PM Trafik - avseende detaljplan för Humletorps industriområde, Kils kommun

Transkript

1 Author Gustav Silverin Phone Date Project ID Client KLARA arkitektbyrå ab PM Trafik - avseende detaljplan för Humletorps industriområde, Kils kommun ÅF Infrastructure AB, Hamntorget 3, Box 467, SE Karlstad Sweden Phone , Registered office in Stockholm, Corp. id , VAT SE PM Trafik_Humletorp Page 1 (10)

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Förutsättningar Transportinfrastruktur Trafik Målpunkter för Humletorp Färdvägar Beräkning av kapacitet Industriområdets trafikalstring Trafikökning Fritt val Problemställningar Den tunga trafikens färdväg Framkomlighet Trafiksäkerhet Boendemiljö Järnvägen Samlad utvärdering Åtgärdsförslag PM Trafik_Humletorps industriområde Page 2 (10)

3 1 Inledning Kils kommun planerar för ett nytt industriområde vid Humletorp, belagen i tätortens nordvästra del. Totalt rör det sig om en yta på ca 22,7 hektar. Detaljplanen har varit ute på samråd och detta PM Trafik syftar till att utreda och ge svar på de frågeställningar angående trafiklösningar som uppkom under samrådsskedet. 2 Förutsättningar 2.1 Transportinfrastruktur Det nya industriområdet är tänkt att ansluta till Volymvägen. Den godstrafik som industriområdet generar förväntas i huvudsak ha målpunkter utanför tätorten. Det innebär att trafiken ska till eller ifrån väg 61. Enligt planbeskrivningen kommer Sågaregatan att nyttjas som länk mellan väg 61 och Volymvägen. Det innebär att två järnvägskorsningar kommer att passeras i plan (Fryksdalsbanan och Värmlandsbanan). Dessa båda är idag signalreglerade med bom (typ B -halvbomsanläggningar). Efter järnvägspassagerna fortsätter färdvägen via Sågaregatan och slutligen Bryggaregatan innan anslutning till väg 61. Volymvägen ansluter även till väg 698 via Montörsgatan. Från väg 698 finns möjlighet att ta sig söderut till Kils centrum och Storgatan eller norrut mot väg 715 (den tidigare sträckningen för väg 61) för vidare anslutning till väg 61. I ett tidigare förslag för Humletorp planerades det för ett industrispår till en omlastningsterminal på området. Det är inte längre aktuellt. 2.2 Trafik Vid den senaste trafikmätningen, är 2011, uppmätes trafikflödet till ÅDT (årsmedeldygnstrafik) på väg 61 vid anslutningen till Bryggaregatan, infarten till Kils västra industriområde. Den tunga trafiken uppgick till 14 %. Utifrån Trafikverkets generella uppräkningstal kommer trafikflödet under prognosåret 2040 att uppgå till knappt ÅDT, varav 16 % tung trafik. För de kommunala gatorna finns följande trafikmätningar (uppräknade till år 2015). Gata ÅDT (totalt) Andel tung trafik Bryggaregatan % Sågaregatan % Volymvägen % Väg % Tabell: Årsmedeldygnstrafik på det kommunala vägnätet PM Trafik_Humletorps industriområde Page 3 (10)

4 2.3 Målpunkter för Humletorp Trafiken som det nya handelsområdet i Himletorp förväntas generera har olika målpunkter beroende på om det är god- eller persontransporter. Ett antal antaganden har gjorts: All godstrafik förväntas ha målpunkter som innebär att trafiken kommer ifrån/ska till väg 61. Godstrafiken förväntas till 80 % ha målpunkter söderut mot Karlstad och till 20 % norrut mot Arvika. Personbilstrafiken genereras till största del av de anställda på området. En grov uppskattning är att ca 20 % har målpunkter efter väg 61 och ca 80 % inom Kils tätort. De senare fördelas även på de båda tänkbara anslutningsvägarna till Humletorp (Montörsgatan eller Sågaregatan). Tabellen i kapitel 3.1 redovisar förväntad trafikökning utifrån ett fritt val av färdväg. Uppskattningen baseras endast på att den enklaste och snabbaste vägen väljs mot eller ifrån målpunkten, oberoende av eventuell skyltning eller reglering. 2.4 Färdvägar I den fortsatta utredningen kommer de två alternativa anslutningarna till Humletorps industriområde att benämnas: Anslutning österut : Montörsgatan Väg 698 Väg 790 alt Storgatan Väg 61 Anslutning söderut : Sågaregatan Bryggaregatan Väg Beräkning av kapacitet Hur god framkomligheten eller servicenivån är för varje trafikström i en korsning beräknas med programvaran Capcal. Ingångsvärden är trafikmängd och svängandelar under den dimensionerande timmen (en förväntad maxtimme). Efter en simulering i Capcal får varje trafikström en belastningsgrad (BG) mellan 0 och 1. Ju lägre värde desto bättre framkomlighet för just den trafikströmmen i korsningen. En BG över 1 innebär att trafikströmmens kö byggs på snabbare än vad den kan avvecklas under maxtimmen. För en önskvärd servicenivå bör BG:en inte överstiga 0,6 för en korsning med väjnings- eller stopplikt. En BG upp till 1 kan vara godtagbar i undantagsfall. Den dimensionerande timmen (maxtimmen) beräknas som 10 % av uppmätt årsmedeldygnstrafik (ÅDT) och motsvarar den 200:e mest belastade timmen på ett år. PM Trafik_Humletorps industriområde Page 4 (10)

5 3 Industriområdets trafikalstring Exploateringen kommer endast att utgöras av småindustri och den yta som bebyggs förväntas utgöra hälften av detaljplanens drygt 23 hektar. Trafikalstring är beroende på vilken typ av småindustri som kommer att etablera sig på området. Variationerna kan vara mycket stora. Exempelvis genererar livsmedelsindustri dubbelt så mycket godstransporter som övrig tillverkningsindustri. Även personaltätheten inom tillverkningsindustrin varierar stort, mellan m 2 per anställd. Närheten till bostadsområden, kollektivtrafik, centrumkärnan etc. påverkar även trafikalstringen för de anställda på området. I dagsläget är det inte känt vilka företag som kan tänkas etablera sig i Humletorp vilket medför att områdets trafikalstring kommer att baseras på erfarenhetsvärden från liknande områden med småindustri. Alstringen kommer även att räknas högt för att säkerställa att inte slutsatser och förslag i detta PM kommer att baseras på för låga antaganden. Vald metodik för beräkning av trafikalstringen är baserad på byggnadsyta och typ av verksamhet. Godstransporter och trafik som alstras av anställda på området beräknas separat. Humletorps industriområde beräknas med denna metodik kunna generera en trafik på ca ÅDT (årsmedeldygnstrafik) varav ca 25 % (300 ÅDT) utgörs av tung trafik. 3.1 Trafikökning Fritt val Utifrån ett fritt val av färdväg och antagna målpunkter förväntas trafikökningen fördelas enligt tabellen nedan. En del av personbilstrafiken förväntas ha målpunkter i bostads-, skol- och handelsområden inom tätorten och kommer aldrig ut på väg 61. Gata Personbilstrafik Godstrafik ÅDT Sågaregatan Bryggaregatan* Montörsgatan Väg 698 Norrut Väg 698 Söderut Storgatan Väg 715 Österut Väg 61 Västerut** Väg 61 Österut** *: Avser delen mellan Sågaregatan och väg 61 **: Avser i korsningen väg 61/Bryggaregatan (inkl. trafik med målpunkt västerut som tar annan väg än Bryggaregatan ut till väg 61) Tabell 3.1: Uppskattad trafikökning utifrån ett fritt val av färdväg PM Trafik_Humletorps industriområde Page 5 (10)

6 4 Problemställningar De synpunkter som inkom under samrådsskedet angående trafik kan sammanfattas till den tunga trafikens färdväg samt till järnvägskorsningarna i plan. 4.1 Den tunga trafikens färdväg Att den tunga trafiken skulle nyttja väg 61:s västra anslutning till och ifrån industriområdet är inte självklart då anslutningen inte är planskild och risken finns även att det blir stopp på Volymvägen i samband med bomfällning över spåren. Det finns två trafikplatser på väg 61 som leder in trafiken, antingen via Storgatan eller via väg 715, som har en högre vägstandard och utan signalreglerade korsningar med järnvägen. För att utreda konsekvenserna av olika lösningar har tre områden valts för utvärdering Framkomlighet Korsningen Väg 61/Bryggaregatan Trevägskorsningen i plan är idag utformad med både avsvängnings- och accelerationsfält i samtliga riktningar. Ur ett kapacitetsperspektiv så finns därmed inga ytterligare åtgärder att genomföra för att förbättra framkomligheten för korsningstypen. Utformningen medför dock att korsningen är stor och kan upplevas vara svår att överblicka. Dessutom är hastigheten på väg 61 skyltad till 100 km/tim och Bryggaregatan lutar kraftigt ner mot riksvägen (dock inte mer än maxlutningen 8 %). Bild: Vägskälet väg 61/Bryggaregatan. Vy mot öst. Att leda den tunga trafiken till och från Humletorp via korsningen medför sammanfattningsvis inga framkomlighetsproblem. Däremot är trafiksäkerheten inte på en önskvärd nivå idag och den försämras något med den ökande trafiken, speciellt den tunga trafiken. Av alternativen cirkulationsplats och trafikplats är den första inte tänkbar utifrån framkomlighetskravet på väg 61 och det senare är en mycket kostsam åtgärd som inte går att motivera utifrån det, i sammanhanget, låga PM Trafik_Humletorps industriområde Page 6 (10)

7 trafikflödet på Bryggaregatan (även inräknat om all trafik till och från Humletorp skulle ta den vägen). Korsningen Väg 698/Montörsgatan Kils kommun har genomfört manuell trafikräkning i korsningen den 22:a april 2015 under tidsperioderna 07:00-09:00 och 15:00-17:00. Resultatet har används för att tillsammans med den förväntade trafikalstring från Humletorp beräkna den dimensionerande maxtimmestrafiken. Med programvaran Capcal har kapaciteten i korsningen beräknats. Resultatet visar att servicenivån kommer att vara fortsatt god och att inga kapacitetsproblem uppstår i korsningen på grund av Humletorps industriområde. Den högsta belastningsgraden blir 0,19 (gränsen för god servicenivå går vid 0,60) Trafiksäkerhet Korsningen Väg 61/Bryggaregatan Se under Framkomlighet ovan. Korsningen Väg 698/Montörsgatan Väg 698 är idag skyltad till 60 km/tim. Vägutformningen inbjuder dock till högre hastigheter. Korsningen har idag en enkel utformning utan ett trafiksäkerhetshöjande körfält för vänstersvängande trafik. Längs med väg 698 löper en separerad gång- och cykelbana som korsar Montörsgatan några meter från väg 698. Det korta avståndet medför dels en något förhöjd risk för de oskyddade trafikanterna att bli påkörda av fordon som svänger av väg 698, dels att fordon som väntar på att svänga ut på väg 698 blockerar gångoch cykelbanan. Gator vid en anslutning österut Genom att nyttja väg 698, som i sig har en acceptabel utformning, till och från Humletorp kommer trafiken antingen att gå via väg 715 eller Storgatan. PM Trafik_Humletorps industriområde Page 7 (10)

8 Väg 698 har även en planskild gång- och cykelpassage för oskyddade trafikanter mellan Vikstaskolan/Lövängens förskola och bostadsområdena väster och söder om skolan. Väg 715 håller en mycket god standard och klarar ett eventuellt trafiktillskott från Humletorp utan att brister i kapacitet eller trafiksäkerhet uppstår. En ökning av trafiken på Storgatan är utifrån boendemiljö, gatuutformning och önskemål om att ett mindre trafikflöde på gatan inte önskvärd. Randbebyggelsen är omfattande och stadsbilden skulle bli negativt påverkad av en ökad trafik, speciellt av tung trafik. Gator vid en anslutning söderut Att använda gatorna söderut för anslutning till väg 61 via Bryggaregatan bedöms inte medföra några problem ur ett trafiksäkerhetsperspektiv, undantaget passagerna med järnvägen (se nedan) Boendemiljö Anslutning österut Boendemiljön längs med väg 698 och väg 790 blir marginellt negativt påverkad av en ökad trafik på vägen. Den tunga trafiken ökar från ca 320 idag till 500 efter utbyggnaden av Humletorps industriområde (norr om Montörsgatan). En bullerberäkning för väg 698 visar att avståndet för när trafikbullret överskrider riktvärdena (vid fasad/på uteplats) ökar något för den ekvivalenta ljudnivån. Gräns för 55 dba ekvivalentljudnivå Gräns för 70 dba maximalljudnivå Utan Humletorp 22,5 m 33 m Med Humletorp 26 m 33 m Tabell Avstånd från vägmitt (väg 698) för när riktvärdena överskrids. En ökning av trafiken på Storgatan är utifrån gatuutformning och önskemål om att ett mindre trafikflöde på gatan inte önskvärd. Randbebyggelsen är omfattande och stadsbilden skulle påverkas negativt av en ökad trafik, speciellt av tung trafik. Anslutning söderut Längs med Sågaregatan och Bryggaregatan finns idag inga bostadshus som kan bli störda av en ökad trafik på dessa vägar. Det finns dock en viss risk att enstaka fordon belastar Storgatan genom att Harkevrålsvägen används som anslutning till Volymvägen och Humletorp. De bedöms dock bli så få till antalet att ingen nämnvärd försämring av boendemiljön längs med Storgatan förväntas uppstå. PM Trafik_Humletorps industriområde Page 8 (10)

9 4.2 Järnvägen De båda plankorsningarna kommer att får en högre belastning från vägtrafiken. Avståendet mellan plankorsningarna är knappt 160 meter. Under trafikintensiva perioder kan det medföra risk att fordon blockerar en järnvägspassage när den andra är stängd för tågpassage. Volymvägens profil är godtagbar över de båda plankorsningarna. Inga anslutningar kan accepteras mellan industriområdet och Volymvägen närmare än 50 meter från järnvägen. Detta för att inte riskera blockering av anslutningen under bomfällning eller att vänstersvängande trafik in på industriområdet riskerar att blockera järnvägspassagen. Vid ett fritt val av färdväg som även kan ses som ett worst case för järnvägen så förväntas trafiken över plankorsningarna att öka från dagens 370 ÅDT till ca 625 ÅDT. Enligt Trafikverkets flödesschema för val av korsningstyp 1 kommer plankorsningarna även med utbyggnaden av Humletorp att klara sig med nuvarande skyddsanordning (halvbomsanläggning). Förutsatt det fria färdvalet. Trafikverket har dock som ambition att ersätta halvbomsanläggningar med helbomsanläggningar. 4.3 Samlad utvärdering Utifrån utvärderingen och ett fritt vägval är en anslutningsväg österut något mer fördelaktig. Effekten på framkomlighet blir mer negativ i det södra alternativet på grund av att vägskälet väg 61/Bryggaregatan bedöms sämre än summan av effekterna för anslutningarna österut samt utifrån järnvägspassagerna. Boendemiljö påverkas minst negativ av en anslutning söderut medan effekterna på trafiksäkerheten bedöms likvärdiga. Det totala trafikarbetet blir något större vid det östra alternativet. Anslutning österut Anslutning söderut Framkomlighet X Trafiksäkerhet - - Boendemiljö X Järnvägen X En samhällsekonomisk beräkning har inte genomförts i detta skede men ett antagande är att en anslutning österut blir något mer fördelaktig. Främst på grund av att effekterna på järnvägskorsningarna och vägskälet väg 61/Bryggaregatan i anslutningen söderut bedöms bli större än konsekvenserna för bland annat boendemiljön i det östra alternativet 1 BVH 701 s.33 PM Trafik_Humletorps industriområde Page 9 (10)

10 Ovanstående visar även att det är fördelaktigt med en spridning mellan de båda anslutningsalternativen men att fördelningen bör vara i paritet med det fria färdvalet. Däremot bör åtgärder genomföras för att minimera trafikökningen på Storgatan (där en trafikökning får mest negativa konsekvenser) och konsekvenserna för järnvägspassagerna. En annan slutsats är även att om all trafik skulle ledas via den södra anslutningen så bör skyddsanordningarna vid järnvägspassagerna rustas upp och helst bör järnvägarna och Volymgatan vara skilda i plan. 5 Åtgärdsförslag En trafikfördelning enligt det fria valet bör eftersträvas. Följande åtgärder föreslås emellertid för att minimera trafikökningen på Storgatan och för att minimera att en ännu större trafikökning på Volymvägen och därmed ytterligare negativa trafiksäkerhetseffekter för järnvägspassagerna. Skyltning Förstärkning av skyltningen från väg 61 via Bryggaregatan och Sågaregatan med Industriområde Humletorp. Eventuellt med genomfartsförbud för tung trafik redan från infarten till väg 715 från väg 61. Minska trafiken på Storgatan Det finns idag ett förbud mot genomfartstrafik. En tänkbar åtgärd är även att förbjuda högersväng för tunga fordon ut från Montörsgatan till väg 698. Detta för att undvika att tunga fordon letar sig ner till Storgatan. Järnvägen Halvbomsanläggningen bör redan utifrån dagens trafikflöde och regelverk uppgraderas till en helbomsanläggning. Åtgärden bör få en högre prioritering när trafiken på Volymvägen förväntas öka. Förbud mot anslutning till Volymvägen ska regleras i detaljplanen på en sträcka av minst 50 meter från järnvägskorsningen. PM Trafik_Humletorps industriområde Page 10 (10)