Årsberättelse Valbo förskoleområde Hagaströmsgården. Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag

Transkript

1 Årsberättelse 2012 Valbo förskoleområde Hagaströmsgården Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Karin Nordkvist Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Biträdande förskolechefer 1

2 Valbo förskoleområde var ett spännande år för förskolans del då vi för första gången utifrån skollagen blir en egen skolform, samma år revideras förskolans läroplan med ökat fokus på barns lärande och utveckling. Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar. Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan. Den nya skollagen och förskolans reviderade läroplan utmanade oss att tänka nytt när det gäller vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi påbörjade ett arbete med att hitta metoder och former för att uppfylla lagen och förordningens krav. Nu 2012 gör vi vår första årsberättelse i det nya systemet. Vi har inte riktigt hunnit igenom alla målområden och det haltar fortfarande när det gäller tidsperspektivet, tanken är ju att detta skall utvecklas och bli bättre så småningom. Vi kommer fortsättningsvis redovisa vårt arbete läsårsvis eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna verksamhetsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under Just att sätta fokus på är något vi i ledningsteamet tror starkt på. Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla. Skolinspektionen var oss behjälpliga när de i sin rapport satte ljuset på våra brister framförallt inom områdena flerspråkighet och likabehandling. De gav oss också mycket beröm för den höga medvetenhet som finns inte minst hos våra pedagoger och att det finns en samstämmighet oavsett om det är chefer, pedagoger eller föräldrar de intervjuar. De insatser vi gjort under 2012: Fortbildning i tecken som stöd och lärplattor/surfplattor som pedagogiskt verktyg. Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna Studiedagar tillsammans med pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3: Stora Valbo, kring Språk och kommunikation/ barns inflytande Stora Valbo: gemensam föreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder. Interkulturella uppdragspedagoger: föreläsning om interkulturellt förhållningssätt för samtliga samt fördjupning för pedagogiska utvecklingsledare. Likabehandling: Hissad och dissad, M. Öhman samt Regnbågsfamiljer, Klara Nygren RFSL. Planeringsdagar för likabehandlingsrepresentanter från varje förskola. NT nätverk med representanter från samtliga förskolor. Riktade medel och insatser till barn i behov av särskilt stöd Uppdragspedagog vägleder och stödjer arbetslagens kvalitetsarbete. Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog, särskolekonsulent och kurator. Planering av avdelning Leoparden, Häcklinge förskola i nära samarbete med elevhälsan. 2

3 En Välkomnande Förskola! Under 2012 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. Det innebär precis just det som dikten på första sidan säger: att vi alla blir utifrån det möte som uppstår oss människor emellan, där har vi alla ett gemensamt ansvar att göra mötet gott. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har under året provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar. Flera förskolor har haft tema kompis på dagordningen vilket är en fråga som berör och en viktig del av vårt likabehandlingsarbete. De mötesformer vi erbjuder; I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll, vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar. information ges via mejl, informationsblad och hemsidor. vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas. Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. en är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss. Ibland är det informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa. Systematiskt kvalitetsarbete I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag. En lärande organisation Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera för kvalitetskvällar på den egna förskolan. På så 3

4 sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra. Det är alltid lika intressant att blicka tillbaka och det är nyttigt att stanna upp och reflektera över året som varit innan vi sätter ljuset på året som ligger framför oss. Just nu har de flesta en välförtjänt vila för att återkomma med nya krafter, redo för ett nytt spännande år med stora och små utmaningar! Anci Rehn Förskolechef Hagaströmsgården Hagaströmsgården har under 2012 haft barn i verksamheten. På Tomtebo där de yngsta barnen går har vi fortsatt att utveckla vår föräldraaktiva gruppinskolning och upplever att vi på detta sätt har skapat former för att ge barn och föräldrar en bra start på sin förskolevistelse och goda förutsättningar för ett fortsatt gott samarbete förskola hem, vilket är mycket viktigt för oss. Vi har på två avdelningar utvecklat ett samarbete kring frukostrutinen, genom att införa frukostbuffé. De barn som redan ätit hemma tas emot och kan påbörja olika aktiviteter/lekar. De barn som ska äta slussas successivt in till buffén. Vi har sett vinster med detta, starten på dagen för barnen är lugn och trygg. I våras när vi hade vår årliga gårdsfest var temat naturvetenskap och teknik. Barnen fick tillsammans med sina föräldrar gå till olika stationer som var placerade ute på gården, där man kunde prova på olika experiment. Experimenten var hämtade ur vårens arbete med naturvetenskap och teknik, så barnen hade varit med om del saker tidigare och kunde därför berätta för sina föräldrar hur det skulle gå till. När man kände sig mätt på experiment fick man njuta av sin medhavda matsäck ute på ängen. Vi har under året haft fokus på vårt likabehandlingsarbete och att hela förskolan ska bli delaktig i arbetet. Där har våra representanter för likabehandling gjort en stor insats genom att kontinuerligt ta upp olika diskussionsfrågor och initierat kartläggning i barngrupperna. Det område som vi valde att kartlägga detta år var etnisk tillhörighet. Personal och föräldrar fick bland annat svara på frågor. Genom dessa frågeställningar fick vi vetskap om att vi på Hagaströmsgården har barn med bakgrund i 7 olika nationaliteter. Utifrån kartläggningen har vi sedan på olika sätt arbetat i barngrupperna. Det har bland annat gjorts ordlistor, ritats flaggor och kartor, sjungits sånger på olika språk. Vi och barnen har varit mycket nyfikna och intresserade. Under året har vi i vårt kvalitetsarbete haft fokus på tre av läroplanens målområden; Normer och värden, språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik. 4

5 Redovisning av förskolans kvalitetsarbete Normer och värden: Prioriterat mål förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen för verksamheten? Vi ska lyfta varandras styrkor, både hos vuxna och barn. I ord och handling uppmuntra och synliggöra positivt agerande. Uppmana till att prova själv först, eller fråga en kompis. Stärka och stötta barnen i deras känslomässiga växande genom att bejaka deras uttrycksätt och förmedla till barngruppen att det är bra att visa känslor. De yngre barnen Vi har jobbat mycket med att uppmuntra positivt agerande. När barnen har sagt något bra har vi vuxna uppmärksammat och förstärkt detta så att alla barnen har fått höra. Ett utmärkt tillfälle att hjälpa andra har varit i hallen, vid påklädning Barnen har fått öva sig i att säga ifrån/ visa stopptecken när något annat barn gör något man inte vill vara med om. Vi är noga med att följa upp händelser, ingen får gå ifrån en kompis om man till exempel har skapat en ledsam situation. Vi hjälper barnen genom att visa hur man kan göra förlåt och ger dem verktyg att använda sig av i liknande situationer, Gör så här, Hämta en vuxen, Fråga hur du kan hjälpa din kompis. Vi har pratat om och hjälpt barnen att sätta ord på olika känslor. Böcker, känslogubbar, språkpåsar med olika sagoteman kring känslor har varit goda hjälpmedel i arbetet. Vi ser att barnen oftare använder ord nu, i stället för gråt. De står på sig och vågar säga ifrån. Barnen respekterar varandras stopp. Vi märker att barnen ofta erbjuder sig att hjälpa en kompis. Barn och vuxna bemöter varandra på ett respektfullt sätt och lyssnar på varandra. Vi tror att ett medvetet arbete och närvarande pedagoger har lett oss dit vi är idag, med andra ord en bra bit på väg att nå det prioriterade målet. Vi har gett barnen tid att klara av saker på egen hand och det ger resultat. Vi har skapat lugna lärsituationer. Åtgärder för utveckling Fortsätta att förstärka de arbetsprocesser som vi har arbetat fram. Ge barnen tid att se varandra. Fortsätta att uppmuntra positivt agerande. För att bättre kunna se varje barn kommer vi oftare att dela gruppen i olika situationer, ibland en till en situation. 5

6 De äldre barnen För att öka förståelsen för sina egna och andras känslor har vi på olika sätt i samling, lek och andra aktiviteter pratat om och påvisat olika känslor. Vi arbetar med seriesamtal i grupp om olika händelser i vardagen: Vad var det som hände och varför blev det så? Skulle man kunna göra på något annat sätt? Vi använder oss av hjärteberättelser då vi pratar om känslor och beteenden. Med känslogubbar har vi pratat om hur man känner sig, hur kompisen känner sig och varför. Dagligen har vi tillsammans övat på att argumentera, ställa frågor och uttrycka åsikter. Vi pedagoger har hjälpt barnen att uttrycka sig i ord och med olika frågeställningar: Berätta hur du menar, Hur skulle du kunna säga då? Barnen får vara duktiga på olika saker och uppmuntras och bekräftas av pedagoger och kompisar i detta. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, exempelvis vid påklädning, matsituation, trösta kompisen som har gjort sig illa. Vi ser att barnens förmåga att hjälpa, trösta och berömma varandra har ökat. Om vi vuxna håller oss på avstånd, så tar alltid barnen initiativ att hjälpa varandra. Barnen har blivit mer självständiga, inte så beroende av att ha vuxna i närheten. Barnen pratar ofta om saker som de själva och kompisar är bra på. Det finns en vi-känsla. Gruppen har blivit viktig. Barnen kan nu låta en kompis behov gå föra det egna. Vi ser att vi är på god väg att uppfylla kriterierna för det prioriterade målet och anledningen till detta är att vårt medvetna arbetssätt med närvarande pedagoger. Vi har gett detta arbete stort utrymme i verksamheten, gett tid till samtal och reflektion. Vi vuxna visar att allas åsikter är viktiga och vi tar tid att lyssna på varandra. Åtgärder för utveckling I större utsträckning uppmuntra barnen att lösa konflikter utan inblandning av vuxna. Fortsätta arbetet med att barn hjälper barn Fortsatt arbete med att påvisa våra olikheter och styrkor Språk och kommunikation: Prioriterat mål Alla barn ska ges rika möjligheter att: utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Hur skall vi gå tillväga för att nå målet/målen för verksamheten? Erbjuda leksaker som främjar fantasin. Pedagoger som berättar för barnen och låter barnen berätta. Erbjuda bilder, böcker, högläsning i mindre grupper eller enskilt. Drama, rollekar, lek, rim och ramsor, musik och sång, 6

7 Tecken som stöd Bildschema Arbeta med munmotorik Reflektera över dagen som varit genom ord, lyssnande, skrivande, ritande, återberätta händelser. Ge möjlighet till möten i olika konstellationer av grupper för att ge olika samtalsformer. Olika mötesplatser. Språkpåsar mm Skapa tid och organisera för att tid för det enskilda samtalet finns mellan pedagog/barn, barn/barn, pedagog/pedagog osv. Stärka och stötta barnen i deras känslomässiga utveckling och användning av kroppsspråket. De yngre barnen Vi använder oss av tecken som stöd, blåsövningar och andra munmotoriska övningar. Sånger, rim och ramsor är ett dagligt inslag i samlingarna och vid andra tillfällen. Vi läser böcker och använder oss av flanosagor. Vi låter barnen återberätta olika händelser med ord och bild, till exempel då några av banen har varit på utflykt får de berätta för sina kompisar vad de varit med om. Pedagogen som har varit med på utflykten ritar bilder till berättelsen. Barnen ges tillfälle att berätta om bilder. Sagan Petter och hans fyra getter plastades in sattes upp vid ingången. Den har berättats av barnen om och om igen. Vid måltider och samlingar ges utrymme att träna på att tala och lyssna. På avdelningen satte vi upp bilder på olika känslouttryck. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ställa frågor till kompisar eller vuxna när det undrar över något. Vi upplever att barnen oftare nu än tidigare samtalar med varandra, exempelvis vid måltiderna kan långa samtal förekomma Barn som tidigare inte riktigt kunnat kommunicera vad de vill eller känner kan nu till viss del göra det, dels med ett mer utvecklat språk och dels med tecken. Vi ser att de barn som har störst behov av tecken som stöd har tagit till sig av detta och använder tecken. Nu visar vissa barn att de vill ha mjölk genom att göra tecknet mjölk, samtidigt som de säger något som skulle kunna vara mjölk. Istället för att t.ex. I stället för att slå och knuffas kan man visa eller tala om för kompisen vad man vill. Vi anser att vi kommit en bra bit på väg mot vårt prioriterade mål. Den utveckling vi kan se beror på ett medvetet arbetssätt där pedagoger hela tiden är närvarande och uppmuntrar till kommunikation. När vi tar tid till samtal och tar tid på oss i vardagen, en förskola utan stress ser vi språklig utveckling. Tecken som stöd i kombination med det tal har varit en stor framgångsfaktor för oss. Åtgärder för utveckling: Sätta på våra glasögon och fördjupa oss ännu mer kring språk och kommunikation över alla avdelningar på förskolan. 7

8 Arbeta med att utveckla vår miljö och organisationen av barngrupp för att utveckla språk och kommunikation. Läsa ofta, böcker vid många små stunder under dagen. Ge större utrymme för samtal vid rutiner som på- och avklädning. Använda oss av utemiljö ännu mer. Vi har sagan på väggen vid entrén kanske vi kan sätta upp bilder för samtal på fler ställen. Låta barnen berätta vad de lekt med när de varit ute. Återberätta vid lunchen eller andra stunder. Skriv ner eller rita. De äldre barnen Vi ger tid till samtal under hela dagen! Både med kompisar och vuxna. Vi har arbetat med tecken som stöd i den dagliga verksamheten. Vi har arbetat en del med blåsövningar och andra munmotoriska övningar. Rim och ramsor och sånger är ett dagligt inslag i samlingen. Vi läser böcker, mycket och ofta. Vi frågar barnen mycket var det har gjort, hur de har tänkt. Vi har som tanke att inte rätta barnets uttal, utan istället uttala ordet rätt i en ny mening så barnet inte förstår att det är en tillrättavisning. Samling med diskussion om olika händelser, ibland sång, rim och ramsor, rörelselekar, Vi lägger stor vikt vid samtal vid måltiderna. Vi tar tillfällen att introducera nya ord och vad de betyder. Vi har röstat och samtalat fram i olika aktiviteter/lekar och övat på att argumentera, ställa frågor, uttrycka åsikter. Vi pedagoger lotsar fram barnen med hjälp av språket och med olika frågeställningar som t.ex. Berätta hur du menar? Hur skall du säga då? Osv. Barnen övar dagligen på att få hitta egna lösningar och strategier i kommunikation och lek. Vi har skapat lekmiljöer där barnen inbjuds till aktiviteter i mindra grupper, för att underlätta kommunikationen barnen emellan. Hos de barn som har behövt tecken som stöd ser vi att detta har gynnat deras språkutveckling. De pratar mycket och visar samtidigt, både med egna och riktiga tecken. Barnen upplevs trygga och pratar mycket både med oss vuxna och med varandra. De ställer frågor och berättar om sitt. Barnen samtalar och planerar själva i t.ex. lek och byggen med hjälp av språket, hittar strategier att komma vidare i leken. Språkutvecklingen, och ordförståelsen har ökat. Självkänslan har ökat, att det jag säger och tycker har betydelse. Barnen lyssnar på varandra. Barnens förmåga att uttrycka sig, argumentera i leken, ställa frågor, uttrycka åsikter har utvecklats. Det finns fortfarande mycket kvar innan vi nått hela vägen, men vi har kommit långt, vi upplever situationen positiv och att det hela tiden går framåt. Tecken som stöd har varit en viktig del i språkutvecklingen, särskilt för enskilda barn som tidigare haft svårigheter. De miljöer vi ordnat där färre barn leker och samtalar ser vi mycket goda resultat av, språket flödar. Det går att ha språket mer i tanken vid indelning i grupper, att tänka indelning mer utifrån språkliga färdigheter. 8

9 Mer personlig reflektionstid och individuell tid kan behövas för att alla ska ha samma chans till utveckling. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter arbeta med munmotoriken. Fortsätta utveckla olika gruppindelningar för att främja språket och ge varje barn tid till samtal i lugna former. Mer personlig reflektionstid och individuell tid till utveckling för att tillmötes gå alla barns behov. Arbeta med materialet språklust. Fler pedagoger som lär sig tecken som stöd. Naturvetenskap och teknik Prioriterade mål Alla barn ska ges rika möjligheter till att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, Hur ska det se ut när vi har nått målet/målen för verksamheten? Barnen använder sin egen och andras fantasi och vågar prova. Att barnen är nyfikna och visar ett intresse av att vilja ta reda på mera. Att barnen sätter ord på det de ser och upplever. Tillåtande och tillgängligt material som barnen använder. De yngre barnen Under vardagen såg vi vad barnen gjorde och vad de upptäckte och utifrån det utmanade vi dem. Vid mellanmålet en dag upptäckte ett barn att det fanns bubblor i mjölken och vi utmanade vidare genom att erbjuda tillfällen att blåsa i sugrör och mjölk vid andra tillfällen än måltiderna. På detta sätt fortsatte vi att utmana dem i fler naturfenomen. Vi köpte in material eller tillverkade material varefter vi kom på olika sätt att utmana barnen på. Reflektionspapper satte vi upp på väggarna för att alla vuxna på så sätt skulle kunna dokumentera det vi såg i vardagen. Vi tog bilder på olika situationer och satte upp för att barnen på så sätt gavs möjlighet att reflektera. Vi pedagoger har inte gett några färdiga svar/lösningar utan uppmanat barnen att prova själva först. I naturen, precis som i alla miljöer, benämner vi växter och djur, säger inte bara fågel utan vad det är för art. Vi pedagoger har läst på inom olika naturvetenskapliga områden för att kunna utmana, förklara och besvara. När vi sammanställde reflektionerna från vardagen samt tittade på de fotografier vi använt vid dessa tillfällen, såg vi att vi har utmanat barnen i många naturfenomen. Alla barn har vi inte enskilt alltid 9

10 reflekterat med, men de har tagit och varit en del i ett sammanhang av de naturfenomen vi upptäckt tillsammans eller erbjudit. En viktig orsak till att barnen har blivit nyfikna på naturvetenskap och teknik har varit att vi har haft förmågan att använda oss av vardagssituationer. Vi har inte varit rädda för barnens frågor och funderingar. Det vi inte har kunnat har vi tagit reda på. Vi har varit medupptäckare. Åtgärder för utveckling: Fortsätta att vara medupptäckare tillsammans med barnen. Låta dem prova många gånger om de upptäcker något. Utmana barnen. Arbeta med det material som årstiden erbjuder, löv, snö, is, jord osv. Ge dem möjlighet att se naturfenomen i förändring såsom iskuber med färg eller saker i som sedan smälter, vatten som blir is osv. De äldre barnen I vardagen har barnen fått tid och möjlighet att prova på och utforska material och tekniker, för att skapa nyfikenhet och en utforskande miljö. Barnen har provat att sätta ihop olika saker och material som t.ex. papper, plast korkar, kapsyler, tapet bitar, mjölkartong, pappkartong, fjädrar. Med olika tape och lim. Gem, hålslag och häftapparat Vi har efter förmåga gett möjligheter till barnen, genom att erbjuda och presentera nytt material. Materialet har haft olika ytor som har gett oss olika problem att lösa, hårt och mjukt. Glatt och strävt osv. Hur skall du göra för att få ihop dom? Genom reflektion med pedagoger och andra barn, får barnen reflektera i sitt lärande och utvecklas vidare. Vi har tagit till vara på barnens nyfikenhet och namngett djur och växter när vi är i naturen. Vi har även pratat om djur och natur och vikten av att vara rädda om våra växter och djur. Vi har försökt vara goda förebilder genom att dels tänka på materialets placering och möbleringen i rummet. Bygg lek med kapla, lego och duplo har fått sparas och barnen har kunnat fortsätta sitt bygge senare. Vi har fotat och jämfört olika b yggen. Till jul fick alla som ville prova att baka pepparkakor, detta såg vi som ett utmärkt tekniktillfälle. Barnens olika intressen har vi tagit tillvara i teknik hörnan t.ex. Intresset för Gävles bussar, nya och gamla och vanliga och dragspels bussar. Hur kan du göra en buss av den här mjölkförpackningen och vad behöver du då? Olika experiment som t.ex. att blåsa bubblor i såpvatten, pappersblomman och vulkaner har vi pedagoger haft som upplevelser för barnen i små och större grupper. Vid årets gårdsfest fick alla familjer tillsammans vara delaktiga i olika upplevelser och experiment, samt uppleva lite vad vi gör på förskolan inom naturvetenskap och teknik. Ökad förståelse för former, figurer och olika begrepp. Barnen bygger mer avancerat både fritt, efter ritning och mer symmetri i deras byggen. Byggen med kapla har utvecklats, nya byggnationer, hus, vägar och byar har växt fram på våra mattor. Större nyfikenhet hos vissa barn ute i naturen, hela tiden upptäcks nya djur, växter och andra spännande saker. 10

11 Barnen är mer rädda om och är varsamma om naturen, exempelvis; maskar som ligger på cykelvägen när vi går på våra promenader, är det ingen som trampar på längre, vilket kunde förekomma tidigare Barnen är mer intresserade av att bygga och konstruera ute i skogen, med materiel som finns tillgängligt. Vi ser ett större intresse hos barnen att skapa och bygga, till exempel med järnvägen, lego, pussel och när vi pysslar (skapar). Barnen vågar prova och experimentera mer nu än i höstas. Vågar testa att klippa i hård kartong. Provar om tapen fastnar på glatt yta! Kan korkarna fasta och sitta kvar på ett tunt ritpapper. En del av barnen börjar kunna planera vad de skall skapa och göra, har en inre bild och föreställning av sitt skapande innan de sätter igång. Nytt spännande material har bidragit till intresse för att bygga och konstruera. Det är viktigt att barnen får inspiration från pedagoger och andra barn. Eftersom vi ännu inte haft så många tillfällen då vi gjort något planerat med natur-teknik så finns det fortfarande mycket vi kan göra till våren. Det vi dock ser är att det finns ett intresse för skapande och konstruktion både utomhus och inomhus. Vi har tagit oss tid att prata om naturen när vi varit ute, stannat - tittat- reflekterat och det har lett till ett ökat intresse. Att få ha sitt bygge kvar en tid, utan att behöva städa undan, har utvecklat byggandet och intresset för att bygga efter ritning. Åtgärder för utveckling Vara närvarande pedagog i bygglek och konstruktioner. Samt när vi introducerar nya material och befintliga. Byta material oftare, eventuellt presentera allt material i nya miljöer. Vi planerar att ställa i ordning ett teknikrum med skräpmaterial för bygg och konstruktion. Vi planerar att ge större utrymme till skapandelek inne i vår lokal. Ta fram mer material att bygga och konstruera med, även pysselmaterial för skapande aktiviteter (lim, saxar, tejp, olika papper och annat småplock). Utveckla arbete efter enkla ritningar i skapandet. Tipsa barnen om att bygga lika kompisen, för att hjälpa och stötta varandra. Inskaffning av nya material och material som tagit slut. Arbeta mer med reflektioner med barnen kring exempelvis deras byggen. Tack för att vi har fått tagit hand om era fantastiska barn under 2012! Vi ser fram emot fortsatt gott samarbete. 11