2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys"

Transkript

1 2 Inlärningsteori, beteendeanalys och funktionell analys»...jag märkte att detta tankesätt började genomsyra mitt dagliga liv. Till exempel slutade jag att skrika åt mina barn, därför att jag upptäckte att skrik inte fungerade. Att leta beteenden som jag tyckte om och förstärka dem när de förekom fungerade så mycket bättre, och gav dessutom lugn och ro i familjen. «Karen Pryor: Skjut inte hunden! Inlärningsteorin hjälper oss att förstå mänskligt fungerande. På så sätt är den ett fantastiskt instrument i vår strävan att skapa ett hälsosamt och meningsfullt liv, antingen vi har fått problem och tillfälligt förpassats in i rollen som patient eller bara allmänt behöver hantera vår vardag på ett bra sätt. Om vi kan förstå varför vi fungerar som vi gör, underlättar det för oss att ändra på det vi inte är nöjda med hos oss själva och i våra liv. Inledningsvis vill jag lyfta fram en viktig aspekt som handlar om kopplingen mellan teori och praktik i KBT. Inlärningsteorin utgör själva golvet i denna behandlingsmodell, ett golv på vilket alla praktiska behandlingsåtgärder vilar. Om terapeuten inte vandrar någorlunda tryggt på detta golv blir det svårare för henne att erbjuda en effektiv behandling till sina patienter. Förstår vi inlärningsteorin har vi också tillägnat oss flexibla principer för våra åtgärder i stället för en samling statiska regler om hur man alltid 49

2 ska göra i behandlingssituationerna. Vad är skillnaden? En princip talar om riktlinjer för hur något fungerar eller hur något ska hanteras på ett mer övergripande och allmänt hållet plan, som exempelvis i principen om att klä sig funktionellt utifrån väderlek. En regel är mer tvingande och detaljerad, den talar om exakt hur man ska göra man ska ha mössa, långkalsonger och fodrade stövlar när det är mer än tio grader kallt och shorts när temperaturen stigit över femton grader varmt. I denna regel tas ingen hänsyn till om personen är frusen eller varm av sig eller hur väl hon kan stå ut med att frysa respektive svettas. Man kan, enligt detta resonemang, säga att KBT är principstyrd och inte regelstyrd. Inlärningsprinciperna erbjuder stort svängrum i det konkreta terapiarbetet. De gör det möjligt att analysera patientens problem och anpassa åtgärderna i behandlingen på ett ytterst flexibelt sätt, så att den passar för just denna patient. Behandlingen är inte detaljstyrd och förutbestämd. Det är i och för sig möjligt för terapeuten att lära sig en samling behandlingstekniker och använda dem med alla patienter på ett mer eller mindre regelmässigt och mekaniskt sätt (många kritiker av KBT hävdar att terapiformen består av just detta och inget annat). Det blir sällan särskilt lyckat och är inte vad man menar med KBT. Ett bra exempel är de s.k. exponeringsteknikerna vid olika fobiska tillstånd. Principen är här att låta patienten närma sig det som utlöser rädslan och göra det på ett sätt så att närmandet till slut ändå blir belönande och inte bestraffande (ångesten ger vika om patienten stannar kvar och använder färdigheter) och så att flykt och undvikande inte förstärks. Om terapeuten har fått lära sig en regel om att patienten på ett mer eller mindre drastiskt sätt bara ska utsättas för det han är rädd för, kan det sluta olyckligt, till och med försämra patientens tillstånd. Utan en djupare förståelse av de verksamma mekanismerna bakom själva exponeringen förmår terapeuten inte vara följsam när problem, hinder och motgångar dyker upp. I nästan varje exponering händer oväntade eller oplanerade saker som terapeuten behöver kunna hantera utifrån sin kunskap om inlärning och om patientens individuella reaktionsmönster. I detta kapitel kommer jag att beröra några av grunderna i inlärningsteorin och beskriva de teoretiska grundbegreppen. Det kan lätt uppfattas som krångligt och snårigt att tränga in i dessa begrepp. Kanske är det också svårt att till en början förstå hur man som nybörjare ska använda sig av dem. Men mitt råd är att inte ge upp! Så småningom upptäcker man hur hjälpsamt det är att kunna principerna för inlärning. Fallet Lisa, som avslutar detta kapitel (sidan 87), kan förhoppningsvis också belysa teorierna på en mer konkret nivå. Inlärning vad är det?»så stod jag där med tapetrullarna... läste instruktionerna... och satte igång. Jag som har tummen mitt i handen och är opraktisk till tusen hade aldrig gjort detta förut. När rummet äntligen var klart kände jag mig som en kung. Visst kunde jag... vad hade jag intalat mig i alla år? Nu skulle resten av huset göras om!«inlärning kan definieras som förändring av en människas sätt att tänka, känna och agera som ett resultat av nya erfarenheter. Till skillnad från ett mer deterministiskt (genetiskt eller biologiskt) synsätt, medför det inlärningsteoretiska perspektivet en flexibel och optimistisk syn på människan och hennes förmåga att anpassa sig i tillvaron. I inlärningsteorin betonas människans förmåga att lära in och lära om. Hur själva inlärningsprocessen går till, dvs. hur dessa nya erfarenheter skapas, lagras i minnet, integreras med eller ersätter gammal kunskap är en komplicerad process. Den är föremål för avancerat arbete inom kognitionsforskningen och ligger därmed utanför ramen för denna bok som är mer grundläggande och praktiskt inriktad. Inlärningslagarna liknar fysikens lagar de ligger till grund för all inlärning och träning, på samma sätt som gravitationslagen gäller för det fallande äpplet. När vi försöker lära oss nya saker eller förändra ett beteende hos oss själva eller hos andra använder vi oss av inlärningslagarna, vare sig vi är medvetna om det eller inte. När r

3 vi lär oss åka slalom, tränar vår golfswing eller försöker få vår tonåring att sluta att slänga blöta handdukar på badrumsgolvet gör vi det utifrån förstärkningsprinciper, men förmodligen utan att grubbla så mycket över just de teoretiska aspekterna av det hela. Inlärningshistoriens betydelse En stor del av vår personlighet formas av vår inlärningshistoria. Även om vi från födseln är försedda med en uppsättning variabler, exempelvis temperamentsvariabler, som är mer eller mindre biologiskt baserade, spelar inlärningen en mycket stor roll för hur vår personlighet formas och utvecklas, givet dessa biologiska variabler. Utifrån denna inlärningsbakgrund kan vi även förstå sådant som många kallar för»djupare«fenomen i vår personlighet (t.ex. identitet, självuppfattning, genomsyrande och långvariga reaktionsmönster och förhållningssätt) och i vårt sätt att fungera. Inlärningsteorin kan ge psykologiska förklaringar och beskrivningar på både»ytlig«och»djup«nivå. Enligt detta resonemang om hur inlärningen formar vår personlighet och våra beteenden, blir det därför viktigt att vara uppmärksam på rimligheten i de krav vi ställer på oss själva och andra. Ibland kräver vi prestationer av oss själva eller av andra trots att förutsättningarna inte finns. Vi kan inte göra något som vi aldrig har lärt oss. Om vi aldrig har fått tillfälle att lära oss hur en dator fungerar eller hur man kör bil är det omänskligt att kräva att vi ska göra en annons på datorn eller ta oss till Göteborg i bilen. Om vi översätter detta resonemang till problem av mer psykologisk karaktär blir det än mer komplicerat. Om vi aldrig har fått lära oss hur vi ska hantera en stark känsla, exempelvis rädsla, är det mycket begärt att vi ska kunna hantera situationen funktionellt när vi utsätts för något som vi är vettskrämda för exempelvis en långflygning till New York eller att hålla tal på en femtioårsmiddag. Och om vi aldrig har fått träning i hur man kan resonera med sig själv i stunder av sorg, får vi svårt att hantera ofrånkomliga och smärtsamma utmaningar i livet som exempelvis förlusten av en nära anhörig. Inlärning och psykiska problem När vi hamnar i ett psykologiskt problem som kräver åtgärder, exempelvis panikångest eller ätstörning, är det därför alltid nödvändigt med en bedömning för att se om problemet bottnar i: a) bristfällig eller total avsaknad av inlärning. Vi har helt enkelt inte färdigheter att handskas med tillvaron. Beteenden saknas i vår repertoar. b) felaktig inlärning som har lett till dys funktionella lösningar och beteenden. Vi använder icke-fungerande och/eller skadliga sätt att hantera situationer därför att dessa sätt fungerar skenbart väl i stunden. Vi är inte medvetna om, struntar i eller förmår inte ta hänsyn till skadliga konsekvenser på lång sikt. c) blockering av redan befintlig kunskap och befintliga färdigheter. Starka känslor blockerar och hindrar oss från att använda oss av våra färdigheter och använda det vi kan och vet om oss själva, om andra och om tillvaron. Olika sätt att lära Inlärning kan ske via olika kanaler. De huvudsakliga är: Modellinlärning/observationsinlärning: Vi ser någon utföra en handling och härmar. Som nybörjare på Friskis och Svettis granskar vi först noggrant ledarens rörelser för att sedan härma henne så gott vi kan. Instruktioner: Vi läser eller får muntlig vägledning om hur något fungerar eller ska göras. Det krävs t.ex. en noggrann genomläsning av den skriftliga instruktionen innan vi kan hantera den nya mobiltelefonen på ett smidigt sätt. Egen direkt upplevelse/erfarenhet. Att pröva sig fram i tankar, känslor och handlingar (trial and error): Vi är med om något nytt eller agerar så att vi på egen hand upptäcker hur något exempelvis känns, fungerar eller hur något ska göras. Att, efter en teoretisk genomgång, för första gången sätta sig bakom ratten

4 och köra, ger en ny upplevelse och lär oss på ett mer genomgripande sätt hur bilen fungerar och ska hanteras. Hit kan också räknas en egen intellektuell bearbetning eller analys av fakta, att dra logiska slutsatser och på så sätt komma fram till en insikt om något en process som kan ge en plötslig förståelse, en aha-upplevelse. Det vanligaste sättet att lära något, är att göra det genom en kombination av alla tre sätten ovan. Beteende det du gör, säger, känner och tänker»först tar jag tag i styrets båda ändar, lyfter det högra benet över ramen och sätter foten på trampan. Sedan trycker jag ner den trampan en aning samtidigt som jag lyfter min vänstra fot och placerar den på den vänstra trampan, balanserar, tar fart och kommer iväg... Härligt, tänker jag. Pulsen och andningen ökar och jag känner mig glad och full av energi...«yttre beteenden observerbara handlingar Det kan tyckas självklart vad vi menar med beteende. Många anser nog att ett beteende är det som en person gör, dvs. en fullt synlig handling som är lätt att beskriva för alla i omgivningen. När vi går, nickar, knyter våra skor, sjunger en sång, svingar en tennisracket, för gaffeln till munnen, talar inför publik eller skriver på vår dator beter vi oss på något sätt. Det är riktigt att beteende är allt detta. Men enligt inlärningsteori är beteende så mycket mer beteenden är även det som vi känner och tänker och hur vår kropp reagerar. Inre beteenden känslor, tankar och kroppsreaktioner Tankar och känslor är inte synliga för andra, åtminstone inte så länge vi inte säger eller visar vad vi tänker och känner. Men tankar och känslor och fysiologiska reaktioner går också de, med viss möda och träning, att beskriva så att de blir»synliga«. Om vi kan bryta ner och beskriva sådana interna företeelser i mer konkreta aspekter, blir det definitivt även lättare för oss att identifiera dem, inte bara hos oss själva utan även hos andra. Kan vi identifiera och beskriva dem så är det också lättare att hantera och modifiera dem, om vi så önskar. Vi tar känslan ilska som exempel. Att känna ilska kan beskrivas som en rad olika, mer eller mindre observerbara komponenter; spänning i musklerna, sammanbitna käkar, hjärtklappning, värmekänsla, en impuls att agera snabbt och brutalt som att slå eller skrika. Ilskan kan också leda till ett inskränkt fokus på det som utlöser ilskan, till negativa, kritiska och dömande tankar och det kan bli svårt att göra det som fungerar i stunden. Nu har vi beskrivit känslan ilska mer exakt och delvis också i mätbar form. Vi kan mäta hjärtfrekvens och muskelspänning och vi kan se på en person att hon eller han är spänd, har ett snävt fokus och är beredd på att agera eller till och med attackera. Hur är det då med känslan glädje? Vilka komponenter kan vi observera när vi är glada? Avslappnade muskler, spända ansiktsmuskler om vi skrattar, hjärtklappning/upphetsning, öppet och avslappnat rörelsemönster, impuls att skratta, vilja att stanna i och hålla kvar situationen, impuls att dela glädjen och få andra att bli glada, positivt färgade och optimistiska tankar osv. Inom KBT betraktas även tankar som ett slags inre beteenden. Tankar går att beskriva i form av ord och bilder. Om jag säger att jag är rädd för hästar går det förstås att uppnå precision i beskrivningen av hur rädslan tar sig uttryck, men jag kan också bli mer exakt i hur jag talar med mig själv, i mina inre monologer, när jag tvingas vara i närheten av en häst. Så här kan det kanske låta:»hästen är jättestor... hästar sparkar... jag vet att de är nervösa... detta är nog en nervös häst och han känner att jag är rädd... Skärp dig! Visa det inte! Akta dig för att gå bakom hästen... jag minns det där som någon berättade om i något stall hon blev ihjälsparkad i båset!... ju mer jag tittar på hästen, desto större blir den... «5 4 55

5 I varje stund i livet bär vi med oss vår kropp. Den är ett känsligt instrument som påverkas av och påverkar vår omgivning och det som händer där. Vi kan känna obehagliga symtom som hjärtklappning, andnöd, spänningar, smärta av olika slag, yrsel eller illamående. Men som tur är upplever vi också behagliga kroppssensationer som ofta är kopplade till att våra basala behov är tillfredsställda och att vi känner oss trygga. I de flesta psykiska problemtillstånd spelar kroppsreaktionerna en stor roll. För en person med t.ex. panikångest, utgör kroppsreaktioner och tolkningen av dessa reaktioner själva problemet andnöd och hjärtklappning kan då skapa en övertygelse om att man är på väg att dö eller bli galen. Inre beteenden är svåra att särskilja, dvs. känslor, tankar och kroppsreaktioner hänger intimt samman. De är involverade i en sinnrik gemensam dans med komplicerade turer och det är omöjligt att säga vad som orsakar vad, vem som för och vem som följer. Det vi kan säga är att de»färgar in«varandra i samma valör. Arga tankar och arga känslor hänger ihop liksom rädda tankar och rädda känslor. I dansen är naturligtvis också de yttre handlingarna involverade och det hela blir ett komplicerat mönster av tankar, känslor, kroppsreaktioner och handlingar. I boken använder jag i allmänhet denna vida definition av begreppet beteende. Beteendets topografi Ordet topografi betyder enligt Nationalencyklopedin»detaljbeskrivning av jordytan med hänsyn taget till terrängformer, bebyggelser etc.». När vi använder termen i vårt sammanhang innebär det att vi beskriver ett beteende så detaljrikt som möjligt vad gäller frekvens, intensitet, varaktighet osv. En sådan beskrivning hjälper oss att förstå hur omfattande problem en patient egentligen har. Åsa kan uppleva problem av att känna hjärtklappning och muntorrhet när hon ska redovisa i grupp. Detta händer ungefär två gånger i halvåret och hennes liv är inte i någon större utsträckning påverkat. Jan känner stark ångest med panikattacker när han vis - tas bland folk på en vanlig gågata. Han får attacker flera gånger om dagen med intensiv hjärtklappning, starka spänningar, svårigheter att andas och svimningskänslor. Båda upplever problem av liknande karaktär, dvs. de lider av social rädsla, men problemen ser olika ut i fråga om just utlösande situationer, intensitet, varaktighet och frekvens. Det är viktigt att kartlägga ett problembeteendes topografi för att förstå patienten och patientens lidande och för att kunna hjälpa henne eller honom på bästa sätt. Beteendeöverskott och beteendeunderskott När terapeuten gör en samlad bedömning av en patients problem, hjälper det henne att sortera informationen i termer av överskott och underskott. Ett beteendeöverskott är något som man gör för mycket av. Att röka, dricka och äta för mycket är vanliga överskottsbeteenden. I psykiatriskt sammanhang kan det röra sig om att hetsäta och kräkas, skära sig, kritisera sig själv, ständigt tänka på olika sätt att ta livet av sig, kontrollera spisen i tid och otid, städa hela dagarna etc. Underskott är sådana beteenden som patienten anser att det finns för lite av. Här kan det röra sig om rena flykt- och undvikandebeteenden som att aldrig tacka ja till social samvaro, inte motionera tillräckligt, inte uppmuntra sina barn, inte läsa tillräckligt inför tentamina, inte kunna åka tunnelbana etc. Orsaken till beteendebrister kan vara flera att vi inte har de färdigheter som behövs eller att vi inte ser någon mening med att göra det som krävs av oss, dvs. att vi inte är motiverade. Rädsla och andra starka känslor kan också hindra oss från att fungera som vi vill. Ett beteende kan klassas som både en brist och ett överskott beroende på hur vi betraktar det. För en person med social fobi kan själva beteendet att dra sig undan betraktas som ett överskott, samtidigt som det är en brist på användande av färdigheter att närma sig andra, våga tala etc. En bedömning av överskott respektive underskott måste naturligtvis ställas i relation till något överskott i relation till vad? Brist i förhållande till vad? Vem bedömer vad som är under- respektive över? Patientens uttryckta mål och önskningar 57

6 DEL B 2. INLÄRNINGSTEORI, BETEENDEANALYS... i kombination med en gemensam bedömning av vad som är rimligt, normalt eller funktionellt måste här ligga till grund för om beteendet ska betraktas som över- eller underskott. När man på så sätt tar hänsyn till vad patienten vill med sitt liv, vad han värderar och vilka mål han har, blir det lättare att se om hans nuvarande beteenden fungerar eller inte, dvs. leder fram emot det han vill. Funktionella och dys funktionella beteenden En bedömning av beteendets funktionalitet har alltså en mycket viktig plats här. Att se på ett beteende utifrån funktionalitet är också ett bra sätt att förhindra dömande det känns i allmänhet mer respektfullt att få höra att ett beteende inte fungerar i stället för att det är»fel«. Stimulus och respons Stimulus S»Kaffedoften gav mig ett omedelbart och starkt sug, den fick mig att stanna upp i skrivandet och gå ut i köket... «Ett stimulus kan bestå av olika, men tydliga och iakttagbara, företeelser som framkallar en kroppslig, tankemässig eller känslomässig reaktion hos oss. Det är något som aktiverar våra sinnen och får oss att reagera och/eller agera på ett visst sätt. Ett ljud, en lukt, en beröring, en rörelse, en smak, något i blickfånget allt detta är stimuli. Respons R» Plötsligt kände jag hur kinderna hettade!«i inlärningsteorin menar man att en respons är en icke viljestyrd reaktion som utlöses av ett stimulus. Man responderar, svarar på detta stimulus. En respons är biologiskt baserad och utlöst som en ren reflex man reagerar automatiskt. Ett exempel är att svettas som en följd av hög värme, nysa när dammet virvlar upp i näsan eller få hjärtklappning när huggormen dyker upp på stigen framför ens fötter. Beteendet att svettas, nysa och få hjärtklappning är inte viljestyrt de är reflexbetonade beteenden. Vi skiljer vidare på obetingade respektive betingade stimuli och responser. Obetingade stimuli och obetingade responser»har du märkt hur du reagerar när du tar i uppläggningsfatet som är för varmt? När mördaren i skräckfilmen närmar sig sitt offer eller när du lutar dig ut från balkongen på 7o:e våningen i skyskrapan?«obetingade stimuli OS Som nämnts ovan framkallar eller utlöser vissa stimuli en reflexmässig, ofta biologisk reaktion och en impuls att agera på något sätt (impuls att springa, mobilisera kroppen för kamp eller attack etc). Dessa stimuli kallas obetingade stimuli. Några andra exempel på obetingade stimuli är; en ilsken framrusande hund som får dig att springa eller bli handlingsförlamad, ett stick av ett vasst föremål som får dig att dra tillbaka fingret, ljudet av rinnande vatten som gör dig törstig, sexuell beröring som gör dig upphetsad, irritation i halsen som får dig att hosta, god mat som får dig att salivera. Exemplen kan göras många. Obetingade responser OR Obetingade reaktioner och impulser sker utan att vi har lärt oss eller behövt träna oss i att reagera på just det sättet. I exemplen ovan är just flykten från hunden, att dra tillbaka fingret, törsten, den sexuella upphetsningen, hostan och saliveringen den obetingade reaktionen

7 DEL B 2. INLÄRNINGSTEORI, BETEENDEANALYS... De flesta obetingade och stimulusutlösta reaktioner innehåller en upplevelse- eller känslokomponent som är antingen angenäm eller aversiv, dvs. skapar en negativ känsla. Obetingade reaktioner leder oss därför ofta vidare in i mer medvetna och målstyrda beteenden. Stimuli som t.ex. utlöser sexuella reflexer, salivering, aktivering av skrattmuskler och andra reflexer är förknippade med de positiva biologiska belöningssystemen och är angenäma för oss. De får oss att agera så att vi får mer av dem eller håller oss kvar i de behagliga upplevelserna ha sex, äta, dricka, skämta etc. De stimuli som är kopplade till de negativa biologiska belöningssystemen utlöser aversion. Stick, slag, ett hotfullt ansikte, ett mycket starkt ljud skapar en negativ och obehaglig känsla. Dessa stimuli får oss att försöka undvika och/eller ta oss bort från det obehagliga. Hela detta komplicerade biologiska stimulus- och reaktionssystem är nödvändigt för människans överlevnad. Det har hjälpt oss som art att närma oss det som underlättar vår överlevnad och att ta oss bort från det som är farligt och hotande för vår existens. Betingade stimuli och betingade responser»jag var ofta hos min farmor... hon kramade mig mycket... jag kände mig alltid så glad och trygg där... hon hade en gammal klocka som tickade... numera behöver jag bara höra ljudet av en sån där gammaldags klocka för att känna mig lugn och tillfreds.«betingade stimuli får ofta ett prediktivt värde eller ett signalvärde, de talar om för oss, förvarnar oss om, att en obetingad reflex eller respons snart kan komma att utlösas. I exemplet ovan har klockans tickande blivit betingat till en positiv känsla genom sådan tidsmässig förknippning och förvarnar oss om att en sådan känsla är på väg. Betingade responser BR Den reaktion som utlöses av ett betingat stimulus är densamma eller liknar den obetingade reaktionen, trots att den ursprungliga»utlösaren«inte finns med i situationen. I inledningsvinjetten kan alltså en tickande klocka i ett helt annat sammanhang, i en radiopjäs, på en bank eller var som helst, utlösa samma trygga känsla som farmor, hennes hem och hennes kramar en gång skapade. Vi tar ett annat exempel. Mia har råkat ut för ett överfall i en park. Mannen som överföll henne hade svarta och glansiga träningsbyxor. En sådan träningsbyxa är ett neutralt stimulus som i vanliga fall inte är något att bli rädd för. Men varje gång Mia ser liknande byxor blir hon rädd och känner starkt obehag. De svarta byxorna har tidsmässigt förknippats med slag och smärta och utlöser nu samma typ av rädsla som hon kände då hon befann sig i situationen. Rädslan för svarta träningsbyxor har nu blivit en betingad respons. OBS Överfall/våld ~ o OBR Rädsla Betingade stimuli BS Andra stimuli har fått ett specifikt värde genom inlärning och att de är»inövade«, kanske under lång tid. De kallas betingade stimuli. Dessa kan vara betydelselösa i sig själv, neutrala, men har fått en mening och en betydelse genom tidsmässig förknippning med ett obetingat stimulus. Pavlovs experiment med hundarnas salivering (se sidan 2.9) belyste detta fenomen. Upplevelsen av klockans tickande i citatet ovan är ett annat exempel på ett betingat stimulus. 6o Po' i B, S Neutralt stimulus Svarta träningsbyxor BS Svarta träningsbyxor Figur 2:1. Mias betingade reaktion. BR Rädsla 6r

8 DEL B Inlärning kan således ske på en rent associativ nivå, som associationsinlärning, dvs. vi lär oss att vissa företeelser eller stimuli är förknippade med vissa andra. Man kan säga att vi lär oss att reagera och agera på stimulusnivå. Men följderna, dvs. det som händer efteråt och som en konsekvens av att vi har reagerat eller agerat påverkar kanske i ännu högre grad vad vi lär oss. Det kallas motivationsstyrd inlärning. Man kallar även de båda typerna av inlärning för respondent inlärning individen reagerar automatiskt på ett stimulus och operant inlärning individen opererar eller agerar på ett stimulus för att nå ett mål eller få något som är önskvärt, en konsekvens som är positiv. Respondent inlärning stimulusstyrda beteenden»min mor använde parfymen Blue Grass... Hon luktade alltid av den när hon skulle gå på fest och hade klätt sig fin, aldrig annars. Nu, när jag känner den doften så känner jag mig lite ledsen... lukten förebådar övergivenhet helt enkelt. «Klassisk betingning När ett stimulus upprepade gånger (ibland räcker det med ett enda tillfälle) tidsmässigt förknippas med ett annat stimulus har klassisk betingning skett. Det viktiga här är den tidsmässiga samtidigheten. Ett stimulus associeras till ett annat och därför kallas också denna typ av inlärning för associationsinlärning. I både exemplet med överfallet och i exemplet med parfymen ovan har ett neutralt stimulus (svart träningsbyxa respektive en viss doft) förknippats med ett stimulus som väckt reflexmässiga reaktioner (att bli slagen respektive att bli lämnad). På detta sätt genomsyras hela vår tillvaro av stimuli som har fått signalvärde genom samtidig förknippning, s.k. klassisk betingning. Varje dag reagerar vi på ett oändligt antal sådana inlärda signaler eller symboler. Språket tillhör definitivt denna typ av betingad in - 2 INLÄRNINGSTEORI, BETEENDEANALYS... Tärning. Vi pekar om och om igen på lampan/ljusskenet (obetingat stimulus) samtidigt som vi säger ordet»lampa«(betingat stimulus) och snabbt lär sig vår lille telning att föremålet heter lampa och kan också så småningom rita en lampa om vi ber honom. Han har skapat sig en inre föreställning av föremålet lampa och att föremålet ger ljus. Den inre bilden av lampan när någon säger ordet lampa är då den betingade responsen. Vårt högteknologiska och kommunikativt avancerade samhälle bygger på att vi har förmågan att lära oss att reagera och agera på betingade stimuli i oerhört komplexa symbolsystem. Hela vårt språksystem är inget annat än inlärda betingningar och symboler. Stimuluskontroll och stimulusdiskriminering»i iskallt och blåsigt väder står jag inomhus på stationen och väntar på tåget. Först när skylten på tavlan visar att tåget är på ingång skyndar jag ut för att slippa få ståplats... «Vi använder termen stimuluskontroll för att beskriva hur ett beteende har hamnat under kontroll av ett visst stimulus därför att det tidigare varit funktionellt att bete sig just så i samband med detta stimulus. Stimulit har fått ett signalvärde (S ) och signalerar om förhållandena belöning, bestraffning eller utebliven belöning om vi gör på det ena eller det andra sättet. Skylten på stationen ger en fingervisning om när det är adekvat att ge sig ut i blåsten för att snabbt komma på tåget och slippa stå ute i kylan och frysa. Om ingen information har kommit upp på tavlan betyder det alltså att det är mer belönande att stå kvar inomhus i värmen. Stimuluskontroll innebär att bara då och endast då bete sig på det speciella sätt som stimulit signalerar om. Vi tar exemplet med att lära en hund att sitta. Du behöver träna hunden att reagera med att sitta (en obetingad reaktion), först genom att trycka ner hundens bakdel (obetingat stimulus). Om du kombinerar trycket mot hundens bakdel och ordet»sitt«kan hunden så småningom sitta när du säger ordet»sitt«(betingat stimulus) utan att du 6 3

9 rör vid den. Din hund kan nu sitta på kommando. Är du riktigt avancerad i din träning kan du lära in sittandet genom att bara höja på armen och handen (diskriminativt stimulus, S"). Men du behöver också lära hunden att inte sitta om den inte har fått kommandot när ni är i träningssituationen. Hunden måste ju få sitta som den vill på sin»fritid«. Här kan kommandot» hopp och lek«fungera. Ingen kan påstå att vi människor kontrolleras på detta sätt hela tiden. Vi är inte levande maskiner. Men det är anmärkningsvärt hur många av våra fritidsaktiviteter och sådant som vi tycker om att ägna oss åt som faktiskt handlar om inlärd stimuluskontroll. Att sjunga i kör, spela i orkester, lagsporter av olika slag, spela datorspel, schack etc. Ibland tror vi att vi har stimuluskontroll när vi inte har det. Om kyparen inte förstår svenska kanske vi bara talar högre eller om våra barn inte gör det vi säger åt dem så blir vi arga. Problemet kan vara att personerna inte förstår våra stimuli, dvs. vad vi vill att de ska göra och vi»får«därmed inte de beteenden vi vill ha av dem. Proceduren när vi lär oss att bete oss på olika sätt i samband med olika stimuli kallas stimulusdiskriminering. S R Tomt på skärm = Stanna inne inget tåg kommer S R Text på skärm = Gå ut på tåg kommer perrongen Figur z:z. Stimulusdiskriminering. Habituering»När jag klev ner i badkaret var vattnet skållhett men efter en liten stund hade jag vant mig och det blev riktigt behagligt. l den nya lägenheten lutade golvet tolv centimeter... jag kände mig lätt berusad när jag travade omkring därhemma. Nu, efter ett år, märker jag ingenting... det är bara mina gäster som reagerar.«när vi upprepade gånger eller kontinuerligt över en lång tid utsätts för ett obetingat stimulus som väcker naturliga obetingade reaktioner, vänjer vi oss. Reaktionen avtar i styrka. Detta kallas för att vi habituerar. När stimulit väcker obehag innebär det att obehaget minskar, vi vänjer oss. Ett vardagligt exempel är det med badvattnet ovan. Ett annat exempel på habituering kan vara när man kör en gammal bil som för ett starkt oväsen (obetingat stimulus) i kupen. Till en början är man störd och tycker att det är jobbigt och obehagligt (obetingad reaktion) och vill kliva ur bilen och ta sig bort från oljudet. Om man kör bilen ofta, kanske varje dag, tänker man till slut inte på det störande bullret man har vant sig. Det är kanske först efter att vi, under en period, har fått låna vår väninnas nya Mercedes av senaste årsmodell och sedan återvänder till den egna bilen som vi märker och åter reagerar med obehag på den kraftiga ljudnivån. OBS Högt oväsen i bilen Figur z:3. Habituering. Respondent utsläckning (leder ej till) OBR Obehag och flyktimpulser»efter en veckas intensiv träning i att åka tunnelbana började jag förstå att inget katastrofalt skulle hända. De tittade inte och jag gick inte upp i atomer. jag blev helt enkelt lugnare. «Utsläckning och habituering ligger nära varandra. Det personen ovan beskriver är exponering. Sådan exponering ligger till grund för all fobibehandling i KBT. Tunnelbaneåkaren har upprepade gånger utsatt sig för ett betingat stimulus (tunnelbanan) och får uppleva att det inte längre ger samma betingade reaktioner (stark panisk rädsla och obehag). Vi måste anta att patienten får experthjälp av en terapeut med att använda färdigheter under sin träning. Vi kan också anta att patienten vid något eller några tillfällen

10 har upplevt ett mycket starkt obehag i tunnelbanan och därför reagerar med att antingen försöka undvika att åka eller fly upp till markplanet igen om han ändå har vågat sig ner. Han måste»lära bort«sina gamla reaktioner genom att åka om och om igen, utan att obehaget väcks. Tunnelbanan blir åter ett mer neutralt stimulus som inte utlöser några extrema och starka reaktioner. Reaktionerna är utsläckta. BS/S Tunnelbana Figur 2:4. Respondent utsläckning. Stämningsutlösta beteenden / BR Katastroftankar, (leder ej till) panikkänsla»det gick inte särskilt bra med just den här patienten... man kan nog faktiskt säga att jag misslyckades med att hjälpa henne. Jag mådde dåligt av det och kände skuld... plötsligt började jag omvärdera alla mina behandlingar, ja, allt jag gjorde både i mitt yrke och i mitt privatliv. Och visst var jag dålig även som mamma?...tanken att vara misslyckad satte igång en lavin av ytterligare tankar och känslor... jag blev uppgiven och gick hem och ville sjukskriva mig.«en sinnesstämning kan lätt smitta av sig och utlösa ytterligare känslor, tankar och handlingar som ligger inom samma känsloområde. Det är lätt att sätta igång en lavin av negativa tankar och känslor om vi rört vid någon del av känslolivet som är känsligt och sårbart. Man kan beskriva det som en känslo- eller tankemässig motorväg som har öppnats. Allt som vi uppmärksammar och alla våra tankar och känslor i en given situation, styrs nu in på denna motorväg i en bestämd riktning. Om vi börjar med att notera och grubbla över en liten händelse, exempelvis att vi inte har hört av oss till någon som vi lovat ringa, kan det till slut leda oss in i tankar på tidigare löften som vi brutit, att vi nog faktiskt är oförbätterliga, slarviga och värdelösa personer som inte förtjänar att ha vänner. Detta sker även om situationen vi befinner oss i när vi börjar grubbla är positiv och inte på något sätt ger anledning till sådana reaktioner. Det motsatta gäller givetvis också. När vi är glada och lyckliga över något speciellt tenderar ett sådant känsloläge att färga alla övriga tankar, känslor och beteenden som stämmer med sinnesstämningen just då. På engelska kallas detta för state dependence och är en oerhört viktig faktor för vidmakthållande av psykiska problem. Det är lätt att glömma bort att känslotillstånd smittar och är självgenererande. Det är därför små problem kan växa och bli så obegripligt stora. Operant inlärning konsekvensstyrda beteenden»jag var verkligen desperat och behövde pengar snabbt, så jag chansade och köpte en skraplott... tro det eller inte jag vann tusen kronor! Jag rusade omedelbart tillbaka och köpte tio nya lotter!de första sex månaderna förberedde jag en dagordning väldigt noggrant inför våra forskningsmöten. Nu har jag lagt av... ingen brydde sig och det blev kaos varje gång i alla fall. Jag har slutat att ta bilen in till stan. Var jag än ställer mig så får jag p-böter!«operanter är beteenden som»opererar«, dvs. som påverkar omgivningen och leder till någon form av konsekvens. Operant inlärning kallas ibland också för instrumentell inlärning därför att de beteenden vi lär oss blir instrument att förändra något och uppnå något som är önskvärt. Sannolikheten att vi fortsätter att använda det vi lärt oss ökar om vi får något vi vill ha omedelbart efteråt, vare sig det är ett ökat lugn eller en summa pengar. Därför kallas också denna typ av inlärning för motivationsinlärning. Det vi vill ha kan vara allt från lugn och ro, en känsla av respekt eller gemen

11 skap till en summa pengar eller en chokladkaka. Vi har på så sätt blivit motiverade att fortsätta upprepa beteendet. Beteendet att köpa lotter är ett typiskt exempel på en operant. Vinner vi en gång ökar sannolikheten att vi springer tillbaks och köper fler lotter. Man säger att vinsten har förstärkt köpa lott-beteendet. Om det är som för mig att jag aldrig vinner slutar jag så småningom att köpa lotter. Då har beteendet släckts ut. Men hur blir det oni konsekvensen är negativ, om vi kanske blir bestraffade när vi utför ett visst beteende? Sannolikheten att vi omedelbart slutar med beteendet är då mycket hög. Det kan räcka med en»bestraffning«för att få ett beteende att upphöra. Ta exemplet med det elektriska stängslet runt hästhagen. Man tar i det en gång, får en kraftig och obehaglig stöt och undviker nogsamt att luta sig mot det för mycket lång tid framåt. Under operant inlärning fyller konsekvenser två funktioner. De påverkar a) frekvensen av beteendet i framtiden och b) i vilken utsträckning andra stimuli som förknippats med situationen kan utlösa samma beteende. S R S R * R Tobaks- Köper Vinner! Köper fem affären lott lotter till SD Stängsel Lutar mig Elstöt i hästhagen mot stängslet Figur 2:5. Operant inlärning. R SR _ Positiv förstärkare Okar sannolikheten för köpa-lott-beteende R Lutar mig aldrig mer mot stängsel Bestraffare Minskar sannolikheten för att luta sig mot stängsel Förstärkare»På den tiden plockade man potatisen för hand. 2.5 öre lådan fick man... jag och min kompis låg som jordmaskar i rännorna och när dagen var slut klev Kjell, bonden, upp på traktorn, ropade fram oss en och en och gav oss betalt. Vadå sommarlov... jag missade inte en enda dag på potatissäsongen. «Förstärkare är något som ökar sannolikheten för ett visst beteende. Om vi har fått god mat och ett trevligt bemötande på en viss restaurang ökar sannolikheten att vi går dit igen. Den goda maten och det trevliga bemötandet är förstärkarna. Om vi får beröm för vår nya frisyr så ökar sannolikheten för att vi klipper oss på samma sätt igen. Berömmet är här förstärkaren. Om någon skrattar gott åt vår roliga historia så ökar sannolikheten för att vi prövar den igen etc. En stor del av våra handlingar är styrda av förstärkare på detta sätt. När vi vill förändra ett beteende hos oss själva eller hos någon annan är positiv förstärkning det i särklass bästa sättet. Uppmuntran, kärlek och belöning gör oss avslappnade, vi kan tänka klart och därmed integrera det vi har lärt oss. Under övningskörningen med sonen eller dottern vinner vi på att lära ut färdigheter i små steg, belöna när han/hon gör rätt och inte bara koncentrera oss på det som blir fel och ge kritik eller utskällning. Kritik minskar inlärningsförmågan och beröm ökar den, så enkelt är det. Förstärkare delas in i positiva och negativa båda förstärkarna ökar sannolikheten för ett beteende. Positiv förstärkning»jag ringde min väninna Gunilla och hon var varm och empatisk när jag berättade om... Jag tänker ringa henne igen när jag känner mig nere på det här sättet. «Positiv förstärkning kan alltså beskrivas som belöning, något som individen vill ha. Det kan röra sig om sådant som mat, pengar, sa

12 ker, beröm, gemenskap, glädje, kärlek, uppmärksamhet, omtanke, skratt eller helt enkelt lugn inombords. En positiv förstärkare definieras, som vi tidigare nämnt, genom dess förmåga att öka sannolikheten för att ett beteende upprepas. Positiva förstärkare är dels gemensamma och allmänmänskliga, dels mycket individuella. För en del är exempelvis beröm något som får dem att fortsätta göra det de fått beröm för, medan det för andra är tämligen likgiltigt och inte alls påverkar om de ger upp eller fortsätter. För de flesta är kärlek, omtanke och respekt positiva förstärkare. Även pengar har den kvaliteten, men hur betydelsefullt pengar är som förstärkare kan variera från person till person. Inom ramen för en psykoterapi är det av högsta vikt att kartlägga vilka positiva förstärkare som gäller för den enskilda patienten. Det är likaså viktigt att se vilka förstärkare som fungerar för individen på kort sikt och på lång sikt. Några exempel: att inleda doktorandstudier som ska utmynna i en mycket väl mottagen och uppmärksammad avhandling som ger hög status och respekt (långsiktig positiv förstärkare) är att arbeta för en långsiktig förstärkare. Vi har ofta svårare att motivera oss utifrån sådana långsiktiga förstärkare. Det är lätt att under arbetets gång ge upp för mer kortsiktiga förstärkare som att stänga datorn och ta en resa till Maldiverna i stället. Ett annat exempel på kortsiktig förstärkare är att ta en drink före festen för att lugna ner sig. Drinken skapar ett lugn i stunden (kortsiktig positiv förstärkare) och leder sannolikt till att vi fortsätter med denna strategi nästa gång vi blir bortbjudna. S R S ' R Ledsen, Ringer Blir uppmuntrad, Ringer väninnan uppgiven väninna känner sig mer positiv oftare Negativ förstärkning»med Erik ser jag alltid till att vara i tid... jag minns en gång när jag kom för sent... det var obehagligt för han var faktiskt rasande. «En negativ förstärkare är något obehagligt som individen vill undvika eller fly från. Här rör det sig om sådant som vi inte tycker om, t.ex. kritik, rädsla, fysisk smärta, äckel, skam, ensamhet och förluster av olika slag. En negativ förstärkare ökar också sannolikheten för ett visst beteende, nämligen det som stänger av eller minskar risken för det obehagliga. Ett exempel är att alltid diska kaffekoppen efter sig på jobbet för att undvika raseriutbrott från kollegerna (negativ förstärkare) eller den intensiva och envisa signalen i bilen som får oss att snabbt spänna fast säkerhetsbältet. Sannolikheten att vi diskar vår kopp och spänner fast oss i bältet har ökat på grund av de negativa förstärkarna utskällning och en envis, obehaglig signal. I ett psykologiskt och psykiatriskt sammanhang är vi mycket medvetna om att även inre upplevelser fungerar som negativa förstärkare. Patienter vill slippa inre smärtsamma känslor som rädsla, ilska, sorg och skam och kan ta till mycket dramatiska botemedel för att fly eller åtminstone mildra det hela. Fungerar flyktmedlen tenderar individen att använda dem åter och åter igen, de blir negativt förstärkta. Alkohol, mediciner, självskada och andra destruktiva beteenden är tyvärr ofta sådana effektiva»avstängare«i stunden. På lång sikt blir de förstås förödande. S R S ' R Orolig och Dricker Blir lugn, rädslan Dricker mer rädd, obehag alkohol minskar, slipper obehag och oftare Figur 1:6. Positiv förstärkning. Positiv förstärkare Okar sannolikheten för att ringa väninnan igen Figur z:7. Negativ förstärkning. Negativ förstärkare Okar sannolikheten för att dricka alkohol vid obehag 7 0

13 Bestraffare och bestraffning»det var lönlöst... så fort jag stod för middagen fick jag kritik... miner, dåliga skämt och kvarlämnad mat. Jag gav helt upp mina ansträngningar i köket.«negativ förstärkning är inte detsamma som bestraffning. En bestraffare är något som minskar sannolikheten för ett visst beteende. Om vi får kritik varje gång vi tar upp vårt ärende i handledningen, slutar vi förmodligen ganska snart att be om hjälp, vi tystnar helt enkelt. Kritik är här bestraffaren. Får vi ont i knäet varje gång vi ger oss ut i motionsspåret slutar vi förmodligen snart att springa. Smärtan är här bestraffaren. Vi slutar med andra ord att göra något som får obehagliga konsekvenser för oss. Även här kan man med fog säga att en stor del av våra handlingar styrs av önskan om att undvika bestraffningar. Bestraffning är oftast omänskligt och destruktivt. Vi hotar, bestraffar och tvingar oss själva eller andra till förändring på ett sätt som bara förvärrar situationen eller omöjliggör själva förändringen, även om detta inte alls var syftet. Vi hackar på varandra när något går galet samtidigt som vi missar att uppmärksamma och berömma när något har gått bra. Eller så blir vi otåliga och stränga mot vår omgivning och känner skuld för att vi beter oss så. Vi är då antingen okunniga, obetänksamma eller helt enkelt omotiverade i vårt sätt att tillämpa lagarna för hur vi lär oss saker och ting. Kanske handlar det helt enkelt om vanor och oföretagsamhet. Vi vet att det finns bättre metoder för att nå det vi vill i en situation (få tonåringen att hänga upp sin handduk eller arbetskamrater att sluta vältra över arbetsuppgifter på oss), men kommer oss inte för att pröva. Det känns på något sätt lättare att göra som vi alltid gjort oavsett hur det fungerar. I psykoterapeutiska sammanhang är det angeläget att kartlägga vilka bestraffande faktorer som finns i patientens omgivning och som påverkar hans beteende. Om normala och funktionella bete - enden konstant bestraffas är det svårt för patienten att fungera på ett bra sätt. Bestraffning är tyvärr en vanligt förekommande teknik för att försöka ändra på andras beteenden. När någon gör»fel«ska det omedelbart bestraffas! Vi vet dock att detta inte fungerar särskilt bra. Kopplingen mellan själva straffet och beteendet är sällan särskilt tydlig utan i stället ofta långsökt. Beteendet är dessutom omöjligt att göra ogjort och nyinlärningen är minimal när man använder sig av bestraffning. Det är dessutom inhumant och ofta oetiskt. I alla sammanhang som syftar till inlärning är positiv förstärkning att föredra. Bekräftelse, beröm, uppmuntran och vägledning gör oss avslappnade och positivt inställda, något som i sin tur gör att vi kan ta in och integrera det vi lär oss på ett bättre sätt. Det kan dock vara klargörande att veta att mycket av vårt beteende som handlar om flykt och undvikande, normalt eller överdrivet, är inlärt via mer eller mindre subtila konsekvenser som upplevs som bestraffande. S R S R- R Tid för mat Lagar middag Familjen hånar, Slutar laga mat maten äts inte upp Figur 2:8. Bestraffning. Förstärkningsschema Bestraffare Leder till att matlagningen upphör i framtiden»jag betraktade överväldigad mannen framför spelautomaten. Han var fullständigt absorberad i ryckandet och med jämna mellanrum matade han maskinen som vore den en hungrig fågelunge. Han hade suttit där i många timmar. Vad fick honom att ägna sin tid åt detta? Plötsligt rasslade det till... fågelungen spydde rasslande ut en enorm ström av slantar

14 mannen hojtade till och gjorde ett glädjeskutt. Då förstod jag lite bättre. «Förstärkningsscheman är regler som specificerar när och med vilket intervall förstärkning av ett beteende sker. De flesta förstärkare ligger i vår omgivning och är regelbundna och förutsägbara: tåget kommer på utsatt tid och lönen droppar in ett visst datum varje månad. Det finns också bestraffningsscheman vilka beskriver när och med vilket intervall bestraffning av ett beteende sker. I Japan får man höga böter om man kastar ett papper på trottoaren. I Sverige ska man ha skräpat ner rejält innan det får någon konsekvens. Förstärkningsscheman har en oerhörd kraft att påverka vårt beteende och är en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till vid inlärning. Vi talar dels om kontinuerlig förstärkning då personen belönas varje gång han eller hon beter sig på ett önskat sätt. Motsatsen till den kontinuerliga förstärkningen är utsläckning, då personen aldrig belönas för det han eller hon gör. Vi talar också om intermittent förstärkning, vilken innebär att personen får förstärkning bara ibland. Den mest effektiva typen för att lära in och vidmakthålla beteenden är den intermittenta förstärkningen. Spelautomater är ett gott exempel på sådan förstärkning. Mannen i exemplet sitter kvar timme ut och timme in därför att han vet att vinsten kommer förr eller senare, men han vet inte när. Att åstadkomma en» hole in one» vid ett eller ett par tillfällen kan motivera golfaren till fortsatt hårdträning under en mycket lång tid framöver, även om han inte har en aning om huruvida han över huvud taget ska lyckas igen. Några vanliga typer av förstärkningsscheman är: a) regelbundet intervallschema (tid) b) variabelt intervallschema b) regelbundet frekvensschema (antal) d) variabelt frekvensschema. Det regelbundna intervallschemat används vanligen i sammanhang när vi ska lära in något nytt och då är det också bra med täta förstärkningsintervaller. I början av en terapi träffas patient och terapeut vanligen en gång i veckan, kanske två, i ett regelbundet intervallschema. Patienten får feedback och uppmuntran, vilket är förstärkande. Senare under behandlingen, när patienten har lärt sig färdigheter och kan handskas bättre med sin tillvaro, glesar man ut kontakten och ses kanske bara en gång i månaden eller i s.k. uppföljningssamtal var tredje månad. Ett annat exempel är lönen som alltid kommer den z 5 :e i varje månad. I det variabla intervallschemat varierar tiden mellan förstärkningarna beroende på när det önskade beteendet dyker upp. Kalle får beröm varje gång han kommer i tid, men det gör han bara ibland. Förstärkningen kommer därför med ojämna tidsintervall och helt beroende av när Kalle kommer på den förväntade tiden. I ett regelbundet frekvensschema är antalet och inte tiden det viktiga. Efter ett visst antal fotbollsmatcher får spelaren en pokal eller efter ett visst antal tappade kilo får bantaren ett diplom. Ett variabelt frekvensschema innebär att det kan variera hur många gånger någon måste göra något för att få sin belöning. Ena dagen kan telefonförsäljaren behöva ringa trettio samtal för att få sälja ett telefonabonnemang medan det nästa dag går snabbt och två samtal räcker för att få abonnemanget sålt. Försäljaren kan dock med någorlunda säkerhet säga hur många samtal som behövs i medeltal för att få ett abonnemang sålt. Operant utsläckning»läraren gav aldrig frågan till Joel... han slutade snart att räcka upp handen. «Utsläckning innebär helt enkelt att ett beteende upphör därför att det inte förstärks. Om vi inte får lön på ett halvår så slutar vi förmodligen att gå till arbetet. Om en medicin inte verkar så slutar vi ta den. Att exempelvis få ett barn att sluta retas eller testa gränser

15 DEL B 2. INLÄRNINGSTEORI, BETEENDEANALYS... kan antagligen göras bäst genom att man ignorerar det hela, dvs. att varken uppmärksamma, belöna eller bestraffa. Om vi vill lära oss spela nyckelharpa måste vi ignorera alla felspelningar och koncentrera oss på det som vi gör rätt. I terapisammanhang innebär utsläckning att ibland låta mindre funktionella beteenden passera för att i stället lägga all energi på och uppmuntra sådant som fungerar. En patient som har för vana att klaga mycket blir mer hjälpt genom att terapeuten inte uppmärksammar själva klagandet, utan alla de små konstruktiva steg som patienten tar i konstruktiv riktning mot ett givet mål. Att lära komplexa beteenden steg för steg att länka samman»ikea-sängen står nu på sin plats. Men det var inte enkelt... detta var mitt livs första möbelinköp och många moment ledde hit. Först skaffade jag den nya katalogen för att se på urvalet... sedan lånade jag mammas bil för att åka ut till IKEA... väl där gick jag till sängavdelningen och valde ut sängen... gick till beställningen... beställde och bad om hemsändning. Sedan kom den i uppåt tio olika paket. Jag började skruva ihop del för del och nu står den faktiskt här!«begreppet chaining, som används i engelsk KBT-litteratur, är svårt att översätta på ett bra sätt. Vad det hela handlar om är att bryta ner komplexa beteenden i olika små steg. Många av våra vardagsaktiviteter består av liknande långa kedjor eller delmoment av operanta beteenden. Ett beteende länkas ihop med nästa genom positiv förstärkning. Varje fullföljd länk gör oss glada och nöjda och sparkar igång nästa länk den fungerar som en utlösande faktor, en triggare, i detta avseende. I exemplet ovan har personen startat med att beställa hem katalogen och blir förmodligen positivt förstärkt av detta hon kan fantisera om att möblera med de sängar hon ser på bilden, hon är nöjd med att ha kommit igång etc. Det leder till nästa steg, att låna bil och ta sig ut till IKEA osv. Hela beteendekedjan slutar sedan i det efterlängtade målet att få en ny och fin säng som står i lägenheten. Det finns oändligt många exempel på det vi kallar inlärning i beteendekedjor. Komplicerade beteenden som att skriva en bok eller en avhandling, är exempel på ett kedjeförlopp med många olika delmoment som behöver identifieras och förstärkas för att vi ska kunna slutföra arbetet. Vår vardag består ofta av enklare kedjebeteenden. Matlagning enligt recept är ett sådant. De olika delmomenten och handgreppen är noggrant utskrivna och man ska helst följa den ordning som står i receptet för att till slut få det bästa resultatet. Ett annat exempel är det sätt som vi går till väga när vi städar vårt hus eller vår lägenhet. Det sker förmodligen ganska individuellt men kanske ändå i form av en lång kedja av små intränade delmoment, där det ena färdiga momentet automatiskt leder oss in i nästa vi börjar kanske med att plockstäda för att sedan övergå till att damma och sedan avsluta med golven. Varje delmoment belönas på något sätt (peppande tankar, nöjd med att vi kommit så långt, det ser fint ut etc.) vilket gör att vi faktiskt fortsätter. Modellinlärning eller observationsinlärning»skidläraren åkte sakta framför oss och visade oss tydligt hur vi skulle svänga, lägga tyngden på dalskidan, luta kroppen i rätt vinkel... vi följde efter och försökte härma så gott vi kunde. «Ett av de mest effektiva sätten att lära sig ett beteende är att observera och härma någon annan som utför beteendet. När vi har hamnat i miljöer och kulturer som är obekanta tar vi hjälp av våra observationer av hur andra beter sig. På den exklusiva festen granskar vi personer som verkar vana och härmar hur de använder olika bestick och försöker göra allt i rätt ordning. På varuhuset i Tokyo bugar vi tillbaka åt de vitklädda värdarna på varje våning efter att ha sett hur de andra kunderna gör. Modeller finns överallt

16 i vår omgivning och man brukar kategorisera modellerna i verkliga och symboliska. Verkliga modeller är de medmänniskor som vi ser och som finns i vår omgivning. Symboliska modeller presenteras i böcker, filmer, TV-program eller muntliga berättelser. Observatören påverkas av modellen på olika sätt. Han/hon kan härma eller förändra sina egna beteenden omedelbart efter att ha observerat modellen. Ett bra exempel är när vi leker härmningslekar med små barn. Vi gör ljud eller grimaser som barnet omedelbart härmar, detta kallas imitation. Men observatören kan också härma med viss fördröjning, dvs. försöka utföra modellens beteende först efter ett tag. Kunden bredvid använder för oss nya knep för få pengar tillbaka för en vara. Nästa gång, kanske flera veckor senare, när vi har hamnat i en liknande situation prövar vi samma färdighet. Att observera en modell kan också innebära att det stannar vid observationen, vi prövar över huvud taget inte modellens beteende, men lagrar det i vår»färdighetsbank«som en kunskap om vad som är möjligt att göra i denna typ av situation. Observation kan också innebära att vi gör precis raka motsatsen till det som modellen visat. Det händer i det fall då vi inte tycker om modellen eller ser att den vi observerar faktiskt blir straffad för sitt beteende. Konsekvenserna av modellens beteende har alltså betydelse. Ser vi att en persons beteende blir uppskattat och därmed förstärkt, ökar sannolikheten för att vi härmar. Ser vi att personen bestraffas eller ona förstärkning uteblir, minskar vår benägenhet att härma. Det finns i huvudsak tre effekter av modellinlärning: I. Observatören lär sig nya beteenden, något som han/hon inte kunde förut. Observatören lär sig detta genom att enbart observera. Exempel: hur stegen utförs i tango. z. Dämpar eller ökar befintliga beteenden. Observatören lär sig inget nytt, men observationen minskar eller ökar sannolikheten för liknande beteenden (som observatören redan kan) i framtiden beroende av om modellen har blivit belönad respek - tive bestraffad. Exempel: att berätta roliga historier på kafferasten om en kollega har haft framgång med detta eller att inte berätta historier om detta inte alls uppskattades av de övriga i gruppen. 3. Utlöser beteende direkt. Modellens beteende fungerar som en utlösande signal för att härma. Inget nytt lärs, gamla beteenden sparkas igång. Exempel: att se någon ta en kopp kaffe, själv upptäcka suget efter kaffe och omedelbart gå och förse sig med en kopp. Sufflera och hjälpa på traven»min syster frågade om jag fortfarande kunde ' Papegojan från Amerika'... jag satt en stund och försökte komma igång... hon gav mig den första lilla text- och melodislingan och sedan hjälptes vi åt... snart bara rann hela visan ur oss, med alla verserna.«den engelska KBT-termen för denna typ av inlärning är prompting som kommer av engelskans»prompt«vilket betyder att sufflera. När man använder sig av denna teknik innebär det att man hjälper en person att komma igång, t.ex. ger de första orden i en sång som»eleven«ska lära sig för att kunna komma vidare med resten, eller man tränar kanske sin sexåring i alfabetet genom att ge de första bokstäverna och sedan hjälp vartefter när det hakar upp sig. Sufflering är en god hjälp när en person kan något delvis eller till hälften, men inte tillräckligt. Färdigheten eller kunskapen finns där nästan, men inte tillräckligt. I KBT används ofta rollspel kombinerat med sufflering som en träningsteknik. Terapeuten visar först ett sätt att agera eller tala i en för patienten svår interpersonell situation. Patienten får sedan härma och pröva hur det känns. Ofta känner patienten ett motstånd, blir stum, osäker och generad eller minns helt enkelt inte hur terapeuten gjorde. Då kan sufflering vara till god hjälp. Terapeuten ger stickord eller stickrepliker,

17 som patienten sedan kan haka på för att fortsätta med replikerna. Man kan sufflera genom ord, gester, fysiska»småknuffar«eller andra signaler som är hjälpsamma och sufflering fungerar allra bäst om»eleven«får uppskattning och förstärkning för varje litet steg i rätt riktning. När man använder sufflering är det också viktigt att sakta minska på denna form av hjälp för att den andre tills slut ska kunna utföra beteendet helt på egen hand. Regler»Den judiska begravningen föreskrev hur man skulle bete sig... männen täckte sitt huvud, man var svartklädd, inga blommor förekom och män och kvinnor satt åtskilda i kapellet. «Människans tillvaro är komplicerad, vi är många som ska kunna leva tillsammans både i små och stora samhällen, både i den lilla familjen och i världssamfundet. För att underlätta och få tillvaron att fungera på alla nivåer, behöver den regleras på olika sätt. Det finns lagar, regler och traditioner som styr vår tillvaro i nästan alla detaljer, på gott och ont. En stor del av vår tillvaro styrs således av regler som är inlärda. Språket är ett mycket bra exempel. Vi har lärt oss symbolerna bokstäverna, punkterna etc. och hur vi sammanfogar dessa symboler i ett komplicerat regelsystem och vi kan därmed kommunicera med varandra på ett fantastiskt sätt. Språket är självklart en enorm tillgång för oss som kulturella samhällsvarelser. Det är nästan en förutsättning för skapandet av vår identitet och för vår upplevelse av delaktighet och gemenskap med varandra. Men även om det har så stora fördelar finns det även nackdelar. Språket kan ställa till det för oss. Orden kan få makt på ett negativt sätt. Egna inre självkritiska och negativa monologer tas för objektiv och sann verklighet och skapar känslomässiga problem. Den kognitiva terapin är inriktad på att hjälpa individen att korrigera dessa negativa symboler och inom den tredje vågens terapiformer arbetar man med att helt enkelt inte tro på orden, att ta den negativa kraften ur orden och betrakta dem som de konstgjorda symboler de faktiskt är. Ett annat vardagligt exempel på konstruerade, men livsnödvändiga, regler är de förordningar som talar om hur vi ska bete oss i trafiken. I Sverige kör vi på höger sida och i England på vänster. Trafikljusen talar om när vi utan livsfara kan passera en gata röd gubbe har fått betyda»stanna«och grön betyder»gå«. Föräldrar och andra viktiga personer har säkert under en lång tid nogsamt undervisat och tränat oss i att just den röda gubben betyder»stanna«, men det är inte en biologiskt baserad reaktion att stanna inför åsynen av en röd prick. Vi har konstruerat en regel som säger att vi ska göra så. Ett annat exempel är reglerna för hur vi beter oss i sociala sammanhang. Böcker har skrivits om det vi kallar vett och etikett och i dem kan vi läsa hur vi dukar bordet, vilka bestick vi ska använda till fisken respektive köttet och i vilken ordning vi ska skåla med våra gäster. Att lära sig regler är ett relativt lätt sätt att lära sig nya beteenden. Om man lär sig en regel och sedan följer den kan man känna sig trygg i att man gör»rätt«, dvs. som regeln föreskriver. Det är en helt annan sak om man tycker att regeln har ett berättigande eller inte. Vi lär oss att följa regler om det är belönande för oss att göra det. Om belöningen uteblir eller om vi till och med blir bestraffade för att vi följer regeln, slutar vi att göra det. Att följa regler är på så sätt i högsta grad ett operant beteende. Respondent och operant inlärning i samverkan»min lilla flicka skrek ofta på natten... jag reagerade omedelbart... rusade upp, tog henne i famn, vyssade, sjöng och vandrade med henne i lägenheten. Jag fick henne alltid lugn och jag kände mig så lättad... Snart hade jag utvecklat en rutin, visste precis hur jag skulle göra varje gång. «8 0 8r

18 I verkligheten är våra handlingar i en given situation nästan alltid både utlösta av ett stimulus (respondent) och påverkat av följderna (operant) i en situation. I exemplet ovan reagerar mamman automatiskt på flickans skrik och närmar sig henne för att trösta och skydda. Sjungandet och vyssandet fungerar sedan utmärkt bra i detta avseende och får mamman att utveckla dessa beteenden som en rutin så fort barnet vaknar och skriker. De tröstande beteendena blir förstärkta. Ett annat exempel är rädsla för att vara i centrum och tala på ett möte. För en person med obehagliga upplevelser i samband med sådana situationer kan det utlösa ett mönster av respondenta och operanta reaktioner. Bara det att komma in i möteslokalen kan utlösa en mängd kroppsliga obehag och negativa tankar (respondenta reaktioner). Reaktionerna leder i stunden till flyktbeteenden eller s.k. säkerhetsbeteenden för att undvika att behöva hamna i centrum eller att behöva yttra något. Personen sätter sig helt enkelt längst bort i ett hörn och försöker göra sig osynlig, smälta in i tapeten. I värsta fall vänder han eller hon på klacken och går därifrån. Undvikande och flykt har förmodligen många gånger varit effektivt för att stänga av obehaget och återställa lugnet och därför används dessa strategier om och om igen (operanta beteenden). Beteendeterapi en komposition av inlärningslagar Hittills har jag beskrivit de olika byggstenarna i det inlärningsteoretiska huset. Beteendeterapi är inlärningsteori som den uttrycks i ett konkret terapeutiskt förändringsarbete. Det är detta som psykoterapi handlar om, en hjälp att via nya erfarenheter lära patienten mer konstruktiva sätt att tänka, känna och bete sig, och att hjälpa honom att bli av med gamla och destruktiva handlingsmönster. Målet i beteendeterapi är att skapa de förutsättningar som krävs för att patienten ska kunna leva ett normalt liv och uppnå sina önskningar och mål. Detta sker antingen genom att förändra patientens beteende (observera den vidgade betydelsen av begreppet beteende) eller genom att förändra den omgivande miljön. Ibland behöver man arbeta med båda. De tekniker som beskrivs i kapitel II är utformade utifrån den teori som beskrivits ovan. Det innebär att terapeuten, när hon t.ex. arbetar med exponering, känner till och kan omsätta innebörden i begrepp som utsläckning, habituering, klassisk betingning och operant inlärning. Terapeuten vet hur dessa mekanismer verkar och kan analysera framsteg eller uteblivna framsteg i behandlingen i termer av just dessa begrepp. Varje teknik går på detta sätt att dela upp i sina inlärningsteoretiska beståndsdelar. Innan man börjar åtgärda patientens problem, gör terapeuten först en rejäl informationsinsamling. Den inrymmer en analys av patientens problem utifrån de inlärningslagar som jag beskrivit ovan. Informationsinsamlingen mynnar ut i en gemensam problemformulering, en konkret målformulering och en plan för själva behandlingen. Teori och praktik är i KBT nära bundsförvanter och patienten får efter en tid i behandling ofta själv goda kunskaper i inlärningsteori. Det finns två typer av informationsanalyser i KBT beteendeanalys och funktionell analys/kedjeanalys. De är dessutom delvis överlappande. Beteendeanalys med problemformulering I beteendeanalysen försöker terapeuten att skapa sig en uppfattning om patienten och hans problem på en övergripande och sammanfattande nivå. Så småningom snävas informationsinsamlingen in och avgränsas för att möjliggöra en åtgärdsplan, men i detta stadium förhåller sig terapeuten öppet nyfiken med frågor på en mer allmän nivå. Här är några av de områden som bör täckas av beteendeanalysen: 8z 8 3

19 DEL B 2. INLÄRNINGSTEORI, BETEENDEANALYS... A. Bakgrund 1. Uppväxt, ursprungsfamilj, utbildning, arbeten, relationer, utlandsvistelser, fritidsintressen, somatiska sjukdomar, tidigare psykiska besvär etc. z. Aktuell situation familj, bostad, ekonomi, sociala relationer etc Medicinska/fysiska problem och sjukdomar. Suicidhenägenhet. Medicinering. Tidigare behandlingar. Önskningar och drömmar hur skulle patienten vilja ha det eller leva om han fick önska, vad längtar patienten efter, vilka drömmar finns? 8. Tillgångar medvetenhet om och erfarenhet av att hantera och lösa problem, tillgång till sociala färdigheter, förmåga att observera och reflektera över egna inre processer som tankar och känslor, stöd från omgivningen, avledande intressen och aktiviteter, övriga förmågor och talanger etc. 9 Brister ensamhet eller alltför få relationer, dålig ekonomi, oförmåga att hantera problem, negativa erfarenheter av vård och behandling, arbetslöshet etc. B. Problemformulering 10. Problemlista allt det som patienten upplever som problem samt en rangordning av problemen utifrån grad av negativ inverkan på hans liv. C. Val av terapeutiskt fokus utifrån problemlistan 11. Terapeut och patient väljer tillsammans ut ett eller några problem att arbeta med i behandlingen terapeutens kliniska kunskap och erfarenhet och patientens önskemål jämkas samman när man väljer fokus. Valet görs även utifrån andra aspekter, som hur möjligt det är att inom en begränsad tid erbjuda förändring för de olika problemen i listan. Terapeuten gör även en bedömning enligt DSM-IV: ångestsyndrom (specifik fobi, social fobi, panikångest med eller utan agorafobi, posttraumatisk stresstörning, tvångssyndrom etc.), depression, personlighetsstörningar, psykotiska störningar osv. z. Formulering av det valda problemet i termer av överskott och underskott, dvs. sådant som patienten gör för mycket respektive för lite av, i samband med problemet. Vid exempelvis panikångest kan överskotten bestå av att ofta tänka katastrofalt, att»fly«från köer, folksamlingar och tunnelbana samt att ofta»kontrollera«hur hjärtat slår och om kroppen känns bra. Underskotten, det som patienten gör för lite av, kan bestå i att sällan tänka realistiska tankar, att inte utsätta sig för svåra situationer, att aldrig acceptera obehagliga känslor. 13. Motivation. Nu behöver terapeuten också veta patientens grad av motivation och huruvida han verkligen har tillräckliga färdigheter för att göra det som krävs. En viktig information är hur starka känslor, exempelvis rädsla, som är förknippade med överskotten och bristerna. 14. Ytterligare klargörande av problemet frekvens, varaktighet, vanliga utlösande situationer, tankar, känslor, handlingar, kroppsreaktioner, hur problemet påverkar patientens livskvalitet samt patientens tidigare sätt att hantera och/eller lösa problemet. D. Målsättning 15. Målet eller målen bestäms i mycket konkreta termer utifrån problemformulering och val av terapeutiskt fokus. Funktionell analys/kedjeanalys När terapeuten har fått en generell uppfattning om patienten och har formulerat hans problem (t.ex. återkommande panikattacker som hindrar honom från att leva normalt), övergår man till en mer detaljerad kartläggning av problemen. Terapeuten gör en s.k. funktionell analys, även kallad kedjeanalys. Den funktionella analysen kan liknas vid att sätta förstorings

20 DEL B 2. INLÄRNINGSTEORI, BETEENDEANALYS... glas över ett visst datum- och tidsbestämt händelseförlopp där problemet visade sig tydligt. I den funktionella analysen är terapeuten mycket specifik i sitt frågande. Hon ber patienten beskriva exempelvis den senaste panikattacken exakt vad som hände i attacken, både inre och yttre reaktioner (obehagliga fysiologisk reaktioner, starka negativa känslor, skräcktankar/bilder, flykt eller undvikandebeteenden), vad som utlöste attacken, när den skedde, var patienten befann sig, med vem han befann sig, om han var extra sårbar på något sätt (inte ätit, inte sovit, upprörd över något, sjuk eller annat) och vilka konsekvenser den fick. Checklista för frågor i en funktionell analys Välj ut den senaste gången som du drabbades av... (t.ex. fick en panikattack). Var befann du dig? Dag och tid? Med vem? Beskriv miljön och situationen. Vad var själva problembeteendet tanke, känsla, handling, kroppsreaktion? Var du sårbar sömnbrist, matbrist, sjuk, nedstämd etc. Respondenta reaktioner vad utlöste problemet? Vilka länkar fanns på vägen från utlösaren och till den maximala problemreaktionen: tankar, känslor, handlingar, kroppsreaktioner? Operanta reaktioner förstärkare, bestraffare, negativa förstärkare etc. Vilka konsekvenser fick problembeteendet på kort sikt, i själva stunden? Vilka långsiktiga konsekvenser har ditt problembeteende fått? Hur hänger detta ihop hur kan vi förstå dina reaktioner? Sammanfatta. Vilka är dina innersta tankar om detta problem och det som hände? Beteendeanalys och funktionell analys är viktiga instrument på olika sätt. De fyller flera funktioner. Först och främst ger de både terapeut och patient nödvändig information, men arbetet med analysen upplevs också av patienten som mycket bekräftande, till och med som en förändrande åtgärd. Det är kanske första gången som någon så seriöst intresserar sig för patienten och hans upplevelser. Arbetet med analyserna befrämjar terapialliansen terapeuten lyssnar, försöker förstå utan att döma eller trivialisera. Patienten känner hopp och blir motiverad till att arbeta i takt med nya insikter om sina problem, något som i sin tur ökar terapeutens motivation. En del patienter tycker att de gör framsteg i terapin redan under denna fas. På så sätt är beteendeanalys och funktionell analys både en kartläggnings- och en förändringsteknik samtidigt som båda analyserna tydligt illustrerar den inlärningsteoretiska ramen i KBT. Exemplet Lisa Hur kan terapeuten samla information kring ett vanligt psykiatriskt problem? Vi tar ett exempel som visar hur hon kan fråga. Lisa hetsäter och kräks en gång per dag och däremellan äter hon ingenting. Det är ett beteende som skapar stora problem i hennes liv, ett överskottsbeteende likväl som ett underskottsbeteende. Beteendeanalys Allmänna målsättningar. Vad önskar Lisa med terapin och med sitt liv? Vad värdesätter hon? Lisa vill bo på landet, ha en familj, lyssna mycket på musik, ha goda vänner och arbeta med design. Hon vill sköta sin hälsa och sin kropp. Tillgångar. Vad är Lisa bra på? Vilka färdigheter har hon? Sociala tillgångar i omgivningen? Lisa är bra på att rita, måla och sy. Hon är bra på att inreda och att laga mat. Hon uppfattas som en bra kompis. Brister. Vad begränsar Lisa? Vilka färdigheter saknar hon? Bris

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för Mål Grundläggande inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog dan.katz@katzkbt.se Kunskap om: Varför inlärningspsykologin är så oerhört viktig Grunderna i inlärningspsykologi Hur man använder inlärningpsykologin

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING Hur förstår vi och förändrar beteenden? Cecilia Fyring & Sara Isling Vad är KBT? Inlärning Egenskaper eller beteenden? Överskott/underskott Beteende i sitt sammanhang Några ord om diagnoser AGENDA Vad

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Antecedent - A i beteendets A-B-C Antecedent - A i beteendets A-B-C Av Eva Bertilsson publicerad i Canis 2013 Beteende är makalöst spännande! Och ju mer man lär sig om hur beteende funkar, desto intressantare blir det. Men för att kunna

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vad är en våga tala-kurs?

Vad är en våga tala-kurs? Vad är en våga tala-kurs? På de flesta universitet och högskolor ges idag våga tala-kurser. För att få gå en sådan kurs krävs att man är inskriven som student och att man har en rejäl oro inför att hålla

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard. Blomma blad en miljard handlar om ett barn som heter Ollsi och en förälder som

Läs mer