har ökat med 7 procent. Kostnaderna har också ökat med 15 procent. Personalkostnaderna har totalt ökat med 20 procent. Här påverkar höjda premier till statliga avtalsförsäkringar med nästan 6 procent (ca 100 mkr). Lokalkostnaderna har ökat med 20 procent medan kapitalkostnaderna har minskat med 17 procent under perioden. Övriga driftkostnader har ökat med 10 procent eller i genomsnitt 2 procent per år. Holdingbolaget vid Göteborgs universitet AB Holdingbolagetfinansierar, startar upp, utvecklar och avyttrar företag baserade på forskningsresultat och forskningskompetens från Göteborgs universitet. En av huvuduppgifterna är att förvaltabefintliga ägarengagemang samt utveckla och investera i nya. Verksamheten skall kunna motiveras utifrån såväl företagsmässiga som näringspolitiska grunder. Som en aktiv del av universitetets omvärldsarbete bedriver bolaget också en viss uppdragsverksamhet. Holdingkoncernen redovisar i sitt bokslut för 2005 ett positivt resultat efter skatt på 0,6 mkr, vilket påverkar universitetets resultat i motsvarande mån. Moderbolaget redovisar ett positivt resultat efter finansiella poster på 0,7 mkr. Resultatet för Holdingkoncernen är något bättre än vad som beräknades i delårsrapporten per 30 juni (0 mkr). Sammantaget har det egna kapitalet i koncernen ökat från 0,7 mkr per den 31 december 2004 till 1,7 mkr per den 31 december I moderbolaget har det egna kapitalet ökat från 6,5 mkr per den 31 december 2004 till 7,7 mkr per 31 december Under innevarande år har ett nytt samarbete etablerats med Sahlgrenska Science Park inom ramen för Vinnovas och Innovationsbrons nationella Inkubatorprogram. Totalt erhåller inkubatorsverksamheten 4 mkr per år, i tre år, från Vinnova och Innovationsbron i Väst. Utöver moderbolaget består Holdingkoncernen av fem koncernbolag (varav tre är vilande) och tre intressebolag samt innehav av aktier och andelar i nio rörelsedrivande bolag. Surgical Science Sweden AB har under året gått från ett kraftigt underskott i verksamheten till ett positivt resultat. Holdingbolaget har investerat 1 mkr i bolaget under året och nya ägare 58 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

60 ekonomi - resultat och ställning Tabell 31 Resultatutveckling i GU Holding AB (belopp i mkr) ,6 1,3 15,7-13,8-22,2 3,5 har tillskjutit ytterligare 1,5 mkr. Bolaget har en tillfredställande likviditet och förstärkt balansräkning samt en positiv resultatutveckling. Under året har nyinvestering (0,6 mkr) genomförts i Acembio AB. Bolaget arbetar med att utveckla biomaterial främst för käkrelaterade skador. Nyinvestering (0,3 mkr) har även genomförts i Blue Mobile Systems AB. Bolaget erbjuder en tjänsteplattform för mobildata med ett tjäntepaket som är specialanpassat för bevakningsbranschen. Uppföljningsinvesteringar har genomförts i Tendera AB och Nanoxis AB (0,6 respektive 0,5 mkr). Bolagen är verksamma inom diagnostisering av parodontit respektive nanoteknologi för effektivare läkemedelsutveckling. Holdingbolaget har idag ett ägarinnehav i sin portfölj som kräver en aktiv förvaltning och medel för både nyinvesteringar och följdinvesteringar. Bolagets förväntan är att minst 10 procent av de nya medel på sammantaget 60 mkr, som beslutats om, tillfaller Holdingbolaget. Resultatutvecklingen för Holdingbolaget under perioden redovisas i tabell 31. Styrelsen för Holdingbolaget kommer att, per capsulam, ha behandlat resultatet för år 2005 före universitetsstyrelsens sammanträde Ekonomiskt resultat Tabell 32 Årlig kapitalförändring Belopp i mkr Verksamheten 37,4 23,9 27,8 93,2 36,4 Donationsmedel -17,8-12,8-1,7-13,4-13,9 GU Holding 1) 0,6 0,7 15,7-13,8-22,2 Summa 20,2 11,8 41,8 66 0,3 1) GU Holding AB överfördes till universtetet Universitetet redovisar som årets kapitalförändring ett samlat överskott på 20 mkr. Det ekonomiska resultatet påverkas i hög grad av att den huvudsakliga verksamheten grundutbildningen och forskningsverksamheten - redovisar ett överskott på 37 mkr, medan donationsförvaltningen redovisar ett underskott på 18 mkr samt att resultatandel från Holdingbolaget ger ett överskott på 0,6 mkr. Jämfört med utvecklingen under perioden är resultaten för ett trendbrott för den huvudsakliga verksamheten. Till delar består detta utav engångsmässiga effekter men är i huvudsak en följd av universitetsstyrelsens krav på att verksamheten skall redovisa åtgärdsplaner i vilka verksamheten är inställd på att långsiktigt skapa balans mellan intäkter och kostnader och följa fastställda ekonomiska resultatmål. Under de fem senaste budgetåren ( ) har universitetet redovisat en årlig kapitalförändring som framgår av tabell 32. Redovisning av verksamhetsgrenar Årets kapitalförändring fördelar sig med ett överskott på drygt 17 mkr inom verksamhetsgrenen grundutbildning och med ett överskott på nästan 3 mkr inom verksamhetsgrenen forskning/forskarutbildning. Inom verksamhetsgrenen grundutbildning redovisas för året ett överskott för den anslagsfinansierade delen med 17 mkr. Överskottet beror på det utökade grundutbildningsanslaget på nästan 22 mkr som tilldelats i tilläggsbudgeten under året. Uppdragsverksamheten redovisar ett samlat överskott på 0,5 mkr. Inom verksamhetsgrenen forskning/forskarutbildning fördelar sig de olika delresultaten enligt följande: anslagsfinansierad och bidragsfinansierad forskningsverksamhet redovisar ett överskott på 0,3 mkr. uppdragsverksamhet redovisarett överskott på 2,6 mkr. Göteborgs universitet årsredovisning

61 ekonomi - resultat och ställning Tabell 33 Redovisning av grundutbildning och forskning/forskarutbildning per verksamhetsgren (tkr) Grundutbildning Forskning/forskarutbildning Summa Totalt varav Totalt varav uppdrags- uppdragsverksamhet verksamhet Anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigh Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten Medel som erhållits från myndigheter Övriga erhållna medel Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Tabell 34 Anslag- resp externfinansierad forskningsverksamhet belopp i mkr % förändr anslag % externa bidrag % summa % %-relation 1) 50% 50% 49% 49% 49% 1) andel anslag till forskningsverksamhet av total summa 60 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

62 ekonomi - resultat och ställning 500 Mkr Övr svenska Forskn råd Övr statliga EU Övr utländska Diagram 4 Externa forskningsbidragsinkomster i löpande penningvärde per givare Utvecklingen under perioden av den anslagsfinansierade respektive externfinansierade forskningen visar att den anslagsfinansierade utgör 50 procent. Totalt har de samlade forskningsmedlen ökat, i löpande priser, med 276 mkr under hela perioden, vilket motsvarar 16 procent. Under budgetåren 2002 och 2003 ökade anslaget till forskning/forskarutbildning för två forskarskolor samt med ökade anslag till det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Under budgetåret 2005 minskar anslaget genom den införda limiten på forskningsanslaget. Till den externt finansierade forskningen bidrar statliga forskningsråd och andra statliga organ med 404 mkr, medan företag och andra organisationer bidrar med 423 mkr. Härtill kommer bidrag från Europeiska unionen och utländska företag och organisationer med 89 mkr. Utvecklingen av bidrag från olika givare för perioden framgår av diagram 4. Bidragsminskningen mellan 2004 och 2005 från Forskningsråd uppgår till 2 procent och minskningen från övriga svenska givare (främst s.k. ändamålsstiftelser) uppgår till 11 procent. Totalt minskar bidragsinkomsterna till forskningsverksamheten med 6 procent mellan 2004 och Ekonomisk uppföljning och jämförelse med delårsrapporten per juni 2005 Den budget, som fastställdes av universitetsstyrelsen i december 2004, innebar ett budgeterat negativt resultat på 45 mkr för Orsaken till det beräknade negativa resultatet var främst att flera av fakultetsnämnderna avsåg att förbruka delar av sitt myndighetskapital. I delårsrapporten per 30 juni redovisades en prognos för hela året innebärande ett beräknat underskott på oförändrat 45 mkr. I prognosen låg bland annat bedömda effekter av löneavtalen med giltighet från och med 1 oktober Göteborgs universitet årsredovisning

63 ekonomi - resultat och ställning Årets resultat på 20 mkr och det prognosticerade resultatet i delårsrapporten avviker i förhållandevis hög grad. Avvikelsen förklaras av följande faktorer. Ökade intäkter av anslag på 22 mkr genom beslut om ytterligare grundutbildningsplatser i tilläggsbudgeten för Minskade kapitalkostnader på 6 mkr på grund av en lägre investeringsnivå. Resultatförbättringar på 37 mkr för några fakultetsnämnder, främst inom grundutbildningsverksamheten. Resultatförbättringen för verksamheten vid fakultetsnämnderna och inom gemensamma funktioner hänger främst samman med insatser för att åtgärda tidigare års underskott och ett förbättrat kapacitetsutnyttjande av organisationen. Tabell 35 Ekonomisk uppföljning och jämförelse med delårsrapporten per juni 2005 (belopp i mkr) Bokslut Prognos Utfall Budget Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut / / Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall 19, Resultat från andelar i dotterföretag 0, Uppbördsverksamhet, saldo Transfereringar Medel som erhållits erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapital förändring Göteborgs universitets årsredovisning 2005

64 ekonomi - resultat och ställning Tabell 36 Redovising av myndighetskapital m.m. 2005, belopp i tkr A. Ackumulerat överskott del som avser avgiftsfinansierad verksamhet del som avser resultatandelar i dotterbolag del som avser donationskapital Summa A efter justeringar B. Årets totala kostnader kostnader som avser avgiftsfinansierad verksamhet del som avser donationsmedel (externa kostnader) -597 Summa B efter justeringar A i procent av B 4,8 Tabell 37 Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren Verksamhetsgren Balanserad Årets kapitalförändring kapitalförändring Summa Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskning/forskarutbildning Uppdragsforskning Summa Balanserat kapital Det balanserade kapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår vid året slut till 185 mkr. Härav utgör balanserat kapital för den huvudsakligaverksamheten 164 mkr och för donationsförvaltningen 21 mkr. Den balanserade kapitalförändringen för den huvudsakliga verksamheten innebär en förbättring i förhållande till budgetunderlaget. I den av universitetsstyrelsen fastställda budgeten för 2006 beräknas ett nollresultat för budgetåret. Tabell 38 Redovisning enligt 23 kapitalförsörjningsförordningen A. Ackumulerat överskott i avgiftsfinansierad verksamhet B. Årets totala omsättning i avgiftsfinansierad verksamhet A i procent av B 7,6 För icke avgiftsfinansierad verksamhet skall förslag till disposition av hela det ackumulerade överskottet lämnas till regeringen under förutsättning att det ackumulerade överskottet i denna verksamhet överstiger 10 procent av verksamhetens totala kostnader under det senaste räkenskapsåret. För universitetet uppgår det ackumulerade överskottet i icke avgiftsfinansierad verksamhet till 135 mkr eller nästan 5 procent. I tabell 37 redovisas det balanserade kapitalet uppdelat på verksamhetsgrenarna. Av tabellen framgår hur kapitalförändringen fördelar sig på grundutbildning och forskning/forskarutbildning samt inom dessa verksamhetsgrenar en uppdelning på anslags/bidragsfinansierad verksamhet och avgiftsfinansierad verksamhet. Under avgiftsfinansierad verksamhet redovisas uppdragsutbildning och uppdragsforskning. För avgiftsfinansierad verksamhet uppgår det totala balanserade kapitalet till 29,6 mkr. Detta utgör nästan 8 procent av omsättningen för den Göteborgs universitet årsredovisning

65 ekonomi - resultat och ställning Tabell 39 Redovisning av avgifter enligt FÅB 3 kap 2 Verksamhet Över/ Över/ Intäkter Kostnader Överskott Ack över/ underskott underskott underskott, t.o.m t.o.m utgående 2005 Uppdragsverksamhet Beställd utbildning Uppdragsutbildning Uppdragsforskning Summa Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet avgiftsfinansierade verksamheten. I tabell 39 redovisas en specifikation av olika avgiftsslag. Investeringar och låneramar Under året har investeringarna uppgått till totalt 180 mkr, vilket är 6 mkr mindre än föregående år. Den 31 december uppgick det bokförda värdet av befintliga anläggningstillgångar inklusive förbättringsutgifter i annans fastighet till 663 mkr. Förbättringsutgifter i annans fastighet uppgick till 23 mkr under året. Minskningen förklaras av att under år 2004 aktiverades ett antal större byggprojekt vilket inte i motsvarande utsträckning gjorts under Vidare kan konstateras att investeringar i utrustning också minskar. Undantag från detta är samhällsvetenskapliga och konstnärliga fakultetsområdena, där en viss ökning skett. Den samlade minskningen uppgår dock till 22 mkr. Däremot ökar investeringarna i olika gemensamma utvecklingsprojekt med 16 mkr. Universitetet disponerade under budgetåret en låneram på 680 mkr för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten. Årets nyupplåning uppgår till 149 mkr och under budgetåret har lånen amorterats med 172 mkr. Universitetets lån i Riksgäldskontoret uppgår per 31 december till 491 mkr. Låneportföljen har under år 2005 minskat med 23 mkr. Låneportföljens förändring följer investeringsutvecklingen på så sätt att det kan konstateras en generell minskning i upplåning inom hela universitetet, dock med undantag för de gemensamma utvecklingsprojekten, vilka har ökat i upplåning under året. Låneramen kommer att utnyttjas under de kommande åren i enlighet med universitetets budgetunderlag. Likviditet Kassalikviditeten framgår av nedanstående uppställning mkr mkr 933 mkr Behållningen på räntekontot hos Riksgäldskontoret fördelar sig ungefär på följande sätt: Statsanslagsmedel har ett positivt saldo på 151 mkr (15 procent) Bidrags- och uppdragsförskott m.m. har ett positivt saldo på 687 mkr (70 procent) Övrigt (källskatter och sociala avgifter m.m.) har ett positivt saldo på 150 mkr (15 procent) Universitetets likviditet består således till mycket stor del av förvaltade förskott från bidragsgivare till forskningsprojekt eller övriga givare/ donatorer. Enligt kapitalförsörjningsförordningen skall alla in- och utbetalningar som avser universite- 64 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

66 ekonomi - resultat och ställning tets verksamhet ske genom universitetets räntekonto hos Riksgäldskontoret. Den 31 december var universitetets saldo på detta konto 988 mkr. Den genomsnittliga inlåningsräntan på räntekontot uppgick till 1,76 procent. Utöver placeringar på universitetets räntekonto är per den 31 december 5 mkr placerade i universitetets donationsförvaltning. Resterande del av likviditeten, 26 mkr hänförs i huvudsak till det valutakonto i EUR som universitetet, i egenskap av koordinatorsmyndighet, håller för vissa EU-finansierade forskningsprojekt. Internt inom universitetet har en beräkning av ränta på s.k. likvidsaldon gjorts. Härigenom har universitetets fakulteter kunnat gottgöras en ränta på 13 mkr. Oförbrukade forskningsbidrag I balansräkningenredovisas för 2005 oförbrukade forskningsbidrag på 936 mkr. Detta är 34 mkr mindre än vid motsvarande tidpunkt Minskningen beror främst på att tillflödet av nya bidragsinkomster till forskningsverksamheten minskar. Donationsförvaltningen Förutom de till universitetet anknutna stiftelserna, för vilka separata årsräkenskaper upprättas, ingår i universitetets räkenskaper även förvaltning av gåvo- och donationsmedel. Hösten 1999 erhöll universitetet regeringens medgivande att, enligt donationsförordningen, placera statliga gåvo- och donationsmedel på annat sätt än i förvaltninghos Riksgäldskontoretoch/eller Kammarkollegiet. Detta har inneburit att den diskretionära kapitalförvaltning, som universitetet under många år tillämpat för ett flertal donationer, kunnat kvarstå. De diskretionära förvaltningsuppdragen har under året fullföljts i enlighet med den av universitetet fastställda placeringspolicyn. Huvuddragen i placeringspolicyn är riskspridning genom fastställda gränsvärden för fördelning av kapitalet i olika tillgångsslag, samt en tydlig fokusering på etiska och miljömässiga kriterier i förmögenhetsplaceringarna. Här skall förvaltningen följa ILO:s kärnkonventioner och OECD:s program för multinationella företag. Som en följd av den analys som genomfördes under år 2000, och i vilken konstaterades att någon fondering av gåvo- och donationskapital inte är möjlig, beslutade rektor i augusti 2001 om en plan för ianspråktagande av vissa donationer för medicinsk forskning. Planen går i korthet ut på att, med start 2001, förbruka vissa donationer under en femårsperiod. I och med utgången av år 2005 är den beslutade femårsperioden tillända. Efter att Sahlgrenska akademin under året tillförts 15 mkr återstår 2 mkr. Dessa kommer att tas i anspråk under år Donationsförvaltningen har under året bidragit med 42 mkr till olika verksamhetsområden inom universitetet. Följande områden har tagit medel i anspråk Handelshögskolan 10 mkr Naturvetenskapliga fakulteten 10 mkr Sahlgrenska akademin (varav 15 mkr enl. särskild förbrukningsplan) 17 mkr Universitetsgemensamma ändamål 5 mkr Det bokförda värdet för gåvo- och donationsmedlen uppgår till 245 mkr. Av det samlade kapitalet är 42 mkr utlagt på diskretionära förvaltningsuppdrag hos två stycken kapitalförvaltare. Marknadsvärdet för de diskretionärt förvaltade gåvo- och donationsmedlen uppgår till 47 mkr. Värdet av aktie- och fondinnehav i de diskretionärt förvaltade uppdragen är ca 127 procent av de bokförda värdena. Den diskretionära donationsförvaltningens avkastning mäts mot sammanvägda jämförelseindex har varit ett mycket positivt börsår. Aktie- och fondutvecklingen har varit god vilket också fått genomslag i de diskretionära förvaltningsuppdragen. I tabell 40 framgår utvecklingen i de olika 1) Dessa är SPRX (svenska aktier), OMRX T-bill (kortränteplaceringar eg. statsskuldväxlar) samt OMRX T- bond (obligationer). Göteborgs universitet årsredovisning

67 ekonomi - resultat och ställning Tabell 40 Värdeförändring 2005 Universitetet har under året haft möjlighet att utdela cirka stipendier till studerande inom grund- och forskarutbildningen. Stipendiernas storlek har varierat från 500 kr och upp till kr. De beloppsmässigt största stipendieutgivarna har varit de Adlerbertska stiftelserna, ur vilka stipendier om ca 25 mkr utdelats. Exempel på andra stiftelser ur vilka stipendier till studerande utgått är Bo Linderoth- Olsons fond, Paul och Marie Berghaus dona- Värdeförändr. Jämförelse i % index markn.värde Jubileumsfonden 20,20 19,20 Handelshögskolan, Fastighetsdonation 19,84 19,20 Oceanografi, Fastighetsdonation 18,80 19,20 Lundberglaboratoriet 19,20 19,20 förvaltningsdepåerna ställt mot antaget jämförelseindex. Det kan konstateras att trots de restriktioner som placeringspolicyn innehåller, enhandsengagemang om maximalt fem procent, det vill säga att av det förvaltade kapitalet får innehav av aktier i ett enskilt bolag aldrig överstiga denna procentsats (i aktuellt jämförelseindex är motsvarande begränsning satt till tio procent), samt krav på en regelbunden genomlysning av aktieinnehaven utifrån etiska och miljömässiga kriterier vilken kan medföra att vissa bolag inte kan ingå i portföljerna, har utvecklingen under året väl svarat mot uppställt jämförelseindex. Utöver de diskretionärt förvaltade donationerna ingår 149 mkr som universitetet ingått avtal om att placera i Akademiska Hus AB. Vidare ingår med 18 mkr en donation från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser som med en förbrukningsplan om ca 20 år skall finansiera en professur med namnet Torsten och Ragnar Söderbergs professur vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Resterande medel är de ovan nämnda donationerna för medicinsk forskning (2 mkr), donationer för diverse forskningsändamål (25 mkr) samt ännu ej förbrukade räntemedel (9 mkr). Förvaltningen består av både likvida medel i bankräkning, placeringar på räntekonto i Riksgäldskontoret samt penningmarknadsplaceringar. Ny stiftelse i anknuten förvaltning Under året har universitetet åtagit sig förvaltarskapet för en nybildad stiftelse - Bromanska Stiftelsen för forskning och företagande. Stiftelsens ändamål är att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning mot företagande. Ändamålet skall fullgöras genom utdelande av forskarstipendier. Stiftelsens förmögenhet uppgår till ca 40 mkr. Göteborgs universitets forskningsfond Börsutvecklingen under år 2005 har varit gynnsam även för Göteborgs universitets forskningsfond. Fondandelarnas värde har under året ökat med 31 procent. Det samlade marknadsvärdet i fonden uppgår till 64 mkr. Antalet andelsägare har minskat. Minskningen är ca 300 st., varför antalet andelsägare nu uppgår till ca Under året har universitetet tillförts tkr, vilket motsvarar 2 procent av fondens förmögenhet den sista december Dessa medel har använts för att stödja forskningen vid universitetet. Utdelade stipendier och andra bidrag 66 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

68 ekonomi - resultat och ställning tionsfond, Göteborgs Folkskoleseminariers Minnesfond samt Carl Larssons stipendiefond. Ca 400 lärare och forskare har tilldelats bidrag till resor och forskning ur bl. a Göteborgs universitets Jubileumsfond, Göteborgs universitets forskningsfond, Sven Petterssons fond för humanistisk vetenskap, Torsten Petterssons fond för humanistisk vetenskap, Erland Erikssons donation, Göteborgs Högskolas Linnéfond, Oscar Ekmans stipendiefond, Adlerbertska forskningsfonden samt Jubileumsanslaget ur Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det utdelade beloppet uppgår till ca 6 mkr. Avkastning ur anknutna stiftelser avsedda för forskning inom den Sahlgrenska Akademins område har under 2005 fördelats med ett belopp uppgående till ca 4 mkr. Antalet anställda minskar med 114 eller med 2 procent. Antalet årsarbetskrafter minskar med 43. Driftkostnad per årsarbetskraft ökar nominellt med 2 procent, vilket reellt motsvarar en viss minskning av driftkostnaderna per årsarbetskraft. Kommentarer till väsentliga uppgifter I enlighet med Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisas en sammanställning över väsentliga uppgifter. Av sammanställningen kan utläsas: Låneramen har utnyttjats till 72 procent. Låneramen för år 2006 uppgår till 700 mkr. Kontokrediten hos Riksgäldskontoret på 239 mkr har inte utnyttjats. Intäkterna på räntekontot minskar under 2005 genom den lägre räntan på räntekontot. Avgiftsintäkterna är i princip oförändrade mellan 2004 och Avgiftsintäkter överstiger det i regleringsbrevet beräknade beloppet på 252 mkr, med 136 mkr. Huvuddelen av detta belopp (118 mkr) är avgifter som tas ut med stöd i 4 i Avgiftsförordningen och som inte är medtagna i Regleringsbrevet. Göteborgs universitet årsredovisning

69 ekonomi - resultat och ställning Sammanställning av väsentliga uppgifter Belopp i tkr Låneram Beviljad enligt regeringsbeslut Utnyttjad Kontokredit hos RGK Beviljad Utnyttjad Räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter varav ej disponibla Beräknat belopp i regleringsbrevet Anslag Indragning Anslagssparande Utgående reservationer Anställda Antal årsarbetskrafter 1) Medelantal anställda Driftskostnad per årsarbetskraft 2) Kapitalförändring Ingående kapitalförändring 3) Årets kapitalförändring Utgående kapitalförändring ) Antalet årsarbetskrafter avser förhållandet per 31 oktober. I tidigare årsredovisningar har ett medeltal redovisats även avseende årsarbetskrafter 2) Driftskostnader exklusive LUA/TUA-medel, inklusive utbildningsbidrag 3) Differens mellan utgående kapitalförändring 2004 och ingående 2005 beror på bl.a. omföring av Holdingbolagets resultat till Resultatandelar i dotterbolag samt på ianspråktagande av donationskapital. 68 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

70 ekonomi - resultat och ställning Redovisning av intäkter och kostnader för grundläggande högskoleutbildning (tkr) 2004 Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning Uppdragsverksamhet enl uppdrag i Beställd Uppdragsregleringsbrev*) utbildning utbildning Summa Anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten Medel som erhållits från myndigheter Övriga erhållna medel Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring *) inkluderar även bidrag som erhållits för den grundläggande utbildningen Redovisning av intäkter och kostnader för grundläggande högskoleutbildning (tkr) 2003 Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning Uppdragsverksamhet enl uppdrag i Beställd Uppdragsregleringsbrev*) utbildning utbildning Summa Anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten Medel som erhållits från myndigheter Övriga erhållna medel Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring *) inkluderar även bidrag som erhållits för den grundläggande utbildningen Göteborgs universitet årsredovisning

71 vetenskapsområdesredovisning 70 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

72 vetenskapsområdesredovisning Göteborgs universitet årsredovisning

73 72 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

74 finansiell redovisning Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag 14 Uppbördsverksamhet 15 Intäkter av avgifter m m samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 16 Årets kapitalförändring 17 Göteborgs universitet årsredovisning

75 finansiell redovisning Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar S:a fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter S:a periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank S:a kassa och bank Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar S:a immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Pågående nyanläggningar S:a materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar S:a finansiella anläggningstillgångar Varulager Varulager och förråd SUMMA TILLGÅNGAR 74 Göteborgs universitets årsredovisning

76 finansiell redovisning Balansräkning (tkr) KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen S:a myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser S:a avsättningar Not Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner S:a skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter S:a periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER 41 Göteborgs universitet årsredovisning

77 finansiell redovisning Anslagsredovisning (tkr) per Anslag Ingående Årets tillöverförings- deln. enl. belopp regl.brev Tot. disponibelt belopp Utgifter Utgående Not överföringsbelopp Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Politikområde: Utbildningspolitik 16:25:26 Göteborgs universitet: Grundutbildning (ramanslag) 001 Takbelopp (ramanslag) 003 Nationellt resurscentrum i matematik (ramanslag) :25:27 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildn. (ramanslag) 001 Hum-sam vetenskapsområde (ramanslag) 002 Medicinskt vetenskapsområde (ramanslag) 003 Naturvetenskapligt vetenskapsområde (ramanslag) 004 Sekretariatet för genusforskning (ramanslag) 005 Konstnärligt utvecklingsarbete (ramanslag) 006 Botaniska trädgården (ramanslag) 007 Ersättning för lokalhyror m.m. (ramanslag) :25:75 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.(ramanslag) Göteborgs universitet, särskild per capitaersättning för nätuniversitetskurser (ramanslag) :25:77 Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ramanslag) 003 Göteborgs universitet (ramanslag) 007 Göteborgs universitet (ramanslag) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Politikområde: Mediepolitik 17:27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (obetecknat anslag) 001 Forskning och dokumentatiom om medieutvecklingen (obetecknat anslag) Summa 186 Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Inkomster Ing skuld inkomsttitel Under året inbet Utg skuld inkomsttitel Övriga ränteinkomster 197,5 0 0,3 197,2 Av beloppet avser 0,3 tkr räntevinst på grund av valutadifferens vid periodisering av ränta på valutakonto per Denna ränta ska inte återföras till EG-budgeten. Utgående skuld inkomsttitel 197,2 tkr avser ränta på valutakontot under bå 2005 och ska inte återföras till EG-budgeten. Se regeringsbeslut nr 22, , dnr Fi 96/1094 och dnr Fi 96/ Göteborgs universitets årsredovisning

78 finansiell redovisning Finansiella villkor För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelserna om avräkning i anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret skall ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:26 Grundutbildning Anslagsbelastning för grundutbildningsanslagen i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m.m. skall redovisas i årsredovisningen. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisningen i LADOK eller motsvarande. Eventuell mellanskillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande. Om redovisning sker av fler helårsprestationer än vad som kan ge ersättning inom takbeloppet, kan sådana helårsprestationer sparas till följande budgetår för att då berättiga till ersättning. Med undantag av 11 anslagsförordningen (1996:1189) får universitet och högskolor år 2005 överföra såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till följande budgetår utan regeringens särskilda medgivande. Göteborgs universitet har ingen anslagskredit. Ränteintäkter som erhållits på räntekonto och som hänför sig till anslagssparande för budgetåret 2005 skall senast den 15 mars 2006 betalas till Riksgäldskontoret. Ränteintäkter beräknas enligt den räntesats på räntekontot som gällde den 30 juni 2005 och på ett belopp som motsvarar halva anslagssparandet. Per capitaersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena anges under Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m., avsnitt Ekonomisk redovisning, Verksamhetsgren: Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner, punkt 7. Vidare erhålls ersättning för särskilt åtagande utanför takbeloppet för Nationellt resurscentrum i matematik med tkr. Ersättning för universitetets särskilda åtagande avseende Tjärnö marinbiologiska laboratorium ingår i takbeloppet. Totala kostnaden för Tjärnö marinbiologiska laboratorium har under bå 2005 uppgått till 18,4 mkr. 25:27 Forskning och forskarutbildning Medel får omfördelas mellan anslagsposterna för respektive vetenskapsområde m.m. upp till tre procent av var och en av dessa poster. Medel under anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. får fördelas fritt mellan vetenskapsområdena. Till räntekontot överförs varje månad en tolftedel av anslagen 25:26, 25:27, 25:77:3 och 25:77:7. Medlen avräknas mot anslag och anslagsposter i samband med de månatliga utbetalningarna till Göteborgs universitets räntekonto i Riksgäldskontoret. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 27:4:1 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen Anslaget har använts för kostnader för information om forskningsresultat och för utarbetande av mediestatistik m m vid den svenska avdelningen av Nordiska dokumentationscentralen för masskommunikationsforskning (Nordicom). Rapporten Mediebarometern med en räckviddsundersökning av svenska medievanor skall ges ut under bå Nordicom skall ansvara för grundläggande dokumentation av ägarförhållanden i svenska Göteborgs universitet årsredovisning

79 finansiell redovisning massmedier. Uppdraget innebär bl.a. att Nordicom skall ansvara för uppdatering av den databas om medieägande som byggts upp i samarbete med Rådet för mångfald inom massmedierna samt att på olika sätt göra denna information tillgänglig. Medlen under anslagsposten skall utbetalas varje månad med en tolftedel av anslagsbeloppet till Göteborgs universitets räntekonto i Riksgäldskontoret. Medlen avräknas mot anslag och anslagsposter i samband med de månatliga utbetalningarna till Göteborgs universitets räntekonto. 78 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

80 finansiell redovisning Finansieringsanalys (tkr) DRIFT Kostnader Finansiering av drift Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Not a b c d e Ökning (-) av lager Ökning (-) av kortfristiga fordringar Minskning (-) av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT INVESTERINGAR Investeringar i finansiella tillgångar Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret - amorteringar Försäljning av anläggningstillgångar Bidragsmedel som erhållits för investeringar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR UPPBÖRDSVERKSAMHET Inbetalningar i uppbördsverksamhet Medel som tillförts budgeten från uppbördsverksamhet KASSAFLÖDE FRÅN UPPBÖRDSVERKSAMHET TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet KASSAFLÖDE FRÅN TRANSFERERINGSVERKSAMHET FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Göteborgs universitet årsredovisning

81 finansiell redovisning Finansieringsanalys (tkr) 2005 Specifikation av förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Ökning av kassa och postgiro Minskning (-) av tillgodohavandergk Minskning (-) av avräkning till statsverket Summa förändring likvida medel Likvida medel vid årets slut 1 Not a Kostnader Justeringar: Avskrivningar och nedskrivningar Realisationsförlust Avsättningar Justeringspost Kostnader enligt finansieringsanalysen Not b Intäkter av anslag Justeringar: Anslag tillförda investeringar Intäkter av anslag enligt finansieringsanalysen Not c Intäkter av avgifter och andra ersättningar Justeringar: Realisationsvinst Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen Not d Intäkter av bidrag Justeringar: Bidragsmedel för investeringar Intäkter av bidrag enligt finanasieringsanalysen Not e Övriga intäkter Justeringar: Realisationsvinst Övriga intäkter enligt finanasieringsanalysen ¹ Den redovisade kassalikviditeten vid årets slut enligt finansieringsanalysen,1 034 mkr, avviker från likvida medel enligt redovisningen under avsnittet likviditet, mkr. Differensen förklaras av att posten Avräkning med statsverket, vilken ska ingå i likvidsammanställningen i finansieringsanalysen, påverkats av transaktioner gällande anslagsmedel avseende 2005 vilka inte fått likvidpåverkan förrän Göteborgs universitets årsredovisning 2005

82 tilläggsupplysningar och noter Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (FÅB), förordning (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF), studiedokumentationsförordningen (1993:1153), donationsförordningen (1998:140) samt tillkommande regeringsbeslut. Göteborgs universitets redovisning följer god redovisningssed enligt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till FÅB. Immateriella tillgångar Universitetets immateriella tillgångar uppgår till 52 mkr varav 49 mkr avser aktiverade utgifter för utveckling. Av 5 kap. 2 FÅB framgår att Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande år skall tas upp som immateriell tillgång.. Vidare framgår att Med utveckling avses att tillämpa forskningsresultat eller annan kunskap för att åstadkomma nya eller väsentligt förbättradesystem, processer,material, konstruktioner, produkter eller tjänster innan produktion eller användning påbörjas. I ESV:s handledning om redovisning av immateriella anläggningstillgångar (ESV 2002:3) står att I forskningsfasen utvärderas och väljs alternativ, medan i utvecklingsfasen arbetas det valda alternativet fram. På universitetet pågår flera utvecklingsprojekt, varav ett är NEKST (NyttEKonomiSTöd), som syftar till att besluta om vilket/vilka IT-stöd som bäst stödjer i projektet framarbetade processorienterade arbetssätt samt implementera detta IT-stöd. Ett av dessa IT-stöd, ekonomisystemet AGRESSO, kommer att tas i drift Universitetet valde att lägga delar av utvecklingsarbetet före valet av ekonomisystem för att med bästa resultat kunna välja det system som stöttade de förbättrade processer som arbetats fram. Syftet var att redan i en noggrant utformad kravspecifikation undanröja de problem och kostnadsökningar som kan uppstå om utveckling skall ske när valet redan är gjort. Mot bakgrund av fört resonemang (och efter muntlig kontakt med ESV som bedömde resonemanget rimligt) aktiverades under 2003 och 2004 i projektet nedlagda utgifter som avseende utveckling av ett effektivt processorienterat arbetssätt. (beslut om att införa Agresso som basekonomisystem fattades under hösten 2004 och avtal om leverans slöts med ESV ). Enligt universitetets bedömning har det rört sig om aktiverbara kostnader för utveckling och kriterierna för aktivering har bedömts vara uppfyllda. Utgifter/nedlagd tid i projekt som ej är direkt hänförbara till utveckling har kostnadsförts löpande, exempelvis kostnader för administration av projektet, utbildning och planering av utbildning. Finansiering av gemensamma kostnader Universitetet tillämpar en modell för finansiering av indirekta kostnader som innebär att externa medel vid inkomstbokföringen belastas med hela den del som skall finansiera samtliga indirekta kostnader under projektets livslängd. Den debiterade delen intäktsredovisas i sin helhet samma år som bidraget erhålls vilket medför en bristande matchning av intäkter och kostnader. Om avgifterna periodiserats hade universitetets oförbrukade bidrag enligt beräkning ökat med ca 122 mkr medan det balanserade kapitalet minskat i motsvarande mån. Riksrevisionen har rekommenderat att universitetet inför en modell för en mer korrekt periodisering av intäkterna. Inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) är påbörjat ett gemensamt arbete för högskolesektorn för att ta fram principer för hantering av omkostnadsuttag inom sektorn. Arbetet beräknas vara klart under våren Universitetet har för avsikt att tillämpa en ny modell för hantering av förvaltnings- och lokalavgifter utarbetad till budgetåret Göteborgs universitet årsredovisning

83 tilläggsupplysningar och noter Avgiftsuttaget kommer då att baseras på omkostnader vilket medför en bättre matchning mellan förbrukning av gemensamma resurser och finansiering. Skuld för inarbetad tid Universitetet har tidigare inte redovisat någon skuld för inarbetad, ej utbetald, mer/övertid. Åtgärder för att fånga förekomst av övertimmar har vidtagits och universitetet redovisar i bokslutet en övertidsskuld uppgående till 5,7 mkr. Arbete pågår med att införa systemstöd och utarbeta rutiner för tjänstgöringsplanering och rapportering av tid. Avsättningar pensioner Universitetet redovisar en avsättning till statens avtalsförsäkringar uppgående till drygt 71 mkr. Avsättningens storlek är baserad på de förutsättningar som tidigare gällt för statens avtalsförsäkringar. Under 2005 har Statens Pensionsverk (SPV) infört ett nytt system med månatlig faktura för huvuddelen av pensionskollektivet (PA 03) och preliminär debitering för övriga (PA 01). För de sistnämnda kommer en slutfaktura avseende 2005 att presenteras i april delsmetoden, uppgifter om andelar i dotterbolag och resultatandelar per Bolag som ingår i koncernen är: Moderbolaget Holdingbolaget vid Göteborgs universitet Dotterbolag GU Holding Kompetens AB (100 %) GU Holding Invest AB (100 %) LexiLogik AB (100 %) Botaniska Analysgruppen (95 %) Gastrolink AB (50 %) Intressebolag GU Surgical Science AB (27 %) I-tech AB (41 %) Övriga aktier och andelar Acembio (16 %) Tendera (16 %) A+ Science AB (12 %) IT-forskningsinstitutet Viktoria AB (11 %) Nanoxis (8 %) Blue mobile (7%) Scandinavian CRI Holding AB (6 %) Oiido (6%) Actar AB (3 %) Värdering av fordringar och skulder Förändrade redovisningsprinciper Efter beslut från ESV redovisas utbildningsbidrag till forskarstuderande från och med 2005 som Övrig personalkostnad i verksamheten. Utbildningsbidragen redovisades tidigare som transfereringar i resultaträkningens transfereringsavsnitt. Utbildningsbidragen uppgick 2005 till 44 mkr jämfört med 47 mkr 2004, nästan 2 mkr av minskningen ligger inom det naturvetenskapliga området. Jämförelsetal har räknats om i enlighet med den nya redovisningsprincipen. Kundfordringar uppgår till 69,5 mkr, en ökning med ca 6 mkr jämfört med föregående år. Kundfordringar har efter individuell bedömning värderats till de belopp varmed de beräknas inflyta. Leverantörsskulder når 98,6 mkr, en ökning med 8 mkr jämfört med föregående år. Skulder i utländsk valuta har omräknats till balans-dagens kurs. Omräkningen visar att skulden är ca 13 tkr för högt värderad i universitetets redovisning, den orealiserade kursvinsten har dock inte bokförts då beloppet inte bedömts väsentligt. Holdingbolaget vid Göteborgs universitet AB Värdering av varulager Göteborgs universitet övertog 1998 Holdingbolagetfrån Närings- och handelsdepartementet. I årsredovisningen redovisas, enligt kapitalan- Varulagren är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och återanskaffningsvärdet. Avdrag för bedömd faktisk inkurans har gjorts. 82 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

84 tilläggsupplysningar och noter Värdering av anläggningstillgångar Immateriella tillgångar utgörs främst av balanserade kostnader för egenutvecklade administrativa stödsystem. Inventarier och utrustning med ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr och en ekonomisk livslängd på lägst tre år bokförs som anläggningstillgång.anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Följande bedömda ekonomiska livslängder tillämpas: Byggnader 40 år Barockorgel 25 år Inredningsinventarier 10 år Transportmedel 5 år Immateriella tillgångar - Balanserade utgifter för utveckling ekonomisk livslängd efter individuell bedömning 3-5 år - Datorprogram 3 år Datorer, kontorsmaskiner 3 år Bärbara datorer 2-3 år Övriga maskiner och inventarier 5-10 år Några avskrivningar görs inte på Ågrenska villan då fastigheten bedöms vara tillräckligt avskriven. Ny-, om- och tillbyggnad på annans fastighet redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Som förbättringsutgift på annans fastighet redovisas även reparations- och underhållskostnader överstigande 100 tkr med en livslängd överstigande tre år. Avskrivningstiden begränsas så att investeringen skall vara slutavskriven när hyresförhållandet kan antas upphöra. Värdering av finansiella anläggningstillgångar. Marknadsvärdet för aktie- och fondandelsinnehavet i donationsförvaltningen överstiger det bokförda värdet med 27 % per Brytdag och periodavgränsningsposter Löpande redovisning avseende 2005 har gjorts fram till och med Som period- avgränsningspost bokförs belopp överstigande 50 tkr. Uppgifter om styrelsen enligt 6 FÅR Ersättningar har under året betalats ut till styrelseledamöter och ledande befattningshavare enligt nedan. Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag anges i kursiv stil. Styrelsen tkr Wittlöv Arne, ordförande BNT Invest AB AB Volvo Penta Volvo Construction Equipment N.V. Volvo Technology Transfer AB Vetenskapsrådet 66 Svedberg Gunnar, rektor Centre for Combustion Science and Technology Försvarshögskolan IRECO Holding AB Lindholmen Science Park AB Ångpanneföreningen AB Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Företrädare för verksamheten Follér Maj-Lis Furåker Bengt FAS Prioriteringskommittéer Rydevik Björn Acromion Förvaltnings AB Orthopaedic Research and Development AB Sciaticon AB Företrädare för allmänna intressen Blomberg Lena Connect Väst AB Venture Cup Väst AB Innovationsbron Väst Startup AB Göteborgs universitet årsredovisning

85 tilläggsupplysningar och noter Hedemalm Azar Larsson Lena SKLF Offentliga Jobb AB Litsmark Nordenstam Elisabet Elitor AB Innovationsbron Väst AB Profytema Hälso och Sjukvård AB Odlöw Bengt GREFAB Kvarnfallet Mölndal AB Selimovic Jasenko Göteborgs Stadsteater AB Svenska Filminstitutet Svenska Institutet i Alexandria Westerling Gunnar ABF Göteborg Vuxenutbildning AB Företrädare för de studerande Andersson Johan Samuelsson Ellinor Vikhagen Arne Kjell Kanflo Maria Göteborgs universitets årsredovisning 2005

86 noter NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT ANSLAGSREDOVISNING 2005 Not 1. Intäkter av anslag* Grundläggande utbildning Forskning/forskarutbildning Övriga anslag Anslag från statsbudgeten för transferering (lämnade bidrag) Summa intäkter av anslag *För specifikation av enskilda anslag - se anslagsredovisning Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppdragsforskning svenska företag och affärsverk statliga myndigheter utländska företag kommuner och landsting övriga uppdragsgivare - uppdragsutbildning statliga myndigheter kommuner och landsting svenska företag och affärsverk övriga uppdragsgivare - periodisering av uppdragsforskningsinkomster - periodisering av uppdragsutbildningsinkomster - försäljningsintäkter - från andra universitet och högskolor, grundutbildning - högskoleprovet Summa intäkter av avgifter och ersättningar Avgifter tas ut med stöd av 4 Avgiftsförordningen. - bland dessa ingår följande huvudgrupper: uthyrning av lokaler administrativa-, laboratorie- och IT-tjänster konsultation av lärare/forskare kompendier och andra publikationer analysarbete kurser och konferenser kopiering övriga varor och tjänster Not 3. Intäkter av bidrag - forskningsråd - svenska organisationer - övriga statliga myndigheter (varav 37 mkr via Kammarkollegiet för särskilda lärarutbildningar, 43 mkr 2004) - svenska företag och affärsdrivande verk - kommuner och landsting - EU - utländska organ - utländska företag - LAN/lönebidrag - periodisering av avsättningar till bidragsfinansierade anläggn. - periodisering av pågående bidragsfinansierade projekt Bidragsintäkter som använts för transferering (lämnade bidrag) Summa intäkter av bidrag Göteborgs universitet årsredovisning

87 noter Belopp i tkr Not 4. Finansiella intäkter - ränteintäkter på räntekonto hos Riksgäldskontoret - avkastning på egna fonder - reavinst vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar - ränteintäkter på banktillgodohavande avseende egna fonder - övrigt Summa finansiella intäkter Not 5. Kostnader för personal - lönekostnader exkl arbetsavgifter, pensionspremier och avgifter - arbetsgivaravgifter, pensionspremier och avgifter - övriga personalkostnader, såsom företagshälsovård och kurs- och konferensavgifter - utbetalda pensioner, se not 33 - förändring pensionsavsättning - förändring semesterskuld exkl avgifter Summa kostnader för personal Fr.o.m klassificeras utbildningsbidrag som personalkostnad (44 mkr). Personalkostnaderna för 2004 har omräknats med 47 mkr för motsvarande kostnad. Not 6. Kostnader för lokaler - hyror exkl el och värme - driftkostnader (el, gas, fjärrvärme, vatten) - renhållning, bevakning och övriga lokalkostnader Summa kostnader för lokaler Not 7. Övriga driftkostnader - LUA- och TUA-avtal samt Botaniska trädgården - datatjänster - utbildning samt praktikkostnader i lärar- och psykologutbildningarna - övriga tjänster - övriga varor - resekostnader: biljetter och logi - personal-, materialkostnader samt avskrivningar för de med Chalmers samverkande institutionerna - konsulttjänster - böcker, tidskrifter och övriga publikationer - laboratoriekemikalier - hyra av kontorsmaskiner m m samt service- och underhållsavtal - tryckning - post och fraktkostnader - forskningsuppdrag - telekostnader, abonnemang och samtalsavgifter - korttidsinvesteringar, livslängd 1-3 år, anskaffningsvärde 500 euro Summa driftkostnader 86 Göteborgs universitets årsredovisning

88 noter Belopp i tkr Not 9. Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde på utrangerade tillgångar UB anskaffningsvärde IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Avgår årets avskrivningar på utrangerade tillgångar UB ack avskrivningar Bokfört värde för balanserade utgifter för utveckling Not 8. Finansiella kostnader - räntekostnad för lån på anläggningstillgångar - reaförlust vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar (se appendix) - periodisering och övrigt Summa övriga finansiella kostnader Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde på utrangerade tillgångar UB anskaffningsvärde IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Avgår årets avskrivningar på utrangerade tillgångar UB ack avskrivningar Bokfört värde för rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar Not 10. Byggnader IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar UB anskaffningsvärde IB ack avskrivningar Årets avskrivningar UB ack avskrivningar Bokfört värde byggnader Göteborgs universitet årsredovisning

89 noter Belopp i tkr Not 11. Förbättringsutgifter på annans fastighet samt reparationer och underhåll över 100 tkr på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde för utrangerade inventarier UB anskaffningsvärde IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Avgår årets avskrivningar på utrangerade inventarier UB ack avskrivningar Bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet Not 12. Maskiner, inventarier och övriga anläggningar IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde för utrangerade inventarier UB anskaffningsvärde IB ack avskrivningar Årets avskrivningar Avgår avskrivningar på utrangerade inventarier UB ack avskrivningar Bokfört värde maskiner, inventarier och övr. anläggningar Not 13. Pågående nyanläggningar IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar UB anskaffningsvärde Bokfört värde pågående nyanläggning Värdereglering vid internköp av anläggningstillgångar Not Summa årets avskrivningar Not 14. Resultat från andelar i dotterföretag Avser Holdingbolaget vid GU AB; se vidare not 17. Not 15. Uppbördsverksamhet Intäkterna i uppbördsavsnittet består av ränta som genererats på bankplacerade EU-medel, för vilka Göteborgs universitet är koordinator. Medlen kommer att tillföras inkomsttitel. Not 16. Transfereringar Lämnade bidrag utgörs huvudsakligen av förmedlade bidrag till statliga myndigheter, 40 mkr, och stipendier, 33 mkr. Stipendier har finansierats från bidragsmedel med 23 mkr, uppdragsmedel med 3 mkr och från fondmedel med 3 mkr. Utbildningsbidrag har fr.o.m omklassificerats från transfereringar till personalkostnad. Transfereringsavsnittet har omräknats för att få jämförbarhet mellan åren. 88 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

90 noter Belopp i tkr IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar UB anskaffningsvärde obligationer och andra värdepapper Marknadsvärde obligationer och andra värdepapper Värdepapperens sammanlagda marknadsvärde I särskilt appendix specificeras fondförvaltningens värdepappersinnehav Summa andra långfristiga värdepapper andra långfristiga fordringar (avser Akademiska Hus) IB Årets återbetalningar UB Summa finansiella tillgångar Not 17. Årets kapitalförändring - resultat från förvaltning av donationskapitalet - resultat från GU Holding - resultat från avgiftsfinansierad verksamhet - resultat från bidragsfinansierad verksamhet - resultat anslagsfinansierad verksamhet Summa årets kapitalförändring Not 18. Finansiella anläggningstillgångar - andelar i dotterföretag För kommentarer - se avsnittet om Holdingbolaget. - andra långfristiga värdepappersinnehav utgörs av Aktier och andelar: IB anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar UB anskaffningsvärde aktier och andelar Marknadsvärde aktier och andelar Obligationer och andra värdepapper: Göteborgs universitet årsredovisning

91 noter Belopp i tkr Not 19. Varulager - Avser i huvudsak varulager för intern försäljning. Summa varulager Not 20. Kundfordringar Fördelning enligt följande: - fordringar på svenska kunder - fordringar på utländska kunder - reservering osäkra fordringar Summa kundfordringar Not 21. Fordringar hos andra myndigheter Denna post består av - fordran avseende ingående mervärdeskatt (nettoredovisad moms) - kundfordringar hos statliga myndigheter - fordran på Riksgäldskontoret avseende upplupen ränta Summa fordringar hos andra myndigheter Not 24. Upplupna bidragsintäkter - upplupna bidragsintäkter i grundutb.- och forskn. verksamhet - upplupna bidragsintäkter avseende statliga myndigheter Summa bidragsintäkter Not 25. Övriga upplupna intäkter - upplupna uppdragsintäkter - upplupna ränteintäkter - övriga interimsfordringar Summa övriga upplupna intäkter Not 22. Övriga fordringar Följande huvudgrupper av fordringar ingår: - reseförskott - handkassor på institutioner och div förskott Summa övriga fordringar Not 23. Förutbetalda kostnader - förutbetalda hyreskostnader - övriga förutbetalda kostnader Summa förutbetalda kostnader 90 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

92 noter Belopp i tkr Not 26. Avräkning med statsverket Ingående balans Avräknat mot statsbudgeten - anslag - inkomsttitlar Avräknat mot statsverkets checkräkning: - anslagsmedel som tillförts räntekonto - medel från räntekontot som tillförts inkomsttitel - statens checkräkning, ej räntebelagt likvidflöde (avser TUA-medel) Utgående balans Not 27. Tillgodohavande hos Riksgäldskontoret - behållning på universitetes räntekonto - bundna placeringar hos Riksgäldskontoret Summa tillgodohavande hos Riksgäldskontoret Behållningen på räntekonto fördelar sig uppskattningsvis enligt följande: Anslagsmedel Avgifter Bidrag från annan statlig myndighet Donationer Övriga icke statliga bidrag Övrigt - sociala avgifter - personalens källskatter - avsättning pensioner o likn - övrigt Summa behållning på räntekonto - varav kortsiktigt likviditetsbehov Den enskilt viktigaste faktor som påverkar saldots utveckling är förändringar i tillflödet av externa bidrag. Not 28. Kassa, postgiro och bank - banktillgodohavande avseende fondförvaltningen (specifikation - se appendix) - övriga banktillgodohavanden (EUR-konton) Summa kassa, postgiro och bank Göteborgs universitet årsredovisning

93 noter Belopp i tkr Not 34. Lån i Riksgäldskontoret - lån vid årets början - under året upptagna lån - årets amorteringar Summa lån Beviljad låneram Beviljad kreditram på räntekonto Utnyttjad kredit Not 29. Statskapital - avser konst som deponerats av Statens Konstråd. Not 30. Donationskapital Kapitalet motsvarar universitetets fastigheter. Se även not 10, byggnader. Not 31. Resultatandelar i dotterföretag - avser GU Holding. Not 32. Balanserad kapitalförändring - ingående balanserad kapitalförändring - föregående års kapitalförändring - ombokning av balanserat resultat för GU Holding - ianspråktaget donationskapital - omföring avskrivning donationsfastighet - korrigeringar Summa balanserad kapitalförändring Not 33. Avsättningar för pensioner m m Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionutbetalningar Finansiering från Avsättning till kompetensutveckling Avsättning till kompetensutveckling och kompetensväxling, 0,65% av lönesumman Utgående avsättning Värdet av pensionsskulden är beräknat enligt de försäkringstekniska grunder som Nämnden för statens avtalsförsäkringar har fastställt. I beloppet ingår särskild löneskatt med 24,26%. 92 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

94 noter Belopp i tkr Not 35. Skulder till andra myndigheter - skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda - leverantörsskulder Summa skulder till andra myndigheter Not 36. Leverantörsskulder - svenska leverantörsskulder - utländska leverantörsskulder Summa leverantörsskulder Not 37. Övriga skulder - personalens källskatt - forskningsbidrag - koordinatorsmedel EU-projekt - ej fonderade stipendiemedel - övrigt Summa övriga skulder I posten forskningsbidrag ingår ca 12 mkr som erhållits för transferering till andra huvudmän (17 mkr 2004). Depositioner - depositionsavgifter från studenter för nycklar/kodkort Not 38. Upplupna kostnader - semesterskuld inkl LOP - avsättning till avtalsförsäkring - avräkning mot Chalmers avseende gemensamma institutioner - upplupna löner och arvoden inkl LOP (varav övertidsskuld ,6 mkr) utgjorde retroaktiva löner 16,7 mkr. - övriga upplupna kostnader Summa upplupna kostnader Not 39. Oförbrukade bidrag - oförbrukade bidrag tillhörande donationsförvaltningen - oförbrukade bidrag från icke statliga givare till institutioner, varav 6,5 mkr utgör bidrag för transferering - avsättningar till bidragsfinansierade anläggningstillgångar - oförbrukade bidrag från statliga myndigheter, varav 7 mkr utgör bidrag för transferering Summa oförbrukade bidrag Göteborgs universitet årsredovisning

95 noter Belopp i tkr Not 40. Övriga förutbetalda intäkter - oförbrukade uppdragsmedel - förutbetalda intäkter Summa övriga förutbetalda intäkter Not 41. Ansvarsförbindelser I samband med Goteborg Organ Art Centers försäljning av orglar till Korea har Göteborgs universitet ställt ut fullgörandeoch förskottsgarantier till ett sammanlagt värde om 7,8 mkr. Förmånstagare är The Public Procurement Service (PPS), the Republic of Korea Noter till anslagsredovisningen Not 42. Årets tilldelning enligt regleringsbrev Enligt regeringsbeslut I:77 (daterat , dnr U2005/7344, 8061, 8334, 8863/UH, U2005/6237/ UH (delvis), U2005/8962/BIA (slutlig)) har Göteborgs universitet tilldelats extra resurser på kr. Dessa medel har dock av tekniska skäl utbetalats , alltså på bå I regeringsbeslut nr I:6 ( , dnr U2006/540/UH) har man emellertid justerat skrivningen i regleringssbrevet för bå 2006 under 2 Övriga mål och återrapporteringskrav, avsnittet Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner, punkt 2 3:dje stycket så att det där framgår att medeln ska avräknas anslag 25:26 ap.1 (grundutbildningsanslaget, takbelopp) per 31 december Not 43. Utgående överföringsbelopp Enligt regeringsbeslut I:17 (daterat , dnr U2005/5631/BIA (delvis)) ska universitet och högskolor i årsredovisningen för 2005 avräkna de belopp som i regleringsbrevet angetts som villkor för vad respektive lärosäte högst får avräkna mot anslagen för forskning och forskarutbildning. För Göteborgs universitets del får högst kr avräknas. Resterande medel skall redovisas som ett anslagssparande efter utgången av budgetåret Not 44. Ingående överföringsbelopp Enligt regeringsbeslut I:17 (daterat , dnr U2005/5631/BIA (delvis)) framgår det att Göteborgs universitet disponerar hela anslagsbehållningen. Beloppet avser ej utnyttjad ersättning för engagemang i Nätuniversitetet bå Under bå 2004 uppvisade Göteborgs universitet prestationer som överskred takbeloppet och kan därför avräkna resterande belopp i efterhand. 94 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

96 bilaga Göteborgs universitet årsredovisning

97 bilaga 96 Göteborgs universitets årsredovisning 2005

98 bilaga Göteborgs universitet årsredovisning