Hänt i världen hösten Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik. Svar Direkt 2014:17

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hänt i världen hösten 2014. Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik. Svar Direkt 2014:17"

Transkript

1 Svar Direkt 2014:17 Hänt i världen hösten 2014 Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik Tillväxtanalys samlar och analyserar kortfattat och två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster i omvärlden som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i Brasilien, Indien, Japan, Kina, Stockholm och USA. I rapporteringen ingår också en beskrivning av utvecklingen i Sydkorea och i utvalda europeiska länder.

2 Dnr: 2014/107 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, Östersund Telefon: Fax: E-post: För ytterligare information kontakta: Martin Wikström Telefon: E-post:

3 Förord På uppdrag av Näringsdepartementet sammanställer Tillväxtanalys två gånger per år händelser, trender och utvecklingsmönster som är strategiskt viktiga för Sveriges tillväxt. Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys utlandskontor och rapporteringen sker inom följande områden: Energi och hållbar utveckling Infrastruktur och transporter Innovation och näringslivsutveckling Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Livsvetenskaper och hälso- och sjukvård Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik Denna rapport behandlar temat forsknings-, innovations- och utbildningspolitik. Det finns ytterligare fem rapporter, en för vart och ett av ovanstående teman. Dessa kan hämtas på Rapporterna har den gemensamma huvudtiteln Hänt i världen hösten Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller vill ha ytterligare information om någon specifik del eller fråga. Tematiskt ansvariga: Energi och hållbar utveckling: Mats Engström Infrastruktur och transporter: Mats Engström Innovation och näringslivsutveckling: Andreas Larsson Informations- och kommunikationsteknik (IKT): Andreas Larsson Livsvetenskaper och hälso- och sjukvård: Martin Wikström Forsknings-, innovations- och utbildningspolitik: Martin Wikström Stockholm, september 2014 Enrico Deiaco chef för avdelningen Innovation och globala mötesplatser 3

4

5 Innehåll Universiteten, näringslivet och utbildningars relevans för arbetsmarknaden... 7 Diskussion och analys Kina: Högskolereformer och arbetsmarknadsrelevans Inledning Näringslivets behov och ungdomsarbetslöshet Omfattande satsningar på yrkesutbildning Åtgärder för att minska arbetslösheten bland ungdomar Resultatuppföljning Diskussion Japan: Hur näringslivets behov speglas i utbildningspolitiken Företagens inflytande Entreprenörskapet betydelse betonas alltmer Sydkorea: Universitet uppmuntras öka samarbeten med lokal industri Bristande utbildningsrelevans Regionala universitetsatsningar Elituniversitetet KAIST satsar på ökat samarbete med näringslivet Indien: högskoleutbildningar och samverkan med arbetsmarknaden Inledning Näringslivet upplever små möjligheter att påverka utbildningars innehåll Årlig kartläggning för att uppskatta universitetens och näringslivets samverkan Fler samarbetsmodeller avsedda att stärka samverkan mellan näringsliv och universitet Council for Industry & Higher Education Collaboration (CIHEC) Matchningsportaler Konflikt mellan UGC och IIT:s vittnar om utmaningarna inom utbildningsväsendet Högre utbildning och arbetsmarknaden i Brasilien Inledning Kopplingar mellan universiteten och näringslivet Ingenjörsutbildningar Efterfrågeaspekter Det institutionella ramverket Storbritannien: Olika initiativ för att öka universitetens arbetsmarknadsrelevans Inledning Nylansering av nationellt center för samarbete mellan universitet och företag State of the relationship Student Employability Index Andra initiativ Danmark: Expertkommitté för att utreda högskolutbildningars arbetsmarknadsrelevans och kvalitet Inledning Expertkommitté för arbetsmarknadsrelevans Andra initiativ Kanadensiska högskoleutbildningar och arbetsmarknadsrelevans Inledning Kanada har hög utbildningsnivå Universitet och colleges i Kanada Lärlingsutbildning i Kanada Andra federala initiativ för att matcha högskoleutbildning med arbetsmarknad Arbetskraftsinvandring är viktigt i Kanada USA: Högskoleutbildningar och arbetsmarknadsrelevans Inledning Universitet och colleges i USA Breddad rekrytering viktigt inom amerikansk högskoleutbildning MOOC:s

6 9.5 Industriforskningsinstitut höjer den lokala kompetensen

7 Universiteten, näringslivet och utbildningars relevans för arbetsmarknaden Diskussion och analys Traditionellt har universitetens oberoende setts som något mycket viktigt, inte minst för att värna den akademiska friheten i forskning och utbildning. Under senare år har dock utbildningen av kvalificerad arbetskraft som matchar arbetsmarknadens behov kommit mer i fokus, vilket illustreras av utvecklingen i de flesta av de länder som Tillväxtanalys studerar. Några av de viktigaste frågorna i sammanhanget är hur arbetsmarknadsrelevansen i utbildningar säkerställs, hur arbetsmarknadens behov bedöms, hur studenter får erfarenheter som underlättar inträde på arbetsmarknaden samt universitetens relationer med näringslivet mer generellt. Vi belyser några av dessa frågeställningar i rapporten. Behovet av kompetens är en central fråga i många länder, och exempelvis Sydkorea utför regelbundet avancerade undersökningar för att bedöma denna. Många andra länder, som exempelvis Danmark och Storbritannien, studerar också utbildningars arbetsmarknadsrelevans och arbetsmarknadens behov. Exempelvis publicerade en dansk expertkommitté nyligen en rapport som förslog åtgärder för att dansk utbildning ska bli mer flexibel och få höjd kvalitet. I flera länder, som Kina, Brasilien och Sydkorea, anses matchningen mellan utbildningar och arbetsmarknadens krav vara suboptimal, och företag anser att det är svårt att hitta rätt kompetens. Detta har bidragit till ökade satsningar på samarbetsprojekt mellan universitet och företag, ett ökat inflytande för näringslivet över läroplaner, nya pedagogiska verktyg, utbildningar som drivs av företagen själva och, i fallet Kina, reformer av hela utbildningssystemet. Kina är för närvarande i början av en reform som kommer skapa en ny högskolestruktur. Samtidigt som kvalitén vid en grupp universitet ska vara på högsta internationella nivå så kommer många andra omvandlas till vad som närmast kan som kan beskrivas som yrkeshögskolor. Eftergymnasial yrkesutbildning finns redan i Kina, men ses i allmänhet som ett sämre alternativ i ett land där utbildning är en tydlig statusmarkör. Viljan att öka utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans har lett till nya utbildningsformer samt initiativ för utbildningssamarbeten mellan företag och universitet. I flera länder är fokus i första hand på behovet av kompetens inom naturvetenskap, teknik och matematik, vilket bland annat lett till gemensamma initiativ mellan tekniska universitet, företag och näringslivsorganisationer. Det kan exempelvis handla om fler praktikplatser, utbildningar direkt inriktade för anställning i ett eller flera företag, lärlingsutbildningar eller att låta näringslivet påverka läroplanerna. Satsningar på praktikplatser finns ibland annat Kina och Storbritannien. Samarbeten finns i alla de studerade länderna, exempelvis i Kanada, USA, Indien och Sydkorea, men det land som förefaller ha svagast relation mellan universitet och företag är Brasilien. Landets företag förlitar sig därför delvis på egna företagsuniversitet. I andra länder, som Indien, verkar den pedagogiskt-tekniska utvecklingen vara betydelsefull då Massively Open Online Courses (MOOC:s) börjat användas av företag för utbildning. MOOC:s är i vissa fall ett sätt att möta en brist på kompetenta lärare. En viktig fråga är om, och i sådana fall hur, näringslivet kan påverka utformningen av universitetsutbildningar. I exempelvis Japan finns, under utbildningsdepartementet, 7

8 rådgivande kommittéer med representation från näringslivet som lämnar synpunkter på utbildningspolitiken. Näringslivsorganisationer i Japan är nöjda med det inflytande man fått på detta sätt. Även i andra länder finns forum för diskussion om universitetsutbildningens utformning med representation från universitet, företag och den offentliga sektorn. Sammantaget är arbetsmarknadsrelevans i högre utbildning en allt viktigare fråga för ländernas internationella konkurrenskraft och möjligheterna att möta samhälleliga utmaningar. Frågorna har under senare år fått högre prioritet och näringslivets inflytande över utbildningarna har ökat på flera håll även om policyåtgärderna varierar mellan länderna. I vissa fall finns samtidigt en oro över att näringslivets inflytande kan bli alltför stort. 8

9 1 Kina: Högskolereformer och arbetsmarknadsrelevans Inledning Antalet utbildningsplatser inom högre utbildning i Kina har under de senaste decennierna ökat dramatiskt. Mellan 2002 och 2012 ökade antalet lärosäten för högre utbildning från till och antalet studenter från nio till 24 miljoner. Idag går omkring 30 procent av varje årskull vidare från gymnasiet till högre utbildning, en andel i nivå med många utvecklade länder. År 2020 beräknas andelen studenter som fortsätter på universitet vara omkring 40 procent. Arbetet med att reformera utbildningssystemet går nu in i en ny fas och centralregeringen satsar stort på en ny utbildningsreform som skall leda till högre kvalitet och relevans i utbildningssystemet. Detta innebär ett steg mot en ökad diversifiering inom systemet för högre utbildningssystemet. 1.2 Näringslivets behov och ungdomsarbetslöshet I takt med att utbildningssystemet expanderat har arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker blivit ett problem. En studie av Chinese Academy of Social Sciences (CASS) visar att arbetslösheten bland nyutexaminerade år 2013 var över 17 procent. Parallellt med detta råder på många håll inom industrin och tjänstesektorn brist på arbetskraft med rätt kompetens. I en enkätstudie av det kinesiska arbetskraftsinstitutet (2010) svarade 19 procent av de tillfrågade företagen att de hade svårt att hitta lämpliga kandidater till de flesta av sina tjänster. Orsaken till detta är en obalans mellan utbud och efterfrågan. Geografiska faktorer är en del av problemet då många unga väljer att söka sig till de stora städerna samtidigt som det i landets mindre utvecklade delar råder brist på utbildad arbetskraft. Orsaker finns också i utbildningssystemets utformning och här framträder framförallt två faktorer; studenter läser utbildningar som inte efterfrågas av marknaden och innehållet i många utbildningar stämmer dåligt överens med marknadens behov av kompetens. Störst svårigheter att få ett arbete efter avslutade studier har studenter från landsbygden som studerat vid lägre rankade universitet. Denna grupp hade omkring tio procent högre arbetslöshet än genomsnittet. Allra bäst ser situationen ut för studenter som gått ett yrkesförberedande program, där i genomsnitt 92 procent av studenterna får ett arbete omedelbart efter avslutade studier. 1.3 Omfattande satsningar på yrkesutbildning Under våren 2014 presenterades planerna på en omfattande reform inom högre utbildning med syfte att skapa en tydligare rollfördelning mellan olika lärosäten och institut för utbildning. De nya reformplanerna anknyter till projekten 211 och 985, 2 vars syfte är att höja nivån på landets ledande institutioner och bidra till att dessa universitet får en hög akademiskt nivå och ett internationellt perspektiv. Skolorna som deltar i dessa projekt tillsammans med några äldre skolor på lokal nivå, bildar en grupp om totalt cirka 500 universitet och högskolor som framöver kommer utgöra kärnan i den akademiska delen av kinas utbildningssystem. Den stora utbildningsreform som är på väg att implementeras 1 Rapporten bygger på nyhetsartiklar, myndighetsdokument samt intervjuer med myndigheter och företag. 2 Se Tre viktiga projekt i Kinas utbildningspolitik, Tillväxtanalys,

10 riktar dock in sig på de runt universitet och högskolor som inte kvalificerar sig till denna grupp. Flertalet av dessa högskolor har idag svårt att på allvar konkurrera med de äldre och internationellt etablerade universiteten, och det är också studenterna från dessa skolor som har svårast att komma in på arbetsmarknaden. I syfte att komma bort från dessa svårigheter har ett antal högskolor runt om i landet börjat marknadsföra sig som yrkeshögskolor med inspiration från bland annat de tyska Fachhochschulen. Detta har fått stöd från utbildningsministeriet (MoE) som 2013 godkände bildandet av en nationell sammanslutning speciellt avsedd för dessa skolor. I april 2014 meddelade vice-ministern för MoE planerna på att etablera en andra utbildningsväg för yrkesutbildning vid sidan om den akademiska. Detta innebär att omkring 600 universitet och högskolor på lokal och provinsnivå kommer göras om till yrkeshögskolor. När reformen är genomförd kommer procent av institutionerna för högre utbildning vara inriktade mot yrkesförberedande studier. Eftergymnasial yrkesutbildning finns redan i dag men upplevs av flera anledningar som ett sämre alternativ. En orsak är att yrkesutbildningar generellt håller låg kvalitet och lider av stor resursbrist, samtidigt som den kinesiska kulturen värderar akademiska studier mycket högt. Med reformen fullt genomförd hoppas myndigheterna tillgodose ett betydligt större utbud av kvalificerade yrkesutbildningar med både bättre kvalitet och högre status. 1.4 Åtgärder för att minska arbetslösheten bland ungdomar För att få in fler unga på arbetsmarknaden har den kinesiska centralregeringen och olika lokala myndigheter presenterat en rad åtgärder. Arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker lyftes speciellt i beslutet från centralkommitténs tredje plenum i november Beslutet utgår från att arbetsmarknaden och näringslivet inte hunnit anpassa sig till det snabbt växande antalet nyutexaminerade akademiker och man föreslår därför en rad åtgärder som ska snabba på processerna. Till exempel ska offentlig förvaltning öka antalet unga som anställs direkt efter avklarade studier samtidigt som främjandet av praktikplatser ska underlätta dessas steg in på arbetsmarknaden. I maj 2013 släppte nio kinesiska ministerier och organisationer, bland annat ministeriet för humankapital och social säkerhet, utbildningsministeriet och centralbanken, ett gemensamt dokument som beskriver hur arbetet med att främja entreprenörskap bland unga akademiker skall gå till. Universiteten uppmanas att lägga större fokus på entreprenörskap i utbildningen och aktivt främja samarbete med näringslivet. Vidare föreslås proceduren för bolagsregistrering göras enklare och riktade åtgärder ska användas för att stimulera till nystartande av företag av nyutexaminerade akademiker. Dessutom skall Kinas centralbank erbjuda en serie finansiella tjänster riktade till unga entreprenörer, och nya företag skall stöttas genom bättre tillgång på riskkapital. I ytterligare en åtgärd för att minska avståndet mellan universitet och näringsliv uppmuntras både lärosäten och företag att öka antalet vetenskapsparker och inkubatorer. 1.5 Resultatuppföljning I syfte att följa upp effekterna av satsningarna har Utbildningsministeriet gett direktiv till universitet, högskolor och yrkesutbildningar att rapportera hur studenternas anställningssituation ser ut efter examen. Universiteten skall också utvärdera och analysera resultaten. Tanken är att en sådan återkoppling skall leda till högre kvalitet på utbildningen samtidigt som allmänhetens insyn ökar. Den första rapporten skall vara klar före slutet av 2014 och gäller då enbart universitet och högskolor. Skolor vars inriktning är yrkesutbildning får 10

11 ytterligare ett år på sig. På det här viset vill myndigheterna höja kunskapen och medvetenheten om vikten av att utbildningar möter näringslivets och samhällets behov. 1.6 Diskussion Kina försöker nu omstrukturera sitt utbildningssystem genom simultana satsningar på ökad självständighet för universiteten och satsningar på höjd kvalitet. Universiteten ska ges större frihet att själva anpassa sitt kursutbud och kursinnehåll till det lokala näringslivets behov. Detta är viktigt eftersom tillväxtmodellen och industristrukturen ser väldigt olika ut i olika delar av landet. Det kinesiska näringslivet förändras fort och med detta också efterfrågan på arbetskraft. Flera yrkesgrupper som lockade unga högutbildade för bara 10 till 15 år sedan är idag på väg att försvinna. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena som planeras framöver innefattar en produktivitets- och kvalitetshöjning i den kinesiska industrin. Detta ställer krav på en kompetenshöjning hos arbetskraften. Reformerna inom högre utbildning kommer på detta sätt få stor påverkan på Kinas fortsatta reformarbete. Utbildningstraditionen är djupt rotad i Kina. Att utbilda sig är en statusmarkör och tävlingsmomentet är tydligt redan från tidig ålder. Som en följd av detta blir innehållet i utbildningen ibland sekundärt. Synen på utbildning påminner ibland mer om ett spel där placering gentemot andra är det avgörande. Att förändra detta är en stor utmaning när yrkesutbildning ska expandera, eftersom denna typ av utbildning har lägre status än den akademiska. Framgången i att förändra denna attityd kommer ha en stor påverkan på möjligheterna att balansera utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Ur svenskt perspektiv finns stor anledning att nära följa utvecklingen av det kinesiska utbildningssystemet. På kort tid har flera kinesiska skolor klättrat till höga platser på internationella rankinglistor. När detta sker ökar möjligheterna till forskar- och studentutbyten. Sverige som har erfarenhet av en nära integration mellan universitet och näringsliv kan också bidra med kunskap i det kinesiska reformarbetet. 11

12 2 Japan: Hur näringslivets behov speglas i utbildningspolitiken Frågan om hur näringslivet påverkar inriktning och utformning av utbildning i Japan är inte helt lätt att besvara. Det sker både öppet från rådgivningskommittéer vid departementet och genom lobbying från företagsorganisationer mot politiker och tjänstemän. Men den nuvarande politiska ledningen tycks i hög grad lyssna till den etablerade industrin. För utbildningsdepartementet skapar det en situation där man ska implementera en politik starkt påverkad av näringslivets behov av internationellt kompetent personal och samtidigt ha långsiktigheten för landets medborgare framför ögonen. Näringslivets organisationer har dessutom, som anges nedan, sina egna kanaler för att direkt informera lärare och elever om företagens behov och villkor. 2.1 Företagens inflytande Inom Japans utbildningsdepartement, Ministry of Education, Culture, Sports, Science and Technology (MEXT), finns flera kommittéer, vars syfte är att diskutera, formulera och sedan också implementera politiken för utbildning. En viktigt sådan är Central Council for Education (CCE), som består av ledamöter från företag som har intresse i utbildningsfrågor. CCE är således en kanal för näringslivet att lyfta sina behov av framtida kompetens. Det handlar framför allt om kompetens som behövs i en globaliserad värld och det finns en oro inom näringslivet för bristande förmåga att tävla med utländska företag. Keidanren, en av Japans mer inflytelserika näringslivsorganisationer, är nöjda med sina möjligheter att få gehör för sina önskemål, vilket bland annat handlar om att reformera universiteten. Det faktum att Japans konkurrenskraft har blivit en fråga för landets utbildningspolitik ses också som ett bevis på detta. National Institute for Educational Policy Research (NIEPR), ett institut under MEXT, vill tona ner inflytandet, och menar att förändringar snarare är resultatet av en medveten process och bred diskussion inom CCE, än av enstaka företags eller organisationers inflytande. NIEPR:s försiktiga hållning gentemot industrin kan vara ett uttryck för tjänstemännens försök att stå emot alltför starkt inflytande från näringslivet. Under förra regeringen, ledd av Democratic Party of Japan, som har rötter i fackföreningsrörelser, hölls samtal om utbildningens roll för att stärka samhället med hjälp av dess medborgare. Då arrangerade utbildnings- och näringsdepartementen, MEXT och METI, flera rundabords-samtal för att diskutera hur humankapitalet kunde tillvaratas bättre för att forma nya modeller för tillväxt och hur värde kan skapas. Mötena föddes ur den kraftansträngning som blev synlig i spåren av trippelkatastrofen i mars 2011, där just människors egna förmågor spelade en avgörande roll för regionens återhämtning och återuppbyggnad. Ledare från de större universiteten och företagen deltog i samtalen, totalt 32 olika organisationer. Mötena resulterade bland annat i ett lagförslag om reformering av universitetens styrning. Det senaste (och kanske sista) mötet hölls i november 2012, 3 men efter regeringsskiftet, upphörde de. En av medlemmarna i CCE är företagsledaren Mikitani, grundare av Rakuten, ett av Japans framgångsrika och snabbväxande e-handelsbolag. Mikitani ligger också bakom organisationen Japan New Economy Association (JANE) som vill vara ett alternativ till det 3 12

13 mer etablerade och konservativa Keidanren. JANE organiserar över 600 företag. Varje år arrangerar JANE en konferens med företagsledare, politiker och andra beslutsfattare där man lyfter fram innovation, entreprenörskap och internationalisering som centrala teman för utvecklingen av den japanska ekonomin och samhället. I år valde man att lyfta fram utbildningsfrågan som kritisk för att nå målen för landet. I en paneldebatt gav ett antal internationella företagsledare en utblick genom att diskutera andra länders utbildningssystem. Mikitani själv överlämnade en skrivelse till utbildningsminister Amari med arrangörens budskap. JANE vill påverka både innehåll i och metoder för undervisningen. Framförallt vill man öka språkundervisningen; både vad gäller engelska och av programmeringsspråk. Dessutom lyfter man möjligheterna med att använda it i undervisningen. Förändringar av engelskundervisningen är kanske det tydligaste inslaget vad gäller förändringar i utbildningspolicy som sammanfaller med industrins krav. Fram till 2010 var engelska obligatoriskt från högstadiet, men de senaste åren har språkundervisningen påbörjats redan i femte klass. Förändringen var delvis ett resultat av påtryckningar från näringslivet, även om departementet menar att det var överläggningar i råd och kommittéer som ledde till beslutet. Engelskundervisningen har sedan länge mött stark kritik för att den lär ut språket med syfte att eleverna ska klara (skriftliga) inträdesprov på universiteten, inte använda det i praktiken. Den nya regeringen, med ambitionen att få fart på den japanska ekonomin genom ökad internationalisering, bekräftar att kunskaper i engelska är en nyckelfaktor för att lyckas. I år har MEXT därför sjösatt The English Education Reform Plan. I reformen betonas den praktiska användningen av språket medan det tidigare var tyngdpunkt på teoretiska färdigheter. En tänkt framgångsfaktor ska vara att börja undervisningen tidigare, redan i andra klass, en annan att förbättra lärarnas engelskkunskaper. Tidplanen för att anpassa japansk engelskundervisning till att möta behoven i globaliseringens tidevarv sammanfaller med arrangerandet av OS i Tokyo Entreprenörskapet betydelse betonas alltmer Näringslivet försöker också genom sina olika organisationer att mer direkt påverka utbildningskvaliteten och intresset för relevanta områden. Keizai Koho Center är en oberoende organisation för främjande av samverkan mellan industri och samhälle, och med starka kopplingar till Keidanren. De ordnar årligen en kurs, fritt översatt en företagsskola för allmänheten, där lärare i grundskola och gymnasium får komma till olika företag för lära känna och förstå hur företag arbetar. Syftet är att lärarna genom sina nyvunna erfarenheter ska kunna ge eleverna en bättre bild av arbetslivet. Kursen kan tillgodoräknas inom ramen för lärarnas obligatoriska kompetensutvecklingsprogram. Ett annat sätt för företagen att förbereda elever och studenter för arbetslivets krav är att besöka skolor och universitet. Ovan nämnda JANE engagerar sig på grundskolenivå och ordnar föreläsningar och seminarier om entreprenörskap och ledarskap. Inom ramen för ett utbildningsprojekt besöker organisationens ledande medlemmar skolor för att diskutera och motivera eleverna att satsa på utbildning och en framtid inom företagsvärlden. Organisationen pekar på behovet av entreprenörer och ledare som goda förebilder för att stärka Japans framtidsutsikter. De betonar också vikten av att börja förändringsarbetet i tidiga åldrar för att se en långsiktig förändring av landets näringslivsstruktur. 4 icsfiles/afieldfile/2014/01/23/ _1.pdf 13

14 3 Sydkorea: Universitet uppmuntras öka samarbeten med lokal industri Som stöd för beslut gällande privata och publika lärosätens antagning av studenter, tar sydkoreanska utbildningsdepartementet varje år fram ett rikt analysmaterial av arbetsmarknadens nutida och framtida behov. Analysen bygger bland annat på demografiska trender, statistik inom sysselsättning och inkomstutveckling, regionala planer samt aviserade regionala satsningar inom särskilda industrier. Även en analys av utbud och efterfrågan på medellång och lång sikt, för särskilda yrkeskategorier inom landets strategiska områden, utförs. Trots det nås universitetsledningarna ständigt, och i ökande grad, av missnöjda kommentarer från många branschledande företag angående hur dåligt utexaminerade studenter passar in i företagen. Näringslivet menar att de alltför sällan kan hitta nyexaminerade med rätt kompetensprofil för att direkt kunna gå in i deras organisationer och arbeta. 3.1 Bristande utbildningsrelevans Relevansen i de högre utbildningarna har ifrågasatts särskilt av företag som är verksamma i snabbrörliga industrier såsom IKT, där forskningsfronten ständigt flyttas fram. Enligt en studie gjord av det sydkoreanska utbildningsdepartementet examineras runt studenter från högre utbildningar årligen, men endast två tredjedelar av dessa har möjlighet att få ett jobb som motsvarar deras utbildningsnivå. Samtidigt som näringslivet efterfrågar en mer tekniskt specialiserad arbetskraft finns en ökande efterfrågan på mer praktiska, snarare än teoretiska, kunskaper inom många områden. En förklaring till den dåliga matchningen är att det idag råder överetablering av högre lärosäten. Enligt regeringen studerar mer än 85 procent av gymnasieeleverna vidare på någon form av högre utbildning (en viss nedgång sedan 2008) vilket är den högsta nivån inom OECD. Sydkorea hade i november 2013, med 2,9 procent, den lägsta arbetslösheten inom OECD bland den ekonomiskt aktiva delen av befolkningen. 56 Arbetslösheten i åldrarna år är nästan tre gånger så hög, och det finns en stor oro för att särskilt ungdomsarbetslösheten kan komma att skena iväg om det inte blir en bättre matchning mellan arbetsgivarnas behov av kompetens och lärosätenas produktion av nyexaminerade studenter. Statistiken döljer även andra problemområden på arbetsmarknaden, särskilt vad gäller mångfald och jämställdhet. Landet har till exempel en relativt låg andel högutbildade kvinnor som förvärvsarbetar. 3.2 Regionala universitetsatsningar För att förstå problematiken runt arbetsmarknadsrelevans i Sydkorea från ett politiskt perspektiv, bör en genomgående trend att försöka stimulera tillväxt i andra delar än den dynamiska huvudstadsregionen nämnas. Ministry of Education är nu inne i en process för att dels försöka stärka konkurrenskraften för lärosäten utanför huvudstadsregionen, och 5 The Korea Economic Daily 15 januari Tillgänglig: Arbetslösheten mäts som andelen arbetslösa som aktivt sökt arbete under de senaste fyra veckorna jämfört med den aktiva befolkningen det vill säga summan av sysselsatta och arbetslösa. 14

15 dels minska det totala antalet lärosäten. Utbildningsdepartementet lanserade i februari 2014 ett stödprogram med en budget på 6,3 miljarder kronor (en biljon KRW) riktat mot att stödja konkurrenskraftiga universitet och högskolor i regionerna, så att de kan förbättra kompetensförsörjningen för den lokala arbetskraften. Paradoxalt ses det som positivt om ansökande universitet inkluderar en plan för hur det ska minska antalet studenter framöver, eller för att slå ihop institutioner. Bakgrunden är att utbildningsministeriet uppmuntrar universiteten att minska antagningen som svar på effekterna av Sydkoreas krympande befolkning, samt att med färre men vassare universitet ska man bättre kunna fokusera på varje regions styrkor. 3.3 Elituniversitetet KAIST satsar på ökat samarbete med näringslivet I början av året publicerade utbildningsdepartementet en plan för att upprätta ett nytt utvärderingssystem för nationella universitet och minska antalet universitetsstudenter i landet med under åren 2014 till Universiteten uppmuntras att samarbeta med den lokala industrin för att utveckla regionens profil och öka dess konkurrenskraft. Universitet ska bilda konsortium med andra universitet och industrin, och kan få medel för varje projekt med upp till 12,5 miljoner kronor (2 miljarder KRW). 7 Ett av Sydkoreas högst rankade universitet - Korea Advanced Institute of Science and Technology (KAIST) 8 har kanske tagit det mest drastiska steget för att låta industrin påverka utbildningsprogram. KAIST är ett statligt forskningsuniversitet beläget i centrala Sydkorea, i staden Daejeon, och anses av många sydkoreanska teknikföretag som det elituniversitet som har de mest attraktiva studenterna för anställning. Företagen har tillsammans med KAIST börjat agera för att förbättra universitetets arbetsmarknadsrelevans genom att skapa utbildningsprogram som är utvecklade tillsammans med större företag som till exempel SK Hynix och Samsung Semiconductors. Dessa kurser har en stark forskningsinriktning, men innehåller också element av praktisk problemlösning ute på plats bland företagen, och ger även en generell kunskap om det specifika företagets organisation och kultur. Studenterna uppmuntras att spendera tid på företaget och får lära sig mer om metoder, arbetskultur och de aktuella problem och möjligheter som företaget arbetar med. En student som söker dessa program måste godkännas av både universitetet och företaget i fråga. När en student väljer och accepteras till en av dessa sponsrade inriktningar förväntas de även fortsätta arbeta för företaget när utbildningen är klar. Även om företagen ger ekonomiskt stöd till KAIST för dessa kurser, kommer ändå den största delen av finansieringen från universitetet, och därmed från statsanslag via departementet Ministry of Science, ICT and Future Planning. KAIST vill erbjuda industrin ingenjörer av hög klass, och vissa snabbrörliga branscher där metoder och teknik är under snabb utveckling har speciellt höga krav på specialisering och kunskaper. Företagen är samtidigt ofta vid forskningsfronten och i behov av helt nya kreativa idéer. Därför är en anledning att företagen sponsrar programmet, förutom rekrytering, att universitetet ses som en lämplig miljö för idégenerering. I motsats till de 7 The special funding project for local university, Press release by the Ministry of Education 6 februari 2014 Tillgänglig:http://www.mest.go.kr/web/100026/ko/board/view.do?bbsId=294&pageSize=10&currentPage=3& encodeyn=y&boardseq=52512&mode=view 8 Intervju med Professor Seung-bin Park, Dean of Engineering Science, KAIST 18 mars

16 större företagen finns på KAIST förhållandevis lite barriärer för kunskapsutbyte och öppen kommunikation mellan olika forskargrupper och studenter. Vi kan dock observera att de flesta studenter inte är intresserade av denna typ av specialiserade och stängda program. För närvarande väljer omkring tio procent av studenterna att läsa en företagssponsrad inriktning. Det stora flertalet KAIST-studenter har hela sin utbildning finansierad via stipendier. De vill även kvarhålla neutralitet vad gäller framtida karriärmöjligheter och ha alla möjligheter öppna när företagen håller sina rekryteringsdagar på campus. Ett mindre antal studenter har redan under början av studietiden siktat in sig på ett specifikt företag och söker sig direkt till ett av de sponsrade och specialiserade kursprogrammen. Förändringar i den tekniskt avancerade industri som KAIST utbildar studenter för sker ganska snabbt, ofta i teknikcykler om tre år eller mindre. Med de specialiserade sponsrade utbildningsprogrammen kan företagen matcha denna förändringstakt. Det finns dock ändå en ständig känsla av att oavsett bra matchning när studenterna påbörjar programmet är utlärda kunskaper redan föråldrade vid examen. En sorts motverkande trend är att ett alltför snävt fokus på grundnivå inte är fördelaktigt för den framtida kompetensförsörjningen av forskare vid universitetet. Detta faktum ses som positivt för studenter som inte behöver välja en yrkes- eller forskningsinriktning i alltför tidigt skede. I vilken utsträckning de sponsrade programmen påverkar KAIST:s utveckling i stort beror på hur länge företagen fortsätter sitt engagemang, och hur intressant området är ur ett forskningshänseende. KAIST är noga med att påpeka att modellen med företagssponsrade utbildningar inte får komma att dominera utbildningskatalogen, utan ska ses som ett komplement till universitetets vanliga kurser. En nackdel som universitet upplever med alltför stor lyhördhet till tekniktrender är att vissa traditionella industrier, som till exempel kemiteknik eller elektronik, missgynnas på lång sikt när nya kursplaner utvecklas. Regeringen väljer ofta att lägga särskild uppmärksamhet på sektorer där ny ekonomisk tillväxt är att vänta. Fakultet inom traditionella discipliner har signalerat att kompetensutveckling måste få fortsätta även inom de områden som inte har lika stort behov av teknologiska genombrott. Det som skett hittills är dock att dessa traditionella industrier kompenserat själva genom att i alla fall gå in och sponsra forskningsprogram. Universitetsledningen på KAIST känner i vissa, men ganska sällsynta, fall behov av att agera motvikt till det upplevda stora inflytande industrin har över utformning av utbildning. Ett område som KAIST har ifrågasatt är de stora satsningarna på bioteknisk forskning och utbildning, med argumentet att Sydkorea inte har tillräckligt goda förutsättningar för kommersialisering av bioteknisk forskning. 16

17 4 Indien: högskoleutbildningar och samverkan med arbetsmarknaden 4.1 Inledning I Indien intar frågan om utbildning en central plats i den politiska debatten. En generell höjning av utbildningsnivån anses nödvändig för att Indien ska kunna dra nytta av sin, i jämförelse med många andra länder, mycket unga befolkning och skapa arbetstillfällen som främjar landets ekonomiska utveckling. Eftersom den indiska statsförvaltningen är kraftigt underdimensionerad spelar privata aktörer av nödvändighet en viktig roll för att höja kvaliteten på den utbildning som förmedlas, liksom för att främja samarbeten mellan industrin och den akademiska världen. I dagsläget pågår en konflikt mellan University Grants Commission (UGC), den myndighet som reglerar det stora flertalet universitet och högskolor i Indien, och enskilda lärosäten, bland annat landets Indian Institutes of Technology (IIT:s). Konflikten gäller möjligheten att erbjuda fyraåriga utbildningar på kandidatnivå, något som UGC motsätter sig. Den här typen av konflikt illustrerar tydligt bristen på flexibilitet inom det indiska utbildningsväsendet och de utmaningar som råder när det gäller att ändra utformningen på enskilda utbildningar. 4.2 Näringslivet upplever små möjligheter att påverka utbildningars innehåll Enskilda företag och industrisammanslutningar upplever sig ha små möjligheter att påverka vilka utbildningar och studieplaner som erbjuds inom universitetsväsendet. 9 Av det skälet har företag och industrisammanslutningar istället genomfört initiativ för att marknadsanpassa utbildningar utanför det formella universitetsväsendet, till exempel genom att erbjuda olika utbildningar som genererar certifikat snarare än akademiska poäng. Inom den indiska IT-industrin, men även inom läkemedelssektorn, finns exempel på företag 10 som har etablerat egna utbildningsinstitutioner för att på så sätt säkerställa kompetensförsörjningen. Ett annat exempel utgörs av den nationella branschorganisationen för IT-sektorn, National Association of Software and Services Companies (NASSCOM), och dess arbete för att tillsammans med Indian Institutes of Technology och privata företag bygga upp en indisk MOOC:s-plattform för att förmedla IT-utbildningar vars innehåll ska bidra till att möta de kompetensbehov som finns inom IT-industrin. 11 Denna typ av samarbeten illustrerar det nyttotänkande som råder i Indien, det vill säga att samarbeten för kompetensutveckling bör organiseras så att de satsningar som genomförs också har acceptans hos de företag som förväntas anställa arbetskraften i slutändan. I ovanstående exempel har NASSCOM tidigt engagerat enskilda företag som bidrar med utformning av kurser och även erbjuder sina lokaler i samband med examinationer. Frågan om huruvida denna typ av kurser ska generera akademiska poäng eller endast certifikat är samtidigt av mindre betydelse. I slutändan är det viktigaste att industrin är villig att anställa de personer som genomfört dessa utbildningar och benägenheten att göra det anses öka om företagen engageras i ett tidigt skede. 9 Intervju med näringslivsorganisation, New Delhi, april Inom IT-industrin kan exempelvis Tata Consultancy Services (TCS), Infosys och Wipro nämnas, medan Biocon är ett exempel från den indiska läkemedelsindustrin. 11 För ytterligare information se Tillväxtanalys rapport Massive Open Online Courses en omvärldsanalys i fyra länder, publicerad 7 april

18 4.3 Årlig kartläggning för att uppskatta universitetens och näringslivets samverkan För att bättre kunna marknadsanpassa utbildningar är det också viktigt att främja samarbetet mellan den akademiska världen och näringslivet rent generellt. Det har exempelvis från enskilda universitet och näringslivsorganisationer hävdats att den indiska industrin i hög grad misstror universitetens förmåga att leverera vid gemensamma forskningsprojekt. Det är välkänt att tekniska universitet lider en omfattande brist på kvalificerad personal, och av det skälet saknas både intresse och förmåga från universitetens sida att ingå samarbeten med industrin. 12 För att främja samarbeten mellan den akademiska världen och näringslivet genomför, sedan 2012, näringslivsorganisationen Confederation of Indian Industry (CII), i samarbete med All India Council for Technical Education (AICTE), en årlig kartläggning av indiska teknikuniversitets samarbeten med industrin. Syftet med den här typen av kartläggning är givetvis att göra industrin uppmärksam på vilken typ av kompetens som finns vid de olika lärosätena, liksom att göra universiteten medvetna om vikten av att samarbeta med näringslivet för att på så sätt höja kvaliteten på utbildning och forskning. Bland de kriterier som ligger till grund för bedömningen kan exempelvis nämnas i vilken omfattning företag rekryterat studenter från ett visst lärosäte, i vilken omfattning företrädare för industrin deltar i undervisningen och i vilken mån industrirepresentanter återfinns i universitetens styrelser Fler samarbetsmodeller avsedda att stärka samverkan mellan näringsliv och universitet Vid sidan av de initiativ som tagits av NASSCOM och CII kan även nämnas ett som genomförs i regi av näringslivsorganisationen Federation of Indian Chambers of Commerce and Industry (FICCI). FICCI lanserade 2011 förslaget att främja samarbeten mellan industrin och den akademiska världen (i huvudsak utbildningsinstitutioner för ingenjörsutbildningar) genom etableringen av så kallade National Knowledge Functional Hubs (NKFHs) med representanter från både den akademiska världen och industriföretag. NKFH:s ska verka för att den högre utbildning och forskning som äger rum också bidrar till att tillgodose industrins kompetensbehov (exempelvis genom att Figur 1 Strukturen på National Knowledge Functional Hubs (NKFHs) delta vid utformningen av läroplaner), idag och i framtiden. De ska även främja forskningssamarbete mellan industri och lärosäten, och bidra till att ge forskningsresultat kommersiella användningsområden. Flera NKFH:s har nu etablerats runt om i Indien, men det är ännu 12 Korrespondens med företrädare för Indian Institute of Science (IISc), september För ytterligare information se Tillväxtanalys rapport Hur länder jobbar med att koppla ihop arbetsgivare och utbildning några exempel från Indien, Sydkorea och USA, publicerad 27 juni

19 för tidigt att bedöma i vilken mån de har lyckats främja samarbeten mellan industrin och universiteten Council for Industry & Higher Education Collaboration (CIHEC) När det gäller frågan om att främja samarbeten mellan den akademiska världen och industrin rent generellt kan även etableringen av ett särskilt råd för detta syfte nämnas. I april 2014 hölls det första mötet inom Council for Industry & Higher Education Collaboration (CIHEC), ett råd som leds av Indiens utbildningsminister och där även representanter från näringslivsorganisationerna CII, FICCI, Associated Chambers of Commerce and Industry of India (ASSOCHAM) och PHD Chamber of Commerce and Industry (PHDCCI) ingår, liksom rektorer från centrala universitet, representanter från enskilda företag och det indiska utbildningsministeriet (MHRD). Rådet har etablerats med Storbritanniens Council of Industry and Higher Education (CIHE) som modell. CIHEC, som ska finansieras gemensamt av staten och det indiska näringslivet, ska ha mandat att främja samarbeten mellan industri och universitetsväsende och utarbeta ramverk för denna typ av samarbeten. Det bör dock tilläggas att det ännu är för tidigt att säga om det faktum att Indien nyligen fått en ny regering kommer att påverka rådets arbete Matchningsportaler Ett annat initiativ som bör uppmärksammas är All India Council for Technical Educations (AICTE) projekt för att bygga upp en nationell matchningsportal för indiska ingenjörsstudenter och företag. Syftet är att underlätta för studenter att finna arbete efter avslutade studier, samt underlätta för företag att hitta den kompetens de behöver. 14 Portalen är tänkt att erbjuda en ny mötesplats för studenter och företag, utöver de rekryteringsverktyg som enskilda lärosäten administrerar. 4.5 Konflikt mellan UGC och IIT:s vittnar om utmaningarna inom utbildningsväsendet Som Tillväxtanalys tidigare uppmärksammat pågår sedan en tid tillbaka en konflikt mellan University Grants Commission (UGC) och flera indiska lärosäten, bland annat de så kallade Indian Institutes of Technology (IIT:s). UGC kräver att dessa lärosäten inhämtar myndighetens godkännande innan de erbjuder fyraåriga utbildningar på kandidatnivå, en uppmaning som IIT:s motsätter sig eftersom de inte anser att UGC har mandat att reglera den verksamhet de bedriver. Det måste ses som anmärkningsvärt att det uppstår en situation där det inte är fullständigt klarlagt vilken kontrollmyndighet som har mandat att göra vad. Att UGC nu är indragen i en offentlig konflikt med indiska universitet visar behovet av att se över gällande regelverk. Det faktum att UGC anser sig ha rätt att lägga in veto mot enskilda utbildningar, t.ex. för att myndigheten anser att en kandidatutbildning bara ska pågå tre år istället för fyra, illustrerar vilka utmaningar företag och industrisammanslutningar riskerar att möta om de försöker påverka utformningen av en utbildning. Att konflikten dessutom berör landets elituniversitet gör situationen än mer allvarlig

20 5 Högre utbildning och arbetsmarknaden i Brasilien 5.1 Inledning Idag finns 59 federala universitet med nära 300 campus i Brasilien. Juridiskt sett betraktas de federala universiteten som förvaltningsmyndigheter, vilket gör att de lyder under samma lagar, förordningar och kontrollsystem som all regeringsverksamhet. Utöver de federala universiteten finns det några få statliga universitet, främst i São Paulo, landets rikaste delstat. År 2012 fanns det över sju miljoner studenter i det brasilianska universitetssystemet; 73 procent vid privata institutioner och 27 procent vid offentliga institutioner. Dessa studenter hade följande profil: (i) 55 procent var kvinnor, (ii) 63 procent gick endast på kvällskurser, (iii) runt 30 procent av dem slutförde sina utbildningar och fick diplom, (iv) cirka 30 procent bodde i landets rikaste område (den sydöstra regionen São Paulo, Rio de Janeiro, Minas Gerais och Espirito Santo), och (v) nära 40 procent var inskrivna vid kurser inom tre huvudområden: management, utbildning och juridik (se tabellen nedan). Tabell 1 Antal nya studenter inskrivna vid brasilianska universitet per område Utbildning Antal Procent studenter Management ,7 % Undervisning ,7 % Juridik ,3 % Ingenjörsvetenskap ,3 % Vård ,4 % Redovisning % Journalism ,6 % Datavetenskap ,5 % Idrott ,3 % Litteratur ,9 % Biologi ,4 % Psykologi ,9 % Summa från % ovanstående Summa % Källa: 2012 INEP/MEC (2012) Den federala regeringens spelar en central roll i det brasilianska universitetssystemet. Alla universitetskurser har godkänts av utbildningsministeriet och alla kurser på grundnivå, vid 20

21 såväl privata som offentliga universitet, utvärderas regelbundet av de federala myndigheterna. Kurser som inte når upp till uppsatta krav stängs. Utöver ett omfattande system med utbildningskurser på grundnivå, har Brasilien utvecklat ett system med kurser på masters- och doktorsnivå. Dessa kurser måste godkännas av utbildningsministeriet och regleras av CAPES (myndigheten för samordning av högre utbildning). CAPES förvaltar även ett system för kollegial granskning och årlig bedömning av alla utbildningsprogram på avancerad nivå, baserat främst på akademiska resultat. Under 2012 utfärdade de brasilianska universiteten cirka doktorsexamina och nära masterexamina. De flesta av dessa examina gavs av offentliga universitet som också står för över 90 procent av all utbildning på avancerad nivå. 5.2 Kopplingar mellan universiteten och näringslivet Ett nära samarbete mellan företag och universitet anses vara ett viktigt inslag i den brasilianska utvecklingsstrategin. Relationen mellan universiteten och arbetsmarknaden varierar avsevärt beroende på utbildning och varje universitets traditioner. Generellt finns avsevärda svagheter i universitetens kopplingar till näringslivet, och därmed utbildningens relevans för stora delar av arbetsmarknaden. I allmänhet är kopplingarna mellan företag och universitet emellertid svaga. Fall med starka kontakter är sällsynta och bör betraktas som undantag. De svaga kopplingarna mellan företag och universitet kan illustreras av följande förhållanden: Brist på kanaler för konsultation och kommunikation: Det finns ingen formell mekanism för debatt och kommunikation mellan företag och universitet. Universiteten ser sig som oberoende enheter och samråder sällan med företag om läroplaner eller utbildningsstrategier. Resursflödet mellan företag och universitet är litet och oregelbundet: Avtal om samarbeten inom teknik, partnersamarbeten och gåvor till universitet från företag eller före detta studenter, särskilt till de offentliga universiteten, är sällsynta och svåra att genomföra på grund av en rad lagar och förordningar. Medlen för att stödja universitetens verksamhet kommer främst från skatteintäkter (offentliga universitet), undervisningsavgifter och andra avgifter (privata universitet). Praktikprogram prioriteras inte: Praktikplatser och traineeprogram prioriteras inte av universitetens styrande organ, och integreras inte tillräckligt i läroplanerna. Integreringen på arbetsmarknaden behandlas sällan: Framtagning av läroplaner och nya kurser anses vara varje enskilt universitets interna beslut, som endast är beroende av formellt godkännande från utbildningsministeriet. Dessa beslut styrs inte av arbetsmarknadens villkor. Näringslivsorganisationer, företag och före detta studenter rådfrågas sällan angående universitetens utvecklingsstrategier. Läroplaner med fokus på att stödja innovation och entreprenöriell kompetens prioriteras sällan: Några få praktikprogram inom entreprenörskap och teknikinkubatorer finns vid privata och offentliga universitet. De resultat som uppnås är dock än så länge blygsamma när det gäller att skapa nya patent, grunda nya företag och främja innovation. 21

22 5.2.1 Ingenjörsutbildningar De brasilianska ingenjörsutbildningarna förtjänar att särskilt uppmärksammas, eftersom de väl avspeglar situationen för andra teknikinriktade yrken. Ingenjörsutbildningarna betraktas som en prioritet av beslutsfattarna eftersom de fyller en mycket viktig roll i Brasiliens utvecklingsstrategi. Antalet unga ingenjörer har ökat avsevärt under senare tid och år 2012 tog sig nyutexaminerade ingenjörer in på arbetsmarknaden. Detta motsvarar en ökning på nära sju procent jämfört med föregående år. Det finns cirka 300 utbildningsprogram på avancerad, master- eller doktorsnivå inom ingenjörsvetenskap i Brasilien. De flesta ingenjörer i Brasilien befinner sig dock långt från ingenjörsbefattningar i näringslivet. En studie genomförd av ministeriet för vetenskap och teknik visade att av brasilianska studenter som utexaminerades från ingenjörsskolorna mellan år 2000 och 2010 arbetade bara 42 procent i typiska ingenjörspositioner. Med andra ord arbetar över hälften av de som tagit examen vid ingenjörsskolor inom områden som inte har någon anknytning till deras utbildning, främst i byråkratiska befattningar inom offentlig sektor, där de kan få fasta tjänster och lönerna är högre. Fallet med de brasilianska ingenjörsskolorna representerar relationerna mellan företag och universitet i Brasilien, inom nästan alla teknikområden, väl. Trots den snabba ökningen av antalet kurser och studenter, lider landet inte bara brist på ingenjörer, utan det har även ingenjörspopulation som befinner sig långt från företagen. 5.3 Efterfrågeaspekter Som vi påpekade tidigare är kopplingarna mellan företag och universitet i Brasilien svaga. Det är emellertid inte bara universiteten som har skulden till detta. Företagen har ställt väldigt få krav på universiteten. Många brasilianska företag bortser från betydelsen av utbildning, forskning och utveckling som kommer från brasilianska universitet (särskilt från federala universitet). Företagen har prioriterat att skapa sina egna utbildningsprogram (företagsuniversitet) och/eller skickar sina arbetstagare utomlands för att studera. Brasilianska företag köper ofta in befintlig teknik från andra länder snarare än att investera i inhemsk innovation. Detta är en vanlig strategi för teknisk utveckling i många latinamerikanska länder. Brasilianska företag betalar ofta hellre för att förvärva teknik, genom att köpa in utrustning och sofistikerade maskiner, än tar risken att investera i utveckling av egna lösningar. Det är en strategi som kan verka klokt som ett sätt att hålla sig teknologiskt uppdaterad men det stimulerar inte efterfrågan på humankapital, särskilt inte vad gäller personer på mastersnivå och forskare från brasilianska universitet. Företagen tenderar att sluta teknik- och innovationsavtal med kunder och leverantörer, snarare än med universiteten. Som en följd genererar de brasilianska universiteten forskare som sällan anlitas av brasilianska företag. 5.4 Det institutionella ramverket De svaga kopplingarna mellan universitet och företag är till stor del är en följd av lagar och förordningar som skapar hinder för forskningsuniversitet, i synnerhet offentliga universitet, som vill knyta hållbara och stabila band med företag. Den rådande situationen ger inga incitament till utveckling av samarbeten mellan företag och universitet. Logiken bakom den institutionella miljön är tydligt kopplad till landets historia. Brasilien har en lång 22

23 tradition av att hålla federala universitet politiskt självständiga och finansierade enbart med skattemedel. Brasilien har genom åren utvecklat en viss vetenskaplig kapacitet inom områden som jordbruk, växt- och djurvetenskap, biologi och flygteknik. Landet ser en snabb ökning av sin vetenskapliga produktion (uttryckt i nationella och internationella publikationer), tack vare CAPES, som har finansierat utbildningsprogram på avancerad nivå genom ett årligt bedömningssystem baserat på kollegial granskning. Under senare år har Brasilien dessutom tagit några steg för att förbättra ramverket för relationer mellan företag och universitet. CAPES har till exempel erkänt vikten av att ta fram en samling yrkesutbildningsprogram på avancerad nivå som utformas gemensamt och/eller samfinansieras med industrin. Man strävar även efter en bättre balans mellan tillämpad forskning och grundforskning. Vidare har en ny lag skapats som främjar rörligheten för forskare från offentliga institutioner till den privata sektorn. Brasilien har under de senaste åren även börjat framhäva centrala teknikområden ur en mer vertikal synvinkel, riktat in sig på specifika leveranskedjor och försökt förbättra kopplingarna mellan företag och universitet. Bland de instrument som används för detta finns bl.a. sektorsspecifika fonder, främjande av tekniknätverk, innovationskluster och teknikparker, informationssystem inom vetenskap, teknik och innovation (Lattes och Sucupira), center för tekniköverföring och främjande av internationella innovationsnätverk. Följaktligen tillämpar den brasilianska utbildnings-, vetenskaps- och teknikpolitiken idag två olika och paradoxala strategier: Nya initiativ baserade på ett mer integrerande tillvägagångssätt samexisterar med den tradition av mer monolitiska universitet som fortfarande dominerar. 23

24 6 Storbritannien: Olika initiativ för att öka universitetens arbetsmarknadsrelevans 6.1 Inledning I Storbritannien finns flera olika initiativ för att på lång sikt öka arbetsmarknadsrelevansen inom högre utbildning, och då främst inom så kallade STEM-ämnen. Bland annat har man har gjort en nylansering av ett nationellt center för samarbete mellan universitet och näringsliv, som arbetar med flera studier för att kartlägga arbetsmarknadsrelevansen vid brittiska universitet. I Storbritannien diskuteras studenters anställningsbarhet i förhållande till utbildning, och att det är viktigt att studenter får med sig sådana färdigheter som efterfrågas av arbetsmarknaden. Till skillnad från i Sverige bestämmer universiteten i stort sett själva vilka program de ska erbjuda samt när de ska starta och avsluta egna program. En genomgående tanke i brittisk politik är att välinformerade studenter ska söka till de program som efterfrågas av arbetsgivare, och att denna mekanism ska styra utbudet av utbildning till att bli mer anpassat till arbetsmarknadens krav Nylansering av nationellt center för samarbete mellan universitet och företag Det nationella centret för universitet och företag, NCUB, nylanserades i april 2013, och bygger på en 25 år äldre organisation, Rådet för industri och högre utbildning (CIHE). Centret stödjs av Ministry for Business, Innovation and Skills (BIS), men det finansieras av en lång rad andra statliga aktörer och aktörer från näringsliv och akademi. 16 I huvudsak arbetar NCUB med att analysera högre utbildningars relation till näringslivet, men de arbetar också med att underlätta och förbättra samarbeten. Bland annat tar de fram goda exempel. STEM-ämnena - vetenskap, teknik, ingenjörsämnen och matematik - ligger i fokus eftersom dessa anses vara särskilt viktiga för näringslivets utveckling. NCUB har under året startat ett samarbete med kvalitetssäkringsorganisationen för högre utbildning, Quality Assurance Agency for Higher Education (QAA). QAA anser det vara viktigt att lyssna till företags åsikter om utbildningar och detta är ett sätt att göra detta. I oktober i år kommer QAA och NCUB ha sitt första möte tillsammans med olika arbetsgivarorganisationer, för att klargöra vilka färdigheter som saknas hos nyutexaminerade, och vad QAA och NCUB kan göra för att fylla dessa luckor State of the relationship I syfte att kartlägga universitetens samarbeten publicerade NCUB sin första årliga rapport om universitetens relation till näringslivet i State of the relationship Rapporten är uppbyggd som ett flertal fallstudier som behandlar olika sorters universitetssamarbeten, från innovationsfrämjande forskningsverksamheter som företagsfinansierade forskningscenter till betalda praktikprogram som studenter kan delta i under eller precis Exempelvis finansieringsorganet för högre utbildning (HEFCE), Brittiska forskningsråden (RCUK), Tekniska strategi stytrelsen (TSB), och företag som BBC, BP och Cisco. 24

25 efter sin utbildning. Bland annat skriver man om Oxford University Student Consultancy och Plymouth Graduate Internship Programme (se nedan). 1. Oxford University Student Consultancy hyr ut studenter till företag Sedan ett par år tillbaka har Oxford University ett program där studenter på kandidatnivå, från alla fakulteter, får möjlighet att arbeta som konsulter för olika företag och organisationer. Studenterna får först genomgå en veckas träning och tilldelas sedan en kund som har ett problem inom sin affärsverksamhet. Syftet med programmet är att utveckla studenters arbetsmarknadsrelevanta färdigheter samt knyta kontakter med näringslivet, både för studenterna och för universiteten. Företagen får dessutom en stärkt närvaro på universitet, vilket är gynnsamt när de senare ska rekrytera nyutexaminerade studenter. 2. Plymouth Graduate Internship Programme Ett annat exempel på hur universitet arbetar för att stärka studenters näringslivskontakt och därmed göra deras utbildning mer relevant är University of Plymouths program för betalda praktikplatser: Plymouth Graduate Internship Programme (PGIP). Alla studenter med en examen från brittiska universitet eller högskolor kan söka till programmet som erbjuder praktikplatser med lön under minst åtta veckor. En viktig del av programmet har varit att underlätta för företag att publicera jobbannonser och matcha dessa med relevanta ansökningar som företagen sedan kan välja bland. Praktikplatserna är särskilt utformade för att passa nyutexaminerade studenter och för att studenterna ska kunna utveckla ett flertal olika färdigheter som ska stärka deras attraktivitet på arbetsmarknaden. Genom programmet erbjuds dessutom regionala företag att dra nytta av studenternas kunskaper. Precis som i Oxfords konsultprogram så bidrar detta till att skapa starkare band mellan universitetet och näringslivet Student Employability Index 2014 Under året har NCUB publicerat Student Employability Index 2014, som syftar till att kartlägga arbetsmarknadsrelevansen hos olika högskole- och universitetsutbildningar. Totalt studenter från 20 olika institutioner deltog i undersökningen vars resultat presenterades i två etapper. Den första delen var fokuserad på två huvudområden: Kvalitet, användning och värde av karriärs- och anställningsbarhetsstöd. Deltidsjobb, arbetslivserfarenhet och praktikplatser. Man fann signifikanta skillnader mellan olika ämnen gällande huruvida studenter hade möjlighet att få arbetsplatserfarenhet inom sitt fält under studietiden. Föga förvånande hade studenter inom naturvetenskapliga ämnen som ingenjörs- och läkarstudenter större möjligheter än exempelvis studenter i historia. I hög utsträckning uppgav studenterna att det är mycket viktigt att universiteten har länkar till näringslivet. Den andra delen av indexet publicerades i juli och handlade om: Hur anställningsbarhet påverkar studenters ämnes- och institutionsval. Perspektiv på sektorer för framtida anställning. 17 NCUB, State of the relationship report

26 I denna del fann man att möjligheter att finna arbete efter examen ansågs som viktigt för ämnesvalet för drygt 60 procent av studenterna, men även detta varierade stort mellan olika discipliner. Studien visar också att studenter i genomsnitt överskattar möjligheterna att få ett kvalificerat jobb efter examen. Studenterna såg det också, i hög utsträckning, som fördelaktigt att ha någon form av relevant arbetslivserfarenhet för att kunna få anställning inom den sektor de var intresserade av. 6.3 Andra initiativ Kvalitetsäkringsorganisationen QAA befinner sig i en uppstartsfas vad gäller arbetsmarknadsrelevans. Organisationen kommer inom kort se över vad universitet och högskolor gör för att öka studenters anställningsbarhet, i akt och mening att fastställa en så kallad best practise. 18 QAA har också, särskilt under det senaste halvåret, i större utsträckning börjat arbeta tillsammans med arbetsgivare. I sina utvärderingar av utbildningars kvalitet beaktar de exempelvis synpunkter från företag som samarbetar med universiteten. 19 Universitetens intresseorganisation, Universities UK, publicerade i maj 2014 en särskild rapport om doktoranders anställningsbarhet och vilka kopplingar de har till arbetsmarknaden under sin utbildning. I juli publicerade Higher Education Statistics Agency (HESA) sin årliga statistik över utexaminerade universitets- och högskolestudenter, Destination of Leavers from Higher Education Institutions. Publikationen kartlägger vad studenter inom olika ämnesområden gör cirka sex månader efter examen, vilket är ett sätt att utvärdera hur väl utbildningen är anpassad till arbetsmarknaden Intervju Dominic Passfield 20 https://www.hesa.ac.uk/publications-and-products?task=show_pub_detail&pubid=

27 7 Danmark: Expertkommitté för att utreda högskolutbildningars arbetsmarknadsrelevans och kvalitet 7.1 Inledning Även i Danmark pågår en diskussion om hur universitetsutbildningar ska anpassas till arbetsmarknadens krav. I syfte att öka kunskapen om detta har regeringen bland annat tillsatt en expertkommitté som kommer presentera en rapport på ämnet under hösten. En stor andel av danska ungdomar har, eller kommer ha, en akademisk examen inom några år, varför det är en högst relevant fråga att säkerställa deras anställningsbarhet. Den relativt nytillsatta utbildnings- och forskningsministern, Sofie Carsten Nielsen, har själv sagt att arbetsmarknadsrelevans i högre utbildning är en prioriterad fråga för utbildningspolitiken. 7.2 Expertkommitté för arbetsmarknadsrelevans För att ytterligare stärka danska universitets kvalitet och arbetsmarknadsrelevans har det danska utbildnings- och forskningsministeriet tillsatt en extern expertkommitté för kvalitet av högre utbildning i landet. Kommittén, med medlemmar från akademi och privata företag, har redan publicerat en rapport om den övergripande universitetsstrukturen jämfört med andra länder. En andra del av rapporten publiceras i oktober och kommer behandla utbildning på institutionell nivå samt beskriva vilka faktorer som främjar relevans och kvalitet i universitetsutbildning. 21 I den första rapporten förslogs en rad åtgärder för att dansk utbildning ska bli mer flexibel samtidigt som kvaliteten höjs och arbetsmarknadsrelevansen förstärks. En viktig rekommendation är att sätta mål för hur många studenter som utbildas inom olika discipliner baserat på hur arbetsmarknaden, snarare än hur söktrycket, ser ut. En utredning om detta är redan startad, och kommer troligtvis påverka intaget av studenter redan För att höja studenters anställningsbarhet vill man även öka flexibiliteten i utbildningen så att det blir lättare för studenter att kombinera studier med arbete samt arbeta mellan kandidat- och mastersexamen. Ministeriet har redan börjat följa upp ytterligare en av kommitteens rekommendationer, genom att skapa ett digitalt verktyg för att jämföra olika utbildningar. Jämförelserna ska synliggöra hur väl utbildningarna svarar till arbetsmarknadens behov. I det digitala verktyget ska framtida studenter kunna få information om arbetslöshet och inkomst bland akademiker inom specifika områden, antalet undervisningstimmar på utbildningen, elevers bedömning av utbildningens kvalitet samt utexaminerade studenters utvärderingar av programmen i förhållande till deras nya anställning. De första uppgifterna om arbetslöshet och undervisningstimmar på vissa kurser kommer presenteras i början av Övriga uppgifter kommer att samlas in i en central databas för att öka jämförbarheten mellan olika utbildningar och presenteras snarast möjligt. 23 Syftet med detta är att öka studenternas kunskap om utbildningarna i 21 Rapporten kommer finnas tillgänglig med engelsk sammanfattning här:

28 förhoppning om att de ska välja utbildningar som gynnar arbetsmarknaden. Samtidigt hoppas man skapa incitament för universiteten att utvecklas och öka arbetsmarknadsrelevansen på utbildningarna Andra initiativ Danska universitet och myndigheter arbetar redan med att hålla utbildning relevant för företag och industri. Bland annat anordnas vartannat år ett nationellt forum som handlar om universitetsutbildning och efterfrågan på utexaminerade studenter. Arbetet förväntas leda till att man skapar nya studieprogram där det finns en påvisad nationell efterfrågan. 25 Institutionerna för även själva regelbundna dialoger med centrala arbetsgivare, för att klarlägga hur de olika utbildningarna bäst kan anpassas till arbetsmarknaden. Köpenhamns universitet har exempelvis ett forsknings- och innovationsråd, som arbetar med universitetens strategiska utveckling vad gäller såväl forskning som näringslivssamarbeten, med syfte att främja samverkan med näringslivet. 26 I oktober förra året tillsattes en rådgivande kommitté för värdering av utbudet av högre utbildning, RUVU. Kommittén kommer lämna rekommendationer om när ministeriet bör godkänna nya utbildningar, men också om när utbildningar inte längre ska få ge akademiska poäng på grund av bristande arbetsmarknadsefterfrågan. 24 Intervju med Lars Beer Nielsen vid utbildnings- och forskningsministeriet

29 8 Kanadensiska högskoleutbildningar och arbetsmarknadsrelevans 8.1 Inledning Kanada är en federation bestående av tio provinser och tre territorier, och varje provins och territoriums regering är ansvarig för utbildningen i sitt område. Således finns det inget federalt utbildningsdepartement utan Kanada har 13 utbildningssystem med både likheter och olikheter. Den federala regeringen har dock ett indirekt inflytande på utbildningssystemet då den överför bidrag till provinser och territorier, vilka dessa i sin tur kan använda till utbildning. 8.2 Kanada har hög utbildningsnivå Kanada har en av de högsta utbildningsnivåerna i världen och är det OECD-land med störst andel vuxna med avslutad eftergymnasial utbildning (51 procent av alla 25- till 64- åringar). Bland unga vuxna kanadensare (25 34 år) är siffran 56 procent (medelvärdet inom OECD är 38 procent), och i åldern 55 till 64, 42 procent (vilket är nästan dubbelt så mycket som OECD:s medelvärde på 23 procent, se nedanstående figur). 27 Figur 2 Del av population med eftergymnasial utbildning Källa: OECD, Education at a glance Den eftergymnasiala utbildningen i Kanada ges både i statlig och privat regi. Det finns 163 offentliga och privata universitet (inklusive teologiska skolor) samt 183 offentliga colleges och institut. Därutöver finns det 68 institutioner på universitetsnivå och 51 på collegenivå där endast utvalda program är godkända av provinsens kvalitetssäkringsprogram. 28 Beroende på typ av institution samt längd på utbildningsprogram har provinserna befogenhet att bevilja olika typer av examina, diplom eller intyg. Generellt sett utfärdar universiteten examina medan olika colleges utfärdar diplom och intyg. Rent formellt är dock de kanadensiska universiteten självständiga i akademiska frågor och bestämmer sina egna kvalitetssäkringsstandarder och förfaranden. 27 OECD (2013), Education at a glance

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Stockholm, 9 maj 2014. Internationell utblick - Hur andra länder jobbar med att koppla ihop näringsliv och utbildningssystem

Stockholm, 9 maj 2014. Internationell utblick - Hur andra länder jobbar med att koppla ihop näringsliv och utbildningssystem Stockholm, 9 maj 2014 Internationell utblick - Hur andra länder jobbar med att koppla ihop näringsliv och utbildningssystem Samarbete mellan utbildningsväsende och näringsliv i Indien Bakgrundsfakta:

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Teknikföretagens policy för högre utbildning

Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagens policy för högre utbildning Teknikföretagen står för nära hälften av den svenska varuexporten. Därtill är ungefär en tredjedel av tjänsteexporten

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har.

Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik. Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Foto: Zijad Terzic Men Skandinavien det är alla dar! Blott Sverige svenska krusbär har. Carl Jonas Love Almqvist, 1793 1866 Internationell utblick Svensk utbildning i internationell statistik 96 Internationella

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN

ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN ETABLERING AV HÖGSKOLA I TROLLHÄTTAN Förutsättningar och omständigheter Utbildningspolitiken Det har funnits en lång politisk ambition att bredda underlaget för den högre utbildningen. Det ansågs viktigt

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem

Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Sid. 1 (5) Peking Oscar Berger, arbetsmarknadsråd Per Linnér, andre ambassadsekreterare Nya regler för införlivandet av utländsk arbetskraft i Kinas socialförsäkringssystem Företag med utländska arbetstagare

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER?

AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? AKADEMINS ROLL NÄR NÄRINGSLIVET FINANSIERAR OCH KRÄVER? Changing universities in a changing world PAM FREDMAN, REKTOR GÖTEBORGS UNIVERSITET, 2 MARS 2015 Intresset ökar för akademin Grundfrågor: Vilken

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning Fredrik Heintz Linköpings universitet SIP IoT Utbildning Översikt Syfte: Lägga grunden för arbetet med att tillgodose Sveriges kort- och långsiktiga

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer