Introduktion till inlärningspsykologi. Mål enligt er kursplan. Syfte. Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT
|
|
- Ola Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktion till inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT Mål enligt er kursplan kunna reflektera över sitt eget beteende, utifrån psykologiska modeller, och också kunna använda denna kunskap för att uppnå ökad självkännedom (S3, M3). kunna beskriva problembeteenden hos andra individer på ett konstruktivt, icke dömande, sätt (S3, M3). Syfte 1) Ge er ett smakprov på modern psykologisk teori - inlärningspsykologiska mekanismer - och hur de påverkar att era patienter följer behandlingen, sköter sina liv, kan styras rätt eller fel av er välvilja etc. 2) Ni påverkas av dessa mekanismer också! 1
2 På tre lektionstimmar får ni svar på detta: Kritisk syn på psykologiska teorier Varför känner jag som jag känner? Vad påverkar att jag gör något? Varför gör jag inte något? Varför gör jag något som inte är bra för mig i längden? Människans unika (?) förmåga att föreställa sig något som inte finns, något som kanske händer eller som har hänt - förklarar delvis abstrakt tänkande, planering, oroande Med andra ord: This is the story of your life! Varför valde jag/valde bort läkarlinjen? Varför tycker jag om/tycker illa om någon? Varför spelar jag dataspel när jag borde tentaläsa? Varför går en del för ofta till läkaren? Varför går en del för sällan? Varför kan jag inte lämna en dålig relation? Varför kan vi oroa oss? Många psykologiska teorier och begrepp har ringa förklaringsvärde och är ibland rent trams Bygger på personliga spekulationer av någon auktoritet utan förankring i grundforskning Ofta icke-falsifierbara modeller som bygger på osynliga konstruktioner - s.k. Mentalismer Exempel: Kategorimisstag byggda på dessa mentalismer Kategorimisstag byggda på diagnoser 2
3 Exempel 1 Psykiatrisk diagnos: Depression = Diagnosen Depression Orsaken till att jag har S-tankar och minskad energi etc beror på att jag har depression - Ger orsakar Exempel 2 Självförtroende 3
4 = gott självförtroende Orsaken till att jag håller tal, ser säker ut etc är att jag har ett gott självförtroende Ger orsakar Mentalismer är kategorimisstag Naming is not explaining! Reflektera över psykiatriska diagnoser! - Hans oroande beror på att han har GAD (generaliserat ångestsyndrom) - Nu vet jag varför jag har svårt att lita på folk! Jag saknar tillit! Exempel på diskutabla eller ibland dokumenterat farliga teorier/behandlingar Suggestiv framkallning av bortträngda minnen Debriefing direkt efter trauma programmera bort negativa tankar och känslor, ersätta med positiva 4
5 Inlärningspsykologin är viktig för att Den ger en förklaring till mänskligt beteende som är testbar och falsifierbar = svarar mot vetenskapliga krav Inlärningspsykologins principer ligger som grund för den kanske viktigaste beståndsdelen (beteendeterapin) i kognitiv beteendeterapi - KBT den psykologiska behandlingsmetod som har tydligt starkast vetenskaplig evidens. Principerna har även framgångsrikt använts i andra icke-kliniska situationer: organisationer, uppfostran etc Tre inlärningsprocesser 2 Regelmässigheter rörande beteende Klassisk betingning/respondent inlärning = automatiska reaktioner Operant Inlärning = Konsekvensstyrd inlärning En lovande språk/kognitionsteori Relationsinramning =Via språket skapar vi oss föreställningar även om sådant vi inte erfarit - och agerar efter dessa föreställningar Regelmässigheter beskriver bara vad som händer under olika förutsättningar Därför egentligen ingen teori - de beskriver bara verkligheten Därför kan vi vara tryggare med att de gäller Exempel: tyngdkraften 5
6 Fråga 1: Varför känner vi som vi känner? Vissa känslor är kräver ingen inlärning utan triggas automatiskt i vissa situationer: EXEMPEL: -Rädsla vid hot - fara för liv, social utstötthet vissa stimuli (rovdjur, orm, höjd, spindel) -Hunger vid brist på mat -Sexuell upphetsning/sexuellt intresse - Glädje av social acceptans, att tillföras något lustfyllt Känslor för andra saker är inlärda Rysk forskare Pavlov Nobelpriset 1904 Pavlovs hundar 6
7 Klassisk betingning (respondent inlärning) Pavlov Vissa stimuli utlöser automatiskt kroppsliga reaktioner - vi är sedan födseln programmerade att reagera med t.ex. rädsla vid fara, salivering när vi ser mat, glädje vid leenden etc. Genom inlärning kan i princip vad som helst kopplas ihop med en automatisk reaktion. Klassisk betingning (respondent inlärning) Obetingat stimulus ger obetingad respons Mat Salivering OBS OBR Kopplas ihop med neutralt stimulus Klocka -som ljuder ihop med matningen ger. Betingat stimulus - ger betingad respons Klocka Salivering BS BR Närhet i tiden mellan OBS och BS viktig för BR 7
8 Betingad rädsla = fobi: Kajsa får sjukhusfobi Obetingat stimulus ger obetingad respons Hot/fara ger Rädsla/ångest OBS OBR Kopplas ihop med neutralt stimulus Sjukhus - eftersom Kajsa upplever obehag vid förlossning på sjukhus. Sjukhus blir betingat stimulus för den betingade reaktionen rädsla Betingat stimulus - ger betingad respons Sjukhus ger Rädsla/ångest BS BR Klassisk betingning (respondent inlärning) forts. Närhet i tiden mellan det obetingade stimuluset och det som skall betingas viktigt (c:a 0,5 sekund optimalt) Konsekvens viktigt i början av inlärningen Det som skall betingas skall komma före det obetingade Vi är genetiskt predisponerade att lättare betingas av vissa stimuli - insekter, höjder, dofter mm Vi generaliserar - ett stimulus som liknar det vi betingats av ger lätt samma reaktion: slang/orm Inte bara fobier - detta gäller allt! Varför tycker vi om någon - eller ogillar någon annan Varför vi känner obehag inför något eller gillar något annat Hunger, törst, sexdrift, rädsla, ilska Kärleksförhållanden 8
9 Inlärningspsykologin finns överallt. Så förklara nu Varför tycker jag /tycker jag inte om - min chef - min partner Nästa fråga: Varför gör vi / gör vi inte saker? 9
10 Operant inlärning Skinner Kanske psykologins störste Var ateoretisk - ville inte spekulera i orsaker utan fr.a. fastställa regelmässigheter Mycket seriös forskare Enormt inflytande på inlärningsteori och modern psykoterapi Operant inlärning =Konsekvensstyrd inlärning Vid operant inlärning utlöses inte beteendet reflexmässigt, utan lärs in när individen interagerar med sig själv eller omvärlden. Vad beteendet har för konsekvens avgör sedan om det lärs in. Det beteendet väljs ut som individen upplever ger det bästa resultatet att få en belöning eller undvika obehag. Detta beteende tenderar individen att använda mer och mer = Beteendet förstärks. M.a.o: Det beteende som funkar lärs in! 10
11 Positiv och negativ förstärkning, två sätt att öka ett beteende Positiv förstärkning: ett beteende tenderar att öka om konsekvensen av beteendet är att individen tillförs något Negativ förstärkning: ett beteende tenderar att öka om konsekvensen av beteendet är att individen slipper något Exempel positiv förstärkning Lille Kalle hälsar artigt när mamma får gäster. - gästerna utbrister: vilken trevlig pojke! Kalle blir stolt. Dessutom får han godis av tant Agda. Nästa gång det kommer gäster ökar sannolikheten för att Kalle hälsar artigt. Beteendet har förstärkts Exempel negativ förstärkning Kalle får höra mycket tjat om att han borde städa sitt rum. Städar=slipper tjatet. Nästa gång någon tjatar kommer det bli troligare att han städar. Beteendet är förstärkt. 11
12 Styrkan hos förstärkare Styrkan av en förstärkare påverkas av flera faktorer, viktigast är kanske: Tidsfaktorn - närhet i tid oftast viktigt - sluta röka, skaffa sig en utbildning Andra faktorer: - Om man värderar förstärkaren, t.ex sälja kylskåp till eskimåer - Etablerande omständighet: om man är hungrig, trött, arg etc Paradoxen: Ett redan etablerat beteende som bara förstärks oregelbundet, då och då håller på mycket längre - s.k. intermittent variabel förstärkning permanent Slå på ljuset förstärkning (ibland) intermittent fixerat variabel Sex varje lördag Sex oregelbundet Bestraffning ( försvagning ) Om ett beteende följs direkt av något som individen uppfattar som negativt minskar eller upphör beteendet. Det bestraffas. Bestraffning är inte förstärkning eftersom det inte tillför något beteende. Man kan alltså inte lära någon något nytt genom bestraffning, bara stoppa ett existerande beteende. 12
13 Bestraffning forts. Bestraffning kan vara effektivt för att omedelbart stoppa ett beteende men har bieffekten att den som bestraffar ofta förknippas med obehaget vilket gör individen avogt inställd till bestraffaren. (genom klassisk betingning). Är bestraffaren eller det bestraffande inte i närheten återkommer ofta beteendet. Utsläckning vid operant inlärning Om ett beteende slutar förstärkas eller förstärks för sällan minskar det och upphör efter hand I början av utsläckningen ökar ofta beteendet s.k. utsläckningskrevad (Tänk såpastjärna ;-) ) Skiljer sig från bestraffning genom att det sker långsammare, mer obemärkt för en tänkande individ och ofta upplevs mindre obehagligt 2-stegsteorin - exempel på klassisk betingning och operant inlärning i samspel 1) Olle går över bro - känner av svindel - blir rädd Bro kopplas med Rädsla BS BR 2) Olle undviker gå över bron(tar omväg) - slipper rädsla Bro/rädsla - undviker (tar omväg) - slipper bro - följs inte av - rädsla Sr- (BS) R Sr- SR- 13
14 2-stegsteorin hos doktorn 1) Olle kopplar ihop läkare med sjukdom Läkare/sjukdom kopplas med Rädsla BS BR 2) Olle undviker gå till doktorn- slipper rädsla Läkare- undviker - slipper läkare - följs inte av - rädsla Sr- (BS) R Sr- SR- Modellinlärning - konsekvensstyrd inlärning via andra Vi lär oss genom att vi ser resultatet av andras beteende. Får de ett beteende förstärkt gör vi ofta på samma sätt. Högstatusindivider ger starkare modellering - idoler, gängledare Spegelneuroner - ev. hårdvaran som förklarar människans extra goda förmåga till modellinlärning (Gallese & Goldman, 1998) Så varför gör vi på ett visst sätt? För att det fungerar - tycker vi. Vi får något vi vill ha eller slipper något vi inte vill ha För att det fungerat tidigare och funkar ibland För att andra gör det 14
15 Och varför gör vi inte något? Kan inte Vill inte Vågar inte Vet inte Kommer inte åt t.ex annat beteende i vägen Så svara på detta nu: Varför blev ni läkare? Varför blev inte jag läkare utan psykolog? Om ni är chef över någon, vad är konsekvenserna av att: - ni skäller på honom/henne när hon gör fel? - Ignorerar när han/hon gör rätt? - Berömmer då och då när han/hon gör rätt? Något fattas vi tänker ju Hur vi tänker kring något påverkar naturligtvis hur vi reagerar emotionellt eller hur vi beter oss Att vi tänker vet vi men hur det går till finns fortfarande mycket kvar att forska om Relational Frame Theory relationsinramningteori en språkteori som bygger på inlärningspsykologin 15
16 RFT - Relational frame theory: Relationsinramning transformation av funktion Förklarar hur vi genom språket kan bete oss inför sådant vi aldrig upplevt - förklarar utveckling av kognition och nya till synes ej förstärkta beteenden Utvecklas genom att vi genom vad som fungerar lär oss språkliga relationer: Samma som, i motsats till, före-efter, om-så, här-där större än, Bättre än etc RFT har fördelen att teorin är testbar i kontrollerade experiment Djur klarar icke godtyckliga relationer - sådana som beskriver faktiska fysiska egenskaper A > A > A 16
17 Människor är bra på att relatera - även godtyckligt, tack vare språket Hur är en A1 rel. B1 Banan olik krig? Känguru bättre än stol? Förman orsak till ljus? Fotboll far till blomma? Dator partner till barn? Språket möjliggör transformering av stimulusfunktioner Om =Ångest, lycka är en Hund Rel: så som en en, mindre än en Maffe Ger: Om Maffe får jag ångest, lycka, ännu mer ångest, ännu mer lycka. Trots att jag aldrig träffat en Maffe! Exempel på kombinatoriskt inbegripande Detta kan inte djur, människor lär sig under tidig barndom A1-B1 & B1 - C1 A1-C1 & C1 - A1 (om Dan är större än Bo & Bo är större än Ulf Ger att Dan är större än Ulf, Ulf mindre än Dan A1 B1 C1 17
18 Transformering av funktioner och många godtyckliga eller ickegodtyckliga relationer motsats fin fet samma motsats samma samma Skön motsats samma motsats Vacker ful egenskap = Jag är Baksidan av godtyckligt relaterande: Relaterande som inte bygger på direkta erfarenheter har visat sig svårare att få folk att ändra på än de som är egenupplevda Ett hus är större än en sko VS Smal är bättre än tjock För att lära in nytt Prioritera därför upplevelsebaserad inlärning! 18
19 Så nu vet ni En bra förklaring till varför vi kan: - klyva atomen - Oroa oss för framtiden - Skriva poesi A - B - C Enkelt exempel på funktionell analys A B C Antecedent Beteende Konsekvens (Innan beteendet) Oroar sig för värk i tå Frågar doktorn Doktorn lugnar, Cancer? Oron minskar Patienten får kortsiktig ångestlindring = beteendet förstärkt Nästa gång han får en krämpa besöker han doktorn igen, igen & igen. En hälsoångestpatient (hypokondriker) är i vardande! A - B - C A B C Antecedent Beteende Konsekvens (Innan beteendet) Ser sår som inte läker Tittar bort Mindre oro Oro - cancer? Patienten får kortsiktig ångestlindring = beteendet förstärkt På lång sikt: ev obehandlad cancer 19
20 A - B - C Patient har sömnproblem. Vrider och vänder sig i sängen. Säng och att försöka somna blir klassiskt betingat med oro. Går till doktorn - får Imovane att ta vid behov A B C Svårt att sova Tar tablett somnar Kort sikt: Får sova men: 1) Lär sig att det funkar mot oron att ta tablett = negativ förstärkning 2) Tablett blir klassiskt betingad med sömn 3) Eftersom man medicineras kan sömnbrist upplevas som överdrivet farligt. 4) Man lär sig inte god sömnhygien Så vad har vi lärt oss Akta er för kategorimisstag och mentalistiska förklaringar Hur vi reagerar lärs in genom klassisk betingning Beteendens konsekvens styr om de ökar eller minskar Det är troligt att vårt tänkande styrs av samma principer Människor har en unik (?) förmåga att föreställa sig sådant som inte finns i den omedelbara närheten Upplevelsebaserad inlärning är att föredra Referenser/läsning APA (1995). Mini-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV. Danderyd: Pilgrim Press Evidence based clinical practice guideline. (2001) Treatment choice in psychological therapies and counselling. London: Department of Health. Hayes, S.C., Barnes-Holmes, D. & Roche, B. (2001). Relational Frame Theory. Kluwer Academic/Plenum, New York Lieberman, D.A.(2000). Learning. Wadsworth, Belmont. Ramnerö, J. & Törneke, N. (2006). Beteendets ABC. Studentlitteratur, Stockholm Roth, A. & Fonagy, P. (1996). What works for whom? New York: The Guilford Press. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2004). Behandling av depressionssjukdomar. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2005). Behandling av ångestsyndrom. Sundel, M., & Sundel, S. (1999). Behavior Change in the Human Services. Thousand Oaks: Sage Wessley S, et al. A systematic review of brief psychological interventions (\ debriefing\ ) for trauma-related symptoms and the prevention of post-traumatic stress disorder (Cochrane review). In The Cochrane Library, Issue 1, Oxford. Wood, J. V., Perunovic, W. Q. E., & Lee, J. (2009). Positive thinking: Power for some, peril for others. Psychological Science, 20,
Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för
Mål Grundläggande inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog dan.katz@katzkbt.se Kunskap om: Varför inlärningspsykologin är så oerhört viktig Grunderna i inlärningspsykologi Hur man använder inlärningpsykologin
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merInlärning Psykologprogrammet, termin 1
Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Erik Hedman & Brjánn Ljótsson Leg. Psykologer, Internetpsykiatrienheten & Ångestmottagningen, Psykiatri Sydväst Doktorander, Karolinska Institutet Erik.hedman.2@ki.se
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merInlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001
Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merKrångel och problem när barn ska äta
Krångel och problem när barn ska äta Birgitta Spjut leg. psykolog/doktorand Hur kan vi förstå avvikande beteende Skillnader i hjärnans sätt att bearbeta social information (Social reward theory; Dawson
Läs merINLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15
INLÄRNINGSPSYKOLOGI Tandhygienistprogrammet ht 15 Johanna Enö Persson Doktorand, leg psykolog Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi E-post: johanna.eno.persson@ki.se
Läs merPeter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI
Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians
Läs merPSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Injektionsfobiskalan för barn: Normdata och psykometriska egenskaper Tove Wahlund Handledare: Lars-Göran Öst PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 HP, 2008 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN INJEKTIONSFOBISKALAN
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merAtt hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki
Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merAtt förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering
Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa
Läs merGe upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.
Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman
Läs merSamtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merNEGATIVA TANKAR. Privatpraktiserande Leg Psykolog. Doktorand, Swansea University. Andreas Larsson
NEGATIVA TANKAR Andreas Larsson Privatpraktiserande Leg Psykolog Doktorand, Swansea University Negativa tankar 80-99% har negativa tankar 80% försöker trycka bort, distrahera eller på andra sätt Suppress
Läs merNågra tankar om mentalisering i bedömningssamtal
ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merMELISSA DELIR. Vilsen längtan hem
MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merOM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Läs merJag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar
finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då
Läs merBeteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender
Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Läs merFortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA
Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merINTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska
Läs merIntroduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merSjälvkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter
SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merPsykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp
1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merMål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?
Mål för föreläsningen Inlärning grunden för förändring Ge en introduktion till inlärningspsykologi Lära ut grundläggande inlärningsprinciper Inlärningsteori i vardagen prova att tillämpa inlärningstänk
Läs merDet handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.
1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till
Läs merkbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression
1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt
Läs merSociala berättelser 1
Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.
Läs merS B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merValpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3
Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram
Läs merTillämpning/färdigheter att hantera mångsökare
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG
Läs merVad innebär en uppskjutandeproblematik?
Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man
Läs merOperant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com
Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna
Läs merToleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket
Toleransfönstret Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket en individ har kontroll över sina känslor, impulser och beteenden. Affektteorin och affektsmitta som förklarades i den
Läs merBeteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA
Beteendeanalys - introduktion Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå
Läs merLeda förändring stavas psykologi
Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar
Läs merRapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015
2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen
Läs merHantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs merInlärning Psykologprogrammet, KI
Inlärning Psykologprogrammet, KI Erik Hedman Leg. Psykolog, med. dr. Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet kire.hedman@ki.se 5 september 2012 Agenda Förmiddag Vad är inlärning
Läs merEtt sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer
Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merProblemskapande beteende
Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För
Läs merPsykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs mer2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak
- Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merAlla behöver tårta! Belöningsträningens lager
Alla behöver tårta! Belöningsträningens lager Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2012 Vi säger gärna att vi sysslar med belöningsbaserad träning träning där vi ser till att
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merEffektiv hypnos i vården Nils Norrsell
Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merHur kan man lyssna på den komplexa patienten?
Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?
Läs merMental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal
Mental utveckling - Träning - Utbildning - Samtal - Beteendexperiment Grundtekniker -Visualisering -Många syften -Mycket forskning (olika resultat) -Två typer av problem, skärpa och kontroll -Träna först
Läs merPlugga och må bra. Samtidigt.
Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:
Läs merGenetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Läs merBarns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande
2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,
Läs merDe flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom
1 av 7 2009 09 17 21:02 De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom Catarina Campbell Sokraten 3/2000 Adrian Wells, psykolog och forskare
Läs merOktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merAtt leva med prostatacancer
Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merLära om diabetes eller lära för livet
Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:
Läs mermodiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering
UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merVarför är jag domare. Roller och förväntningar
Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför
Läs mer2009-10-13. EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Anna Schuber och Emil Holmer. Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi
EN MENTALISERINGSBASERAD PRESENTATION med Schuber och Holmer Ett barn kan bara uppleva känslor när det finns en person närvarande som accepterar barnet för dess känslor, förstår det och följer det. - Miller
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merLev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning
Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning Maria Fogelkvist, leg psykolog och doktorand, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro Sanna Aila Gustafsson, socionom och forskare,
Läs merModern krishantering:
Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva
Läs merPernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas
Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merVälkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk
Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs merNordic Human Factors Guideline NHFG
Nordic Human Factors Guideline NHFG Förklaringsmodell för trafikantbeteende Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1 Varför en ny förklaringsmodell? Trafikolyckor är ett stort problem
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merKARTLÄGGNING AV SVENSKA ISHOCKEYDOMARES ARBETSMILJÖ DEN 1 JULI 2015 NIKLAS.BOSTROM
DEN 1 JULI 2015 Ishockey är det roligaste som finns, jag älskar att ta ansvar och en ledande roll. Däremot är spelarnas beteende och framförallt föräldrars och ledares beteende under all kritik idag. KARTLÄGGNING
Läs merDrogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!
Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs mer