Lokalarbetsplan Helena Sundqvist. Anna-lena Nilsson. Katarina Nilsson

Transkript

1 Lokalarbetsplan 2015 Helena Sundqvist Anna-lena Nilsson Katarina Nilsson

2 NORMER OCH VÄRDEN Kalvens förskola skall sträva efter att varje barn skall utveckla: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. HUR NÅR VI DIT? Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Varje barn yttrar sig fritt och har rätten till sina egna tankar i vardagen. Vi som personal lyssnar på barnens idéer och är öppna för deras förslag. Som vuxna visar vi barnen respekt för deras åsikter och tankar. Genom barn rådet sista onsdagen i månaden då vi pratar värdegrund. Det är bra med avsatt tid för barnens åsikter, reflektioner och förslag på förändringar. Aktivt förklarar vi för barnen att alla skall acceptera andras rätt att anta och försvara sina egna åsikter som står i strid med ens egna. Vid våra måltider eller på samlingarna får barnen t.ex. vänta på sin tur och lyssna på varandra. I leken får barnen lära dela med sig av leksakerna. Barnen ansvarar över att sina ytterkläder hängs upp på krokar. Vi vuxna påvisar betydelsen av att ansvara över t.ex. kläder, dukning, leksaker och sitt handlande mot andra barn och vuxna. Barnen får känna sig viktiga i sitt ansvar.

3 Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Personalen och andra vuxna visar hänsyn till varandra och till barnen både i ord och i handlingar. I leken lär sig barnen att ta hänsyn gentemot kompisarna. Vår barngrupp består av barn mellan ett till fem år, så de stora barnen lär sig hänsynstagande på många vis. De får vara lite tystare när de små sover, vänta lite längre på sin tur, hjälpa varandra osv. De små lär sig hänsynstagande gentemot de stora genom att inte förstöra det som andra har byggt och de får fråga om de får vara med i leken osv. Genom samtal, sagor och drama lever vi oss in i andra människors situationer och känslor. Vi är alla olika med olika förmågor och alla deltar efter egen förmåga. I vardagen hjälper barn och vuxna varandra i många situationer som t.ex. påklädning/avklädning, i leken, hämtar saker, städar, konflikter, tröstar, dukar etc. Barnen har själva bestämt att vi ska ha en hänsynstavla där vi ska skriva upp hänsyns saker som de sett att andra barn gjort för varandra. Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, Det finns regler synliga i lekrummet som påvisar vad som är rätt och fel. Detta har vi tillsammans med barnen kommit överens om på barn rådet. Innan vi sätter upp reglerna så spelar vi upp olika vardags situationer och barnen kommer med olika lösningar för att påvisa vad som man får göra och inte får göra. I vardagliga lek situationer hjälper vi vuxna till att lösa konflikter och samtalar med barnen om etik och moral. Vi samtalar också om vikten av att komma och tala om för vuxna när barnen upptäcker olika dilemman så att vi kan reflektera över och lösa situationer tillsammans. Mat situationen är också ett bra tillfälle för livsfrågor. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och Jämlikhet, Hur vi gör på denna punkt så hänvisar vi till likabehandlingsplanen.

4 Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Varje vardag präglas av denna punkt. I leken är vi rädda om våra leksaker för att miljön inte klarar av att vi slänger för mycket. För allt vi slänger skall ju också tas tillvara på ett eller annat sätt. För att tillverka sakerna så krävs det också energi som påverkar miljön. Allt hänger ihop och därför samtalar vi ofta om detta. Vi slösar inte på vatten för det skall renas etc. Vi skrämmer och dödar inte djur, utan dom respekterar vi. Här kommer vår älgjakt in och då kan vi prata om varför vi skjuter älgen. Respekt och omsorg kan ibland innebära att djur dödas av människan. Vi respekterar varandra i leken och i samtalet. Vi bryter inte grenar i skogen, vi plockar skräp runt om i dikena i vår närmiljö för att djur och människor inte skall skada sig. Vi är en grön flagg certifierad förskola som innebär att vi jobbar med olika mål som finns i läroplanen när det gäller vår miljö. Detta gör personalen tillsammans med vårdnadshavarna och barnen. Detta redovisas på Håll Sverige rents hemsida, som sedan godkänner arbetet. UTVECKLING OCH LÄRANDE Kalven strävar efter att varje barn skall utveckla: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet för sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,

5 tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andra problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, materiel och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

6 HUR NÅR VI DIT? Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, Vi sätter upp bilder på barnen och deras familjer i hallen, gör en karta över bygden och placerar deras hus på den. Barnen får följa sin utveckling och lärprocess genom portfolio arbetet. I portfolion finns det självporträtt och kort av släktingar och av familjen. I samlingar och i vardagen berättar barnen om sig själva och sin familj. De andra barnen får då ta del av de andra barnens olika/lika kulturer och traditioner. För att kunna känna sig trygg i sin identitet krävs en trygg miljö. Vi på Kalven verkar för att vårdnadshavare, barn och personal skall känna öppenhet och förtroende för varandra. Styrelsen och personalen ansvarar för att lek miljöerna inne och ute är i bra skick för att undvika olyckor. När personalen läser sagor, när de minsta är nyvakna och under dagen finns vi vuxna tillhands för att ge de barn som vill lite extra kramar, tröstas eller bara samtala. Barngruppens storlek och personaltäthet gör att en bra säkerhet kan hållas. Det finns alltid en personal som möter barnen i hallen vid lämning och hämtning. Utvecklar sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära, Förskolan har tillgång till ett spännande lekmaterial som finns lätt tillgängligt för barnen, en stor gård som inbjuder till lek och närhet till skogen. Genom att vi som personal är medupptäckare väcker vi barnens nyfikenhet och lust. Att vi vuxna ibland deltar i barnens lekar leder till att barnen kan utveckla fler sätt att leka på och få nya uppslag till lärande.

7 Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, Barnen får möjligheter att prova på nya saker, misslyckas, prova igen och ändå få känna sig bra. Vi vuxna visar att vi inte kan allt, men vi kan prova och på så vis kanske lära sig något nytt. Vi vuxna ger barnen tid att prova t.ex. påklädning, dela maten själv, prova nya motoriska övningar, ta mat själv, klara vissa toalettbesök själv etc. Vi uppmuntrar att utveckla förmågan att reflektera över sina uppfattningar. Vi vuxna hjälper barnen att reflektera genom att ställa öppna frågor och genom samtal i grupp och enskilt. Känner delaktighet för sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, Vi följer den svenska kulturen genom våra högtider. Då gör vi alla göromål omkring dessa, så som bakning, pysslar, leker lekar, sjunger, berättar omkring högtiden genom gamla folksägner eller genom de yngstas bibel, vi hissar flaggan och firar födelsedagarna. Vi har en egen kokerska som lagar svensk husmanskost av råvaror från grunden men också mat från olika kulturer och mat från naturen. För att utveckla nyfikenhet, känsla och respekt för andra kulturer använder vi ibland bilder att samtala omkring eller film. Vi har tillsammans med barnen reflekterat över hur det kan kännas att växa upp i ett annat land med annat språk och annan kultur. Många av barnen reser utomlands med sina föräldrar och berättar då gärna för oss andra om den kulturen de upplevt i det land de varit till. Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, Vi som personal har möjlighet att ge barnen tid och utrymme för att utveckla sin förmåga att fungera enskilt. Förskolegruppen ger barnen möjlighet genom leken att fungera i grupp. Vi vuxna finns med som vägledare. Vi vuxna är med och påvisar (vägleder) och samtalar med barnen om hur man kan lösa konflikter. Förskolan har tillgång till en trippelkommunikation om det behövs. Trippelkommunikation är ett bildspel som tydlig gör konfliktsituationen. Vissa situationer dramatiserar vi för att visa att konflikter kan lösas på olika vis

8 och samtalar om vilket sätt som är bäst för alla inblandade i konflikten. Alla känslor är tillåtna på vår förskola. Reglerna är satta tillsammans med barnen och det gör att barnen och vuxna tar ansvar för att reglerna följs. Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, Genom olika rörelseaktiviteter som gympa på förskolan, i Prästbol, skridskor i ishallen, skidor, dans, sånglekar, fria leken, påklädning, i matsituationen, då barnen trär pärlor, målar, klipper, lägger pärlplattor, skriver, tekniska aktiviteter, promenader i skog och mark utveckla barnen sin motorik, rumsuppfattning, koordinations förmåga och kroppsuppfattning. Förskolans stora gård är både kuperad och plan den lockar till rörelselekar. För att skapa förståelse för att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande så är vi vuxna lyhörda för hur barnen mår och tillsammans med barnet reflekterar vi vad som kan vara bäst för dem ju då. Genom samtal i vardagen hjälper vi barnen att förstå att det är viktigt att deras dag består av lek, mat, hygien, bra kläder efter väder, vila och motion. Leken är viktig för hälsa och välbefinnande så den finns det utrymme för varje dag i många timmar, både ute och inne. Vi har valt att servera grönsakerna före maten för då har barnen bäst aptit. Förskolan har egen kokerska som lagar näringsriktig mat från grunden, vi samtalar om varför vi skall äta och vad produkterna är bra för. Kostcirkeln använder vi dagligen i syfte att se om vi äter från varje tårtbit. Barnen tänker ut och reflekterar över vilka kläder som kan vara bra för dagen men vi vuxna finns med som stöttning och ger tips. Vi har vila efter maten och den som vill kan vila andra tider under dagen som passar för just det barnet. Vi kan erbjuda lugna aktiviteter som saga, bild, lyssna på CD eller bara vara för den som känner sig stressad och behöver varva ner. En dag i veckan erbjuder vi massage på händerna eller i ansiktet för den som vill.

9 För att vi ska få en lugn, trygg, lekvänlig och utvecklande inomhusmiljö har vi strukturerat lek/lärmiljön. Barnen har varit med och satt reglerna för antal barn och vilken aktivitet som kan utföras i de olika lek/lärmiljöerna. För att skapa lugn byter vi inte aktivitet och rum hit och dit. Vi inspirerar barnen att leka länge i aktiviteterna. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Genom att vi vuxna benämner olika begrepp i vardagen och att barnen lyssnar på andra barns ord, reflektioner och lösningar. Att vi läser sagor och sjunger, leker med ord i ramsor, spel, experiment, drama, etc. gör att barnen utvecklar förståelse för olika begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå omvärlden. Förskolan har ett rikt material som stimulerar till ett rikt begreppsförråd och som ökar barnens förmåga att leka med ord och att väcka nyfikenheten för skriftspråket. Praxisalfabetet används varje dag i olika aktiviteter. De barn som behöver extra träning kan erbjudas extra träning i grupp eller enskilt. Vi tar hjälp av logoped om vi får lov av föräldrarna när barnen behöver extra stöd. Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, I vardags samtalet, barn rådet, i olika styrda aktiviteter och i leken utvecklar barnen sin förmåga inom detta område. Vi vuxna sätter upp handen som ett tecken på att vi vill lyssna färdigt på ett barn i taget men vi har sett att du vill säga något. Sedan pratar vi med den som väntat. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Genom medveten inplanerad och spontan vardaglig språkträning i grupp och enskilt har vi språklekar, sånger, bilder som man berättar fritt till, sagor, rim och ramsor, flanosagor, spel, eget berättande och teater med handdockor. I aktiviteter använder vi ord/begrepp som hör till de olika ämnena. I

10 naturvetenskapen använder vi begrepp som hör dit, i matematiken använder vi matematiska begrepp etc. Vi har kontakt med logoped vid behov. Utvecklar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, Intresset för skrift språket skapar vi genom våra lösen ord vid maten, ord på saker sitter fast tejpat, namnet på tallriken som vi läser varje dag, almanackans dagars namn, månaderna, genom att de små barnen ser de störres intresse för skriftspråket så väcks deras nyfikenhet mycket tidigt. Barnen skriver namn på teckningar och saker för att veta vems som är vems. Vi läser på kläder vems som är vems etc. Symboler kommer naturligt när vi åker till gympan med vägmärken. Barnen har också sina egna symboler som betyder att detta är deras plats. Vi har symboler i form av matematiska former så att man vet vilket bord barnen sitter vid på maten. Barnen använder datorn och skriver i sin portfolio. Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, Vi använder bilder från datorn, tidningar och böcker för att väcka intresse, fritt berättande, fri tolkning. Barnen har en egen dator där de kan använda lärprogram och skriva fritt. Vi använder TV/DVD, videokamera, datorn och kameran i lärprocessen, tex de minsta har haft mora träsk för att påvisa att man kan göra mer med tv än bara att sitt och titta. De äldre använder de tekniska apparaterna mer medvetet. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och dram, Vi har ställt i ordning ett teknikrum där det finns ett stort utbud av material för fritt skapande. Det finns idé pärmar för att få lite extra tips på vad man kan göra. Detta kan användas när barnen känner sig kreativa. Mycket av lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och dram finns naturligt i vardagen och barnen kan göra allt detta när de vill. Vi har ett lockande utbud av material för att kunna utföra detta på ett kreativt och lustfull sätt. Vi som personal är spontana i vårt

11 arbetssätt som också leder till att barna är spontana och lockas med. Vi har utöver detta inplanerade aktiviteter för att utveckla målet. Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andra problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Varje dag räknas det hur många barn som finns på förskolan och hur många som är hemma. Vi använder matematik i sånger, hur många potatisar du ska ta, hur många ska vi duka till, glaset skall stå framför tallriken, gaffel till vänster och kniv till höger, vi samlar olika antal stenar etc. Hela vardagen består av matematiska begrepp. Vi åker till gympan kl.9.30 ser vi på klockan, det ta ca en halv timme att köra dit, vi svänger först till vänster., vi får köra i 70km/tim. Vi har tillgång till olika matematiska spel och på almanackan läser vi av hur många grader det är på termometern. Vi har temaarbeten som bl a innehåller planerade aktiviteter med olika matematiska problem. Matematik använder vi ofta i skogen med hjälp av naturmaterial. Mätning använder vi om vi mäter barnens skor, längd och mäter saker i vardagen. Tid lär sig barnen på vår tidlinje som sitter i matsalen. Där följer barnen sin dag, när de kommer, äter, leker, vilar, åker hem etc. De får en känsla för tiden och vart vi är på dagen. På våra fruktstunder används matematik för att undersöka hur många frukter barnen kan ta för att alla skall få lika många. Finns det inte jämt antal får barnen lösa problemet för att alla skall få lika många. De kan reflektera över om de kunde gjort på något annat vis, vi vuxna finns med som stöd. Att mäta äppelskalet och göra diagram är exempel på vad vi gör vid fruktstunden. I leken används matematiken för att dela upp leksaker, sortera på olika sätt men att det ändå är rätt, barn och vuxna reflekterar tillsammans hur saker kan lösas tex vi är tex 7 barn och har bara 5 gungor hur skall vi göra? Att städa och sortera leksaksakerna där de ska vara är matematik för oss. Vi har inköpt sorteringsmaterial och material som personalen gjort som utvecklar

12 matematiken. Med öppna frågor från oss vuxna hjälper vi barnen att utveckla sin matematiska förmåga. Med hjälp av vår drake Berta jobbar vi med experiment som också bidrar till att barnen får undersöka och reflektera. Vi vuxna använder matematiska begrepp i vårt dagliga samtal, i leken, när vi spelar spel, målar tex mandalas, trär pärlor och lägger pärlplattor i olika mönster. Vi tycker att det är viktigt att barnen tillägnar sig matematiken genom många olika sätt både praktiskt och teoretisk. Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, På vår förskola är vi mycket ute i naturen och vi vuxna är medupptäckare. Varje vecka går alla till vår stora skog och övrig tid har barnen tillgång till en liten skog på gården. Genom lekar, planerade aktiviteter och olika utflykter i naturens olika årstider utvecklas barnens kunskap och förståelse för naturen. Med sina sinnen får barnen uppleva, lära känna och tillägna sig kunskap och förståelse för och om naturen. Vi jobbar med hur människor, natur och samhälle påverkar varandra varje dag när vi sopsorterar. Barnen är delaktig i de vardagliga samtalen. Slänger vi leksaker för att de är trasiga så samtalar vi om hur man tillverkar nya och av vilket material de görs, vi har en kompost och vi samtalar om vilken nytta den har och hur man återanvänder jorden som blir, den tas tillvara i vårt jordgubbsland, växthuset och i grönsakslandet. Kemiska processer och fysikaliska fenomen upplevs i alla årstider och med vår drake Berta som gör olika experiment. Varje dag kollar barnen temp, väder och årstidsväxlingar genom almanackan. Olika saker görs för att dokumentera. Vi använder portfolio, temadokumentationen och fotoram. Grön flagg är ett verktyg som vi använder för att jobba med naturvetenskap. Vi sätter olika mål som vi sedan dokumenterar på Håll Sverige rents hemsida. Alla

13 målen som vi jobbar med är mål som finns i läroplanen. Innan vi börjar vårt arbete godkänns planen av håll Sverige rent och sedan godkänns den inom ett år. Fördelen är att vårdnadshavarna är involverade i vårt arbete vilket gör att det blir större utveckling i naturvetenskap hos barnen. Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, materiel och redskap, och Genom att erbjuda barnen många olika uttrycks medel stimuleras deras sinnen, fantasi och kreativitet. Vi vuxna finns till hands för att stimulera fantasin och med frågor utveckla barnens förmåga till problemlösning. I bild erbjuder vi många olika tekniker och material som står framme dagligen. Vi använder oss av material som vatten, sand, pärlor, glitter, stenar, färg etc. För konstruktion har vi materiel som kapplastavar, klossar, tågbana, mekano, lego, magneter, sand etc. På vår gård har vi en fin snickarbod som inbjuder till konstruktion. Vi har planerad teknik en dag i veckan. Där har vi frågeställning, hypotes, resultat och analys som ligger som grund i arbetet tillsammans med barnen. Vi använder tekniken för lärande. Vi jobbar med datorn, kamera, tv, dvd och videokamera. Inför högtider sker det tekniska utmaningar i form av jul, påsk, fars dag etc pyssel. Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Detta är ett mål som vi inte använder oss av eftersom vi idag inte har några barn med annat modersmål än svenska.

14 BARNS INFLYTANDE Kalven strävar efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. HUR NÅR VI DIT? Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, På sin födelsedag bestämmer barnen vilken mat och vilken frukt efterrätt som skall serveras. Vi tar tillvara på barnens intressen och idéer då vi väljer tema. Under temats gång är barnen med och styr åt vilket håll temat bär. När vi som personal och barn tillsammans tycker att vi är färdiga med ett tema så avslutas det. Vi vuxna lyssnar på barnens tankar och idéer i vardagen. Barnen är med och bestämmer vilka regler vi skall ha för att alla skall trivas på förskolan. Barnen är delaktiga i att utforma likabehandlingsplanen, genom enskilda intervjuer. Vi hänvisar till vårt förebyggande arbete i likabehandlingsplanen. Vi har gjort enskilda barnintervjuer för att ta reda på hur barnen tycker att vi vuxna och barn skall agera i olika situationer så som, kränkningar/diskrimineringar och trakasseringar sker i barngruppen. Varje dag är det olika barn som har sin dag, då innebär det bla att barnen bjuder till maten, gör almanackan, vad vi lyssnar till på vilan osv. Varje dag finns det möjlighet till barnens fria lek både inomhus och utomhus. Alla barnen är delaktiga i alla aktiviteter efter egna förmågor och intressen. På vårt barnråd kan alla uttrycka sina tankar och åsikter och därmed har de möjlighet att påverka sin situation.

15 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och På förskolan finns regler som personalen tillsammans med barnen kommit överens om. Genom att vi personal är med och vägleder barnen i dessa regler lär det barnen att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. När man råkar gör någon illa så hjälper barnen personen och säger sedan förlåt, river man när någon byggt så får man hjälpa till att bygga upp, slänger man kläder på golvet så påminner vi som personal att hänga upp så att man finner sina saker sedan etc utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. På vårt barnråd får barnen rösta och vi bestämmer efter majoritet. Samarbete och beslutsfattande tränas hela dagarna i form av lek. Samarbete mellan barnen sker i planerade temaaktiviteter, i leken och på gympan. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Vi följer upp varje planerad aktivitet med en utvärdering och en analys, både från ett vuxen pedagogiskt perspektiv och ett barn perspektiv. Barnens utveckling och lärande dokumenteras i deras portfolio. Vårdnadshavarna är delaktiga i utvärdering av verksamheten på styrelsemöten, utvecklingssamtal och genom olika enkäter. För att kunna vara delaktiga i utvärdering och analyser finns det dokument att läsa hur vi jobbar: likabehandlingsplan, lokal arbetsplan, verksamhetsberättelse och verksamheten dokumenterar löpande aktiviteter. Det finns också en digitalram i hallen för att vårdnadshavarna skall kunna följa vad vi gör. Eftersom det är en naturlig del av förskolan att vårdnadshavarna är delaktiga i verksamheten är det också lättare för den att ha en uppfattning om förskolans arbete och arbetssätt.

16 FÖRSKOLA OCH HEM Inskolning Daglig kontakt vid lämning och hämtning Vårdnadshavarmöten Utvecklingssamtal Utflykter och fester Styrelseengagemang från vårdnadshavarnas sida Inskolning Personal informeras om vilka barn som fått plats på förskolan av styrelsen. Vi bjuder in de aktuella familjerna att hälsa på varje fredag ca. en termin före inskolningen. På så vis får barnen och vårdnadshavarna en lång och försiktig inskolning, som ger barnen trygghet. Tre till fyra veckor innan den riktiga inskolningen, får familjerna reda på vem av personalen som kommer att ta hand om just er inskolning. De får ett schema som beskriver hur vi har tänkt inskolningen, de har då möjligheter att ge synpunkter på schemat så kan vi se hur vi kan hjälpa till att lösa dessa. Vi har två veckors inskolning och längre om det behövs. För syskon kan vi erbjuda en kortare inskolning på tre heldagar om vi och familjen anser det vara bra för barnet. Daglig kontakt Genom att vi möter barn och vårdnadshavare i hallen och visar ett positivt och vänligt bemötande, känner de sig välkomna och sedda på Kalvens förskola. Atmosfären på förskolan är tillåtande så att alla skall känna sig välkomna när som helst. Vår målsättning är att ha en öppen och naturlig kommunikation. Vi tycker det är viktigt med den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. Eftersom vi är ett föräldrakooperativ så har vi ett jourschema som innebär att vårdnadshavarna får gå in som vikarie när någon ordinarie personal är sjuk eller ledig.

17 Vårdnadshavarmöten Vi har vårdnadshavarmöten två gånger per år, då får vårdnadshavarna information om förskolans verksamhet och har då möjlighet att ställa frågor eller att ha synpunkter på verksamheten. Vi berättar vad vi gör under veckans olika dagar och vilka aktiviteter som är grovplanerade. Vi jobbar temainriktat, så under mötet presenteras hur och varför vi har tänkt jobba med det nya temat. På höstens möte kommer vi också att diskutera om olika kläder som kan vara bra att ha på förskolan och informerar om vår likabehandlingsplan. Utvecklingssamtal På hösten sker ett utvecklingssamtal och på våren har vi ett uppföljningssamtal. Genom att vi som personal tillsammans med vårdnadshavarna går igenom barnens portfolio stämmer vi av vår och vårdnadshavarnas bild av barnets utveckling. Tillsammans bestämmer vi vad förskolan kan göra för att erbjuda barnet en bra fortsatt utveckling enligt Lpfö 98. Barnen är med på utvecklingssamtalet och berättar sina åsikter och tankar om förskolan, med hjälp av sin portfolio. Behöver vi som personal extra stöd i barnets utveckling tar vi hjälp av BHV med föräldrarnas tillåtelse. Utflykter och fester Förskolan bjuder på sommar och vinterföreställningar i form av teater, dans och sång, det kan vara en presentation av temat vi jobbat med, lucia, julspel etc. Då bjuds vårdnadshavarna in och i mån av plats även släkt och vänner. Vi beslutar alla tillsammans med styrelsen om vi ska ta med fika eller äta någon mat tillsammans. Ibland åker vi på heldags utflykter tillsammans med vårdnadshavarna, det kan vara pulkaåkning, badresa eller andra utflykter.

18 VAD FÖRVÄNTAS AV ER SOM VÅRDNADSHAVARE? Jourverksamhet Jourschema lämnas ut terminsvis, så att vårdnadshavarna i god tid vet sina jourveckor. När de har jour så har man det tillsammans med en annan familj, då kan man bestämma om man ska städa tillsammans eller dela upp veckorna. Passar inte jourveckan så är familjen skyldiga att byta själva med någon annan familj. I jourveckan ingår helgstädning, gräsmattsklippning, snöskottning eller andra små reparationer. Jouren ansvarar också för att någon ska jobba om någon ordinarie personal blir sjuk. Styrelse och uppdrag Alla familjer har en plats i styrelsen med olika ansvarsområden och har möjligheter att påverka. De som har poster som ordförande, vice ordförande och personalansvarig, sekreterare, ekonomiansvarig och vice ekonomiansvarig träffas varannan månad och fungerar som ett arbetsutskott till styrelsen. Innan du blir invald i arbetsutskottet skall du ha varit med i styrelsen först. Varannan månad är det styrelsemöte för alla i styrelsen, datum för mötena finns uppsatta inför varje termin. Alla i styrelsen är arbetsgivare och är ansvariga för verksamhetens personal. När personalen är lediga hjälper vårdnadshavarna till och jobbar. Övrigt Obligatoriskt att alla i kooperativet hjälps åt med småreparationer, höst och vårstädning. Familjerna ordnar själva trevliga familjearrangemang som alla kan delta i om man vill. När vi ska på gymnastik eller skridskoåkning hjälper vårdnadshavarna till med körning. Planeringsjour Personalen planerar verksamheten varannan vecka och då går en vårdnadshavare in och jobbar på förskolan mellan Efter att sista barnet gått hem så plockar man ihop och låser. Detta inträffar ca två gånger per år och familj.

19 ÄR NI NYFIKNA ELLER INTRESSERADE? Ring eller kom till oss på kalven Förskolan Kalvens förskolechef heter Helena Sundqvist. Vi kan träffas och ni får personlig info, träffa vår personal och se vår trevliga förskola som har en otroligt vacker utemiljö med stora grönytor. Ni kan gå in på vår hemsida Kostnader Medlemsavgift betalas som en engångssumma varje år och beslutas av styrelsen hur stor medlemsavgiften är för kommande år. Månadsavgift enligt kooperativets gällande taxa för året.

20