Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för"

Transkript

1 Mål Grundläggande inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog Kunskap om: Varför inlärningspsykologin är så oerhört viktig Grunderna i inlärningspsykologi Hur man använder inlärningpsykologin i modern psykoterapi (beteendeterapi/kognitiv beteendeterapi) Hur ni kan använda den i ert dagliga liv Agenda - (Vetenskapsfilosofi: Behaviorism, radikalbehaviorism) - klassisk betingning, operant inlärning och modellinlärning. - shaping, förstärkningsscheman, utsläckning, generalisering, förstärkarens styrka mm. Agenda forts Inlärningspsykologin i terapi-kbt +Hur ni använder inlärningspsykogin för att t.ex: Förstå och påverka era livsval Börja dammsuga Hålla liv i era relationer Uppfostra barn Inlärningspsykologin är viktig för att Den ger en förklaring till mänskligt beteende som är testbar och falsifierbar = svarar mot vetenskapliga krav Inlärningspsykologins principer ligger som grund för den viktigaste beståndsdelen (beteendeterapin) i kognitiv beteendeterapi - KBT Principerna har framgångsrikt använts i andra icke-kliniska situationer: organisationer, uppfostran etc Behaviorism & radikalbehaviorism Behaviorism: Psykologin skall syssla med beteenden som är utifrån iakttagbara, inte ägna sig åt spekulationer om vad som försiggår i psyket = Watson, tidigt 1900-tal Vi iakttar vad någon gör Så småningom räknade man även tankar och känslor som sådant man gör = radikalbehaviorism 1

2 Ingen gubbe i huvudet Mänskligt beteende förklaras inte med att vi har en hemlig gubbe i huvudet som avgör vad vi gör. Exempel på gubbe i huvudet : Självkänsla, självförtroende det undermedvetna personlighet Inlärningsteorin beskriver bara vad som händer under olika förutsättningar Därför egentligen ingen teori - den beskriver bara verkligheten Därför kan vi vara tryggare med att den gäller Exempel: tyngdkraften Pavlov Rysk forskare Nobelpriset 1904 Pavlovs hundar Klassisk betingning (respondent inlärning) Pavlov Vissa stimuli utlöser automatiskt kroppsliga reaktioner - vi är sedan födseln programmerade att reagera med t.ex. rädsla vid fara, salivering när vi ser mat etc. Genom inlärning kan i princip vad som helst kopplas ihop med en automatisk reaktion. 2

3 Klassisk betingning (respondent inlärning) Obetingat stimulus ger obetingad respons Mat Salivering OBS OBR Kopplas ihop med neutralt stimulus Klocka -som ljuder ihop med matningen ger. Betingat stimulus - ger betingad respons Klocka Salivering BS BR Närhet i tiden mellan OBS och BS viktig för BR Betingad rädsla = fobi: Kajsa åker skramlig hiss Obetingat stimulus ger obetingad respons Hot/fara ger Rädsla/ångest OBS OBR Kopplas ihop med neutralt stimulus Hiss -eftersom Kajsa blir rädd av den skramliga hissen. Hiss blir betingat stimulus för den betingade reaktionen rädsla Betingat stimulus - ger betingad respons Hiss ger Rädsla/ångest BS BR Klassisk betingning (respondent inlärning) forts. Närhet i tiden mellan det obetingade stimuluset och det som skall betingas viktigt (c:a 0,5 sekund optimalt) Konsekvens viktigt i början av inlärningen Det som skall betingas skall komma före det obetingade Inte bara fobier - detta gäller allt! Varför tycker vi om någon - eller ogillar någon annan Varför vi känner obehag inför något eller gillar något annat Hunger, törst, sexdrift, rädsla, ilska Kärleksförhållanden McDonalds Generalisering Vi tenderar att bete oss eller reagera likadant när vi är utsatta för liknande stimuli. -Älgfobikern reagerar för hästar Diskriminering Vi kan lära oss att särskilja snarlika betingade stimuli (BS) från andra stimuli genom att vissa följs av det obetingade stimuluset men andra inte = Hunden får mat när den lilla klockan ljuder men inte när den stora. Dreglar efterhand bara när den lilla klockan ljuder. = Vi lär oss skilja mellan polisbilar och andra bilar 3

4 Betingning av högre ordning Betingning i flera led Hunden hör klocka innan mat - klockan ger salivering Hunden ser en boll just innan den hör klockan - saliverar när den ser en boll Utsläckning vid klassisk betingning Om det betingade stimuluset (BS) slutar följas av det obetingade (OBS) försvagas efterhand den betingade responsen (BR) och upphör tillslut helt = ingen mat när klockan ljuder - hunden slutar dregla efterhand Spontan återhämtning (spontaneous recovery) En betingad respons (BR) som har försvagats eller försvunnit helt kan ofta återkomma spontant efter en paus för att sedan fortsätta att försvagas (om kopplingen mellan betingat (BS) och obetingat stimulus (OBS) inte förstärks igen) Habituering och sensitisering Habituering: Utsätts man kontinuerligt för ett stimulus utan att man har hög arousal (stress el liknande) vänjer sig nervsystemet efter hand Ex: fläktljud Sensitisering: Utsätts man för ett stimulus och har hög arousal, t.ex retar sig på det kan man bli känsligare. Skinner Kanske psykologins störste Ofta missförstådd och felciterad Var ateoretisk - ville inte spekulera i orsaker utan fr.a. fastställa regelmässigheter Mycket seriös forskare Enormt inflytande på inlärningsteori och modern psykoterapi 4

5 Operant inlärning Skinner Vid operant inlärning utlöses inte beteendet reflexmässigt, utan lärs in när individen interagerar med sig själv eller omvärlden. Vad beteendet har för konsekvens avgör sedan om det lärs in. Det beteendet väljs ut som individen upplever ger det bästa resultatet att få en belöning eller undvika obehag. Detta beteende tenderar individen att använda mer och mer = Beteendet förstärks. M.a.o: Det beteende som funkar lärs in! Positiv och negativ förstärkning, två sätt att öka ett beteende Positiv förstärkning: ett beteende tenderar att öka om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något -vanligtvis något individen gillar. ( positivt ) Negativ förstärkning: ett beteende tenderar att öka om konsekvensen av beteendet är att individen slipper något - vanligtvis något obehagligt ( negativt ) Exempel positiv förstärkning Lille Kalle hälsar artigt när mamma får gäster. - gästerna utbrister: vilken trevlig pojke! Kalle blir stolt. Nästa gång det kommer gäster ökar sannolikheten för att Kalle hälsar artigt. Beteendet har förstärkts Lille Kalle bråkar när mamma har gäster. Får uppmärksamhet av mamma. Nästa gång det kommer gäster är det troligare att Kalle bråkar. Beteendet har förstärkts. Exempel negativ förstärkning Kalle får höra mycket tjat om att han borde städa sitt rum. Städar=slipper tjatet. Nästa gång någon tjatar kommer det bli troligare att han städar. Beteendet är förstärkt. Kajsa har ångest för att hon är rädd att misslyckas på tentan. Läser på - slipper ångesten. Nästa gång det är tenta ökar sannolikheten för att hon pluggar. Beteendet är förstärkt Vad kan vara en förstärkare? Primära: Smärta, obehag, glädje, sorg, Sexdrift, hunger, ångest, social acceptans, kärlek etc Sekundära: Är genom inlärning kopplade till primära. Pengar, prylar, hobbies, värderingar etc 5

6 Styrkan hos förstärkare Tidsfaktorn - närhet i tid oftast viktigt - sluta röka, skaffa sig en utbildning Hur just denna individ värderar förstärkaren - sälja kylskåp till eskimåer Om individen tror att det är möjligt eller hur mycket det kostar -nobelpriset Förstärkningsscheman - se nästa bild Bestraffning Om ett beteende följs direkt av något som individen uppfattar som negativt minskar eller upphör beteendet. Det bestraffas. Bestraffning är inte förstärkning eftersom det inte tillför något beteende. Man kan alltså inte lära någon något nytt genom bestraffning, bara stoppa ett existerande beteende. Bestraffning forts. Bestraffning kan vara effektivt för att omedelbart stoppa ett beteende men har bieffekten att den som bestraffar ofta förknippas med obehaget vilket gör individen avogt inställd till bestraffaren. (genom klassisk betingning). Är bestraffaren eller det bestraffande inte i närheten återkommer ofta beteendet. Positiv & negativ bestraffning Positiv - Ett beteende följs av att individen tillförs något obehagligt: Lille Kalle pallar äpplen- får stryk av grannen. Negativ - Ett beteende följs av att individen förlorar något bra som den förväntar sig - pappa drar in Kalles veckopeng Utsläckning vid operant inlärning Om ett beteende slutar förstärkas eller förstärks för sällan minskar det och upphör efter hand I början av utsläckningen ökar ofta beteendet Skiljer sig från bestraffning genom att det sker långsammare, mer obemärkt för en tänkande individ och ofta upplevs mindre obehagligt Förstärkningsscheman Intermittenta variabla är mest beroendeframkallande = tar lång tid att utsläcka förstärkning starta bilen permanent intermittent i förhållande till kvot ibland intervall fixerat variabel fixerat variabel ackordslön spel & dobbel Sex varje lördag Sex oregelbundet 6

7 Shaping (formning) Många beteenden skapas genom att de förstärks över tid i flera led i små steg. Sker ofta genom tillfälligheter men ibland som undervisning. Ofta många komplicerade sammansatta beteenden Tillfälligheter - hur vi samspelar, subtila signaler - ex: flirtbeteende Att lära hönor spela baseball Exempel på shaping Exempel på att alla varelser har medfödda beteendeprogram, instinkter och predispositioner som påverkar hur och om vi kan lära in ett beteende. 2-stegsteorin - exempel på klassisk betingning och operant inlärning i samspel 1) Olle går över bro - känner av svindel - blir rädd Bro kopplas med Rädsla BS BR 2) Olle undviker gå över bron(tar omväg) - slipper rädsla Bro/rädsla - undviker (tar omväg) - slipper bro - följs inte av - rädsla Sr- (BS) R Sr- SR- Modellinlärning Bandura Vi lär oss genom att vi ser resultatet av andras beteende. Får de ett beteende förstärkt gör vi ofta på samma sätt. Bobo-dockan Högstatusindivider ger starkare modellering - idoler, gängledare Modellinlärning forts Har, liksom andra inlärningsfunktioner ett överlevnadsvärde Vi tar efter även sådant beteende som inte förstärks så länge som vi inte ser att det ger negativa följder Spegelneuroner - ev. hårdvaran som förklarar människans extra goda förmåga till modellinlärning (Gallese & Goldman, 1998) Inlärningspsykologin i kliniskt arbete = KBT Inlärningspsykologin i kombination med kunskap om hur människan tar in och bearbetar informatio (kognitioner) ger goda behandlingsresultat KBT har starkast stöd som mest framgångsrik terapeutisk behandling för bl.a. -Alla ångestsyndrom, depression, missbruk, Vissa personlighetsstörningar, kronisk smärta, tinnitus och som komplement till medicinsk behandling av bl.a. psykossjukdomar, bipolär störning. 7

8 I KBT gör man alltid en beteendeanalys En beteendeanalys vill förklara orsakerna till beteendet. Detta kan i bästa fall leda till att man kan förändra beteenden till det bättre För att förklara och förändra beteenden använder man sig av de principer som framforskats inom inlärningspsykologin: S -R -K Enkelt exempel på beteendeanalys S R K Situation/Stimuli Respons/Reaktion Konsekvens (start) (beteende) (förstärkare) Mamma tjatar Kalle städar Mammas tjat på Kalle att upphör han skall städa Klassisk betingning Operant inlärning Modellinlärning S R K- något obehagligt tas bort= negativ först. Ex: specifik fobi, t.ex. ormfobi 1: Orm kopplas av olika anledningar ihop med obehag = klassisk betingning 2 Klienten börjar undvika ormar = ger tillfällig ångestlindring = negativ förstärkning 3 Rädslan ökar eftersom klienten aldrig utsätter sig för orm så länge att han upptäcker att han klarar av det - undvikandet ökar ännu mer 4 Behandling: Exponering - tar bort den betingade rädslan och den negativa förstärkningen som undvikandet ger. Ex social fobi Klienten känner obehag inför vissa sociala situationer. Rädsla för att vara granskad av andra Upplever ofta att den egna orosreaktionen är pinsam situationen blir betingad med obehag Undvikande börjar, eller man tillägnar sig säkerhetsbeteenden Undvikandet ger tillfällig ångestreduktion = negativ förstärkning och minskar möjligheten att tillägna sig sociala färdigheter Säkerhetsbeteenden minskar tron på att man klarar av situationen och skapar Katz KBT-konsult ofta ABfler problem Social fobi: Behandling Inlärningspsykologin finns överallt. Exponering för situationer man undviker - Minskar den betingade rädslan och den negativa förstärkningen som undvikandet ger Borttagande av säkerhetsbeteenden - ökar tilltron till att man klarar situationen och acceptans för den egna oron. Träning i färdigheter - minskar risken för tråkiga erfarenheter vilket minskar risken för undvikande och/eller ny betingad oro. 8

9 Inlärningspsykologin i livet Diskussion: följande exempel Varför pluggar ni till podiatriker? - varför valde jag att bli psykolog? Vad kan man tänka på i sin kärleksrelation? Hur får jag saker gjorda/varför får jag inte saker gjorda? Barnuppfostran Samhället i stort Att pröva nya beteenden är effektivt för att ändra tankar 9

Introduktion till inlärningspsykologi. Mål enligt er kursplan. Syfte. Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT dan.katz@katzkbt.

Introduktion till inlärningspsykologi. Mål enligt er kursplan. Syfte. Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT dan.katz@katzkbt. Introduktion till inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT dan.katz@katzkbt.se Mål enligt er kursplan kunna reflektera över sitt eget beteende, utifrån psykologiska

Läs mer

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15 INLÄRNINGSPSYKOLOGI Tandhygienistprogrammet ht 15 Johanna Enö Persson Doktorand, leg psykolog Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi E-post: johanna.eno.persson@ki.se

Läs mer

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster? Mål för föreläsningen Inlärning grunden för förändring Ge en introduktion till inlärningspsykologi Lära ut grundläggande inlärningsprinciper Inlärningsteori i vardagen prova att tillämpa inlärningstänk

Läs mer

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians

Läs mer

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna

Läs mer

Inlärning Psykologprogrammet, KI

Inlärning Psykologprogrammet, KI Inlärning Psykologprogrammet, KI Erik Hedman Leg. Psykolog, med. dr. Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet kire.hedman@ki.se 5 september 2012 Agenda Förmiddag Vad är inlärning

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Erik Hedman & Brjánn Ljótsson Leg. Psykologer, Internetpsykiatrienheten & Ångestmottagningen, Psykiatri Sydväst Doktorander, Karolinska Institutet Erik.hedman.2@ki.se

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell! Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA Beteendeanalys - introduktion Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå

Läs mer

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan)

INLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan) INLÄRNING Ivan Pavlov, nobelpristagare, psykolog, forskare. I början av 1900 talet gjorde Pavlov ett psykologiskt test som nog många känner igen som "Pavlovs hundar" Han mätte mängden saliv på hundar när

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari Joakim, 37, jobbar på kontor. Han är ambitiös och gör saker klara i tid. Joakim lever ensam och gjort det flera år. Han trivs med tillvaron då han bara behöver ta hänsyn till sig själv. Han brukar säga:

Läs mer

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Antecedent - A i beteendets A-B-C Antecedent - A i beteendets A-B-C Av Eva Bertilsson publicerad i Canis 2013 Beteende är makalöst spännande! Och ju mer man lär sig om hur beteende funkar, desto intressantare blir det. Men för att kunna

Läs mer

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar Institutionen för psykologi Kurs 19 VT-16 Timo Hursti Disposition Inlärning begrepp och mekanismer Beteendeanalys, Funktionell analys Inlärningsbaserad

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av

Läs mer

När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande.

När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande. När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande. Av Olle Wadström Augusti 2012 Sedan jag lanserade min bok Sluta älta och grubbla lättare gjort med KBT 2007, har jag märkt att beteendeanalysen,

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990)

Läs mer

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer

Läs mer

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen

Läs mer

Varför gör de inte som jag säger?

Varför gör de inte som jag säger? Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla Av S.G. Friedman, Ph.D. Publicerad i Good Bird Magazine 2007 Då vi talar om beteendeanalys fokuserar vi oftast på våra elevers frivilliga,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

KBT vid inkontinens. Liv Svirsky. Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare.

KBT vid inkontinens. Liv Svirsky. Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare. + KBT vid inkontinens Liv Svirsky Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare + Agenda Det här är KBT Grunderna i inlärningspsykologin KBT vid inkontinens + Det här

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Psykologiska Inriktningar. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologiska Inriktningar Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Teorier som kommer att tas upp: 1. Psykodynamisk teori, Freud 2. Behaviorism, Watson, Skinner

Läs mer

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika

Läs mer

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011) Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla

Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING Hur förstår vi och förändrar beteenden? Cecilia Fyring & Sara Isling Vad är KBT? Inlärning Egenskaper eller beteenden? Överskott/underskott Beteende i sitt sammanhang Några ord om diagnoser AGENDA Vad

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer? Agenda Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling Rikskonferens audionom- och pedagogdagarna 2017 Thomas Haak & Lisa Nordin Leg. psykologer Hörsel-

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

"Från inlärningsteori till hundträning", Hundens evolution, genetik och beteende; SU HT-18; föreläsare: Kenth Svartberg

Från inlärningsteori till hundträning, Hundens evolution, genetik och beteende; SU HT-18; föreläsare: Kenth Svartberg Inlärning och hundträning hur hänger det ihop? Inlärning målet, träning medlet Bra hundträning utnyttjar hundens inlärningsförmågor på ett effektivt sätt Hundträning har även en etisk måttstock bra hundträning

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Beteendeanalys en praktisk vägledning 1 Beteendeanalys en praktisk vägledning Detta är en kort praktisk vägledning till hur du kan göra en beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM- eller ICD-diagnos skriver du den överst. Testresultat

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Psykodynamiskt Medfödd drift Ackumuleras måste få utlopp Behavioristiskt Inlärning Belöning och bestraffning Modellinlärning Kognitivt Medvetna mentala processer Tankar tolkning Emotioner Personlighet

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Kognitiv. -hur man gör och varför Beteendeterapi. Josefine Lilja Leg. psykolog, leg psykoterapeut-kbt Specialist klinisk psykologi, PhD student

Kognitiv. -hur man gör och varför Beteendeterapi. Josefine Lilja Leg. psykolog, leg psykoterapeut-kbt Specialist klinisk psykologi, PhD student Kognitiv -hur man gör och varför Beteendeterapi Josefine Lilja Leg. psykolog, leg psykoterapeut-kbt Specialist klinisk psykologi, PhD student Föreläsning Varför KBT? o Vetenskapsteori o Kognitiv teori

Läs mer

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll Den emotionella komponenten smartutbildning.se 1 Aggression Ett avsiktligt beteende med syfte att tillföra skada till någon person eller något föremål Olika

Läs mer

2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys

2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys 2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys»...jag märkte att detta tankesätt började genomsyra mitt dagliga liv. Till exempel slutade jag att skrika åt mina barn, därför att jag upptäckte

Läs mer

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse

Läs mer

Hantering av rädsla med katten som exempel

Hantering av rädsla med katten som exempel Hantering av rädsla med katten som exempel Detta är översikten från en 90-minuters föreläsning om hur man bäst förebygger och minskar rädsla hos katt. Men sluta inte läsa här resonemangen går att tillämpa

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Prestationspsykologi en lärandeprocess

Prestationspsykologi en lärandeprocess Prestationspsykologi en lärandeprocess John Jouper, PhD, Idrott 2016-10-17 1 Vad förväntar ni er förstå efter föreläsningen? Dra er tillminnes en idrottshändelse när det inte fungerar: Lärprocessen: Vad

Läs mer

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin Benjamin Lassebro, leg psykolog Psykologpartners, Pedagogik & Utveckling Benjamin.lassebro@psykologpartners.se www.psykologpartners.se Utmaningar inom socialpsykiatriska

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER Hitta matlusten En föräldragrupp om att äta för lite, äta för ensidigt, äta för mycket Tillfälle 2: Beteende i matsituationen Dagens agenda 1. Frågor från förra gången 2. Vilka mål har ni valt? 3. Vilka

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Om inlärningspsykologi

Om inlärningspsykologi Aggressivitet och trots hos små barn Om inlärningspsykologi Operant psykologi Den inlärningsteoretiska grunden för åtgärdsprogram med vetenskapligt påvisad positiv effekt på aggressivt/trotsigt beteende

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell

Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning

Läs mer

Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning.

Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning. Kapitel 3 Beskriv kortfattat principerna för operant betingning och klassisk betingning. - Operant betingning (instrumentell betingning): Situation >beteende >konsekvens - beteenden får en viss konsekvens

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik Beteendemedicinsk tillämpning Exempel från sjukgymnastik Maria Sandborgh leg sjukgymnast lektor Mälardalens högskola Kliniska studier Grundutbildning Bakgrund Magister/Masterutbildning Kliniska kurser

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Varför blir det som det blir? Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center leg. psykolog

Varför blir det som det blir? Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center leg. psykolog Varför blir det som det blir? Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center leg. psykolog Agenda Syfte med föreläsningen Fallexempel Metoder för att förstå och förändra vardagen 1. Karta av en dag 2. Prioritera

Läs mer

En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder

En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder BELÖNINGS- OCH RESPONSTANKEN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder BELÖNINGS- OCH RESPONSTANKEN Du måste TÄNKA på vad du gör när hunden gör! - bli medveten om vad du egentligen belönar och ger

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende Växjö den 11/12 Viktor Månsson Leg. psykolog Doktorand Centrum för psykiatriforskning Karolinska Institutet In gambling the many must lose in order that the

Läs mer

ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI

ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI ÅNGSÄTERS GÅRD & HUNDERI Välkomna på kurs Kursplan valpkurs 1. Teorikväll 2 Belöning, avslapp, kontakt, 3 Stå/sitt/ligg beteendeträning 4 Stadga - att hålla position 5 Targetträning 6 Bakdelskontroll/Plattform

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING

INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING Version 2013-08-22 DB/AR INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING Beteendeanalysen/fallkonceptualiseringen är en kartläggning inför en behandling genomförd under utbildningen och utgör tillsammans

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Motivation till förändring

Motivation till förändring Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att

Läs mer