Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001
|
|
- Viktoria Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer är en viktig del av förklaringen till att den kommer så bra överens med oss människor. Hur hästar och andra djur bär sig åt för att lära sig nya beteenden är ingen lätt fråga att bena ut. Problemet har sysselsatt forskare över hela världen under väldigt lång tid och alla mekanismer för inlärning är långt ifrån helt klarlagda. Inlärningsteori är ett mycket omfattande ämne. Denna förenklade översikt tar upp fyra inlärningsmetoder, som ofta både diskuteras och används för inlärning av nya beteenden hos djur i allmänhet: klassisk betingning, operant betingning, social inlärning och habituering. Därutöver diskuteras metodernas funktion och tillämplighet för inlärning hos hästar. För att kunna diskutera inlärning och inlärningsmetoder måste man först definiera begreppet inlärning. En användbar definition (det finns flera) är att inlärning är en erfarenhetsgrundad förändring av potentialen att utföra ett givet beteende (Mills & Nankervies, 1999). Om man kan registrera en förändring av beteendet är det ganska lätt att konstatera att inlärning har skett. Om beteendet däremot inte utförs betyder det inte nödvändigtvis att inlärning inte har skett. En häst, som trots att den fått riktig och effektiv lastningsträning vägrar att gå in i en transport, kan ju faktiskt vägra även om den mycket väl vet (= har lärt sig) vad den förväntas göra. Dvs andra faktorer kan påverka beteendet även efter inlärning. Klassisk betingning Allt beteende består av reflexmässiga handlingar eller responser, som alltid utlöses av ett stimulus, någon form av retning. Det gäller såväl medfödda och instinktiva beteenden som inlärda.
2 Klassisk betingning innebär att ett djur lär sig ett reflexmässigt beteende som respons på ett stimulus, som tidigare inte haft någon sådan innebörd för djuret. Det mest kända exemplet på klassisk betingning är Pavlovs försök med hundar för snart hundra år sedan. Han märkte att hundar började drägla (salivera) när skötaren kom med foder. Ökad salivation inträffar i princip alltid, när hundar får mat i munnen. Det kallas obetingad reflex. Maten, som alltid utlöser salivation när en hund får den i munnen, kallas obetingat stimulus. Pavlov noterade att hans hundar började salivera INNAN de fått maten i munnen, vilket betyder att de måste ge detta respons på något annat stimulus än maten. Först var det förmodligen skötarens ankomst eller kanske ljudet av en dörr eller något annat, men sedan lärde Pavlov hundarna att koppla ihop (associera) ljudet av en ringsignal med utfodringen. Ringsignalen utlöste salivation hos hundarna även om de inte fick någon mat. Signalen har därmed blivit en inlärd och självständig retning, som kallas betingat stimulus. En ringsignal utlöser inte alltid salivation hos alla hundar, men hos hundar som lärt sig detta gör den det. Salivationen blir en betingad reflex hos sådana hundar. Obetingat stimulus = retning som alltid utlöser ett visst beteende (mat i munnen) Obetingad respons = beteende, som alltid uppträder vid obetingat stimulus (salivation vid mat i munnen) Betingat stimulus = Neutralt stimulus, som kopplats ihop med obetingat stimulus och därefter ger samma respons som obetingat stimulus Betingad respons = respons som framkallas av betingat stimulus Hästar i ett stall lär sig snabbt och effektivt exempelvis rutinerna vid morgonfodring genom klassisk betingning. Är man noggrann och gör rätt går det utmärkt att lära hästarna den exakta utfodringsordningen och man kan på så sätt minimera de så vanligt förekommande oroligheterna i samband med utfodring. Den kanske allra starkaste inlärningseffekten genom klassisk betingning är kopplad till känslomässiga reaktioner, i synnerhet negativa sådana. Detta är förklaringen till att en häst, som blivit svårt skrämd eller upplevt stark smärta kan komma ihåg händelsen under mycket lång tid. Flera vanliga träningsmetoder för djur, exempelvis clickerträning, bygger på principerna för klassisk betingning. Operant betingning Termen operant betingning (instrumentell betingning betyder samma sak) myntades av den amerikanske beteendeforskaren B F Skinner. Det finns fyra olika typer av operant betingning: positiv förstärkning, negativ förstärkning, bestraffning och utplåning (extinction). Observera att negativ förstärkning och bestraffning INTE är samma sak! Missförstånd på den punkten är tyvärr alltför vanliga. Positiv förstärkning innebär att ett visst beteende förstärks genom att något positivt inträffar. Din häst lär sig lätt och fort vad du vill att den ska göra om du ger den beröm eller belöning, när den gjort rätt. Positiv förstärkning fungerar utmärkt som träningsmetod under vissa förutsättningar: Berömmet eller belöningen 2
3 måste alltid komma EFTER det önskvärda beteendet (inte före, då blir det muta och det är något helt annat). För att något ätbart ska fungera som belöning måste hästen vara hungrig eller åtminstone tycka att belöningen är god. Morötter, äpplen, bröd, socker eller mintkarameller (används ofta i bl a England) uppskattas till en viss gräns av de flesta hästar, men det finns en gräns för hur många äpplen eller morötter en häst kan äta och fortfarande tycka det är gott. Både belöning och beröm bör också för att uppfattas positivt av hästen komma från någon, som åtminstone inte upplevs som ranglåg i förhållande till hästen. Om en häst upplever sig själv som ranghög i förhållande till den som kommer stickande med en morot, så händer det lätt att hästen försöker ta sig rätten att själv avgöra när den ska äta moroten. Positiv förstärkning som träningsmetod för hästar är alltså effektiv, men inte helt okomplicerad att använda systematiskt. Negativ förstärkning innebär att ett beteende förstärks genom att något negativt upphör. Om du rider och vill att din häst ska gå åt höger, så kan du trycka till med vänster skänkel. Hästen upplever skänkeltrycket som något obehagligt och går åt höger för att undvika eller slippa ifrån obehaget. Hästar har nämligen en medfödd benägenhet att försöka undvika obehag. Om du i samma ögonblick som hästen gör den minsta ansats att gå åt höger! ger efter på skänkeltrycket, så upplever hästen en kraftig belöning genom att gå åt höger (obehaget försvann ju genast, alltså är det ett bra beteende att gå åt höger när den får skänkeltryck på vänster sida). Om du inte omedelbart ger efter på skänkeltrycket försvårar du för hästen att förstå vad du vill att den ska göra. Låt oss anta att du missar att ge efter och håller kvar skänkeltrycket, trots att hästen redan har gått åt höger. Hästen blir frustrerad ( jag gick ju åt höger som du visade, men du släpper inte skänkeln ändå, vad vill du att jag ska göra egentligen??? ) och slår med huvudet. Då släpper du skänkeltrycket. Aha tänker hästen, du ville att jag skulle slå med huvudet, det var därför du tryckte till med skänkeln. Förlåt att jag är så dum, men OK, då slår jag väl med huvudet då, eftersom det är det du vill. Konsekvensen blir att du har belönat och förstärkt fel beteende. Gör du samma sak flera gånger finns risken att din häst slår med huvudet varje gång du använder vänster skänkel. Du har oavsiktligt lärt den det genom att belöna fel beteende. När hästar (eller andra djur) på eget initiativ lär sig nya beteenden genom positiv eller negativ förstärkning kallar man metodiken för trial-and-error, dvs hästen provar 3
4 olika beteenden i en viss situation tills den hittar ett beteende, som fungerar. Då håller den sig i första hand till det beteendet i fortsättningen (den har lärt sig att beteendet fungerar). Ta en häst som sparkar i boxväggen vid fodringsdags som exempel. Det hjälper inte att skrika åt den, inte att gå in i boxen och slå den heller, för den slutar ändå inte att sparka i boxväggen. Oftare än man tror tröttnar den som ska fodra hästarna på oljudet och slänger åt hästen en hötapp för att få den att sluta. Då har hästen på eget initiativ (ingen har bett den sparka i väggen) provat ett visst beteende (sparka i väggen). Visserligen fick den ett par åthutningar först, men det lilla obehaget försvann snart och sedan fick den sin belöning (hötappen, positiv förstärkning). Alltså har den snabbt och effektivt lärt sig att det lönar sig att sparka i boxväggen, för då får man alltid höet först. Även negativ förstärkning fungerar effektivt vid inlärning genom trial-and-error. Hästar, som är vana att slippa undan, har oftast lärt sig det genom negativt förstärkt trial-and-error. Hästen protesterade den första gången, därför att den tyckte det du begärde var obehagligt och att din begäran var obehaglig. När den protesterat en stund gav du upp. Alltså lönade det sig att protestera, eftersom obehaget försvann (dina övertalningsförsök upphörde). Sådant beteende är MYCKET vanligt hos hästar och det syns tydligt t ex när man genomför en s k Join-up (Monty Roberts metod, finns beskriven på svenska i min bok Att förstå hästar). Hästen försöker ofelbart alla tänkbara sätt att komma undan (det har ju alltid fungerat förut!). Anta att den lyckas, exempelvis genom att hoppa över avspärrningen på ett visst ställe. Om du försöker ta in hästen igen och börja om, så kommer den lika ofelbart att försöka hoppa över avspärrningen igen, på samma ställe (det fungerade ju förut, alltså är det ett bra beteende!). Bestraffning innebär att ett visst beteende försvagas genom att något negativt inträffar. Om en häst, som försöker bita dig, i stället får ett kraftigt spörapp över mulen, så finns möjligheten att den lär sig att det är obehagligt att försöka bita dig (det gjorde ju ont, så det kan inte vara något bra beteende!). Inlärningseffekten av bestraffning hos hästar är ganska låg. För att bestraffning överhuvudtaget ska fungera måste det negativa inträffa i omedelbar anslutning till det oönskade beteendet. Efter någon sekund är det för sent att bestraffa en häst, för då är bestraffningen totalt obegriplig för den. Utplåning (extinction) innebär att ett visst inlärt beteende försvagas (det försvinner inte!) därför att inget positivt tillkommer och inget negativt upphör. Det oönskade sparkandet i boxväggen av hästen, som lärt sig genom trial-and-error ovan, kanske går att få bort med hjälp av utplåning (se till att ingenting händer, varken positivt eller negativt, förrän den slutar sparka), men svårare stallovanor av typen krubbitning och vävning går inte att få bort med hjälp av utplåning. Skillnaderna mellan begreppen negativ förstärkning och bestraffning missförstås alltför ofta. Missförståndet beror oftast på oklarheter i användningen av orden positiv och negativ. I vetenskapliga sammanhang är ordet positiv inte värdeladdat och betyder enbart något som tillkommer. Ordet negativ är inte heller värdeladdat och betyder alltså något som upphör. För att belysa skillnaderna kan man betrakta begreppen på följande sätt (orden positivt resp negativt i sina vanliga, värdeladdade betydelser är satta inom parentes): 4
5 Positiv Negativ Förstärkning Beteende förstärks Positiv förstärkning Något (positivt) tillkommer Negativ förstärkning Något (negativt) upphör Bestraffning Beteende försvagas Positiv bestraffning Något (negativt) tillkommer Negativ bestraffning Något (positivt) upphör Sammanblandning av begreppen negativ förstärkning och bestraffning leder till en hel del onödiga problem. Alla försök att förstärka ett visst önskat beteende med hjälp av bestraffning är till att börja med dömda att misslyckas, därför att bestraffning alltid försvagar ett beteende. Med hjälp av negativ förstärkning ger man däremot en form av belöning, som upplevs mycket kraftigt positivt av hästen. Hästen upplever förmodligen en mycket större belöning i att slippa ett måttligt obehag än i att få en morot (negativ förstärkning ger en större morot än vanliga morötter). Att medvetet utsätta hästen för en måttligt obehaglig retning och därefter omedelbart ta bort retningen vid minsta antydan till att hästen försöker göra som man vill har överhuvud taget ingenting med bestraffning att göra. Bestraffning behövs, men ska användas på rätt sätt och så lite som möjligt. Negativ förstärkning är en mycket effektiv metod för inlärning i form av belöning av hästen. Social inlärning Social inlärning inbegriper sådana beteenden som hästar lär sig genom att umgås med, observera och imitera andra hästar. Beteendeforskarna är inte överens om den sociala inlärningens betydelse hos hästen, men det går inte att komma ifrån att föl och unghästar måste få umgås med andra hästar, exempelvis för att kunna lära sig det oerhört viktiga kroppsspråket. Flaskuppfödda föl, som enbart umgåtts med människor, blir socialt handikappade i umgänget med andra hästar därför att de inte kan kommunicera med dem. Föl lär sig förmodligen bl a att välja mellan olika ätbara grässorter och andra växter genom att observera sin mor. I fråga om inlärning genom observation finns det många icke-vetenskapliga rapporter om att hästar lärt sig allt möjligt, från att öppna dörrar och grindar till att utföra avancerade dressyrmoment. Det kanske roligaste exempel jag hittills stött på var en ponny. Den lyfte på benet för att pinka, precis som en hanhund. Det visade sig att ponnyn på den gård han kom ifrån hade varit mycket god vän med en fårhund, som också brukade sova i stallet. Det lustiga var att ponnyn bara lyfte benet där ett sto hade urinerat och inte där en valack hade gjort det (Blake, 1975, s 63). I vetenskapliga försök har man däremot veterligen inte kunnat bekräfta att hästar har någon större förmåga till inlärning genom observation. I ett försök kunde en grupp på sex hästar lära sig att havre fanns i ett visst hörn av stallet med två hinkar genom att titta på en annan häst, som fick foder där ett antal gånger. De gick ganska målmedvetet till rätt hörn, till skillnad från sex andra hästar. Dessa hade inte fått se någon häst utfodras i det aktuella hörnet och sökte efter något ätbart helt på måfå. Ingen av de första sex hästarna kunde lära sig vilken hink fodret fanns i, och man drog 5
6 därför slutsatsen att hästarnas förmåga till inlärning genom observation var relativt begränsad. Detta resultat behöver inte nödvändigtvis innebära att hästars förmåga till inlärning genom observation är helt oväsentlig. Konrad Lorenz (1983) har beskrivit ett försök med chimpanser. Man lärde först en ung, ranglåg chimpanshane ett visst beteende för att få en belöning och lät honom sedan utföra beteendet när hela chimpansgruppen såg på. Ingen av de andra chimpanserna brydde sig om att försöka lära sig att få belöningen. När man sedan gjorde om försöket med en ranghög hane, så lärde sig de andra chimpanserna snabbt det önskade beteendet genom att observera och imitera den ranghöge hanen. Eftersom rangordning inte är helt oväsentlig för hästar, så kanske också hästar kan lära sig mer genom att observera en ranghög eller på annat sätt betydelsefull häst. Habituering Habituering innebär tillvänjning vid ett stimulus och resulterar i att en medfödd eller inlärd respons försvinner (den försvagas inte, utan försvinner helt, till skillnad från utplåning). En häst kan läras att tolerera obehag på kortare tid än något annat djur. Ett flyktdjur måste kunna det, annars skulle det springa kontinuerligt. Hästar kan förvånansvärt snabbt vänja sig vid skrämmande saker, så att de struntar helt i dem. Om Du vill lära Din häst att tolerera något som den inte vill acceptera, t ex en retning i form av en sadel eller en klippmaskin, så kan du göra ungefär på följande sätt. Börja med en så försiktig retning som möjligt, t ex med bara en vojlock eller med klippmaskinen avstängd och utan sladd. Upprepa retningen minst 30 gånger (hellre för många gånger än för få), tills hästen slappnar av. Försök att göra proceduren rytmiskt, för hästar är mycket känsliga för rytm. Det går att se i hästens ögon, när den inte längre är medveten om retningen. Då är det klart. Upprepa på andra sidan! Gå därefter ett steg längre och öka retningen genom att t ex låta vojlocken ligga kvar på ryggen och lägga på och ta av sadeln på samma rytmiska sätt, eller sätta i sladden i klippmaskinen. Gör om samma procedur. Kom ihåg att ge retningen åtminstone 30 gånger och försök göra det så rytmiskt som möjligt. Slutstadiet blir att spänna sadelgjorden eller lägga den igångsatta klippmaskinen mot hästen på samma rytmiska sätt. Glöm inte att Du måste upprepa proceduren på andra sidan av hästen! 6
7 Fölprägling är en intressant form av habituering, som beskrivits av en amerikansk veterinär vid namn Robert Miller. Metoden innebär systematisk habituering under den s k kritiska inlärningsperioden för föl (inom 24 timmar efter födseln). Vid fölprägling vänjer man fölet vid alla former av hantering och beröring: mun, nos öron, hovar, ändtarm, grimma, grimskaft, vojlock osv. Fölpräglingen ska genomföras med så litet ingrepp i relationen mellan sto och föl som möjligt. Resultatet blir att hästen senare i livet blir avsevärt lättare att hantera. Fölpräglade hästar anses också ha större benägenhet för utforskande beteende och ha större kapacitet för inlärning. Litteratur: Blake: Tala med hästar, (1975) Lorenz: Aggression, det så kallade onda, (1983) Miller: Imprint training of the newborn foal Mills & Nankervies: Equine behaviour: Principles & Practice (1999) Internet: Negative Reinforcement University: 7
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004
OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merPRATA INTE med hästen!
PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina
Läs merInlärning Psykologprogrammet, termin 1
Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Erik Hedman & Brjánn Ljótsson Leg. Psykologer, Internetpsykiatrienheten & Ångestmottagningen, Psykiatri Sydväst Doktorander, Karolinska Institutet Erik.hedman.2@ki.se
Läs merHur man går in till hästen på rätt sätt
VITA HÄSTEN Hur man går in till hästen på rätt sätt När du ska gå in till din häst i boxen eller spiltan så måste du alltid tala om för hästen att du kommer. Annars kan den bli överraskad och i värsta
Läs merPositiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter
Läs mer2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak
- Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina
Läs mermodiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering
UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merLILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF
LILLA HÄSTKUNSKAPSHÄFTET FINLANDS RYTTARFÖRBUND RF DETTA HÄSTKUNSKAPSHÄFTE TILLHÖR STALLET Hästarna bor i ett stall. Varje häst har sin egen box i stallet. På dagarna vistas hästarna också utomhus i rasthagar.
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merHälsningar från Christer Johansson, GBF, på Kanarieöarna en Blå Bofink och en Kanariefågel fångade på bild i det fria
Hälsningar från Christer Johansson, GBF, på Kanarieöarna en Blå Bofink och en Kanariefågel fångade på bild i det fria Protokoll från föreningsmötet den 3 april. Klickerträning för fåglar vad är det? Möjligen
Läs merGOLFINSPIRATION 2015. Inledning. Släpp kontrollen
GOLFINSPIRATION 2015 Inledning Släpp kontrollen En golfsving är en komplex rörelse. Med många tankar, muskler och flera kroppsdelar involverade ska vi träffa en liten boll med ett verktyg som bara är 1
Läs merAlla behöver tårta! Belöningsträningens lager
Alla behöver tårta! Belöningsträningens lager Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis 2012 Vi säger gärna att vi sysslar med belöningsbaserad träning träning där vi ser till att
Läs merNär ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.
Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort
Läs merBASKET FÖR UNGA SPELARE
106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att
Läs merTJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet
TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merNågra små tips om att träna på utsatt fågel
Några små tips om att träna på utsatt fågel Att träna sin fågelhund på utsatt fågel, vanligen rapphöns eller fasan, har blivit rätt populärt. Gör man rätt kan det vara en effektiv och förhållandevis enkel
Läs merNÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt
6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merJag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar
finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs mercrossover att byta träningsstrategi
Text & foto: Catja Pedersen att byta träningsstrategi crossover Är klickerträning nytt för dig och din hund? Då kommer här lite läsning för dig. Först skriver Catja Borchard Pedersen om vad det innebär
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merSmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Läs merMotivation för bättre hälsa
Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt
Läs merFörst till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF
Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift
Läs merLär hästen sänka huvudet!
Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merAvundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.
Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar
Läs merBermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008
Bermudatriangeln där alla problem försvinner spårlöst av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh publicerad i Canis 2008 I vår agilityträning jobbar vi utifrån ett par grundläggande principer: Vi strävar
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merDen första dressyren will to please NEJ HIT SITT SITT NEJ STANNA HIT STANNA LIGG
Tankar och tips för första delen av din tid med en ny jaktkamrat. Lite råd från det att Du hämtat hem din valp till dess att Du genomfört ert unghundsprov. Att ta hem en valp, och kanske till och med livets
Läs merPositiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Om att sätta mål Av Henrik Johansen Det ska vara ryttaren som tänker en tanke, ryttarens huvud som ger en signal till kroppen, ryttarens kropp som ger en signal till hästen, och
Läs merDet var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.
Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. I slaskhinken intill dörren mellan köket och verandan hade man glömt att lägga locket
Läs merFör valpköpare. Prägel. Valpen
För valpköpare Prägel Det är viktigt att ta reda på både mammans och pappans mentalitet; hur de är till sitt temperament. Båda föräldrarna präglar sina avkommor, mamman mycket mer eftersom hon tillbringar
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merVälkomna till Enskede Ridskola & Enskede Ridsällskap
Välkomna till Enskede Ridskola & Enskede Ridsällskap Vem gör vad? Enskede Ridskola Hästar Ridinstruktörer Stallpersonal Anläggning & utrustning Allt som krävs för att erbjuda och genomföra ridlektioner
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merSUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004
SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger
Läs merutan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson
Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt
Läs merBarn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.
Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merUPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1
UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är
Läs merKapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan
Kapitel 1: Ljudet Det var en helt vanlig dag. Erik och hans klass hade kemilektion. Plötsligt hörde Erik konstiga ljud under golvet. Erik gillade inte kemiläraren. Han var sträng och sur hela tiden. Det
Läs merBonusmaterial Hej Kompis!
Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merVarför är jag domare. Roller och förväntningar
Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför
Läs merBeskrivning av skötaruppgifter vid Uppsala Ponnyklubb (poängordning)
Beskrivning av skötaruppgifter vid Uppsala Ponnyklubb (poängordning) 1 poäng Putsa sköthästens träns och martingal/inspänning Ta en svamp i sadelkammaren och fukta den och ta på lite sadeltvål. Putsa tränset
Läs merBättre Självförtroende NU!
Bättre Självförtroende NU! AV: Dennis Danielsson En bok om att hitta, skapa eller ta tillbaka ett självförtroende på topp. Boktitel: Bättre Självförtroende NU! Copyright 2012, Dennis Danielsson Omslagsdesign:
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merSafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merGÅR TILL TANDLÄKAREN
GÅR TILL TANDLÄKAREN Norrmejerier Författare: Karin Drangel Illustratör: Arvid Steen Grafisk formgivning: Krux I samarbete med Folktandvården Norr ISBN 978-91-979296-1-5 et här är Norris. Norris bor på
Läs merJag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.
PROJEKT POLISEN: Polisrytteriet, del 1 Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. Hur gamla är hästarna? De är mellan
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs merGlobal nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merNågot att fundera över!
Något att fundera över! Är lärandet ett dolt faktum även för lärare? Svarta lådan där lärandet sker Input Perspektiv: hjärnan Perspektiv: individen konstruerar Output Perspektiv: sociokulturellt Perspektiv:
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs merHandlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier
100215_KMH_Handlingsplan_sexuella_trakasserier.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier Dnr 10/53 2010-02-15 Ersätter Policy 2002-05-21 Kungl. Musikhögskolan
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merBäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Läs merTesta din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
Läs merMarios äventyr. Kapitel 1
Marios äventyr Kapitel 1 -Jag heter Mario. Jag är 10 år. Jag bor i ett litet grönt hus och min kompis Luigi bor i ett litet gult hus. Jag ska till min kompis Luigi, vi är bästa vänner. Nu ska jag gå till
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merAndré 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket
Läs merSongkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids
Text & musik: Agnes Samuelsson, Jonatan Samuelsson Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids Vi gillar alla människor Hur dom än ser ut Vi vill att dom ska veta Dom är älskade av Gud Vi gillar dans
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merMindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1
Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är
Läs merPROBLEMEN MED STRAFF En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder
PROBLEMEN MED STRAFF En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Problemen med straff, korrigeringar och tillrättavisningar Definition av straff Definition av ordet straff: Korrigeringar, tillrättavisningar,
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merSAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.
SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar
Läs merPolicy hästskötsel och hantering Wången AB 2014-2015
Policy hästskötsel och hantering Wången AB 2014-2015 Personlig skyddsutrustning och klädsel Personlig skyddsutrustning bärs vid respektive aktivitet Körning Hjälm, handskar, körglasögon Grövre skor som
Läs merLikabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola
Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, lag (2006:67), innebär att diskriminering på grund av kön,
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merKLUBBEN. Nr 2 2014 PYSSEL! TECKNINGAR. Kan fiskar känna smärta? Läs om det på
KLUBBEN Nr 2 2014 PYSSEL! TECKNINGAR Kan fiskar känna smärta? Läs om det på sidan 7. 1 H ej! Brevlådan Nu är det äntligen sommar! Årstiden som de flesta människor har som favorit. Men för många djur kan
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merInledning. Övning 1: Frågestund
Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merMental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal
Mental utveckling - Träning - Utbildning - Samtal - Beteendexperiment Grundtekniker -Visualisering -Många syften -Mycket forskning (olika resultat) -Två typer av problem, skärpa och kontroll -Träna först
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21
Läs merEnkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?
Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7
Läs merMATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN
MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN Kulor, cash och sedlar Hur många presenter behövs för att fylla ett hål av saknad i hjärtat? Kommer någon och räddar dig till slut, som prinsessan på den vita hästen,
Läs mer