Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012"

Transkript

1 Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012 Anci Rehn, förskolechef Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig AnnSofie Johansson, förskollärare Kristina Wirén, förskollärare Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag

2 Valbo förskoleområde var ett spännande år för förskolans del då vi för första gången utifrån skollagen blir en egen skolform, samma år revideras förskolans läroplan med ökat fokus på barns lärande och utveckling. Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar. Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan. Den nya skollagen och förskolans reviderade läroplan utmanade oss att tänka nytt när det gäller vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi påbörjade ett arbete med att hitta metoder och former för att uppfylla lagen och förordningens krav. Nu 2012 gör vi vår första årsberättelse i det nya systemet. Vi har inte riktigt hunnit igenom alla målområden och det haltar fortfarande när det gäller tidsperspektivet, tanken är ju att detta skall utvecklas och bli bättre så småningom. Vi kommer fortsättningsvis redovisa vårt arbete läsårsvis eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna verksamhetsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under Just att sätta fokus på är något vi i ledningsteamet tror starkt på. Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla. Skolinspektionen var oss behjälpliga när de i sin rapport satte ljuset på våra brister framförallt inom områdena flerspråkighet och likabehandling. De gav oss också mycket beröm för den höga medvetenhet som finns inte minst hos våra pedagoger och att det finns en samstämmighet oavsett om det är chefer, pedagoger eller föräldrar de intervjuar. De insatser vi gjort under 2012: Fortbildning i tecken som stöd och lärplattor/surfplattor som pedagogiskt verktyg. Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna Studiedagar tillsammans med pedagogiska utvecklingsledare i förskola till skola åk 3: Stora Valbo, kring Språk och kommunikation/ barns inflytande Stora Valbo: gemensam föreläsning om neuropsykiatriska funktionshinder. Interkulturella uppdragspedagoger: föreläsning om interkulturellt förhållningssätt för samtliga samt fördjupning för pedagogiska utvecklingsledare. Likabehandling: Hissad och dissad, M. Öhman samt Regnbågsfamiljer, Klara Nygren RFSL. Planeringsdagar för likabehandlingsrepresentanter från varje förskola. NT nätverk med representanter från samtliga förskolor. Riktade medel och insatser till barn i behov av särskilt stöd Uppdragspedagog vägleder och stödjer arbetslagens kvalitetsarbete. Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog, särskolekonsulent och kurator. Planering av avdelning Leoparden, Häcklinge förskola i nära samarbete med elevhälsan.

3 En Välkomnande Förskola! Under 2012 har vi fortsatt vårt arbete med att vara en välkomnande förskola. För oss innebär det att alla barn och vuxna skall vara välkomna till områdets förskolor och ges möjlighet att vara och utveckla sitt bästa jag. Det innefattar förskolans värdegrund och våra uppdrag gällande likabehandling och att motverka kränkande behandling. Det innebär precis just det som dikten på första sidan säger: att vi alla blir utifrån det möte som uppstår oss människor emellan, där har vi alla ett gemensamt ansvar att göra mötet gott. För oss gemensamt handlar det om att göra det bästa för de barn vi har ansvar för. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har under året provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar. Flera förskolor har haft tema kompis på dagordningen vilket är en fråga som berör och en viktig del av vårt likabehandlingsarbete. De mötesformer vi erbjuder; I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll, vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar. information ges via mejl, informationsblad och hemsidor. vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas. Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss. Ibland är det informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa. Systematiskt kvalitetsarbete I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag.

4 En lärande organisation Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera för kvalitetskvällar på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra. Det är alltid lika intressant att blicka tillbaka och det är nyttigt att stanna upp och reflektera över året som varit innan vi sätter ljuset på året som ligger framför oss. Just nu har de flesta en välförtjänt vila för att återkomma med nya krafter, redo för ett nytt spännande år med stora och små utmaningar! Anci Rehn Förskolechef Banvaktens förskola Inledning Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt följas upp, utvärderas och utvecklas. Banvaktens förskola är en resultatenhet inom Valbo förskoleområde där tre pedagoger har ett uttalat ansvar för att detta sker. Tomas Rigvald är formellt ansvarig för förskolans resultat. För vår personalgrupp är det positivt att ha ett helhetsansvar, vilket märks i samtliga medarbetares engagemang och delaktighet i beslut. Korta beslutsvägar och god kommunikation är viktiga kvalitetsfaktorer när vi driver en pedagogisk verksamhet. Vi tillhör Valbo förskoleområde inom Barn & ungdom Gävle och arbetar med Anci Rehn som förskolechef. Vi samarbetar med samtliga förskolor i Forsbacka, Valbo och Hagaström. Förskolans pedagoger får tillgång till utbildningsinsatser och resurser genom att vi ingår i en större ekonomisk enhet. Viktigt att lyfta är den kompetens som finns samlad i ett elevhälsoteam placerat på Sofiedalsskolan. Förskolans pedagoger har vid några tillfällen per termin träffat specialpedagog, tal- och språkpedagog och kurator för konsultation och handledning. Stödjande insatser har skett under året genom teamet. Kompetensutveckling Tomas Rigvald ingår i en grupp med pedagogiska utvecklingsledare, som träffats regelbundet och har ansvar för att driva pedagogiskt utvecklingsarbete på respektive förskolor. AnnSofie Johansson ingår i ett nätverk omkring lärplattor, med syfte att utveckla metoder och använda medier i arbetet med språk och kommunikation. Lärplattan kan hjälpa oss att skapa positiva lärsituationer för barn i behov av särskilt stöd. Kristina Wirén är VFU-handledare för studerande på Förskollärarprogrammet och två förskollärarstuderande har under olika perioder året haft verksamhetsförlagd utbildning(vfu) på Banvaktens förskola. Kristina ingår även i områdets krisgrupp. Vår förskola deltar även i NT- nätverk, där pedagoger möts för att

5 stimulera utveckling av området naturvetenskap och teknik i förskolan. Under våren har arbetslaget utvecklat användande av pedagogisk dokumentation i samarbete med en uppdragspedagog. Kompetenshöjande insatser har skett genom att arbetslaget deltagit i föreläsningar och efterföljande reflektionstillfällen. Viktiga insatser under året har varit föreläsningar om barn i behov av särskilt stöd, om kränkningar som sker i förskolan och hur förskolans förebyggande och åtgärdande arbete kan förbättras. Alla förskolor omfattas av ett likabehandlingsuppdrag, som innebär att förskolan årligen upprättar en plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Vår förskolas likabehandlingsrepresentant är Tomas Rigvald. En god grund som behöver finnas för att barn ska ha möjligheter att lära och utvecklas är att förskolan upplevs som en trygg miljö. En planeringsdag för Valbo förskoleområde gav värdefull kunskap om hur Socialtjänsten och Polisen samarbetar och vad som sker när förskolan gör en anmälan till Socialtjänsten. Kortfattat kan förskolans ansvar beskrivas vara att signalera vid oro och att pedagogens viktigaste roll är att vara barnets trygghet. Personalen vid förskolan har haft en studiecirkel med specialpedagog som ledare där vi fått en introduktionsutbildning i tecken som stöd. Vi använder stödtecken i olika situationer i förskolans vardag. Det är ett värdefullt stöd, som kan förstärka och göra tydligare vad vi vill kommunicera och uttrycka. Stödtecken kan hjälpa barn i deras tal- och språkutveckling. Prioriterade mål Förskolans uppdrag och strävansmål inom olika målområden anges i Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad I Skollagen(SFS 2010:800) finns ett kapitel med bestämmelser som gäller förskolan. Förskolorna inom Barn & Ungdom Gävle använder olika stöddokument i det systematiska kvalitetsarbetet. I denna årsredovisning har vi valt ut några områden ur förskolans läroplan, där vår förskola under perioden satsat resurser och genomfört förbättringsåtgärder. Vi kan visa att det vi genomför har en positiv påverkan på Banvaktens förskolas miljö och verksamhet. Normer och värden Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Målkriterier Vår förskola erbjuder en omtänksam, trygg och rolig miljö med utrymme för olikheter. Förutsättningar Avsnittet i förskolans läroplan som berör normer och värden är av central betydelse för hur vi förstår och utför förskolans uppdrag. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Gruppen ger barn många olika möjligheter att upptäcka och utforska, leka tillsammans och ha

6 roligt. Förskollärare ansvarar för att skapa en utvecklande verksamhet där varje barn får möjlighet att samarbeta, kommunicera, samspela i lek och lära sig hantera konflikter i en trygg miljö. Arbetsprocess Pedagogerna har medvetet arbetat med att dela barngruppen i mindre grupper. Dokumentation visade oss att barn behöver få många möjligheter att att öva förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andras situation och att hjälpa andra. Vi har valt att arbeta med några olika berättelser och skapat processer omkring dessa som ger utrymme för barn att leka, skapa, samarbeta och komma överens. Att upprepa och att tillåta barn att bearbeta och göra om berättelser kan vara utvecklande. I mindre grupperingar upplever vi att det finns utrymme för barns olikheter och där kan barn upptäcka att våra olikheter kan vara något positivt. I vår verksamhet har vi barn från 1-5 år och det sker många spännande möten mellan olika barn och mellan barn och vuxna. De äldre barnen har gått på gymnastik varje torsdag efter lunch. Då har de yngre barnen varit kvar och haft vila. Likaså har de äldre barnen åkt buss till Länsmuséet i Gävle där de träffat en konstpedagog, som visat tavlor och arbetat med barnen i ateljé. De yngre barnen har haft egna samlingar med sång, ramsor och lekar. Att lära sig olika lekar och att leka tillsammans med kamrater och vuxna på förskolan har varit en viktig del i vårt arbete omkring normer och värden. Det jag lär mig känner jag igen och kan vara delaktig i. Regellekar och spel är bra då man får öva på att förhålla sig till regler, att träna på turtagning, att prata och att lyssna(kommunicera). Gemensamma lekar går ofta bra att leka utomhus. Vi arbetar med att utveckla förskolans utemiljö och använder gården till att leka olika lekar tillsammans med barnen. Regellekar är bra då det går bra att leka många tillsammans och vuxna kan leka tillsammans med barn. Resultat Utifrån de målkriterier vi angett försöker vi vara en välkomnande förskola där olika barn möts och får möjligheter att träna på att ta hänsyn till andra, hjälpa varandra och leva sig in i andra människors villkor. Analys Vi uttalar att språk och kommunikation är betydelsefullt och påverkar vår förmåga att förstå andra och våra möjligheter att samspela och leka med kamrater. Språket använder vi i de flesta situationer och i förskolan är det angeläget att barn får uppleva att det är lustfyllt och roligt att använda och utveckla språket. Språk är mycket mer än ord som vi pratar och text som vi skriver och läser. I vår förskola vill vi att barn ska få rika möjligheter att upptäcka och hålla på med språk, bild och olika medier. Hur ser vi till att varje barn har positiva upplevelser av mötet med vuxna i förskolan? Förskollärare har ett uttalat ansvar för att skapa en miljö där barn får möjlighet att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Arbetet med att skapa en välkomnande förskola pågår ständigt och alla medarbetare är viktiga som förebilder för barnen.

7 Språk och kommunikation Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Barns inflytande Prioriterat mål från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Förutsättningar Förskolan har ett uppdrag som anger att den ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Viktiga förutsättningar är att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. På Banvaktens förskola går drygt 20 barn i åldrarna 1-5 år. Genom planerad verksamhet och utrymme för barns egna initiativ och lek skapar vi många möjligheter till utveckling och lärande. Förskolans pedagoger är närvarande och engagerade. Vi visar intresse för barnen i olika situationer under dagen. Språk och kommunikation betyder mycket i varje möte. Arbetsprocess Under året har vi uppmuntrat barns samarbete och samspel genom att arbeta utifrån några olika berättelser och sagor. Språket har en central roll och vi upprepar och bearbetar berättelser i stor gupp eller med ett fåtal barn. Barn får utrymme att själva leka utifrån berättelser och kan klä ut sig, dramatisera och sjunga sånger vi lärt oss. Böcker blir intressanta och barn uppmuntras att läsa/titta i böcker, som ligger på lagom höjd i vårt bokrum. Vi ger barn möjlighet vid olika tillfällen till skapande verksamhet. Ibland utgår vi från eller knyter an till en berättelse där vi tillsammans skapar en större bild. Då kan barn vid olika tillfällen och i olika konstellationer skapa, pröva, samarbeta, kommunicera, be om hjälp och komma överens. Barn lär av varandra och får möjlighet att utöva inflytande genom att komma med förslag och genom att vara med och bidra i en process. I förskolans verksamhet finns utrymme både åt det som pedagoger planerar och åt det som barnen uttrycker intresse för. I förskolans verksamhet sker mycket som kan göra att barn blir intresserade av varandra. Att bli medveten om att man kan välja saker och att man kan tycka olika om saker är betydelsefulla processer. Förskolan ska stimulera barns identitetsutveckling och inom området utveckling och lärande ska vi sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Mycket i förskolan sker i den nära miljön, det som finns tillgängligt och som fångar barns intresse. Vi strävar efter att använda det som finns i förskolans närmiljö och har under året fortsatt att utveckla vår utemiljö. Föräldrar har varit delaktiga i fixardagar och i att ställa iordning gården både inför våren och efter hösten. Förskolan har en gård som är varierad och som inbjuder barn att leka och använda material på olika sätt. Ute finns miljöer och utrymme för barn att hitta på och använda fantasi. Uppmuntran till inflytande och egna initiativ.

8 Resultat Barn deltar i olika former av samarbete, samspel och beslutsfattande. Barn får möjlighet att i förskolan träna på att komma överens, att lära sig lösa konflikter och att förstå att det går att kompromissa. De vuxna som barnen möter i förskolan är närvarande och kan uppmuntra barn till egna initiativ och till att vara med när några börjar leka eller spela ett spel. Pedagoger är ett viktigt stöd för barn som har svårigheter att kommunicera eller svårigheter i samspelssituationer. Närvarande pedagoger gör att det blir färre konflikter mellan barn och de kan hjälpa barn att lyssna på varandra. Vi ser ett ständigt pågående språkintresse hos barnen uttryckt genom lek, användande av bokstäver, ord i samtal, berättande, sånger eller skapande verksamhet. Vi kan dokumentera en ökad kommunikation omkring bokstäver och ord mellan barn-barn och barn-vuxna. Vi möter en nyfikenhet hos många barn på bokstäverna och bilderna som sitter i matrummet. När barn leker finns utrymme att träna på att använda fantasi, att hitta på och att använda språket tillsammans. De barn som är 4-5 år har under året gjort saker då de ibland gått iväg eller åkt buss från förskolan. Utifrån barns intresse och utifrån behov hos olika barn har vi planerat och genomfört många olika saker. Vi har åkt buss till Valls Hage, ett naturområde med massor av olika träd i Gävle. Vi har besökt Länsmuséet i Gävle vid sex tillfällen och samarbetat med en konstpedagog som heter Ingela Jönsson. Barn i åldrarna 3-5 år har gått till Ludvigsbergsskolan och haft gymnastik varje vecka där de haft stort utrymme att påverka innehåll. Att gå utanför förskolans gård och tillsammans med kompisar bli förtrogen med och upptäcka vad som finns i närmiljön gör vi återkommande. Det är ett lärande som kan ge barn ökat inflytande då det ökar deras begrepp om vad vi kan göra tillsammans i förskolan. Vi går med barnen till biblioteket och lånar böcker, vi går till Mulleskogen och vi tittar på träd, växter, fåglar och insekter nere vid ån. Vi går till Valbobadet eller till lekparken. Analys Det är viktigt att uttala förskollärares förtydligade ansvar för förskolans kvalitetsutveckling utifrån det uppdrag och de strävansmål som uttrycks i läroplanen. Förmågan att identifiera och välja ut tydliga lärandeobjekt är viktig. Det handlar om att ange områden där vår förskola bedömer att barn ska ges goda möjligheter till utveckling och lärande. Hur organiserar vi miljön omkring barnen och vad erbjuder vi som kan väcka barns intresse och nyfikenhet omkring ett visst område i läroplanen? I det arbetet betyder det mycket att vi dokumenterar och reflekterar tillsammans med kollegor och tillsammans med barnen. Vad ser vi? Hur förändras barns kunnande? Blir barnen intresserade av varandra? Hur leker barnen med varandra? Vilka lekar är aktuella? Förskolans arbetslag har barnfri tid och planeringstid, som ska ägnas åt att följa upp och utvärdera förskolans verksamhet. Tid utanför barngruppen är viktig och ger utrymme åt reflektion. Att stanna upp, gå tillbaka och betrakta på nytt kan vara bra om vi vill se hur vår förskola fungerar för olika barn. Genom pedagogiska kartläggningar har vi dokumenterat att flera barn på förskolan har behov av särskilt stöd för sin tal- och språkutveckling. Det är viktigt att säkerställa personalens

9 kompetens för att möta behov hos olika barn. En utbildning i tecken som stöd har vi genomfört under året med Anette Sandman, specialpedagog på Elevhälsan, som kursledare. Hur vi går vidare och lyckas få in mer stödtecken i förskolan är en viktig uppgift för pedagogerna i arbetslaget. Här finns förslag på att skapa material, som vi kan ta fram och byta ut, för att barnen ska få möjlighet att lära sig stödtecken i situationer som återkommer i förskolan. Genom Valbo förskoleorådes nätverk omkring lärplattor kan vi visa på att barn får ytterligare möjligheter till stöd i sin tal- och språkutveckling. AnnSofie Johansson, som deltar i nätverket anger att hon behöver utbildning, för att vi ska få fler möjligheter att använda lärplattor i förskolans verksamhet. I nätverket deltar även tal- och språkpedagog och specialpedagog från Valboområdets Elevhälsoteam. Vårt samarbete med elevhälsoteamet har betytt mycket under detta år. Tal- och språkpedagog har kommit regelbundet till förskolan. I ett arbetslag är man flera personer och det är en tillgång i förskolan. För barnen kan det vara utvecklande att möta vuxna som är lite olika varandra och som är bra på olika saker. I vår personalgrupp finns både kvinnor och män. Förskolan har egen matlagning och vår kokerska är en viktig person som dagligen möter barnen. Förskola och hem Prioriterade riktlinjer från förskolans läroplan Lpfö 98 Reviderad 2010 Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Förutsättningar Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. ( Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010). Ett bra föräldrasamarbete och god kommunikation med vårdnadshavare är betydelsefullt och påverkar barnens upplevelse av vår förskola. Vi strävar efter att erbjuda en trygg miljö och vill vara en välkomnande förskola. Förskolans styrdokument slår fast att barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. I arbetet omkring barn i behov av särskilt stöd kan förskolans pedagoger ha behov av handledning och stöd från personer med annan kompetens. I Valbo förskoleområde finns ett elevhälsoteam bestående av specialpedagog, tal- och språkpedagog, kurator/socionom och vid behov konsulent från särskolans resursteam. Vill förskolans pedagoger ta hjälp av annan kompetens krävs att vårdnadshavare lämnar ett samtycke. Det är en trygghet att det tydligt uttrycks krav på detta samtycke för att information om ett enskilt barn ska kunna föras vidare till elevhälsoteamet. Fokus ligger på att nå ett fungerande samarbete mellan vårdnadshavare och förskola, för att ge ett barn det stöd han/hon kan behöva för sin utveckling och sitt lärande. Stödet kan vara olika typer av åtgärder som rör förskolans miljö eller arbetssätt. Åtgärder kan gälla en begränsad

10 period eller beslutas för en längre period. Beslut om åtgärder ska dokumenteras och följas upp skriftligt. Arbetsprocess Förskolans tre pedagoger har under året utvecklat användande av pedagogisk dokumentation, som är ett redskap i vårt kvalitetsarbete. Vi förbereder utvecklingssamtal med dokumentationer och andra underlag. Två pedagoger deltar vid utvecklingssamtal. Den dagliga kontakten som sker vid lämning och hämtning är betydelsefull och ger vårdnadshavare inblick i en del av det som sker på förskolan. Utvecklingssamtal ger utrymme både åt pedagoger och vårdnadshavare att prata om utveckling och lärande och från båda håll kan vi ta upp frågor och funderingar kring det enskilda barnet. Utvecklingssamtal ser vi som en möjlighet för föräldrar att uttrycka synpunkter och utöva inflytande i förskolan. Vi har under många år prioriterat att utveckla förskolans föräldrasamarbete och fortsätter att genomföra våra familjemöten några gånger varje termin. Barn, föräldrar och förskolans personal träffas på förskolan kl 17 och äter tillsammans. När vi ätit delar vi upp oss och två pedagoger har ett möte med föräldrar där vi kan ta upp någon aktuell fråga eller berätta om något vi arbetar med i förskolan. Barnen gör samtidigt någon aktivitet tillsammans med två pedagoger. Många av föräldrarna kommer och vi upplever att förskolan blir en positiv mötesplats. Vi har sökt utvecklingsbidrag för att kunna utveckla föräldrasamarbetet och ge vårdnadshavare möjlighet att få insyn i och delaktighet i förskolans verksamhet. Under detta år har vi arbetat med att utveckla området naturvetenskap och teknik i förskolan. Vi har köpt in pedagogiskt material och föräldrar har byggt trärännor som vilar på små bockar och en gungbräda till vår gård. Vi har gjort experiment och dokumenterat tillsammans med barnen. Det utvecklingsbidrag vi beviljades gjorde det möjligt att genomföra en studieresa tillsammans med barn, föräldrar och syskon till Tom Tits Experiment i Södertälje. Det blev en klåfingerdag för alla åldrar med fokus på utveckling och lärande. Hur lägger vi grunden för ett livslångt lärande? Resultat Vi bedömer att vi utifrån våra förutsättningar har en god kommunikation med vårdnadshavare. Genom daglig kontakt, utvecklingssamtal och familjemöten har föräldrar möjligheter att få insyn i förskolans miljö och verksamhet. Kommunikation ger förutsättningar att uttrycka tankar och åsikter om vår förskola. Vi upplever att föräldrar vid familjemöten kan ta upp frågor och att de är intresserade av hur deras barns förskola fungerar. Våra familjemöten är välbesökta och vi bedömer att det är en kvalitetsfaktor, som vi ska fortsätta att utveckla. Föräldrar träffas tillsammans med barn och personal och förskolan blir en positiv mötesplats. Vi strävar efter att vara en välkomnande förskola. Analys Vi ska fortsätta att genomföra familjemöten i förskolan och planerar att förlägga något möte nästa år på annan plats. Samarbete med Länsmuséet i Gävle kan erbjuda spännande möjligheter. Utifrån genomförda utvecklingssamtal kan vi stämma av hur föräldrar upplever vår förskolas verksamhet. Vi ska säkerställa att förskollärare i sitt arbete har tillräckliga förutsättningar att genom systematiskt kvalitetsarbete utveckla förskolans verksamhet. När vi dokumenterar, följer upp och utvärderar är det viktigt att vi använder resultat för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.

11 I arbetet med barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling vill vi peka på vikten av det Elevhälsoteam, som arbetar i Valbo förskoleområde och Valbo rektorsområde. Att förlägga resurser och kompetens nära våra verksamheter har ett stort värde och har under året möjliggjort stödinsatser i förskolan. Möten med specialpedagog, tal- och språkpedagog, kurator/socionom och konsulent i särskolans resursteam betyder att vår förskolas pedagoger kan få handledning och kompetensutveckling. Åtgärder för utveckling Höga förväntningar Förskolan ska ha ett förebyggande och aktivt arbete för att främja likabehandling och motverka olika former av diskriminering och kränkande behandling. Får alla barn uppleva att de blir sedda och bekräftade och möts de av positiva förväntningar? Vi ska under nästa år arbeta med att ge barn förutsättningar att i förskolan uppleva olikheter hos människor som något positivt. Vuxna i förskolan är viktiga förebilder och vi kan visa barn att vi uppskattar och respekterar olikheter. Normer och värden I likabehandlingsuppdraget har vi beslutat att lägga fokus på arbete omkring känslor och känslouttryck. Utifrån kartläggning ser vi att olika barn behöver stöd i sin tal- och språkutveckling. I arbetet med språk och kommunikation är förståelsen av känslor betydelsefull. I förskolan tränar barn under hela dagen på att ta kontakt, att samarbeta och samspela. Förskolan köper in något nytt material, som används i dramaövningar. Pedagoger säkerställer att vi har metoder och material som tilltalar både yngre och äldre barn i gruppen. Barns inflytande Pedagoger använder stöddokument och skapar underlag kring varje barns möjligheter till lärande och utveckling i vår förskola. Att vi i verksamheten försöker utgå från det barn uttrycker och visar intresse för är viktigt och kan göra att barn blir intresserade av varandra. Barn får uppleva att deras tankar och idéer är betydelsefulla och att de blir lyssnade på. Förbättringsåtgärd är att förskolans pedagoger går igenom och säkerställer att vi förlägger planeringstid så att vi skapar utrymme för gemensam reflektion och möten mellan pedagoger. Ansvarig för att vi tillvaratar och utvecklar pedagogers planeringstid är Tomas Rigvald. Pedagogisk dokumentation tillsammans med barn utvecklas vidare under året. Det sker i olika former och med hjälp av bilder, text, samtal och olika medier. Genom deltagande i nätverk omkring lärplattor är AnnSofie Johansson en viktig resurs i detta arbete. Språk och kommunikation Flera barn som går på förskolan har behov av stöd i sin tal- och språkutveckling. Vi ska fortsätta att stödja barn genom mycket språklek, sång och ramsor, att spela spel, skapande verksamhet och genom att använda lärplatta och dator tillsammans med barn. Att stödja barns förmåga att ta kontakt med varandra och leka tillsammans är ett prioriterat område under hela året. Pedagoger ger utrymme åt olika barn att samarbeta och samspela i olika aktiviteter eller leksituationer. Pedagoger ska fortsätta lärande omkring tecken som stöd, med målet att vi använder stödtecken i olika situationer i förskolan. Vi lånar böcker på bibliotek och köper in några böcker med stödtecken till förskolan. Förskolans tre pedagoger ansvarar för att barnen på vår förskola får möjlighet att lära sig känna igen och använda stödtecken i vardagliga situationer i förskolan. Säkerställa att barnen har en lugn och positiv miljö i måltidssituationer på förskolan. Samtliga medarbetare delar ansvaret för att göra måltider till viktiga tillfällen då

12 barn tränar språk och kommunikation. Genom egen matlagning ge barn möjligheter att känna dofter och lära sig smaka på olika sorters mat. Förskola och hem Förskollärare får tid och möjlighet att arbeta i och bli förtrogen med dokument, som ska användas i det systematiska kvalitetsarbetet och i förskolans elevhälsoarbete. Det handlar om underlag för utvecklingssamtal, pedagogisk dokumentation, pedagogisk kartläggning, som ska hjälpa oss att utveckla förskolan med inriktning på det uppdrag och de strävansmål som läroplanen anger. Med målet att arbeta i något projekt där vi under våren intresserar barnen för något tema vill vi bjuda in föräldrar vid några tillfällen. Det kan vara familjemöten, fixardag eller en studieresa som vi gör tillsammans. I vårt projekt vill vi lägga fokus på språk och kommunikation och barns möjligheter till utveckling och lärande. I samarbete med föräldrar vill vi verka för att varje barn får goda möjligheter. Ansvariga är Kristina Wirén, AnnSofie Johansson och Tomas Rigvald.

Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012-2013

Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012-2013 Årsredovisning Valbo förskoleområde Banvaktens förskola 2012-2013 Anci Rehn, förskolechef Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig AnnSofie Johansson, förskollärare Kristina Wirén, förskollärare Det Du tänker

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Inledning och organisation Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Enhet: Fiolbackens förskola Förskolans/skolans namn samt ev. logga: Fiolbackens förskola ekonomisk

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Hasselbackens förskola

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Hasselbackens förskola 2015/2016 Verksamhetsbeskrivning Hasselbackens förskola Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98), reviderad 2010, som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Välkommen till familjedaghem i karlbo

Välkommen till familjedaghem i karlbo Välkommen till familjedaghem i karlbo Välkommen till familjedaghem i karlbo De grundläggande idéerna och tankarna i vardagspedagogik är att främja barns utveckling och lärande genom att arbeta och ta tillvara

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Edsta förskola

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Edsta förskola 2015/2016 Verksamhetsbeskrivning Edsta förskola Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98), reviderad 2010, som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Under året har vi haft barnens språkliga utveckling i fokus. Det har tagit sig olika uttryck utifrån barnens intressen och ålder. De äldre barnen har jobbat

Läs mer

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11.

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11. Trångsund 2013-01-20 r----- HUDDINGE'KoMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2013 Of- l3 - Diörienurnrner l Diarieplan Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet

Läs mer

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola

Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Köpings kommun Arbetsplan för avdelning Fjärilen Fågelvägens förskola Läsår 2014 2015 Heléna Henkel Inga Lill Alfredsson Anette Ericsson Elisabeth Larsson 2014 09 19 Vad är en arbetsplan? Förskolan är

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare FÖRSKOLA: Vigelsjö gårds förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer