KBT-baserat skolnärvaroarbete

Transkript

1 KBT-baserat skolnärvaroarbete Helsingfors 10 oktober 2013 Maria Schillaci & Viktoria Konstenius Leg. psykologer

2 Relaterade kunskapsområden Beteende och inlärning Relationer och kommunikation Motivation och förändring

3 Skolfrånvaro en beteendeproblematik Ett systematiskt arbetssätt, med ett systemiskt KBT-perspektiv Skola-barn Skola-föräldrar Föräldrarbarn

4 Betydelsen av systematik Systematik: sammanhängande, genomtänkt ordning Kvalitetssäkring och likvärdighet Lita på dig själv, men var sunt skeptisk mot din magkänsla Lägg din kraft på det som forskningen har visat fungerar Handlingsplan och rutiner ger trygghet och kontinuitet Kartläggning Planering Åtgärd Utvärdering

5 Systematiskt processarbete Kartläggning Utvärdering Förståelse Åtgärd Planering

6 Hela spektrat av skolfrånvaro Strövis frånvaro, med eller utan tydligt mönster finns ej på skolan Frånvaro vissa lektioner/moment, korridorvandrare fortfarande på skolan Regelbundet sen ankomst Närvaro under stark oro/ångest Vägran att gå till skolan helt och hållet, hemmasitteri

7 Detta vill vi förmedla Likvärdighetsfråga demokratisk aspekt Relationernas betydelse Internationella likheter - kulturella skillnader Kunskap om KBT gör skillnad Förebygg! Åtgärda!

8 GRÄNS- SÄTTNING ATT FÖREBYGGA PROBLEMBETEENDEN ATT UPPMUNTRA OCH FÖRSTÄRKA POSITIVT BETEENDE

9 Varför är det så viktigt att fånga upp dessa elever? Hjälpa barn/ungdomar i en svår situation. Förebygga psykopatologi. Förebygga social problematik som kommer av bristande skolgång, normbrytande beteende och utvecklandet av en alternativ karriär. Att arbeta med ökad skolnärvaro är ett framtidsbygge både för individen och för samhället!

10 Konsekvenser av skolfrånvaro Kunskapsmässiga? Psykologiska? Sociala? Ekonomiska? Samhälle Skola Familj Individ

11 Varför gör de så här? Alla beteenden har en funktion, en inneboende logik, med en inlärningshistorik de funkar! Undviker skolrelaterade stimuli som väcker oro och nedstämdhet? Flyr från jobbiga sociala och kravfyllda prestationssituationer (ex prov)? Söker uppmärksamhet? Hittar belöningar utanför skolan?

12 Men långsiktigt då? De konsekvenser som har starkast makt över vårt beteende - sker i nutid / närtid - medför något önskvärt - har ett säkert utfall livet är för kort för långsiktiga konsekvenser?

13 Varför KBT? Minns att de allra flesta inte har någon diagnos - MEN alla beter sig och alla har tankar och känslor som samverkar med dessa beteenden. Förändrade beteenden är det som leder till en faktisk skillnad i elevens situation, och KBT medför ett strukturerat och systematiskt förändringsarbete. Förändrade beteenden och situationer gör det möjligt att också känna och tänka på nya sätt, genom nya erfarenheter. KBT-fältet innehåller mycket kunskap om beteendens funktion, hur vi människor etablerar beteende- och reaktionsmönster och hur detta går att förändra. men det är INTE tanken att skolan ska bedriva terapi

14 Kognitivt BeteendeTänk Tanke. Känsla Handling

15 Grundläggande förhållningssätt i KBT Vetenskaplighet Aktivitet Nuet Behandlingsmetoder bygger på forskning Klienten är aktiv och ansvarar för sin förändring. Sessionen stannar inte i rummet, hemuppgifter ges och följs upp Klientens problem är påverkbara och påverkas av kontextuella faktorer i nuet. Historiska händelser har avgörande roll för nuet, men dessa händelser är inte tillgängliga för behandling i nu-situationen

16 Huvudaspekter i KBT-perspektivet Självkontroll Klienten själv, med hjälp av terapeut, har ansvar för sin egen behandling. Detta stärker självkänslan och kompetensen att hantera problematiken, vilket ökar chansen att förändringen blir bestående Inlärningsfokus De flesta problem utvecklas, vidmakthålls och förändras genom inlärning

17 Olika inlärningsvägar Modellinlärning/observationsinlärning: Vi ser någon utföra en handling och imiterar dem. Ex gympapass Instruktioner Vi läser eller får en vägledning om hur något fungerar. Ex ny mobil Egen direkt upplevelse. Att pröva sig fram i tankar, känslor och handlingar (trial and error) Vi är med om något nytt eller agerar så att vi på egen hand upptäcker hur något känns, fungerar eller skall göras. Ex körkort, rida osv

18 Fokusera på att förstärka det önskvärda! Det har aldrig påvisats en positiv effekt av skäll, inte heller av tillrättavisningar av barn eller människor med särskilda behov Men däremot följande effekter: Bristande entusiasm Mindre uthållighet Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla Somatiska problem Motstånd, sämre samarbete Berätta därför vad barnet ska göra och tala om när det blir rätt!

19

20 Att förstå beteenden Beteendedefinition inre/yttre Beteendets funktion Beteendeöver-/underskott Beteendeinlärning förstärkning, försvagning, utsläckning Beteendekonsekvenser alltid flera/konkurrens Konsekvensstyrka (närtid, attraktivt, säkert) Vidgat inlärningsfält, modellinlärning Beteendeanalys - SORK, ABC, SBK

21 Risk- och skyddsfaktorer skolfrånvaro i sig en riskfaktor för framtida problem risk- och skyddsfaktorer i samverkan hög komplexitet aktivt arbete med skyddsfaktorer (dvs öka underskott) aktivt arbete med riskfaktorer (dvs minska överskott)

22 Motivation och förändring En drivkraft att uppnå kort- och/eller långsiktiga mål Ytterst individuellt vad som motiverar unika förstärkare, som också ändras över tid Inre och yttre motivationskällor, belöningssystem Konkurrerande drivkrafter ambivalens Motivationsbrist eller praktiska svårigheter? Omotiverad eller motiverad för något annat? Hur öka motivationen hos elev/familj/skola?

23 Balans Metod Relation

24 Relationskompetens Pedagogens förmåga att se det enskilda barnet på dess egna premisser och att anpassa sitt eget beteende efter detta, utan att för den skull frånsäga sig ledarskapet. Förmågan att vara autentisk i kontakten = det pedagogiska hantverket. Pedagogens förmåga och vilja att påta sig fullt ansvar för relationens kvalitet = den pedagogiska etiken Den känslomässiga vuxen-barnrelationen Den professionella vuxen-barnrelationen Relationsförmågan är ett lika viktigt redskap i mötet mellan människor som hammaren är för snickaren Fritt efter Helle Jensen och Jesper Juul ur Relationskompetens i pedagogernas värld, 2002

25 Metod Relation

26 Affekter emotioner - känslor Affekter är informationsbärare om hur en situation tolkats, och deras funktion är att starta en reaktion. Affekter smittar, visar forskning. Affektsmitta är en medfödd förmåga, och innebär det första ledet i affektutvecklingen som i sin tur utvecklar förmågan till empati. Vissa individer har svårigheter med den fortsatta empatiutveckling. De utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras affekter säkert Därför reagerar vissa bara på ilska: med ilska, och därför fungerar inte skäll med ångest, man överväldigas av affekt med skratt för att slippa affekten Barn som uttrycker stark ångest, skrämmer vuxna. För den som jobbar med ångestfyllda individer är det viktigt att känna till ångestens funktion och förlopp, så att man inte förstärker det som vidmakthåller problematiken.

27 Habitueringskurva - ångestlök

28 Varje pedagogiskt nederlag kräver en plan Varje pedagogisk framgång förtjänar dokumentation och uppmärksamhet!

29 Generell kartläggningsrutin Registrera närvaro reagera på frånvaro och sen ankomst. Klara riktlinjer på skolan alla gör lika! Informera vårdnadshavare samma dag som frånvaron inträffar. Vårdnadshavare rapporterar frånvaro varje dag som eleven är hemma. Om elev avviker från lektion/skola ska det rapporteras till rektorsexpedition, skolsköterska eller motsvarande bestäm vilket!

30 Arbetsflöde för närvarostöd Upprätta samverkan med föräldrar. Gör en gemensam kartläggning. Ta hjälp vid behov. Finns det mönster i frånvaron? Vad fyller frånvarobeteendet för funktion? Vad förstärker eller vidmakthåller beteendet? Skolfaktorer? Hinder? Resurser? Elevfaktorer? Hinder? Resurser? Familjefaktorer? Hinder? Resurser? Kamratfaktorer? Hinder? Resurser? Omgivningsfaktorer? Hinder? Resurser? Sammanställ kartläggningen och upprätta åtgärdsprogram. Kolla av att alla förstått lika och är motiverade. Om inte, arbeta med förståelse och motivation. Formulera mål och delmål. Fördela ansvar och erbjud stöd. Kontinuerlig uppföljning, och vid behov justeras åtgärdsprogrammet.

31 Kartläggning Skolfaktorer Elevfaktorer Familjefaktorer Kamratfaktorer Omgivningsfaktorer Kartlägg både hinder och resurser!!! Bestäm vilka som behöver involveras i kartläggningsarbetet vilka känner eleven och dennes situation, eller har annan värdefull kompetens? Bedöm motivationsgrad för förändring

32 Framgångsfaktorer -närvarande vuxna -krav och förväntningar, liksom struktur och rutiner -tidig upptäckt och tidiga insatser -utvecklad Elevhälsoverksamhet -relationskompetent nyckelperson samordnar -samverkan -systematisk kartläggning och systematiskt arbete för återgång -handledning och stöd till skolpersonal och föräldrar -tydlig arbetsgång och ansvarsfördelning -uppföljning

33 Förebyggande arbete Se problemen i tid tidiga tecken, vänta inte på att det växer bort Registrera närvaro Hanteringsstrategier mobilisera resurser för att hantera livet Hur förmedla skolans värde? Insatspyramiden Samverkan

34 Tack för ert intresse lycka till!