DELTAGARE OCH BIDRAGARE
|
|
- Jakob Gustafsson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nionde Nelis-träffen NELISSAMORDNARE Anna Fredqvist Rektorsakademien anna(at)rektorsakademien.se Gabriella Holm Skolsamverkan gabriella(at)skolsamverkan.se Jonaz Björk Samklang jonaz(at)samklang.se ARRANGÖRER Annhild Månsson ENTRIS 2.0 annhild.mansson(at)kfsk.se Annika Rickard ENTRIS 2.0 annika.rickard(at)kfsk.se Birgitta Månsson ENTRIS 2.0 birgitta.mansson(at)kfsk.se Charlotta Levin ENTRIS 2.0 charlotta.levin(at)kfsk.se Eva Ekmark ENTRIS 2.0 eva.ekmark(at)kfsk.se Marie Kniest ENTRIS 2.0 marie.kniest(at)kfsk.se DELTAGARE OCH BIDRAGARE Martin Lackéus Chalmers martin.lackeus(at)chalmers.se Lisa Holmberg Cul lisa.holmberg(at)hudiksvall.se Sofia Björkvi Finn upp sofia(at)finnupp.se Peter Rasmusen Fonden for E-skab (Dk) peter(at)ffe-ye.dk Birgitta Henecke FoU KFSK birgitta.henecke(at)kfsk.se Carin Sävetun Framtidsfrön carin.savetun(at)framtidsfron.se Martin Svensson Framtidsfrön martin.svensson(at)framtidsfron.se Christian Olsson Gy-chef, Landskrona christian.olsson(at)landskrona.se Per Brohagen V. Hisingen, Göteborg per.brohagen(at)vastrahisingen.goteborg.se Annica Otterborg Högskolan i Jönköping annica.otterborg(at)hlk.hj.se Monica Thiel Högskolan i Jönköping monica.thiel(at)hlk.hj.se Karin Hermansson IFOUS karin.hermansson(at)ifous.se Siv Wilborgsson KFSK siv.wilborgsson(at)kfsk.se Kristin Andersson Malmö högskola kristin.andersson(at)mah.se Per Mattsson Me University per.mattsson(at)meuniversity.com Johanna Berg Nora kommun johanna.berg(at)nora.se Klas Brynte Nora kommun klas.brynte(at)nora.se Henrik Jardbring Oskarshamns kommun henrik.jardbring(at)oskarshamn.se Susanna Arolin Samklang susanna(at)samklang.se Eva Engdell Skolverket eva.engdell(at)skolverket.se Ragnar Åsbrink Skolverket ragnar.asbrink(at)skolverket.se Anna Hulterström STEPS anna.hulterstrom(at)fyrbodal.se Annica Löf STEPS annica.lof(at)skaraborg.se Fredrika Lunqvist STEPS fredrika.lundqvist(at)navet.com Lena Salomonsson STEPS lena.salomonsson(at)regionhalland.se Marie Påsse STEPS marie.passe(at)fyrbodal.se Peter Stark STEPS peter.stark(at)fc.skovde.se Johanna Redelius Uddevalla kommun Johanna.redelius(at)uddevalla.se Lotta Ohring Utvärderare STEPS lotta(at)changemaker.nu Michael Fredqvist Västerås Stad michael.fredqvist(at)vasteras.se Anna Steinwall Östhammars kommun anna.steinwall(at)osthammar.se
2 Dag 1 Anna Fredqvist hälsade välkommen till nionde NELIS-träffen och berättade kort nätverkets bakgrund. Eva Ekmark och Charlotta Levin hälsade tillsammans med hela ENTRIS 2,0-gänget, välkomna. Därefter gavs en presentation av ENTRIS 2.0 och dess nuläge. Siv Wilborgsson, förbundssekreterare utbildningsfrågor Kommunförbundet Skåne presenterade kommunförbundets arbete med utbildning och kompetensförsörjning. Presentation av bakgrund och förutsättningar för ENTRIS 2.0. Birgitta Månsson, processledare presenterade ENTRIS 2.0 s hälsoperspektiv och gav olika exempel på hur ämnet lyfts med projektets deltagare. Birgitta Henecke, vetenskaplig ledare och FoU-samordnare vid Kommunförbundet Skåne berättade bl.a. om Microsoft School Research och andra verktyg för självbedömning. ITL research är ett verktyg att använda. Innovativa undervisningsmetoder. Innovativ praktik = elevcentrerad pedagogik, projektbaserad, samarbetsinriktiktad, självreglering (förmåga utvärdera sitt lärande), lärande som sträcker sig utanför klassrummet, ämnesövergripande utformning, global medvetenhet, användning av IKT. (www.pilsr.com) Karin Hermansson, forskningsansvarig IFOUS, berättade om att föra samman forskning och praktik forskning och skolutveckling i nära samverkan för att tillsammans göra skillnad som märks i klassrummet. Forskning i interaktion med praktik. Kombinera bredd och djup. Utvecklingsseminarier där alla deltar. Dokumentation m.h.a. gemensam plattform. Lokalt samarbete mellan seminarierna. FoU-program på en treårsperiod. Handbok kommer ut 2015/2016. Eva Engdell och Ragnar Åsbrink från Skolverket redogjorde för sitt nuläge. I förra utlysningen av medel för stöd av utvecklingsprocesser söktes för 70 miljoner medan Skolverket endast hade 7 miljoner att disponera. Den som sökt och fått beviljat har fått hela summan. Pengarna skall användas under ett verksamhetsår och sedan skall arbetet rapporteras. Om det kommer nya utvecklingsmedel funderar Skolverket just nu på vad som skall prioriteras. Ny kartläggning kommer att göras vad gäller det entreprenöriella lärandet vid landets skolor och kan då jämföras med föregående undersökning. Vård och Omsorgsprogram kan få punktinsats från Mälardalens Högskola hör av er med tips till Eva. Stödmaterialet för entreprenöriellt lärande är i sin slutfas och redigeras nu för att se om det håller. Inom Skolverket pågår ett arbete för samverkan vad gäller entreprenöriellt lärande så att det är en integrerad del inom alla områden. Genom sina nätverk försöker Skolverket även påverka lärarutbildning som ligger helt utanför Skolverkets ansvar och verksamhet. Johanna Redelius från Uddevalla kommun som arrangerar nästa års SSA-konferens slog ett slag för arrangemanget. SSA-konferensen 2013 går av stapeln den april på Bohusgården. Fokus är HUR och har riktning mot framtiden. Arbetssättet på konferensen blir att workshoppa och nätverka
3 med Navid Modiri som moderator. Viss inspiration kommer att förekomma, utifrån learning by doing. Och en del exempel som visar andras lösningar på HUR. Anmälningar går ut vecka 44. (http://www.uddevalla.se/barnutbildning/samverkanskolaocharbetsliv/ssakonferens ff c18d20e html) Mingelbingo. Träffens ERFA-runda tog sig denna gång uttryck i ett livligt bingo som ledde fram till en vinnartrio bestående av Carin Sävetun, Eva Engdell och Lisa Holmberg. Grattis! Peter Rasmusen, Fonden for Entreprenørskab - Young Enterprise, delade med sig av det danska perspektivet på entreprenörskap i skolan. (www.ffe-ye.dk) Kvällen fortsatte med middag på restaurang Vega Malmö Museum och avrundades med ett intensivt arbetspass i form av Kreativitetstornado, lett av Peter Rasmusen. Dag 2 Peter Rasmusen inledde dagen med att låta gruppen redovisa sina olika resultat från gårdagens kreativitetstornado. Peter visade även sin organisations sida (www.uva.aau.dk) där de lagt upp en del av sitt material. Diskussionskarusell där frågeställningarna som dök upp under gårdagen kördes igenom. Resultaten sammanställdes sedan och presenterades som ordmoln. Vi utgick från åtta frågor som reducerades till sju stycken. Sammanställning nedan: 2. Hur vet vi att det är kvalitet i alla entreprenöriella utbildningar som är igång i landet? Det vet vi inte. Men om vi visste skulle tecken på kvalitet vara: att processen fortsätter efter utbildningen. Förankringen är gjord. självreglerande processer där enheterna skapar sina egna upplägg. att stödstrukturer etableras, där Skolverk stödjer projekt och aktörer som stödjer skolor (typ). För att kontrollera kvalitet kommer vi att tvingas prata kriterier. Skolverket skapar kriterier som skolinspektionen kontrollerar. Frågan är vad som kan vara mätbart? Är elevnärvaro mätbart, och vad säger det i så fall? Eftersom allt inte är mätbart behöver kriterierna var kopplade till olika frågeställningar, och helst djupare intervjuer för att få fram nyanserna. Frågan är om kriterierna skall vara tvingande. Tvingande kriterier riskerar att avskräcka från att göra då det finns tydliga rätt och fel, det riskerar att skapa en bild av att det finns ett facit. Konsekvensen kan då bli att man söker sig den tryggaste vägen och köper färdiga lösningar typ om du följer de femton stegen i den här modellen kommer du att få det här resultatet vilket direkt hämmar det entreprenöriella tänkandet. Hur ser det ut i ledningsgrupperna, är arbetet förankrat där? Vad ger det för effekt om det är förankrat/inte förankrat? Kan det vara förankrat på olika sätt, som ytförankrat eller
4 djupförankrat och vad ger det för konsekvenser i klassrummet eller mätbara kriterier? Viktigt att resultat beskrivs för att kunna delas. Forskningen skall ta mycket plats. Både som input och som output. 3. Hur mäter och kvalitetssäkrar vi att arbetet m EL går framåt? Att vi pratar om det hela tiden, så att det inte blir en fluga! Konkreta gemensamma indikatorer att utgå ifrån i skolan och även i samhället. Långsiktig forskning behövs och jämförande studier. Se på forskning från andra länder. Resultatmål som utgår från t ex Eus nyckelkompetenser och/eller the big 5, hälsa och motivation och att vi mäter på flera nivåer. Elev, pedagog och ledning. (Självskattning för att stärka det kontinerliga lärandet.) Kvantitativa mätningar bör göras för att kartlägga hur vanligt förkommande denna typ av arbete är. El ska finnas integrerad i den övergripande skolutvecklingsprocessen. Det ska bli ett sätt att se på kunskap och utveckling av människan. 4. Vilket stöd vill man ha från Skolverket? Utifrån skolhuvudmän/gymnasierna/grundskolor/ förskolor? EKONOMISKT STÖD Utvecklingsmedel, som ska gå till att testa nya idéer, ge processtöd i skolan, komma med ekonomi, men ge organisationsstöd (hur man organiserar sig för att komma igång med det entreprenöriella lärandet). Skolverket ska också vara lite krävande i att fråga efter resultat. Strategi för att hitta de projekt som kan få gå i frontlinjen och ge utvecklingsmedel till de som har nya och intressanta idéer. Ekonomiskt stöd att driva nätverk. SÄTTA NER FOTEN/DEFINIERA/DRIVA Sätta ner foten i att detta ska finnas i skolan, men inte tala om hur. Tydlighet i definitionen. Viktigt att precisera att detta gäller hela skolväsendet. Att Skolverket också är drivande i utvecklingen av lärarutbildningen. Kvalitetssäkring, utveckla brukmallen, kommunicera kriterier. Uppmärksamma alla de goda exemplen. STÖDJA/SPRIDA Ordna konferenser för inspiration, utöka metodbanken och stödmaterialet, sprida goda exempel, visa vad som är legitimerat från Skolverkets sida. Tydlig uppföljning av de insatser som görs. Hur kan el brukas i olika ämnen Fixa mer forskning, vara med och hitta bredden i forskningen, så att inte ett universitet får monopol på forskningen kring entreprenörskap. Skolverket ska stödja olika nätverk, som t.ex. NELIS. Flödet: alla delar behöver stöd i skolan, Skolverket kan stödja skolchefer att bli trygga i hur de för det vidare till klassrummet. Skolverket kan stödja regionalt, genom t.ex. Regionerna (t.ex. Regionförbunden, Kommunförbunden ). Föreläsningsserier på distans.
5 5. Vilka är framgångsfaktorerna för att driva/stödja utvecklingsarbete inom EL Rektor och ledning stöd från skolledningen förankrat uppåt Skolledarna ska förstå vad EL är och vad de kommer ställa för krav på organisationen Rektorn behöver vara entreprenöriell Rektorn behöver styra Förhållningssättet behöver komma från ledningen Styrdokument behöver vara tydliga med vad, hur och framförallt VARFÖR Pedagoger skapa mötesplatser för pedagoger att prata med varandra Miljö Eleven satsa på starka arbetslag, stark satsning på arbetslagen att involvera alla i arbetslagen, att de sätter mål, tar ägarskap förhållningssättet behöver komma från pedagogerna pedagogen behöver hela tiden se kopplingen till sitt eget ämne, sin kursplan, sina kursmål. läroplansträningar - inte bara kursplaner Tydligare indikatorer för t ex kreativitet/samarbetsförmåga/etc, för förskola till gymnasium intresse och vilja att prova och testa möten mellan olika perspektiv och olikheter Kopplingar mellan EL och hälsa visa effekter Bryta traditionen av stuprörsmentalitet, ämnesisoleringen till ämnesintegrering och läroplansträning få ihop kursplan med läroplan - helhetssyn skapa värden för andra en sig själva, göra något värdefullt för någon annan få fram elevens egen motivation genom förebilder, mässor och tydliga målbilder skarpa uppgifter och projekt (från verkligheten) medvetandegöra vad eleverna har för möjligheter att påverka och utveckla stärka elevens egen kraft skapa upplevelser som berör Process långsiktighet och tålamod processledning över tid kommer vara viktigt visa på mätbara resultat, tydligt många vägar in, i samma fråga (innehåll, bedömning etc.) synliggöra, sprida och sätta ord på EL (vad är EL, vad innebär lärandet) materiellt stöd, struktur handledning och processtöd för alla jättetydliga effekter på måluppfyllelse skulle vara bra Fem faktorer för lärande organisation; systemtänkande, teamutveckling/teamagerande,
6 mentala tankemodeller, personligt mästerskap (att du driver din utveckling själv), gemensam vision 6. Hur arbeta med samverkan mellan skola arbetsliv/omvärld Jobba med samverkan i mindre grupper, jobba på att ordna mötet mellan elever, lärare och företagare Ordna mötesplatser, mindre sådana Synliggöra vinsterna i att samverka Jobba fram lokala exempel, bort från det stora, ner till det lite mindre formatet, till den ensilda lokala företagaren Jobba verklighetsanknytet, då blir arbetslivet en naturlig del av undervisningen Omvärlden in i klassrummet, t ex via IT, men även genom att besöka eller bjuda in arbetslivet Viktigt inte hamna på IT, utan det fysiska mötet viktigt Bygg en företagspool där man kan fördela Prao / utbildningsplatser. Besök de lokala företagen, hur samverkar de idag och hur vill de samverka? Bind ihop detta via en processledare. Hjälp att guida / ordna mötet blir samordnarens roll, men de får själva sätta agendan Se till att det blir en process som hela tiden sker, ett förhållningssätt Använd SYV som den resurs hen verkligen är, och att rektorerna betonar detta Arbeta med lärargrupper Behöver inte bara vara företag, utan allt som finns i den omedelbara närheten, t ex en död fågel Att mötas jämställt, dvs att se behoven och nyttan både hos företagen och hos skolan Inte vara fast i gamla tradiga studiebesök, utan hitta nya typer av möten Ett fabriksbesök är något av det minst entreprenöriella man kan göra Någon har ett program leka / låna ett yrke. Omvänd gymnasiemässa, där alla arbetsplatser får berätta vilka kompetenser just de behöver, så får man välja program utifrån det Vinsten utifrån utbyte återkommer hela tiden, får inte bara vara något som ska göras värdelösa veckan Om det är Win-Win så skapar det också motivation och driv bland eleverna, för det är roligare om de faktiskt har nytta av det man gör Iternetbank av företagskontakter, volontärbyrån. (finns faktiskt ett par sådana hemsidor, bl a Framtidsfrön har något, även GR har något om praktikplatser) Förståelsen hos lärarna är viktigt, dvs vad ska man ha detta till Kulturerna behöver en duvning frukostmöten för arbetsliv / rektorer, diskussioner om framtidskompetenser i detta fall entreprenöriella kompetenser Lärarna måste äga frågan Lärarna behöver hjälp Skapa lokala och regionala nätverk, kontaktnätverk, kompetensstrateger (Detta har Trollhättan t ex). Gemensamma aktiviteter med symbolpersoner Lägre åldrar, samverka genom föräldrar, samt stöd genom föräldrar om vad de ska prata om kultur, vad som motiverar dem på arbetet. Barnen ska bli sugna på arbetslivet. Pusha näringslivet att ta ansvar för de har ett ansvar
7 Utlys en tävling av något slag Få lärarna att förstå. Knyt an till verkligheten Bygg det på mänskliga relationer t ex mellan Chef-Rektor, eller Pedagog-Företagare Något för båda parter viktigt Attitydfrågor viktiga - Hur kan skolan INTE vara en del av omvärlden? Utbilda pegagogerna, in i alla ämnen, terminer, kurser Måste vara Win-Win Skapa personliga nätverk Bygg in en progression från ÅK1 till gymnasiet. Ha mött 100 yrken i 9:an. Sammanfattning: Win-win, dvs ett syfte för båda parter återkommer Det är skolans ansvar att komma med Syftet Men man måste också bygga det på stödstrukturer, kan inte bara vara eldsjälsbaserat, behövs en plattform Attityder, synsätt och begrepp är viktiga risk att man fastnar vid ett utbyte mellan skola och företag, medan det snarare kan handla om att ta in saker från verkligheten i undervisningen Mänskliga relationer är viktigt men vem etablerar relationen? Kan eleverna själva etablera de relationer som krävs för att skapa win-win-situationer? 7. Hur ska lärarutbildningarna få in EL i grundutbildningen? Det måste in i lärarutbildningarnas kursplaner inte som en kurs utan som ett sätt att arbeta med kurserna. Begreppet ska synas i kursplaner, litteraturval och arbetsformer. Det finns ju i skolans styrdokument så det GÅR INTE att negligera. Högskoleverket och skolverket bör föra dialog omkring EL. När vi har kvalitativa resultat av EL, t.ex. forskningsresultat, högre måluppfyllelse, etc. så kommer det vara lättare att påverka. Kompetensutveckling för lärarutbildarna. De bör också arbeta entreprenöriellt i utbildningen. Som ett förhållningssätt. Bjuda in till NELIS. Politiker, akademichefer, lärarutbildare, högskoleverket Påvisa att det stödjer undervisningen, det blir roligare att arbeta, förstärker undervisningen Var finns den forskningen? 2-3 PRIORITERINGAR Högskoleverket föreskriver att lärarutbildningarna skriver in det i samtliga kursplaner. Ingen fristående kurs utan som ett sätt att arbeta. Det måste genomsyra arbetssätten på lärarutbildningarna. Stödja forskning som kan visar hur EL påverkar elevers resultat. 8. Hur fungerar i EL för elever i behov av särskilt stöd? Förhållningssättet är avgörande. Balansen mellan att möta individer och arbeta med gruppen är också avgörande. Att synliggöra resurser, drömmar och visioner hos individer är en väg. Att arbeta med entreprenöriellt lärande som vi förstår det, så handlar det om individanpassad
8 undervisning. Om det där emot handlar om att enbart arbeta självständigt så fungerar det inte alls. Om skolan i allmänhet hade samma kultur som inom särskolan, där det inte alls är konstigt att varje elev får det han/hon behöver, blir det hela rätt enkelt! Behov av fler verktyg i lådan för att använda för att möta elever på alternativa sätt. Utbildning och handledning till arbetslag av psykolog har varit framgångsrikt i Sjuhärad inom STEPS. Hur kan man med psykolog utveckla ledarskapet i klassrummet? Träna övergångar, träna koncentration etc. Att få känna att jag lyckas. Det som är bra för barn som vi behöver tänka mer kring om hur vi möter är bra för alla. Vikten av att ha en relation med eleverna! Att gå från synsättet i särskilda behov till barn med särskilda resurser Tips om en skola i USA som heter Summerhill I England Quintin Kynaston Teaching Academy Cafédiskussioner blev träffens avslutande inslag. Här diskuterade vi följande områden: Kvalitetssäkring Bedömning och uppföljning Skolverkspanel EL och SSA på riktigt! Förankring o spridning Komplettering/konkurrens Begrepp och definition NELIS form, syfte/samarbete/ (NELIR?) Nästa NELIS beslöts att förläggas i Oskarshamn i januari På grund av olyckliga omständigheter två veckor senare var detta tvunget att rivas upp. Den tionde NELIS-träffen kommer istället att äga rum i Stockholm januari. Värd för detta blir Anna Fredqvist, Gabriella Holm och Jonaz Björk i samarbete med Matin Svensson, FramtidsFrön, och Ragnar Åsbrink, Skolverket. VÄLKOMNA!
Hjärtligt välkomna till. ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation
Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation Dagens agenda Återkoppling av intresseanmälningar för insatser 2011-2013
Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande
Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap
Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation
Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation ENTRIS 2.0 - Innehåll Utbildningar för kompetensutveckling och fördjupning
Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation
Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation Förväntningar Vad är ditt personliga syfte med att du deltar på Mötesplats
Se möjligheterna med SSA!
TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se
Förskola, arbetsliv & framtidstro
Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping
Reell - Regionalt entreprenöriellt livslångt lärande
1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer UC/Regional samverkan 2013-05-04 RS130148 Rutger Herlin/Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070 570 44 43 Regionstyrelsen Reell - Regionalt entreprenöriellt livslångt
SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5
SYV konferens Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5 Rektors uppdrag Varför anställa en syv på F-5 skola? Varför prioritera SYV/SSA? Attraktiv tjänst i ett 1-16 års perspektiv
FramtidsFrö i Halland 2013-2015
01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015
Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16
Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet
1. Inledning ENTRIS 2.0 biträdande styrgruppsordförande Dag Juhlin hälsade ledamöterna välkomna.
Protokoll Fört vid styrgruppsmöte för ENTRIS 2.0 Kallade: Närvarande Sandra Olsson Region Skåne Meddelat förhinder Anette Ohlsson Företagarna Meddelat förhinder Kristin Andersson Malmö Högskola Ja Madelaine
Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.
Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen
Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur. Inger Fält Linnéuniversitetet
Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om rektorer, i ett antal skolor, har en inkluderande inställning och om detta synsätt är förankrat hos
SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!
SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan
ENTRIS utbildning Och nu då? Hur går vi från utbildning till verkstad när det gäller entreprenörskap i skolan?
200-05-25 Minnesanteckningar från lärandeseminarium ENTRIS utbildning Och nu då? Hur går vi från utbildning till verkstad när det gäller entreprenörskap i skolan? Under förmiddagen den 20 maj 200, hölls
SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!
SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,
Fört vid gemensamt styr- och referensgruppsmöte för ENTRIS 2.0
Protokoll Fört vid gemensamt styr- och referensgruppsmöte för ENTRIS 2.0 Kallade: Närvarande Sandra Lindeskog Region Skåne Ja Rolf Hjerpe ersätter Anette Ohlsson Företagarna Ja Kristin Andersson Malmö
Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Lärare och skolledare
Lärare och skolledare Grundskola och gymnasium Jag är Jag är verksam på Jag är verksam i Tycker du att entreprenörskap i skolan handlar om ett förhållningssätt till kreativitet, ansvar, risktagande, problemlösning,
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se
Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden Upplägg Sammanhangsmarkering, dagens utmaningar Hur hänger det ihop? Vad säger forskning och styrdokument? Vinsterna med samverkan skola
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Idéer för pedagogiskt entreprenörskap
Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet
Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning
Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning
FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE
Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön
SYV i vid bemärkelse Se möjligheter!
SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV i vid bemärkelse Se möjligheter! - SYV I undervisningen - Samverkan Syv/lärare SYV i undervisningen - SYV = Hela skolans ansvar Samverkan Syv/lärare Välkommen!
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Kommunförbundet Skåne. Anmält förhinder Gerhard Gunnarsson Kommunförbundet Skåne Ja
Protokoll Fört vid styrgruppsmöte för ENTRIS 2.0 Kallade: Närvarande Sandra Olsson Region Skåne Ja Thomas Mattsson Företagarna Ja Kristin Andersson Malmö Högskola Ja Madelaine Agosti Högskolan i Kristianstad
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Praxisnära forskning. TITLE Cover page
Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i
Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen
Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012
Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna
Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap
LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen
2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar
2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla
Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.
Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende
Information- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta
Utveckla MIK-arbetet. systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan
Utveckla MIK-arbetet systematisk utveckling av arbetet med medie- och informationskunnighet på skolan Systematisk utveckling av arbetet med MIK på skolan MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna
Entreprenörskap i skolan
Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.
Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost
Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.
Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016
Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens
Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier
Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier når bättre uppfyllelse av kunskapsmålen. Dagens ungdomar lever i en värld där kommunikation och samspel med digital teknik
Videdal för Framtida Malmö
Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det
Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7
Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Verksamhetsråd 121016. Vårdnadshavare:
Sandeplanskolan Kunskap, arbetsro och trivsel Verksamhetsråd 121016 Vårdnadshavare: Lotta Engkvist, Maja Wahlqvist, Anders Ståhl, Mats Pahlman, Pontus Linde, Martin Bruce, Lotta Åbjörnsson, Jenny Månsson,
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Barn och unga hörs och syns i Simrishamn
MOTTAGARE AV Barn och unga hörs och syns i Simrishamn BARN OCH UNGA HÖRS OCH SYNS I SIMRISHAMN Inom barn- och utbildningsförvaltningen arbetar vi med barns och ungas lärande varenda dag. Verksamheten vilar
Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare
Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets
PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella
HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius
Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet
Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.
Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande
Entris 2.0. 21 mars 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16
Entris 2.0 21 mars 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Mål: Kvalitetsutveckling av SYV & SSA Gemensam kunskapsbas för SYV, styrdokument & Skolinspektionen Roller/ansvar Kvalitet
Program 2012. Välkomna!
Program 2012 Välkommen till Made by Kungsbackas inspirationsdag 2012. Eftermiddagen ska inspirera, väcka tankar och utöka kunskaper om entreprenörskap och samverkan skola, näringsliv och omvärld. Programmet
Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel. "alla ska med"
Välkomna. Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel "alla ska med" IKT i förskolan! Modern teknik i barns lek och lärande Västerås som exempel "alla ska med" Västerås stads förskoleverksamhet
Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet
Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet 2016-09-02 Sara Hägglund Mälardalens högskola Universitetsadjunkt i pedagogik Projektledare ELverket Vilka kunskaper,kompetenser/förmågor har
IKT- och mediepedagogisk plan
IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.
Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten
SRHR-lyftet Utifrån erfarenheter från projektet SIV (Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass), som pågick under 2011-2013 med en F-9 skola, har Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning och Kunskapscentrum
P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se
P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning
BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete
BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och
Skolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Vad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.
Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet
Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och
Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)
Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852
Välkommen till SYVBarometern TM
Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund
Regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund 32 kommuner 3-årigt inledande avtal 1 juli 2011 2014, förlängt till 1 juli 2015 1 kr per invånare och år FoU-enhet inom KFSK, en vetenskaplig
Formativ bedömning 2014
Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd
Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse
Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan
2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Umeå och Luleå Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning på det pedagogiska ledarskapet Skolverket RUC, Umeå universitet RUC Luleå tekniska
AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18
AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN
Carin Welinder. Gymnasielärare
Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt
Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen
Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra
Kunskap och bedömning för utveckling och lärande
Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan
Kvalitetsnätverk GR 131127
Kvalitetsnätverk GR 131127 Två och två: Om du hör begreppet kvalitet i förskola och skola, vad tänker du på då? Rachel Törnell, utvecklingschef Grunden för kvalitetsarbete i Alingsås Hur ser det konkret
2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Utbildningspaket ENTRIS
Utbildningspaket ENTRIS 2009-04-01-2010-04-01 Introduktionsutbildning för att främja entreprenörskap i skolan, Malmö högskola Grundläggande entreprenörskapsutbildning, Malmö högskola Entreprenörskap som
NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt
Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte
Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta
SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013
Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11
PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv
PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna
Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV
2013-02-21 1 (5) Tillväxtverket Ärendeid: 00164872 Diarienummer: 2011004691 Lägesrapport II i projektet Entreprenörskap inom HVV l. l Fokus: Pedagogisk utveckling i fokus I verksamhetsberättelsen 2013
SYV:s viktiga roll i framtidens skola
SYV:s viktiga roll i framtidens skola Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 maj 2011 LYSSNA TILL Malmö högskola Anders Lovén Forskare Skolsamverkan Gabriella Holm Praktiska arbetssätt och verktyg
Vägen till entreprenörskap!
Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer