DELTAGARE OCH BIDRAGARE

Transkript

1 Nionde Nelis-träffen NELISSAMORDNARE Anna Fredqvist Rektorsakademien anna(at)rektorsakademien.se Gabriella Holm Skolsamverkan gabriella(at)skolsamverkan.se Jonaz Björk Samklang jonaz(at)samklang.se ARRANGÖRER Annhild Månsson ENTRIS 2.0 annhild.mansson(at)kfsk.se Annika Rickard ENTRIS 2.0 annika.rickard(at)kfsk.se Birgitta Månsson ENTRIS 2.0 birgitta.mansson(at)kfsk.se Charlotta Levin ENTRIS 2.0 charlotta.levin(at)kfsk.se Eva Ekmark ENTRIS 2.0 eva.ekmark(at)kfsk.se Marie Kniest ENTRIS 2.0 marie.kniest(at)kfsk.se DELTAGARE OCH BIDRAGARE Martin Lackéus Chalmers martin.lackeus(at)chalmers.se Lisa Holmberg Cul lisa.holmberg(at)hudiksvall.se Sofia Björkvi Finn upp sofia(at)finnupp.se Peter Rasmusen Fonden for E-skab (Dk) peter(at)ffe-ye.dk Birgitta Henecke FoU KFSK birgitta.henecke(at)kfsk.se Carin Sävetun Framtidsfrön carin.savetun(at)framtidsfron.se Martin Svensson Framtidsfrön martin.svensson(at)framtidsfron.se Christian Olsson Gy-chef, Landskrona christian.olsson(at)landskrona.se Per Brohagen V. Hisingen, Göteborg per.brohagen(at)vastrahisingen.goteborg.se Annica Otterborg Högskolan i Jönköping annica.otterborg(at)hlk.hj.se Monica Thiel Högskolan i Jönköping monica.thiel(at)hlk.hj.se Karin Hermansson IFOUS karin.hermansson(at)ifous.se Siv Wilborgsson KFSK siv.wilborgsson(at)kfsk.se Kristin Andersson Malmö högskola kristin.andersson(at)mah.se Per Mattsson Me University per.mattsson(at)meuniversity.com Johanna Berg Nora kommun johanna.berg(at)nora.se Klas Brynte Nora kommun klas.brynte(at)nora.se Henrik Jardbring Oskarshamns kommun henrik.jardbring(at)oskarshamn.se Susanna Arolin Samklang susanna(at)samklang.se Eva Engdell Skolverket eva.engdell(at)skolverket.se Ragnar Åsbrink Skolverket ragnar.asbrink(at)skolverket.se Anna Hulterström STEPS anna.hulterstrom(at)fyrbodal.se Annica Löf STEPS annica.lof(at)skaraborg.se Fredrika Lunqvist STEPS fredrika.lundqvist(at)navet.com Lena Salomonsson STEPS lena.salomonsson(at)regionhalland.se Marie Påsse STEPS marie.passe(at)fyrbodal.se Peter Stark STEPS peter.stark(at)fc.skovde.se Johanna Redelius Uddevalla kommun Johanna.redelius(at)uddevalla.se Lotta Ohring Utvärderare STEPS lotta(at)changemaker.nu Michael Fredqvist Västerås Stad michael.fredqvist(at)vasteras.se Anna Steinwall Östhammars kommun anna.steinwall(at)osthammar.se

2 Dag 1 Anna Fredqvist hälsade välkommen till nionde NELIS-träffen och berättade kort nätverkets bakgrund. Eva Ekmark och Charlotta Levin hälsade tillsammans med hela ENTRIS 2,0-gänget, välkomna. Därefter gavs en presentation av ENTRIS 2.0 och dess nuläge. Siv Wilborgsson, förbundssekreterare utbildningsfrågor Kommunförbundet Skåne presenterade kommunförbundets arbete med utbildning och kompetensförsörjning. Presentation av bakgrund och förutsättningar för ENTRIS 2.0. Birgitta Månsson, processledare presenterade ENTRIS 2.0 s hälsoperspektiv och gav olika exempel på hur ämnet lyfts med projektets deltagare. Birgitta Henecke, vetenskaplig ledare och FoU-samordnare vid Kommunförbundet Skåne berättade bl.a. om Microsoft School Research och andra verktyg för självbedömning. ITL research är ett verktyg att använda. Innovativa undervisningsmetoder. Innovativ praktik = elevcentrerad pedagogik, projektbaserad, samarbetsinriktiktad, självreglering (förmåga utvärdera sitt lärande), lärande som sträcker sig utanför klassrummet, ämnesövergripande utformning, global medvetenhet, användning av IKT. (www.pilsr.com) Karin Hermansson, forskningsansvarig IFOUS, berättade om att föra samman forskning och praktik forskning och skolutveckling i nära samverkan för att tillsammans göra skillnad som märks i klassrummet. Forskning i interaktion med praktik. Kombinera bredd och djup. Utvecklingsseminarier där alla deltar. Dokumentation m.h.a. gemensam plattform. Lokalt samarbete mellan seminarierna. FoU-program på en treårsperiod. Handbok kommer ut 2015/2016. Eva Engdell och Ragnar Åsbrink från Skolverket redogjorde för sitt nuläge. I förra utlysningen av medel för stöd av utvecklingsprocesser söktes för 70 miljoner medan Skolverket endast hade 7 miljoner att disponera. Den som sökt och fått beviljat har fått hela summan. Pengarna skall användas under ett verksamhetsår och sedan skall arbetet rapporteras. Om det kommer nya utvecklingsmedel funderar Skolverket just nu på vad som skall prioriteras. Ny kartläggning kommer att göras vad gäller det entreprenöriella lärandet vid landets skolor och kan då jämföras med föregående undersökning. Vård och Omsorgsprogram kan få punktinsats från Mälardalens Högskola hör av er med tips till Eva. Stödmaterialet för entreprenöriellt lärande är i sin slutfas och redigeras nu för att se om det håller. Inom Skolverket pågår ett arbete för samverkan vad gäller entreprenöriellt lärande så att det är en integrerad del inom alla områden. Genom sina nätverk försöker Skolverket även påverka lärarutbildning som ligger helt utanför Skolverkets ansvar och verksamhet. Johanna Redelius från Uddevalla kommun som arrangerar nästa års SSA-konferens slog ett slag för arrangemanget. SSA-konferensen 2013 går av stapeln den april på Bohusgården. Fokus är HUR och har riktning mot framtiden. Arbetssättet på konferensen blir att workshoppa och nätverka

3 med Navid Modiri som moderator. Viss inspiration kommer att förekomma, utifrån learning by doing. Och en del exempel som visar andras lösningar på HUR. Anmälningar går ut vecka 44. (http://www.uddevalla.se/barnutbildning/samverkanskolaocharbetsliv/ssakonferens ff c18d20e html) Mingelbingo. Träffens ERFA-runda tog sig denna gång uttryck i ett livligt bingo som ledde fram till en vinnartrio bestående av Carin Sävetun, Eva Engdell och Lisa Holmberg. Grattis! Peter Rasmusen, Fonden for Entreprenørskab - Young Enterprise, delade med sig av det danska perspektivet på entreprenörskap i skolan. (www.ffe-ye.dk) Kvällen fortsatte med middag på restaurang Vega Malmö Museum och avrundades med ett intensivt arbetspass i form av Kreativitetstornado, lett av Peter Rasmusen. Dag 2 Peter Rasmusen inledde dagen med att låta gruppen redovisa sina olika resultat från gårdagens kreativitetstornado. Peter visade även sin organisations sida (www.uva.aau.dk) där de lagt upp en del av sitt material. Diskussionskarusell där frågeställningarna som dök upp under gårdagen kördes igenom. Resultaten sammanställdes sedan och presenterades som ordmoln. Vi utgick från åtta frågor som reducerades till sju stycken. Sammanställning nedan: 2. Hur vet vi att det är kvalitet i alla entreprenöriella utbildningar som är igång i landet? Det vet vi inte. Men om vi visste skulle tecken på kvalitet vara: att processen fortsätter efter utbildningen. Förankringen är gjord. självreglerande processer där enheterna skapar sina egna upplägg. att stödstrukturer etableras, där Skolverk stödjer projekt och aktörer som stödjer skolor (typ). För att kontrollera kvalitet kommer vi att tvingas prata kriterier. Skolverket skapar kriterier som skolinspektionen kontrollerar. Frågan är vad som kan vara mätbart? Är elevnärvaro mätbart, och vad säger det i så fall? Eftersom allt inte är mätbart behöver kriterierna var kopplade till olika frågeställningar, och helst djupare intervjuer för att få fram nyanserna. Frågan är om kriterierna skall vara tvingande. Tvingande kriterier riskerar att avskräcka från att göra då det finns tydliga rätt och fel, det riskerar att skapa en bild av att det finns ett facit. Konsekvensen kan då bli att man söker sig den tryggaste vägen och köper färdiga lösningar typ om du följer de femton stegen i den här modellen kommer du att få det här resultatet vilket direkt hämmar det entreprenöriella tänkandet. Hur ser det ut i ledningsgrupperna, är arbetet förankrat där? Vad ger det för effekt om det är förankrat/inte förankrat? Kan det vara förankrat på olika sätt, som ytförankrat eller

4 djupförankrat och vad ger det för konsekvenser i klassrummet eller mätbara kriterier? Viktigt att resultat beskrivs för att kunna delas. Forskningen skall ta mycket plats. Både som input och som output. 3. Hur mäter och kvalitetssäkrar vi att arbetet m EL går framåt? Att vi pratar om det hela tiden, så att det inte blir en fluga! Konkreta gemensamma indikatorer att utgå ifrån i skolan och även i samhället. Långsiktig forskning behövs och jämförande studier. Se på forskning från andra länder. Resultatmål som utgår från t ex Eus nyckelkompetenser och/eller the big 5, hälsa och motivation och att vi mäter på flera nivåer. Elev, pedagog och ledning. (Självskattning för att stärka det kontinerliga lärandet.) Kvantitativa mätningar bör göras för att kartlägga hur vanligt förkommande denna typ av arbete är. El ska finnas integrerad i den övergripande skolutvecklingsprocessen. Det ska bli ett sätt att se på kunskap och utveckling av människan. 4. Vilket stöd vill man ha från Skolverket? Utifrån skolhuvudmän/gymnasierna/grundskolor/ förskolor? EKONOMISKT STÖD Utvecklingsmedel, som ska gå till att testa nya idéer, ge processtöd i skolan, komma med ekonomi, men ge organisationsstöd (hur man organiserar sig för att komma igång med det entreprenöriella lärandet). Skolverket ska också vara lite krävande i att fråga efter resultat. Strategi för att hitta de projekt som kan få gå i frontlinjen och ge utvecklingsmedel till de som har nya och intressanta idéer. Ekonomiskt stöd att driva nätverk. SÄTTA NER FOTEN/DEFINIERA/DRIVA Sätta ner foten i att detta ska finnas i skolan, men inte tala om hur. Tydlighet i definitionen. Viktigt att precisera att detta gäller hela skolväsendet. Att Skolverket också är drivande i utvecklingen av lärarutbildningen. Kvalitetssäkring, utveckla brukmallen, kommunicera kriterier. Uppmärksamma alla de goda exemplen. STÖDJA/SPRIDA Ordna konferenser för inspiration, utöka metodbanken och stödmaterialet, sprida goda exempel, visa vad som är legitimerat från Skolverkets sida. Tydlig uppföljning av de insatser som görs. Hur kan el brukas i olika ämnen Fixa mer forskning, vara med och hitta bredden i forskningen, så att inte ett universitet får monopol på forskningen kring entreprenörskap. Skolverket ska stödja olika nätverk, som t.ex. NELIS. Flödet: alla delar behöver stöd i skolan, Skolverket kan stödja skolchefer att bli trygga i hur de för det vidare till klassrummet. Skolverket kan stödja regionalt, genom t.ex. Regionerna (t.ex. Regionförbunden, Kommunförbunden ). Föreläsningsserier på distans.

5 5. Vilka är framgångsfaktorerna för att driva/stödja utvecklingsarbete inom EL Rektor och ledning stöd från skolledningen förankrat uppåt Skolledarna ska förstå vad EL är och vad de kommer ställa för krav på organisationen Rektorn behöver vara entreprenöriell Rektorn behöver styra Förhållningssättet behöver komma från ledningen Styrdokument behöver vara tydliga med vad, hur och framförallt VARFÖR Pedagoger skapa mötesplatser för pedagoger att prata med varandra Miljö Eleven satsa på starka arbetslag, stark satsning på arbetslagen att involvera alla i arbetslagen, att de sätter mål, tar ägarskap förhållningssättet behöver komma från pedagogerna pedagogen behöver hela tiden se kopplingen till sitt eget ämne, sin kursplan, sina kursmål. läroplansträningar - inte bara kursplaner Tydligare indikatorer för t ex kreativitet/samarbetsförmåga/etc, för förskola till gymnasium intresse och vilja att prova och testa möten mellan olika perspektiv och olikheter Kopplingar mellan EL och hälsa visa effekter Bryta traditionen av stuprörsmentalitet, ämnesisoleringen till ämnesintegrering och läroplansträning få ihop kursplan med läroplan - helhetssyn skapa värden för andra en sig själva, göra något värdefullt för någon annan få fram elevens egen motivation genom förebilder, mässor och tydliga målbilder skarpa uppgifter och projekt (från verkligheten) medvetandegöra vad eleverna har för möjligheter att påverka och utveckla stärka elevens egen kraft skapa upplevelser som berör Process långsiktighet och tålamod processledning över tid kommer vara viktigt visa på mätbara resultat, tydligt många vägar in, i samma fråga (innehåll, bedömning etc.) synliggöra, sprida och sätta ord på EL (vad är EL, vad innebär lärandet) materiellt stöd, struktur handledning och processtöd för alla jättetydliga effekter på måluppfyllelse skulle vara bra Fem faktorer för lärande organisation; systemtänkande, teamutveckling/teamagerande,

6 mentala tankemodeller, personligt mästerskap (att du driver din utveckling själv), gemensam vision 6. Hur arbeta med samverkan mellan skola arbetsliv/omvärld Jobba med samverkan i mindre grupper, jobba på att ordna mötet mellan elever, lärare och företagare Ordna mötesplatser, mindre sådana Synliggöra vinsterna i att samverka Jobba fram lokala exempel, bort från det stora, ner till det lite mindre formatet, till den ensilda lokala företagaren Jobba verklighetsanknytet, då blir arbetslivet en naturlig del av undervisningen Omvärlden in i klassrummet, t ex via IT, men även genom att besöka eller bjuda in arbetslivet Viktigt inte hamna på IT, utan det fysiska mötet viktigt Bygg en företagspool där man kan fördela Prao / utbildningsplatser. Besök de lokala företagen, hur samverkar de idag och hur vill de samverka? Bind ihop detta via en processledare. Hjälp att guida / ordna mötet blir samordnarens roll, men de får själva sätta agendan Se till att det blir en process som hela tiden sker, ett förhållningssätt Använd SYV som den resurs hen verkligen är, och att rektorerna betonar detta Arbeta med lärargrupper Behöver inte bara vara företag, utan allt som finns i den omedelbara närheten, t ex en död fågel Att mötas jämställt, dvs att se behoven och nyttan både hos företagen och hos skolan Inte vara fast i gamla tradiga studiebesök, utan hitta nya typer av möten Ett fabriksbesök är något av det minst entreprenöriella man kan göra Någon har ett program leka / låna ett yrke. Omvänd gymnasiemässa, där alla arbetsplatser får berätta vilka kompetenser just de behöver, så får man välja program utifrån det Vinsten utifrån utbyte återkommer hela tiden, får inte bara vara något som ska göras värdelösa veckan Om det är Win-Win så skapar det också motivation och driv bland eleverna, för det är roligare om de faktiskt har nytta av det man gör Iternetbank av företagskontakter, volontärbyrån. (finns faktiskt ett par sådana hemsidor, bl a Framtidsfrön har något, även GR har något om praktikplatser) Förståelsen hos lärarna är viktigt, dvs vad ska man ha detta till Kulturerna behöver en duvning frukostmöten för arbetsliv / rektorer, diskussioner om framtidskompetenser i detta fall entreprenöriella kompetenser Lärarna måste äga frågan Lärarna behöver hjälp Skapa lokala och regionala nätverk, kontaktnätverk, kompetensstrateger (Detta har Trollhättan t ex). Gemensamma aktiviteter med symbolpersoner Lägre åldrar, samverka genom föräldrar, samt stöd genom föräldrar om vad de ska prata om kultur, vad som motiverar dem på arbetet. Barnen ska bli sugna på arbetslivet. Pusha näringslivet att ta ansvar för de har ett ansvar

7 Utlys en tävling av något slag Få lärarna att förstå. Knyt an till verkligheten Bygg det på mänskliga relationer t ex mellan Chef-Rektor, eller Pedagog-Företagare Något för båda parter viktigt Attitydfrågor viktiga - Hur kan skolan INTE vara en del av omvärlden? Utbilda pegagogerna, in i alla ämnen, terminer, kurser Måste vara Win-Win Skapa personliga nätverk Bygg in en progression från ÅK1 till gymnasiet. Ha mött 100 yrken i 9:an. Sammanfattning: Win-win, dvs ett syfte för båda parter återkommer Det är skolans ansvar att komma med Syftet Men man måste också bygga det på stödstrukturer, kan inte bara vara eldsjälsbaserat, behövs en plattform Attityder, synsätt och begrepp är viktiga risk att man fastnar vid ett utbyte mellan skola och företag, medan det snarare kan handla om att ta in saker från verkligheten i undervisningen Mänskliga relationer är viktigt men vem etablerar relationen? Kan eleverna själva etablera de relationer som krävs för att skapa win-win-situationer? 7. Hur ska lärarutbildningarna få in EL i grundutbildningen? Det måste in i lärarutbildningarnas kursplaner inte som en kurs utan som ett sätt att arbeta med kurserna. Begreppet ska synas i kursplaner, litteraturval och arbetsformer. Det finns ju i skolans styrdokument så det GÅR INTE att negligera. Högskoleverket och skolverket bör föra dialog omkring EL. När vi har kvalitativa resultat av EL, t.ex. forskningsresultat, högre måluppfyllelse, etc. så kommer det vara lättare att påverka. Kompetensutveckling för lärarutbildarna. De bör också arbeta entreprenöriellt i utbildningen. Som ett förhållningssätt. Bjuda in till NELIS. Politiker, akademichefer, lärarutbildare, högskoleverket Påvisa att det stödjer undervisningen, det blir roligare att arbeta, förstärker undervisningen Var finns den forskningen? 2-3 PRIORITERINGAR Högskoleverket föreskriver att lärarutbildningarna skriver in det i samtliga kursplaner. Ingen fristående kurs utan som ett sätt att arbeta. Det måste genomsyra arbetssätten på lärarutbildningarna. Stödja forskning som kan visar hur EL påverkar elevers resultat. 8. Hur fungerar i EL för elever i behov av särskilt stöd? Förhållningssättet är avgörande. Balansen mellan att möta individer och arbeta med gruppen är också avgörande. Att synliggöra resurser, drömmar och visioner hos individer är en väg. Att arbeta med entreprenöriellt lärande som vi förstår det, så handlar det om individanpassad

8 undervisning. Om det där emot handlar om att enbart arbeta självständigt så fungerar det inte alls. Om skolan i allmänhet hade samma kultur som inom särskolan, där det inte alls är konstigt att varje elev får det han/hon behöver, blir det hela rätt enkelt! Behov av fler verktyg i lådan för att använda för att möta elever på alternativa sätt. Utbildning och handledning till arbetslag av psykolog har varit framgångsrikt i Sjuhärad inom STEPS. Hur kan man med psykolog utveckla ledarskapet i klassrummet? Träna övergångar, träna koncentration etc. Att få känna att jag lyckas. Det som är bra för barn som vi behöver tänka mer kring om hur vi möter är bra för alla. Vikten av att ha en relation med eleverna! Att gå från synsättet i särskilda behov till barn med särskilda resurser Tips om en skola i USA som heter Summerhill I England Quintin Kynaston Teaching Academy Cafédiskussioner blev träffens avslutande inslag. Här diskuterade vi följande områden: Kvalitetssäkring Bedömning och uppföljning Skolverkspanel EL och SSA på riktigt! Förankring o spridning Komplettering/konkurrens Begrepp och definition NELIS form, syfte/samarbete/ (NELIR?) Nästa NELIS beslöts att förläggas i Oskarshamn i januari På grund av olyckliga omständigheter två veckor senare var detta tvunget att rivas upp. Den tionde NELIS-träffen kommer istället att äga rum i Stockholm januari. Värd för detta blir Anna Fredqvist, Gabriella Holm och Jonaz Björk i samarbete med Matin Svensson, FramtidsFrön, och Ragnar Åsbrink, Skolverket. VÄLKOMNA!