Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Transkript

1 Hur förstår vi och förändrar beteenden? Cecilia Fyring & Sara Isling Vad är KBT? Inlärning Egenskaper eller beteenden? Överskott/underskott Beteende i sitt sammanhang Några ord om diagnoser AGENDA Vad är KBT? 1

2 Inlärning Att lära sig via association Att lära sig via konsekvenser Inlärning forts Att lära sig av en modell (modellinlärning) Att lära sig genom instruktion Att lära genom problemlösning Att successivt forma ett beteende (formning) Vad fyller känslor för funktion? Nedärvda responser funktionella: anpassning och överlevnad. Form av kommunikation Exempel: Rädsla à kroppslig förberedelse för flykt och undvikande Ilska à kroppslig förberedelse för angrepp, attack Äckel à kroppslig förberedelse för distansering 2

3 Att lära via association Icke-viljestyrd inlärning Biologiskt förberedd för viss typ av inlärning: ormar, höjder, mörker, att bli granskad av andra, ovanliga upplevelse från den egna kroppen (överlevnad) Man kan lära sig när/hur ofta dessa responser triggas igång Vi kan lära oss att associera/reagera på yttre eller inre stimuli Lära om möjligt We know that exposure works.. Övning Fundera på egna exempel där du lärt dig via association? - Något du associerar med glädje? - Något du associerar med rädsla? - Något som ger dig äckelkänslor? - Jämför med din granne: har ni liknande reaktioner/responser till samma stimuli? 3

4 Att lära av konsekvenser Viljestyrt större variation än associationsinlärning Konsekvenser nära i tid de som styr Man upprepar beteenden som verkar fungera! Beteendet är/var funktionellt i sin inlärningskontext Att ingå i ett socialt sammanhang är att influera varandras beteende! Sker ofta automatiskt Olika typer av konsekvenser Positiv förstärkning Tillförsel av en viss konsekvens ökar sannolikheten för ett givet beteende Negativ förstärkning Borttagande av en viss konsekvens ökar sannolikheten för ett visst beteende Försvagning Tillförsel av negativ konsekvens eller borttagande av positiv konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende Utsläckning utebliven konsekvens gör att beteendet till slut upphör Olika sorters förstärkning Individuellt!!! Påtagliga, konkreta aktiviteter Sociala Inre Tankar (vad duktig jag var, det blev rätt, nu blir jag smal/lyckad) Känslor (intresse, lugn, ilska) 4

5 Positiv förstärkning S R K+ Sugen på sällskap Går till fika rummet Får kaffe och sällskap på kaffe Beteendet är funktionellt, det fungerar att göra så här, det leder till önskvärd konsekvens, jag kommer upprepa beteendet i framtiden! Negativ förstärkning S R K- Trött Går till fikarummet Får kaffe, blir piggare Beteendet är funktionellt, det fungerar att göra så här, det leder till önskvärd konsekvens, jag kommer upprepa beteendet i framtiden! Till exempel: Jag fryser och tar på mig en tröja vilket leder till att jag slipper frysa. Jag kommer troligen ta på mig tröja även i framtiden när jag blir kall, eftersom jag lärt mig att det fungerar. Övning positiv och negativ förstärkning Vad av följande är för dig styrt av positiv förstärkning och vad är styrt av negativ förstärkning? 5

6 Vad är ett beteende? Yttre beteenden observerbara handlingar. Vi går, nickar, skriver, läser, lyssnar, pratar, äter osv. Enligt inlärningsteori är beteenden så mycket mer... Inre beteenden Tankar, känslor och fysiologiska reaktioner. De är inte synliga för andra men finns ändå. För oss själva är de en stor del av våra liv. Med lite träning kan vi lära oss att beskriva även dessa som beteenden. Egenskaper eller beteenden? Ofta beskrivs problem i termer av egenskaper Naming is not explaining Om vi vill förändra är det viktigt att översätta egenskaper till beteendebeskrivningar Vaga beskrivningar definieras i beteendemässigt specifika termer operationaliseras Beteendeöverskott Beteendeöverskott är beteenden som förekommer för ofta eller för mycket. Överskott kan indelas i tre olika grupper: 1. Beteenden som alltid är problematiska, t ex självskadebeteenden, att slå andra eller att slå sönder saker. 2. Beteenden som är bra men förekommer för mycket, t ex att ställa frågor, att säga nej, att ligga i soffan. 3. Beteenden som är bra men som förekommer i fel sammanhang, tille exempel att kramas, att klä av sig. 6

7 Beteendeunderskott Beteendeunderskott är beteenden som förekommer för lite och för sällan. Underskott kan indelas i två olika grupper: 1. Beteenden som är nyttiga och nödvändiga men som saknas helt - färdighetsbrister. 2. Beteenden som är nyttiga och nödvändiga men som förekommer för lite motivationsbrist. Beteendeunderskott kan bero på färdighetsbrister, dvs att individen inte kan utföra beteendet eller på motivationsfaktorer, dvs att individen av olika skäl inte vill utföra beteendet. Vilket det är påverkar hur man ska arbeta med underskotten. Egenskaper eller beteenden? Karin är blyg och har dåligt självförtroende Vad är dåligt självförtroende? Vad är det hon gör? Operationalisering/kategorisering av beteenden (lågt/dåligt självförtroende) Överskott Underskott Yttre Be om bekräftelse Ögonkontakt (overta) Påpeka egna Uttrycka brister åsikter Inre (koverta) Negativa grubblerier Rädsla/osäkerhet 7

8 Fakta beteende ej beteende Kalle är deprimerad Kalle svarar inte på frågor Kalle ligger i sängen hela dagen Kalle tittar upp i taket i timmar i sträck Kalle gråter ofta och länge varje dag Kalle äter inte Kalle har en taskig uppväxt Kalle biter ihop käkarna Kalle säger nej till alla besök Kalle kedjeröker Kalle tänker destruktiva tankar Kalle mår dåligt Fakta beteende ej beteende Kalle är deprimerad Kalle svarar inte på frågor Kalle ligger i sängen hela dagen Kalle tittar upp i taket i timmar i sträck Kalle gråter ofta och länge varje dag Kalle äter inte Kalle har en taskig uppväxt Kalle biter ihop käkarna Kalle säger nej till alla besök Kalle kedjeröker Kalle tänker destruktiva tankar Kalle mår dåligt Fakta beteende ej beteende Annika är en knarkare Annika läser böcker om healing Annika lyssnar oftast på musik Annika har smycken med haschlöv på Annika stannar hemma från skolan Annika är jagsvag Annika saknar motivation att sluta Annika har ofta hjärtklappning Annika målar ofta psykedeliska mönster Annika skär sig ibland Annika har blivit utnyttjad Annika säger att hon skiter i framtiden Annika tänker på andevärlden Annika är mörkrädd 8

9 Fakta beteende ej beteende Annika är en knarkare Annika läser böcker om healing Annika lyssnar oftast på musik Annika har smycken med haschlöv på Annika stannar hemma från skolan Annika är jagsvag Annika saknar motivation att sluta Annika har ofta hjärtklappning Annika målar ofta psykedeliska mönster Annika skär sig ibland Annika har blivit utnyttjad Annika säger att hon skiter i framtiden Annika tänker på andevärlden Annika är mörkrädd Vad har beteendet för funktion? (eller varför gör vi som vi gör?) Lika beteende kan ha olika funktioner avgörs av kontexten/sammanhang Ex. Ställa många frågor till en annan person för att undvika fokus på sig själv eller Ställa frågor till en annan person för att man är intresserad Olika beteende kan ha lika funktioner avgörs av kontexten/sammanhang Ex. Att gå till jobbet för att undvika tunnelbanan eller Att stanna hemma från jobbet för att undvika tunnelbanan Beteende gör a& för a& S R K Situa/onen Individen beter sig.. uppnå en viss konsekvens *för a& ska inte tolkas som en medveten avsikt 9

10 Gör att SORK För att Stimuli (trigger) Organism (reaktion) Respons (beteende) Konsekvens Kort sikt Konsekvens Lång sikt Det som triggar - Yttre sit - Tanke - Sensation Den icke viljestyrda Reaktionen - Tankar - Fysiologi - Känsla Vilka viljestyrda beteenden som utförs - Yttre beteenden - Inre (tänka älta, grubbla Omedelbara effekter på beteendet - Vilka förstärkare finns för beteendet? Gör att SORK För att Situation (trigger) Det som triggar Vän bjuder in till middag Organism (reaktion) Den icke viljestyrda Reaktionen Jag har inget att tillföra Jag är så tråkig Oro Respons (beteende) Vilka viljestyrda beteenden som utförs Tackar nej Konsekvens Kort sikt Omedelbara effekter på beteendet Utsätts ej för risken att vara tråkig och inte ha något att tillföra. Konsekvens Lång sikt Kommer ej i kontakt med ev. positiva förstärkare och får inga nya erfarenheter Diagnoser och tillämpad betendendeanalys Diagnoser utifrån DSM-systemet ställs utifrån beteendekriterier detta säger ingenting om orsakerna till svårigheterna. Enligt att beteendeanalytiskt synsätt är beteendestörningar en samling betenden som avviker från det statistiskt normala. Det finns inga beteenden hos individer som uppfyller kriterierna för en diagnos som inte finns hos andra individer. Beteendenas frekvens och hur de uppträder gör dem intressanta. Beteendena kan förekomma för mycket, för lite eller i fel sammanhang. 10

11 Risken för cirkelresonemang: Problem med diagnoser forts BETEENDEN Möter inte blick Pratar långsamt Svarar kortfattat på frågor Tankar att vara värdelös Insomningssvårigheter Minskad aptit Tankar på att inte vilja leva Beteendena leder till att individen får diagnosen Diagnosen används för att förklara beteendena EGENTLIG DEPRESSION Vad är alternativet till diagnoser? 1. Sök inte svårigheterna inuti människor utan i människans samspel med miljön, det är där svårigheterna uppstår! 2. Beskriv människors svårigheter i konkreta beteendetermer i form av beteendeöverskott och beteendeunderskott 3. Gör en funktionell analys av beteendets samspel med miljön. Att göra beteendeanalys Vad vill klienten ska bli annorlunda? Bortom symtomreduktion? Vilka problemområden finns det? Vilka beteenden gör personen för mycket av (överskott) respektive för lite av (underskott)? Vilka resurser finns det? Motivationsbrist? Färdighetsbrist? I vilket/vilka sammanhang förekommer överskottsbeteendena? Vad vidmakthåller dessa? Vad behöver klienten lära sig och öva på? 11

12 EO Minska sårbarhet Sänka grundstress Maxa motivation.. Öka Sr+ i kontext Teckenekonomi Interventioner STIMULUS FAKTORER (S) Exponera gradvis Inre sensationer Imaginativt In vivo (live) Registrera, öka självobservation av triggers REAKTIONER INOM INDIVIDEN (O) Undervisa om reaktioner Normalisera, avdramatisera Jobba kognitivt med tankar Defusion Avslappning Mindfulness BETEENDE (R) Öka US (minska ÖS) Öva färdigheter genom rollspel Problemlösning Oroshantering Dela upp i hanterbara steg Ge hemuppgifter Visa på långsiktig vinst med att stanna kvar I obehag KORTSIKTIG KONSEKVENS (K) KORTSIKTIGA: Hjälpa klienten se framgång Dagboksregistreringar Sr+ på US Släck ut ÖS LÅNGSIKTIGA: visa på kostnad vidmakthållande 34 Li$eratur*ps Beteendets ABC Jonas Ramnerö, Niklas Törneke Beteendeanalys steg för steg, Grunden /ll en effek/v KBT- behandling, S. Linton, S. Bergbom, I. Landström Flink KBT i utveckling Anna Kåver A& förstå och påverka beteendeproblem Olle Wadström 12