Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar

Transkript

1 Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar Institutionen för psykologi Kurs 19 VT-16 Timo Hursti Disposition Inlärning begrepp och mekanismer Beteendeanalys, Funktionell analys Inlärningsbaserad beteendepåverkan Nyttan med förklaringsmodeller Möjlighet att förstå mänskligt beteende i olika sammanhang Vi gör vissa saker men avstår från andra, hur kommer det sig? En analys ger förståelse som i sin tur öppnar för påverkansmöjligheter Inlärningsteoretisk förståelse av beteende Operant inlärning Vi gör saker för att uppnå någonting önskvärt beteendet har en funktion Vårt beteende (B) får en konsekvens (C) Denna konsekvens påverkar vår benägenhet att utföra samma beteende igen i framtiden Positiv förstärkning Beteendet leder till att vi uppnår någonting önskvärt >>> vår benägenhet att utföra samma beteende i framtiden ökar Beteendet sker i ett sammanhang Vi lär oss även sammanhangets betydelse vi beter oss inte likadant oavsett situationen Situationsfaktorer kallas för antecedenter Helheten bestående av Antecedenter (A) >> Beteende (B) >> Konsekvenser (C) kallas för beteendekontingenser 1

2 Beteendekontingenser ANTACEDENTER () A B C Vi lär oss att i närvaro av A leder B till C Beteendekontingenser Samma beteende kan leda till olika konsekvenser i olika situationer Baserad på tidigare inlärning kommer antacedenterna att signalera om beteendet kan bli framgångsrikt dvs att vi kan nå våra syften Inlärning av dessa samband kallas för diskriminativ inlärning Diskriminativ stimulus signalerar typ av konsekvens Andra typer av konsekvenser och effekter på beteendets förekomst Om beteendet hjälper oss att närma oss det önskvärda >> positiv förstärkning Vi agerar också i syfte att undvika någonting icke-önskvärt Ett beteende som uppnår detta syfte kan bli negativt förstärkt, därmed ökar sannolikheten att utföra samma beteende igen under liknande omständigheter Förstärkning Pos först = det önskvärda uppnås Neg först = man slipper det icke-önskvärda I båda fallen ökar beteendets framtida förekomst i det aktuella sammanhanget Försvagning (Bestraffning) Utsläckning Om beteendet leder till icke-önskvärda konsekvenser så blir beteendets framtida användning i en liknande situation mindre sannolikt Pos/neg försvagning; det icke-önskvärda tillkommer/det önskvärda tas bort Om beteendets konsekvenser är neutrala (ointressanta) minskar beteendets förekomst för att så småningom försvinna helt 2

3 Konsekvensernas effekt avgör Förstärkning resp försvagning föreligger endast om sannolikheten för beteendets framtida förekomst påverkas! Ev syfte med att tilldela konsekvenser är inte avgörande Diskriminativ inlärning, typer av diskriminativa stimuli ANTACEDENTER S D = Diskriminativt stimulus (för förstärkning) Beteendet har tidigare förstärkts i denna situation >> situationen (stimulit) signalerar en möjlighet till förstärkning Diskriminativ inlärning, typer av diskriminativa stimuli Diskriminativ inlärning, typer av diskriminativa stimuli ANTACEDENTER ANTACEDENTER S D- (S D minus) = Diskriminativt stimulus (för försvagning) Beteendet har tidigare bestraffats i denna situation >> situationen (stimulit) signalerar risk för försvagning S (S delta) = Diskriminativt stimulus (för inga konsekvenser) Beteendet har inte tidigare lett till meningsfulla konsekvenser i denna situation >> situationen (stimulit) signalerar att det är inte lönt att utföra beteendet Stimuluskontroll Kort vs långsiktiga konsekvenser När beteendets förekomst i mycket hög grad avgörs av föregående (diskriminativa) stimuli så råder stimuluskontroll. Lång sikt Beteendets kortsiktiga konsekvenser är avgörande för den operanta inlärningen 3

4 Operant inlärning Viljestyrda handlingar med ett syfte/ funktion Närma sig det önskvärda eller undvika/fly ifrån det icke-önskvärda Beteendets kortsiktiga konsekvenser påverkar sannolikheten för att agera på samma sätt i en liknande situation i framtiden Situationen signalerar oss vilka konsekvenser beteendet kan förväntas ha Respondent (klassisk) inlärning Obetingat Stimulus (Hyperventilering) Betingat Stimulus (Stormarknad) Obetingad Respons (Yrsel) Betingad Respons (Yrsel) Respondent vs operant inlärning - reaktion kontra aktion Respondenta beteenden/reaktioner utlöses av ett stimulus och är utom viljekontroll I en viss situation väljer man att utföra ett operant beteende, man agerar för att uppnå vissa konsekvenser Det finns utlösande faktorer för båda typer, men operanta beteenden styrs av konsekvenserna, medan respondenta beteenden är mer reaktioner Respondent vs operant inlärning - reaktion kontra aktion BS (Stormarknad) S D R (går ut) BR (Yrsel, ångest) S R (ångesten lättar) Etableradande omständighet, EO Sårbarhet Reaktioner och handlande påverkas av inre tillstånd I en affär, ser chips och blir sugen ANTECEDENT S D Köper och äter chips Respondent + operant inlärning = Tvåfaktormodellen Respondent del, REAGERA BS ANTECEDENT S D BR Operant del, AGERA BS BR EO: Hunger 4

5 Tvåfaktormodellen Tvåfaktormodellen I tvåfaktormodellen (Mowrer) görs en skillnad mellan att reagera (fysiologiskt och subjektivt/tolkning/tanke) och att agera (handlande) Den första faktorn är den situationsutlösta reaktionen. Den andra faktorn är hur man hanterar den t ex flyr från situationen. Sitationen utlöser CS (Stormarknad) Fysiologisk och subjektiv reaktion CR (Yrsel, ångest) S D Flykt R (går ut) Säkerhet S R (ångesten lättar) Respondent del Operant del Respondent + operant inlärning = Tvåfaktormodellen BS BR Agerandet i enlighet med responsen bidrar till responsens överlevnad Tvåfaktormodellen Respondent del Stimulusutlöst beteende (betingat eller obetingat), reaktionen utlöses reflexmässigt Fysiologiska reaktioner, subjektiva impulser och känslor kan vara stimulusutlösta, däremot inte viljestyrda handlingar. Operant del Handla för att uppnå förstärkare - närmande Handla för att undgå bestraffare (= neg förstärkning) undvikande och flykt CS (Presentation) Undvikande och flykt Respondent del CR (Ångest) S D R (sjukskriver sig) Operant del S R- (förv. katastrof) Undvikande och flykt (2) Viktigt att identifiera före behandling Kan vara mycket subtilt Flykt vs undvikande; man flyr ifrån en situation som är obehaglig och undviker för att hamna i den. Aktivt och passivt undvikande 5

6 Obehaglig situation Konflikten mellan närmande och flykt Känsloreaktion Flyktimpuls Flykt Närmande Kortsiktig effekt Lindring Trygghet Obehag Långsiktig effekt Handikapp Högre livskvalitet Allmän kartläggning och beteendeanalys inkl funktionell analys En heltäckande beskrivning viktig för bedömning av problematik och val av behandlingsåtgärder Större fokusering på detaljer än vid vardagssnack Motivationshöjande för patienten Funktionella samband formuleras tillsammans, de betraktas som hypoteser Målet; en behandling anpassad för det aktuella fallet Allmän kartläggning och beteendeanalys Utöver samtal kan information inhämtas från Självregistreringar Standardiserade skattningsformulär Observationer i smb med träffen Anhöriga Journaluppgifter el liknande Allmän kartläggning och beteendeanalys (se även Kåver s 83-85) Följande steg kan ingå Skapa en allmän bild av patientens situation Specificering av problem/problemområden, förteckning som en lista Beskrivning av faktorer som påverkar problematiken Fördjupad beteendeanalys baserad på ovanstående Beskrivning av patientens styrkor och positiva omständigheter Överskott, underskott Organisera klientens beteenden i termer av överskott och underskott Frekvens, intensitet, duration Uppträder i ett sammanhang där det stör resp skulle främja individens långsiktiga välbefinnande Ev andra kriterier En detaljerad funktionell analys När man vill skaffa en djupare förståelse av en specifik beteendesekvens Fokusering på de funktionella sambanden Vid svåra problem eller om man inte lyckas i behandlingen 6

7 FA: Checklista för frågor (Kåver) Välj en nyligen inträffad problemsituation Beskriv plats, tidpunkt, ev sällskap, sammanhanget i stort Beskriv själva problembeteendet tanke, känsla, handling, kroppsreaktion Ev sårbarhet sömnbrist, matbrist, sjuk, nedstämd etc Respondenta reaktioner vad utlöste problemet? FA: Checklista för frågor (2) Vilka länkar fanns på vägen från utlösaren till den maximala problemreaktionen: tankar, känslor, handlingar, kroppsreaktioner Operanta beteenden förstärkare, bestraffare Problembeteendets konsekvenser på kort och lång sikt Hur hänger allt ihop enligt patienten, hur ska problemen förstås? Respondenta/operanta kedjor BS BR / S D R S R- Tal inför andra Oro/rädsla läser från text Initialt minskad oro/rädsla S R- R S R- S R- Klandrar sig Uteblir Minskad oro Jag gör inte bort mig helt Identifiera BR: ofta affekter/kognitioner Resonera kring den operanta delen Efter analysen, vad ser vi Finns det nödvändiga färdigheter? Färdighetsbrist Utförandebrist Problem med antecedent- eller konsekvens-relaterad kontroll? T ex Brist på diskriminativ kontroll? Olämplig diskriminativ kontroll? Brist på lämpliga förstärkare Förändringsarbete Överordnade mål: Bryta fastlåsta handlingsmönster och rutinmässigt undvikande Skapa möjligheter till nya erfarenheter som kan övertyga om alternativa beteenden Beteendepåverkan på inlärningsteoretisk grund Utgå ifrån analysen och målformuleringen för att välja ut beteenden Öka/minska befintliga beteenden Skapa nya beteenden 7

8 Beteendepåverkan på inlärningsteoretisk grund (2) Påverkan med utgångspunkt från situationen/antecedenterna + ANTECEDENTER ANTECEDENTER - Beteendet är i fokus, vi försöker påverka dess förekomst genom att ändra på antecedenter eller konsekvenser till beteendet. Situationen/antacedenterna signalerar om vilka konsekvenser beteendet kan få i det aktuella sammanhanget >> valet av göra/inte göra påverkas Stimuluskontroll = i vilken grad beteendets förekomst är avhängigt det som föregår det Hur kan vi jobba med det som föregår beteendet för att påverka själva beteendets förekomst? Antecedenttekniker Prompting (övers förmå, påverka, föranleda) en prompt påminner oss om eller hjälper oss att utföra ett beteende som inte vi inte är vana vid att utföra eller håller på att lära oss Fading successivt borttagande av prompt-stödet för det nyinlärda beteendet Antecedenttekniker Modellering Instruktioner Utveckla självinstruktioner Att ändra på antecedentkedjor Förekomsten av ett beteende kan vara avhängigt en kedja av föregående händelser och beteenden Att ändra på antecedentkedjor Stimuluskontrollen ska minska eller öka beroende på om vi har ett överskott eller underskott av beteendet i fråga Stress på jobbet >> skippar lunchen Lågt blodsocker Tappar humöret vid en diskussion Känner sig misslyckad Äter en stor mängd choklad på hemvägen 8

9 Att ändra på antecedentkedjor Bör beteendet inträffa mer sällan >> försök bryta antecedentkedjan så tidigt som möjligt Att ändra på antecedentkedjor Ska vi öka ett beteende >> försök stärka stimuluskontrollen genom t ex prompter, modellering och instruktioner Stress på jobbet >> skippar lunchen Lågt blodsocker Tappar humöret vid en diskussion Känner sig misslyckad Äter en stor mängd choklad på hemvägen Påminnelse i mobilen på kvällen Kollar vädret, tar fram lämpliga kläder Får en lugn morgonstund Kan lämna bostaden i tid Gå eller cykla till jobbet Äter lunch Påverka etablerande omständighet >> minska sårbarhet Reaktioner och handlande påverkas av inre tillstånd Ser buffén, får kraftigt sug ANTECEDENTER Överäter Mer om antacedenthantering Att reducera eller undvika antacedenter Förändra miljön (stimuli som föregår beteende) Gör antacedentkontrollen smalare (mer specifik) Göra om S D till S BS BR EO: Hunger Påverkan med utgångspunkt från beteendets konsekvenser ANTACEDENTER Konsekvenser i operant inlärning Förstärkning Ökar sannolikheten av ett beteende Försvagning (Bestraffning) Minskar sannolikheten av ett beteende Utebliven förstärkning Utsläckning (beteendet upphör) Effektivt vid beteendeförändring? Förstärkning är effektiv Ett bra sätt att forma och rikta beteenden Inga kända negativa bieffekter Uppskattas av både mottagare och givare Försvagning är mindre effektiv Kortvarig Koppling mellan givare och konsekvens (svårt att generalisera, negativa bieffekter möjliga) 9

10 Vad utgör en förstärkare för ett visst beteende? förstärkare belöning, en belöning kan fungera som förstärkare men behöver inte göra det förstärkning definieras operationellt, därför, om det inte sker förstärkning av beteendet kan inte beteendets konsekvenser kallas för förstärkare hur belönande de än verkar det finns allmänna förstärkare (ex pengar) men vad som utgör den mest effektiva förstärkaren för en viss individ varierar stort Förstärkare primära (obetingade) förstärkare, ex att bli mätt (har värde i sig) sekundära (betingade) förstärkare, t ex pengar (har ett inlärt värde) sociala förstärkare; vad en annan person ger till personen (som beter sig ) som en konsekvens av beteendet, saker, feedback i olika former, tokens inre förstärkare, Mekanismer vid inlärning (1) Respons utsläckning: Beteendet upphör pga att det inte blir förstärkt. Att inte ge uppmärksamhet är ofta den bästa responsen på beteenden man vill släcka ut Stimulus diskriminering Skilja mellan liknande stimuli; bara agera utifrån det stimulus som är lämpligt (S D ) Mekanismer vid inlärning (2) Generalisering Agera likartat på likartade situationer/stimuli Shaping Att successivt forma (locka fram) önskat beteende Beteendekedjor Träna in en länk åt gången och bygg upp ett helt beteende Förstärkning Vid inlärning av nya beteenden ges förstärkning omedelbart varje gång efter att beteendet har utförts Förstärkningen tunnas ut successivt för bättre motstånd mot utsläckning Viktigt att närma sig naturliga förstärkningsprocesser, t ex patienten klarar av saker som var omöjliga tidigare, mer förstärkning från omgivningen, närmandet till målen, att leva i enlighet med värderingar osv Anpassning av förstärkningsparametrar Parameter Bet ska minska öka Omedelbarhet minska öka Frekvens minska/eliminera öka Kvalitet använd låg kval hög kval eliminera hög eliminera kval låg kval Ansträngning öka minska 10

11 Utsläckning av operant beteende Två huvudalternativ 1) Upphöra med all förstärkning av beteendet 2) Förstärka alternativa beteenden Mild försvagning; time-out, responskostnad (t ex förseningsavgift) Andra utsläckningsmetoder för operanta beteenden Förstärkning av Inkompatibelt beteende Det aktuella beteendet så länge det inträffar sällan Frånvaro av beteendet som ska utsläckas Att minska respondent beteende Utsläckning BS presenteras utan närvaro av UBS Exponering och responsprevention genom att utsätta sig för ångestskapande situationer (t ex spindel) och stanna i dem tills ångesten lagt sig leder till att betingningen successivt bryts ned och den tidigare reaktionen (rädsla) kommer inte längre att utlösas av det tidigare CS (spindel) Motbetingning Behagliga emotionella reaktioner lärs in och tas fram i behandlingen 11