Beteendeförändring för hållbarhet

Transkript

1 Beteendeförändring för hållbarhet - hur att ta hjälp av psykologi och beteendeekonomi för att skapa hållbara förändringar Helsingborgs kommun Frida Hylander, leg. psykolog, fil. kand. humanekologi Tellas Consulting AB

2 Vem är jag? Leg. psykolog, ST-psykolog Bachelor of Science, humanekologi Involverad i forskning 01

3 01

4 01

5 Hållbarhet och miljöarbete - olika perspektiv Ekonomiska perspektiv Samhälleliga perspektiv Teknologiska perspektiv Psykologiska/beteendeekonomiska perspektiv

6 Vad är beteendeförändring? Beteendeförändring kan avse all transformering eller modifiering av mänskligt beteende. Det kan även avse en bredare variation av aktiviteter och förhållningssätt med fokus på individuella, samhälleliga och miljömässiga influenser på beteende.

7 Vad är psykologi? The scientific study of the human mind and its functions, especially those affecting behaviour in a given context (Oxford dictionary)

8 Vad är beteendeekonomi? A method of economic analysis that applies psychological insights into human behaviour to explain economic decision-making. (Oxford dictionary) Det empiriska studiet av hur människor fattar beslut.

9 Vad är hållbarhet? Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. (Brundtlandrapporten, 1987)

10 Om vi vet att hållbara förändringar är bra och nödvändiga - varför gör vi inte mer?

11 Vad handlar det om? A) Vi saknar kunskap. B) Vi är lata. C) Vi har otillräckliga incitament. D) Ingen annan gör ju något. E) Alla ovanstående 01

12 Operant betingning - Skinners box

13 Princip: beteenden som blir förstärkta gör vi mer utav Positiv förstärkning - tillför något behagligt, beteendets sannolika frekvens ökar. Negativ förstärkning - blir av med något obehagligt, beteendets sannolika frekvens ökar. (Kan ofta jämställas med undvikande av något obehagligt)

14 Marshmallow-experimentet

15 Princip: konsekvenser behöver vara direkta och kopplade till beteendet Konsekvenser som ligger långt bort i tid och rum har mindre påverkan på vårt beteende, därför viktigt att hitta mer kortsiktiga förstärkare. Konsekvenser behöver vara kopplade till beteendet - annars blir de inte förstärkande. Fördröjd tillfredsställelse och uppskjuten positiv förstärkning - något vi kan öva på, men kräver medvetet arbete.

16 Olika typer av förstärkare Positiv feedback Sociala förstärkare Kompetensglädje Ekonomiska incitament Utvecklingsincitament Endorfin/oxytocinutsöndring

17 Ebolan kommer Sverige förbereder sig för ett utbrott av ebola som förväntas döda 6000 personer. Två olika behandlingsprogram har tagits fram för att bekämpa sjukdomen. Anta att konsekvenserna av behandlingsprogrammen uppskattas vara följande: Om program A används kommer 4000 dö. Om program B används är det 1/3 sannolikhet att ingen dör och 2/3 sannolikhet att 6000 dör. Om program A används kommer 2000 att räddas. Om program B används är det 1/3 sannolikhet att 6000 räddas och 2/3 sannolikhet att ingen räddas.

18 Hur vi hanterar vinster och förluster Du får 1000 kr höjd lön! Du får 1000 kr sänkt lön! Förlustaversion: * På Jobb A tjänar du kr/mån. * På Jobb B tjänar du kr/mån. Ändå trivs du bättre på jobb A ifall dina kollegor tjänar sämre än dig, än du gör på jobb B ifall dina kollegor tjänar bättre än dig.

19 Principer: framing of decisions & förlustaversion Vi tolkar information olika beroende på hur den framställs Lyfts riskerna fram blir vi mindre riskbenägna Lyfts vinsterna fram blir vi mer riskbenägna Vi tycker inte om att bli av med saker!

20 Exemplet med organdonationer

21 Princip: standardinställningen Vi är högt benägna att följa den standardinställning eller det passiva valet som finns. Även när det handlar om en så simpel sak som att klicka i en enkel ruta på datorn. Opt-in vs. opt-out

22 Handduksexemplet A. Hjälp till att rädda miljön genom att återanvända handdukarna. B. 75% andra i det här hotellet har återanvänt handdukarna. C. 75% andra som bott i det här rummet har återanvänt handdukarna. 33% fler än i B 26% fler än i A

23 Princip: sociala normer påverkar Vi vill vara som andra - vi vill framförallt inte vara sämre än andra. Allra helst vill vi vara som de som vi identifierar oss med.

24 Nudging Eftersom vi är lite lata, irrationella och styrda av kortsiktiga konsekvenser kan vi behöva en knuff i rätt riktning. Nudging = ändra förutsättningarna för att underlätta för personer att gå i en önskvärd riktning. Ej detsamma som regleringar och förbud.

25 När känslorna paralyserar Vi är verkligen inte mer än människor blir det för mycket, för stort eller för ohanterligt kan vi reagera med att fly, förneka eller rationalisera. Antonovsky: KASAM - begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet

26 Gruppövning 1. Identifiera problemområde i din organisation (i det interna eller externa arbetet). 2. Formulera önskad, hållbar beteendeförändring. 3. Formulera ett tydligt mål för förändringen. 4. Vilka principer kan du applicera för att nå den önskade förändringen - och hur? 01

27 Kom ihåg-lapp Framing of decisions Förlustaversion Förstärkare/konsekvenser - direkta, tydligt kopplade Olika typer av förstärkare Standardinställning Sociala normer Nudging KASAM 01

28 För frågor och förfrågningar, kontakta på: