INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15"

Transkript

1 INLÄRNINGSPSYKOLOGI Tandhygienistprogrammet ht 15 Johanna Enö Persson Doktorand, leg psykolog Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi E-post:

2 Presentation Jag: Leg psykolog med KBT-inriktning, doktorand, erfarenhet av föräldrastöd och psykiatri Ni: Kunskaper om psykologi/inlärningspsykologi? Praktiska erfarenheter av att träffa patienter? Förväntningar på föreläsningen? 2

3 Mål för dagen Att kunna besvara följande frågor: Hur lär vi oss nya beteenden? Hur vidmakthålls beteenden? Hur kan man förändra beteendemönster, hos sig själv och andra?

4 Inlärningspsykologi ett sätt att besvara den eviga frågan: Voffor gör di på detta viset? (och dessutom, Hur kommer di göra i framtiden? )

5 Relevans för tandhygienister? Vill (liksom psykologer/beteendeterapeuter) förstå och förändra beteende? Vilka beteenden vill tandhygienister förstå och förändra?

6 Vad är ett beteende? Allt som en död person inte kan göra Vad vi gör, känner, tänker och hur vår kropp reagerar. 6

7 Vilken kunskap har vi? Alla organismer anpassar sig till sin omgivning. Anpassning till miljön sker genom inlärning. Inlärningsmekanismerna hör till det mest beforskade och väldokumenterade inom psykologisk forskning.

8 Inlärningsprinciper Respondent inlärning: att lära via association Operant inlärning: att lära via konsekvenser Modellinlärning: att lära via observation

9 Respondent inlärning Förklarar vårt komplexa känsloliv! Två olika relationer mellan stimulus och respons Medfödda Vissa känslor och beteenden kommer automatiskt i vissa situationer. (Tex rädsla vid fara, glädje av leende, blinkning om man blåser luft mot ögat) Inlärda Genom inlärning kan nya stimuli kopplas till en automatisk reaktion (tex sexuell upphetsning av specifika stimuli)

10 Respondent inlärning beteendet associeras till stimuli Klassisk betingning Autonoma nervsystemet inblandat - icke viljestyrda beteenden (d.v.s vi kan inte välja att få ökad puls t ex) Stimulus: orm - Respons: hjärtklappning jan stenmark

11 Begrepp för betingning Obetingat stimulus (OBS) Stimulus vars respons är medfödd och inte inlärd Obetingad respons (OR) Den respons som följer på ett OBS Neutralt stimulus (NS) Stimulus som (i sammanhanget) ger en ospecifik respons Efter att NS har associerats med OBS blir det ett betingat stimulus (BS) och ger en betingad respons (BR) 11

12 Respondent inlärning Att lära via association: Pavlovs hundar OBS Mat OBR Salivation

13 Respondent inlärning Att lära via association: Pavlovs hundar OBS Mat OBR Salivation NS Klocka

14 Respondent inlärning Att lära via association, ex 1: Pavlovs hundar OBS Mat OBR Salivation NS Klocka BS Klocka BR Salivation

15 John Watsons experiment med Albert B

16 Hur kan ni som tandhygienister ha nytta av kunskapen om respondent inlärning? Fundera och diskutera två och två! Namn Efternamn 20 oktober

17 Operant inlärning Konsekvensstyrd, erfarenhetsbaserad inlärning Vi opererar på vår omvärld för att uppnå önskvärda konsekvenser

18 Operant inlärning Film Skinners duva

19 Operant inlärning Att lära via konsekvenser: A (antecedent) B (beteende) I närvaro av leder till C (konsekvens) Ex 1, Skinners duva: A B C picka pickar på skylten får mat

20 Operant inlärning Att lära via konsekvenser: A (antecedent) B (beteende) I närvaro av leder till C (konsekvens) Ex 2, social fobi: A B C bjuden på fest tackar nej slipper rädslan

21 Operant inlärning Att lära via konsekvenser: A (antecedent) B (beteende) I närvaro av leder till C (konsekvens) Ex 3, besök hos tandhygienist: A B C kallelse till undviker Slipper tandhygienist att gå obehag

22 Operant inlärning Förstärkning: En förstärkare är något som ökar sannolikheten att beteendet som föregick den ska inträffa igen. Två sätt att öka ett beteende: Positiv förstärkning; ett beteende ökar om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något (som hen vill ha/gillar) Negativ förstärkning; ett beteende ökar om konsekvensen av beteendet är att individen slipper något (som hen inte vill ha/ogillar)

23 Förstärkare - Positiva förstärkare; något individen vill ha ex. mat, beröm, uppmärksamhet - Negativa förstärkare; något individen vill undvika ex. någons dåliga humör, obehagliga ljud, rädsla

24 Positiv förstärkning Det mest effektiva sättet att öka beteenden är positiv förstärkning. Positiv förstärkning kan bli självförstärkning. Vad som är förstärkande är individuellt

25 Försvagning/bestraffning Ett beteende minskar (eller upphör) om konsekvensen uppfattas som negativ av individen. Beteendet bestraffas. Positiv försvagning; ett beteende minskar om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något (som hen inte vill ha/ogillar) Negativ försvagning; ett beteende minskar om konsekvensen av beteendet är att individen förlorar något (som hen vill ha/gillar)

26 Försvagning/bestraffning Ett beteende minskar (eller upphör) om konsekvensen uppfattas som negativ av individen. Beteendet bestraffas. Bestraffning/försvagning lär inte något nytt beteende, kan bara stoppa ett existerande beteende. Negativa bieffekter!

27 Operant utsläckning Beteendet minskar/upphör när förstärkningen uteblir Ex, Skinners duva: A B C vänder vänder åt vänster får mat OBS! Utsläckningskrevad

28 Hur kan ni som tandhygienister ha nytta av kunskapen om operant inlärning? Fundera och diskutera två och två! Namn Efternamn 20 oktober

29 Modellinlärning Vi är biologiskt förberedda att härma våra primära vårdare. Beteendet att härma förstärks. Genom observation kommer individen i kontakt med förstärkaren. Liksom generalisering effektiviserar detta inlärning.

30 Modellinlärning (Härmningsprincipen)

31 Hur påverkas beteenden genom modellinlärning?

32 Vilken användning kan ni som tandhygienister ha av modellinlärning? Diskutera två och två! Namn Efternamn 20 oktober

33 Etablerande omständigheter Något som står utanför ABC men påverkar samtliga led. Ex: - fysiologiska: hunger, trötthet - sociala: (brist på) social kontakt - men även: värderingar, regler

34 Hur kan man som tandhygienist ha nytta av kunskap om etablerande omständigheter? Diskutera två och två! 34

35 Använd beteendeanalys för att förstå vad som påverkar patientens beteende Hur kan vi förändra beteenden hos individer? Vad kan vi göra före och efter för att påverka beteendet? Hur samspelar vi? Vad händer innan?(a) Beteendet i fokus (B) Vad händer efter? (C)

36 Börja med att välja ett målbeteende som du vill öka eller minska Objektivt Konkret Vilket är det viktiga beteendet? Namn Efternamn 20 oktober

37 Från beteendeanalys till beteendepåverkan

38 Vad kan vi göra innan beteendet uppstår? Etablerande omständigheter förebygg genom att påverka kontexten! Stimuluskontroll skapa en antecedent (A) för beteendet Modellinlärning demonstrera det önskvärda beteendet 38

39 Vad kan vi göra efter för att påverka sannolikheten för att beteenden uppstår igen? Positiv förstärkning få ett beteende att öka genom att förstärka det. Fokus på att uppmuntra det som fungerar! - Förstärk små steg i rätt riktning under besöket Utsläckning - Minska beteendet genom att inte ge någon positiv konsekvens Undvika framtida fallgropar - vidmakthållandeplan 39

40 Allmänna råd Belys för patienten vilka beteenden hen gjort som bidragit till utfallet. Undersök positiva och negativa konsekvenser på kort och lång sikt Ge beskrivande beröm Uppmuntra alla steg i rätt riktning! Utgå alltid från patientens upplevelser och situation Lyssna öppet och icke-dömande Låt patienten bidra med förslag till lösningar förstärk självständigt problemlösande Undersök och problemlös kring hinder till förändring problemlös tillsammans 40

41 Varför sker det ingen förändring? Vill inte: Låg motivation, för liten vinst att bete sig. Annat mer förstärkande Kan inte: Färdighetsbrist. Vågar inte: För starkt obehag/rädsla att bete sig.

42 Kliniskt exempel: Tandvårdsfobi Hur ska jag behandla en patient som är tandvårdsrädd. Han fick bedövning men klagar ändå på att det gör ont och att det inte går att klara behandlingen. Kan det vara något annat psykiskt problem? Tandvårdsfobi = specifik fobi för tandvård (spindlar, höga höjder, blod, trånga utrymmen, etc) Specifik fobi behandlas med exponering, vilket kräver utbildning i metoden Exponering går ut på att gradvist och under kontrollerade former närma sig (exponera sig för) det som man är rädd för och stanna i situationen tills ångest minskar/man upplever att det man var rädd för ska hända inte händer Bedövning biter nog inte på den psykologiska smärtan, dvs rädslan

43 Respondent inlärning av tandvårdsrädsla Tillfogad smärta i munnen rädsla (naturligt förekommande ej inlärd S-R-relation) Tandhygieniststolen (neutralt stimulus) Stolen smärta (association) Stolen rädsla (inlärd S-R-relation) Instrument/arbetskläder/dofter/ rädsla (generalisering)

44 Operant inlärning av tandvårdsrädsla Antecendent: pat i stolen, blir tillfogad smärta, blir rädd Beteenden: pat skriker till, avbryter undersökningen, lämnar mottagningen Konsekvenser: rädslan minskar, tankar om att slippa bli tillfogad ytterligare smärta förstärkning Konsekvenser på längre sikt: pat börjar undvika tandvårdsbesök, går miste om möjligheten att få uppleva att bli tillfogad svårare smärta är ovanligt och att det för det mesta går bra, tandvårdsrädslan vidmakthålls, försämrad munhälsa

45 Hjälp psykologen Varför har jag så svårt för att börja använda tandtråd? Namn Efternamn 20 oktober

46 Sammanfattning Varje beteende, hur obegripligt det än ter sig, fyller någon funktion Med kunskap om situationen och konsekvenserna kan man hjälpa personen

47 Tack för er tid och uppmärksamhet!

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster? Mål för föreläsningen Inlärning grunden för förändring Ge en introduktion till inlärningspsykologi Lära ut grundläggande inlärningsprinciper Inlärningsteori i vardagen prova att tillämpa inlärningstänk

Läs mer

Inlärning Psykologprogrammet, KI

Inlärning Psykologprogrammet, KI Inlärning Psykologprogrammet, KI Erik Hedman Leg. Psykolog, med. dr. Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet kire.hedman@ki.se 5 september 2012 Agenda Förmiddag Vad är inlärning

Läs mer

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians

Läs mer

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för Mål Grundläggande inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog dan.katz@katzkbt.se Kunskap om: Varför inlärningspsykologin är så oerhört viktig Grunderna i inlärningspsykologi Hur man använder inlärningpsykologin

Läs mer

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Erik Hedman & Brjánn Ljótsson Leg. Psykologer, Internetpsykiatrienheten & Ångestmottagningen, Psykiatri Sydväst Doktorander, Karolinska Institutet Erik.hedman.2@ki.se

Läs mer

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Antecedent - A i beteendets A-B-C Antecedent - A i beteendets A-B-C Av Eva Bertilsson publicerad i Canis 2013 Beteende är makalöst spännande! Och ju mer man lär sig om hur beteende funkar, desto intressantare blir det. Men för att kunna

Läs mer

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA Beteendeanalys - introduktion Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå

Läs mer

Sammanfattning Beteendets ABC Jonas Rammerö & Niklas Törneke

Sammanfattning Beteendets ABC Jonas Rammerö & Niklas Törneke Sammanfattning Beteendets ABC Jonas Rammerö & Niklas Törneke 080925 Olle Burvall Kapitel 1 Funktionell kontextualism Ett beteendes konsekvenser beror på den kontext beteendet uppvisas i. Multipla funktioner

Läs mer

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar Institutionen för psykologi Kurs 19 VT-16 Timo Hursti Disposition Inlärning begrepp och mekanismer Beteendeanalys, Funktionell analys Inlärningsbaserad

Läs mer

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari Joakim, 37, jobbar på kontor. Han är ambitiös och gör saker klara i tid. Joakim lever ensam och gjort det flera år. Han trivs med tillvaron då han bara behöver ta hänsyn till sig själv. Han brukar säga:

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016 Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar

Läs mer

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING Hur förstår vi och förändrar beteenden? Cecilia Fyring & Sara Isling Vad är KBT? Inlärning Egenskaper eller beteenden? Överskott/underskott Beteende i sitt sammanhang Några ord om diagnoser AGENDA Vad

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden

Läs mer

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell! Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla Av S.G. Friedman, Ph.D. Publicerad i Good Bird Magazine 2007 Då vi talar om beteendeanalys fokuserar vi oftast på våra elevers frivilliga,

Läs mer

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan)

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan) INLÄRNING Ivan Pavlov, nobelpristagare, psykolog, forskare. I början av 1900 talet gjorde Pavlov ett psykologiskt test som nog många känner igen som "Pavlovs hundar" Han mätte mängden saliv på hundar när

Läs mer

Introduktion till inlärningspsykologi. Mål enligt er kursplan. Syfte. Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT dan.katz@katzkbt.

Introduktion till inlärningspsykologi. Mål enligt er kursplan. Syfte. Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT dan.katz@katzkbt. Introduktion till inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT dan.katz@katzkbt.se Mål enligt er kursplan kunna reflektera över sitt eget beteende, utifrån psykologiska

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Motivation till förändring

Motivation till förändring Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att

Läs mer

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt

Läs mer

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik Beteendemedicinsk tillämpning Exempel från sjukgymnastik Maria Sandborgh leg sjukgymnast lektor Mälardalens högskola Kliniska studier Grundutbildning Bakgrund Magister/Masterutbildning Kliniska kurser

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

KBT vid inkontinens. Liv Svirsky. Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare.

KBT vid inkontinens. Liv Svirsky. Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare. + KBT vid inkontinens Liv Svirsky Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare + Agenda Det här är KBT Grunderna i inlärningspsykologin KBT vid inkontinens + Det här

Läs mer

Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning.

Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning. Kapitel 3 Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning. - Operant betingning (instrumentell betingning): Situation >beteende >konsekvens - beteenden får en viss konsekvens

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologiska Inriktningar Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Behaviorism, Watson, Skinner

Läs mer

När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande.

När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande. När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande. Av Olle Wadström Augusti 2012 Sedan jag lanserade min bok Sluta älta och grubbla lättare gjort med KBT 2007, har jag märkt att beteendeanalysen,

Läs mer

Målbeteenden. Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg

Målbeteenden. Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg Målbeteenden Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg Vad menar vi med Målbeteenden? Beteenden som driver kometmetodiken. Komet innebär att

Läs mer

Varför gör de inte som jag säger?

Varför gör de inte som jag säger? Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Den operanta kvadraten

Den operanta kvadraten Den operanta kvadraten Eva Bertilsson (eva@carpemomentum.nu, www.carpemomentum.nu) Publicerad i Canis 2015 Den operanta kvadraten är en enkel och fyrkantig liten matris. Men oj så mycket känslor den verkar

Läs mer

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan!

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan! SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan! Svenska Dyslexiföreningen 2015-11-16 peter.karlsson@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.pedagogikochutveckling.se

Läs mer

Välkommen! 14-05-21. leif@leifandersson.se 1. Det är beteenden som skapar resultat 21 maj 2014. Ledarskapets utmaning

Välkommen! 14-05-21. leif@leifandersson.se 1. Det är beteenden som skapar resultat 21 maj 2014. Ledarskapets utmaning Välkommen! Det är beteenden som skapar resultat 21 maj 2014 Ledarskapets utmaning Omorganisationer Utbildning Arbetsbeskrivningar Kommunikationskontrakt Policydokument Fokusprocesser Värderingsarbete Teambuilding

Läs mer

KBT-baserat skolnärvaroarbete

KBT-baserat skolnärvaroarbete KBT-baserat skolnärvaroarbete Helsingfors 10 oktober 2013 Maria Schillaci & Viktoria Konstenius Leg. psykologer Relaterade kunskapsområden Beteende och inlärning Relationer och kommunikation Motivation

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning

Läs mer

Prestationspsykologi en lärandeprocess

Prestationspsykologi en lärandeprocess Prestationspsykologi en lärandeprocess John Jouper, PhD, Idrott 2016-10-17 1 Vad förväntar ni er förstå efter föreläsningen? Dra er tillminnes en idrottshändelse när det inte fungerar: Lärprocessen: Vad

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation? Om grundläggande kommunikation En introduktion till begäraträning Forum Funktionshinder, 21 september 2016 Dagens innehåll Autism och kommunikation Motivation och kommunikation Begäraträning med tal Begäraträning

Läs mer

??? Mål för föreläsningen. Metoder för beteendeförändring. Information räcker inte! Vad styr våra beteenden? Alternativ?

??? Mål för föreläsningen. Metoder för beteendeförändring. Information räcker inte! Vad styr våra beteenden? Alternativ? Mål för föreläsningen Metoder för beteendeförändring Förmedla kunskap om beteendeförändring Gå igenom verktyg för beteendeförändringsarbete på individnivå (som ska användas för hemuppgiften) Påbörja arbete

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Värdera i vilken utsträckning klienten uppfyller alla kriterierna för specifik fobi, enligt DSM IV.

Värdera i vilken utsträckning klienten uppfyller alla kriterierna för specifik fobi, enligt DSM IV. FOBIPROTOKOLLET Efter Ad de Jongh, i EMDR and Specific Fears: The Phobia Protocol Script. I Marilyn Luber (red): EMDR Scripted protocols. Special populations (597-610) Springer Publishing Company, New

Läs mer

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys

2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys 2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys»...jag märkte att detta tankesätt började genomsyra mitt dagliga liv. Till exempel slutade jag att skrika åt mina barn, därför att jag upptäckte

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis. Karolinska Institutet Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Disposition MI 1.Motivation vad är det? Vad påverkar motivationen? 2. Förändringsprocesser 3.

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ACT- Att hantera stress och främja hälsa ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR) Rickard Färdig, psykolog, PhD Institutionen för Neurovetenskap, Uppsala Universitet PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykossjukdomar rickard.fardig@neuro.uu.se

Läs mer

INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING

INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING Version 2013-08-22 DB/AR INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING Beteendeanalysen/fallkonceptualiseringen är en kartläggning inför en behandling genomförd under utbildningen och utgör tillsammans

Läs mer

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem ATT LEVA NÄRA OCD Forskning och erfarenheter kring anhöriga och tvångsproblem OCD - Tvångsproblem Svåraste av ångestproblem Den ångestdiagnos som oftast leder till inläggning På WHOs lista över diagnoser

Läs mer

Kravprofil Mental träning Vad är vikogast a9 träna? Ledarskapets psykologi. MoOvaOon Självförtroende

Kravprofil Mental träning Vad är vikogast a9 träna? Ledarskapets psykologi. MoOvaOon Självförtroende Ledarskapets psykologi Andreas Claeson Idro9spsykologisk rådgivare Psykoterapeut KBT Steg 1 Varför gör dom inte som jag säger? Kravprofil Vad krävs för a9 bli framgångsrik i just din idro9? Diskutera!

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Samhälls och beteendevetenskap 1

Samhälls och beteendevetenskap 1 Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Samhälls och beteendevetenskap 1 Kurskod 1TH005 5,5 högskolepoäng 2015 ht Kursansvarig och examinator Anette Norman Föreläsare Anders Krüger Bengt Franzon Erik

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Beteendeförändring för hållbarhet

Beteendeförändring för hållbarhet Beteendeförändring för hållbarhet - hur att ta hjälp av psykologi och beteendeekonomi för att skapa hållbara förändringar 161116 - Helsingborgs kommun Frida Hylander, leg. psykolog, fil. kand. humanekologi

Läs mer

JAG? En curlingdoktor?

JAG? En curlingdoktor? JAG? En curlingdoktor? Det professionella mötet ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv SFAM s Höstmöte Tema UTSIKT Åre 10-10-14 Åsa Kadowaki Bengtson Leg. Läkare Specialist i psykiatri Verksam på FK och

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder BELÖNINGS- OCH RESPONSTANKEN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder BELÖNINGS- OCH RESPONSTANKEN Du måste TÄNKA på vad du gör när hunden gör! - bli medveten om vad du egentligen belönar och ger

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till Stress Råd Stress är något som vi alla upplever från och till. Vi känner oss jäktade och otåliga, har bråttom och blir irriterade. Köer, väntan, personer som pratar långsamt eller är omständliga, upplevs

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer