DELTAGARE OCH BIDRAGARE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DELTAGARE OCH BIDRAGARE"

Transkript

1 Nionde Nelis-träffen NELISSAMORDNARE Anna Fredqvist Rektorsakademien anna(at)rektorsakademien.se Gabriella Holm Skolsamverkan gabriella(at)skolsamverkan.se Jonaz Björk Samklang jonaz(at)samklang.se ARRANGÖRER Annhild Månsson ENTRIS 2.0 annhild.mansson(at)kfsk.se Annika Rickard ENTRIS 2.0 annika.rickard(at)kfsk.se Birgitta Månsson ENTRIS 2.0 birgitta.mansson(at)kfsk.se Charlotta Levin ENTRIS 2.0 charlotta.levin(at)kfsk.se Eva Ekmark ENTRIS 2.0 eva.ekmark(at)kfsk.se Marie Kniest ENTRIS 2.0 marie.kniest(at)kfsk.se DELTAGARE OCH BIDRAGARE Martin Lackéus Chalmers martin.lackeus(at)chalmers.se Lisa Holmberg Cul lisa.holmberg(at)hudiksvall.se Sofia Björkvi Finn upp sofia(at)finnupp.se Peter Rasmusen Fonden for E-skab (Dk) peter(at)ffe-ye.dk Birgitta Henecke FoU KFSK birgitta.henecke(at)kfsk.se Carin Sävetun Framtidsfrön carin.savetun(at)framtidsfron.se Martin Svensson Framtidsfrön martin.svensson(at)framtidsfron.se Christian Olsson Gy-chef, Landskrona christian.olsson(at)landskrona.se Per Brohagen V. Hisingen, Göteborg per.brohagen(at)vastrahisingen.goteborg.se Annica Otterborg Högskolan i Jönköping annica.otterborg(at)hlk.hj.se Monica Thiel Högskolan i Jönköping monica.thiel(at)hlk.hj.se Karin Hermansson IFOUS karin.hermansson(at)ifous.se Siv Wilborgsson KFSK siv.wilborgsson(at)kfsk.se Kristin Andersson Malmö högskola kristin.andersson(at)mah.se Per Mattsson Me University per.mattsson(at)meuniversity.com Johanna Berg Nora kommun johanna.berg(at)nora.se Klas Brynte Nora kommun klas.brynte(at)nora.se Henrik Jardbring Oskarshamns kommun henrik.jardbring(at)oskarshamn.se Susanna Arolin Samklang susanna(at)samklang.se Eva Engdell Skolverket eva.engdell(at)skolverket.se Ragnar Åsbrink Skolverket ragnar.asbrink(at)skolverket.se Anna Hulterström STEPS anna.hulterstrom(at)fyrbodal.se Annica Löf STEPS annica.lof(at)skaraborg.se Fredrika Lunqvist STEPS fredrika.lundqvist(at)navet.com Lena Salomonsson STEPS lena.salomonsson(at)regionhalland.se Marie Påsse STEPS marie.passe(at)fyrbodal.se Peter Stark STEPS peter.stark(at)fc.skovde.se Johanna Redelius Uddevalla kommun Johanna.redelius(at)uddevalla.se Lotta Ohring Utvärderare STEPS lotta(at)changemaker.nu Michael Fredqvist Västerås Stad michael.fredqvist(at)vasteras.se Anna Steinwall Östhammars kommun anna.steinwall(at)osthammar.se

2 Dag 1 Anna Fredqvist hälsade välkommen till nionde NELIS-träffen och berättade kort nätverkets bakgrund. Eva Ekmark och Charlotta Levin hälsade tillsammans med hela ENTRIS 2,0-gänget, välkomna. Därefter gavs en presentation av ENTRIS 2.0 och dess nuläge. Siv Wilborgsson, förbundssekreterare utbildningsfrågor Kommunförbundet Skåne presenterade kommunförbundets arbete med utbildning och kompetensförsörjning. Presentation av bakgrund och förutsättningar för ENTRIS 2.0. Birgitta Månsson, processledare presenterade ENTRIS 2.0 s hälsoperspektiv och gav olika exempel på hur ämnet lyfts med projektets deltagare. Birgitta Henecke, vetenskaplig ledare och FoU-samordnare vid Kommunförbundet Skåne berättade bl.a. om Microsoft School Research och andra verktyg för självbedömning. ITL research är ett verktyg att använda. Innovativa undervisningsmetoder. Innovativ praktik = elevcentrerad pedagogik, projektbaserad, samarbetsinriktiktad, självreglering (förmåga utvärdera sitt lärande), lärande som sträcker sig utanför klassrummet, ämnesövergripande utformning, global medvetenhet, användning av IKT. (www.pilsr.com) Karin Hermansson, forskningsansvarig IFOUS, berättade om att föra samman forskning och praktik forskning och skolutveckling i nära samverkan för att tillsammans göra skillnad som märks i klassrummet. Forskning i interaktion med praktik. Kombinera bredd och djup. Utvecklingsseminarier där alla deltar. Dokumentation m.h.a. gemensam plattform. Lokalt samarbete mellan seminarierna. FoU-program på en treårsperiod. Handbok kommer ut 2015/2016. Eva Engdell och Ragnar Åsbrink från Skolverket redogjorde för sitt nuläge. I förra utlysningen av medel för stöd av utvecklingsprocesser söktes för 70 miljoner medan Skolverket endast hade 7 miljoner att disponera. Den som sökt och fått beviljat har fått hela summan. Pengarna skall användas under ett verksamhetsår och sedan skall arbetet rapporteras. Om det kommer nya utvecklingsmedel funderar Skolverket just nu på vad som skall prioriteras. Ny kartläggning kommer att göras vad gäller det entreprenöriella lärandet vid landets skolor och kan då jämföras med föregående undersökning. Vård och Omsorgsprogram kan få punktinsats från Mälardalens Högskola hör av er med tips till Eva. Stödmaterialet för entreprenöriellt lärande är i sin slutfas och redigeras nu för att se om det håller. Inom Skolverket pågår ett arbete för samverkan vad gäller entreprenöriellt lärande så att det är en integrerad del inom alla områden. Genom sina nätverk försöker Skolverket även påverka lärarutbildning som ligger helt utanför Skolverkets ansvar och verksamhet. Johanna Redelius från Uddevalla kommun som arrangerar nästa års SSA-konferens slog ett slag för arrangemanget. SSA-konferensen 2013 går av stapeln den april på Bohusgården. Fokus är HUR och har riktning mot framtiden. Arbetssättet på konferensen blir att workshoppa och nätverka

3 med Navid Modiri som moderator. Viss inspiration kommer att förekomma, utifrån learning by doing. Och en del exempel som visar andras lösningar på HUR. Anmälningar går ut vecka 44. (http://www.uddevalla.se/barnutbildning/samverkanskolaocharbetsliv/ssakonferens ff c18d20e html) Mingelbingo. Träffens ERFA-runda tog sig denna gång uttryck i ett livligt bingo som ledde fram till en vinnartrio bestående av Carin Sävetun, Eva Engdell och Lisa Holmberg. Grattis! Peter Rasmusen, Fonden for Entreprenørskab - Young Enterprise, delade med sig av det danska perspektivet på entreprenörskap i skolan. (www.ffe-ye.dk) Kvällen fortsatte med middag på restaurang Vega Malmö Museum och avrundades med ett intensivt arbetspass i form av Kreativitetstornado, lett av Peter Rasmusen. Dag 2 Peter Rasmusen inledde dagen med att låta gruppen redovisa sina olika resultat från gårdagens kreativitetstornado. Peter visade även sin organisations sida (www.uva.aau.dk) där de lagt upp en del av sitt material. Diskussionskarusell där frågeställningarna som dök upp under gårdagen kördes igenom. Resultaten sammanställdes sedan och presenterades som ordmoln. Vi utgick från åtta frågor som reducerades till sju stycken. Sammanställning nedan: 2. Hur vet vi att det är kvalitet i alla entreprenöriella utbildningar som är igång i landet? Det vet vi inte. Men om vi visste skulle tecken på kvalitet vara: att processen fortsätter efter utbildningen. Förankringen är gjord. självreglerande processer där enheterna skapar sina egna upplägg. att stödstrukturer etableras, där Skolverk stödjer projekt och aktörer som stödjer skolor (typ). För att kontrollera kvalitet kommer vi att tvingas prata kriterier. Skolverket skapar kriterier som skolinspektionen kontrollerar. Frågan är vad som kan vara mätbart? Är elevnärvaro mätbart, och vad säger det i så fall? Eftersom allt inte är mätbart behöver kriterierna var kopplade till olika frågeställningar, och helst djupare intervjuer för att få fram nyanserna. Frågan är om kriterierna skall vara tvingande. Tvingande kriterier riskerar att avskräcka från att göra då det finns tydliga rätt och fel, det riskerar att skapa en bild av att det finns ett facit. Konsekvensen kan då bli att man söker sig den tryggaste vägen och köper färdiga lösningar typ om du följer de femton stegen i den här modellen kommer du att få det här resultatet vilket direkt hämmar det entreprenöriella tänkandet. Hur ser det ut i ledningsgrupperna, är arbetet förankrat där? Vad ger det för effekt om det är förankrat/inte förankrat? Kan det vara förankrat på olika sätt, som ytförankrat eller

4 djupförankrat och vad ger det för konsekvenser i klassrummet eller mätbara kriterier? Viktigt att resultat beskrivs för att kunna delas. Forskningen skall ta mycket plats. Både som input och som output. 3. Hur mäter och kvalitetssäkrar vi att arbetet m EL går framåt? Att vi pratar om det hela tiden, så att det inte blir en fluga! Konkreta gemensamma indikatorer att utgå ifrån i skolan och även i samhället. Långsiktig forskning behövs och jämförande studier. Se på forskning från andra länder. Resultatmål som utgår från t ex Eus nyckelkompetenser och/eller the big 5, hälsa och motivation och att vi mäter på flera nivåer. Elev, pedagog och ledning. (Självskattning för att stärka det kontinerliga lärandet.) Kvantitativa mätningar bör göras för att kartlägga hur vanligt förkommande denna typ av arbete är. El ska finnas integrerad i den övergripande skolutvecklingsprocessen. Det ska bli ett sätt att se på kunskap och utveckling av människan. 4. Vilket stöd vill man ha från Skolverket? Utifrån skolhuvudmän/gymnasierna/grundskolor/ förskolor? EKONOMISKT STÖD Utvecklingsmedel, som ska gå till att testa nya idéer, ge processtöd i skolan, komma med ekonomi, men ge organisationsstöd (hur man organiserar sig för att komma igång med det entreprenöriella lärandet). Skolverket ska också vara lite krävande i att fråga efter resultat. Strategi för att hitta de projekt som kan få gå i frontlinjen och ge utvecklingsmedel till de som har nya och intressanta idéer. Ekonomiskt stöd att driva nätverk. SÄTTA NER FOTEN/DEFINIERA/DRIVA Sätta ner foten i att detta ska finnas i skolan, men inte tala om hur. Tydlighet i definitionen. Viktigt att precisera att detta gäller hela skolväsendet. Att Skolverket också är drivande i utvecklingen av lärarutbildningen. Kvalitetssäkring, utveckla brukmallen, kommunicera kriterier. Uppmärksamma alla de goda exemplen. STÖDJA/SPRIDA Ordna konferenser för inspiration, utöka metodbanken och stödmaterialet, sprida goda exempel, visa vad som är legitimerat från Skolverkets sida. Tydlig uppföljning av de insatser som görs. Hur kan el brukas i olika ämnen Fixa mer forskning, vara med och hitta bredden i forskningen, så att inte ett universitet får monopol på forskningen kring entreprenörskap. Skolverket ska stödja olika nätverk, som t.ex. NELIS. Flödet: alla delar behöver stöd i skolan, Skolverket kan stödja skolchefer att bli trygga i hur de för det vidare till klassrummet. Skolverket kan stödja regionalt, genom t.ex. Regionerna (t.ex. Regionförbunden, Kommunförbunden ). Föreläsningsserier på distans.

5 5. Vilka är framgångsfaktorerna för att driva/stödja utvecklingsarbete inom EL Rektor och ledning stöd från skolledningen förankrat uppåt Skolledarna ska förstå vad EL är och vad de kommer ställa för krav på organisationen Rektorn behöver vara entreprenöriell Rektorn behöver styra Förhållningssättet behöver komma från ledningen Styrdokument behöver vara tydliga med vad, hur och framförallt VARFÖR Pedagoger skapa mötesplatser för pedagoger att prata med varandra Miljö Eleven satsa på starka arbetslag, stark satsning på arbetslagen att involvera alla i arbetslagen, att de sätter mål, tar ägarskap förhållningssättet behöver komma från pedagogerna pedagogen behöver hela tiden se kopplingen till sitt eget ämne, sin kursplan, sina kursmål. läroplansträningar - inte bara kursplaner Tydligare indikatorer för t ex kreativitet/samarbetsförmåga/etc, för förskola till gymnasium intresse och vilja att prova och testa möten mellan olika perspektiv och olikheter Kopplingar mellan EL och hälsa visa effekter Bryta traditionen av stuprörsmentalitet, ämnesisoleringen till ämnesintegrering och läroplansträning få ihop kursplan med läroplan - helhetssyn skapa värden för andra en sig själva, göra något värdefullt för någon annan få fram elevens egen motivation genom förebilder, mässor och tydliga målbilder skarpa uppgifter och projekt (från verkligheten) medvetandegöra vad eleverna har för möjligheter att påverka och utveckla stärka elevens egen kraft skapa upplevelser som berör Process långsiktighet och tålamod processledning över tid kommer vara viktigt visa på mätbara resultat, tydligt många vägar in, i samma fråga (innehåll, bedömning etc.) synliggöra, sprida och sätta ord på EL (vad är EL, vad innebär lärandet) materiellt stöd, struktur handledning och processtöd för alla jättetydliga effekter på måluppfyllelse skulle vara bra Fem faktorer för lärande organisation; systemtänkande, teamutveckling/teamagerande,

6 mentala tankemodeller, personligt mästerskap (att du driver din utveckling själv), gemensam vision 6. Hur arbeta med samverkan mellan skola arbetsliv/omvärld Jobba med samverkan i mindre grupper, jobba på att ordna mötet mellan elever, lärare och företagare Ordna mötesplatser, mindre sådana Synliggöra vinsterna i att samverka Jobba fram lokala exempel, bort från det stora, ner till det lite mindre formatet, till den ensilda lokala företagaren Jobba verklighetsanknytet, då blir arbetslivet en naturlig del av undervisningen Omvärlden in i klassrummet, t ex via IT, men även genom att besöka eller bjuda in arbetslivet Viktigt inte hamna på IT, utan det fysiska mötet viktigt Bygg en företagspool där man kan fördela Prao / utbildningsplatser. Besök de lokala företagen, hur samverkar de idag och hur vill de samverka? Bind ihop detta via en processledare. Hjälp att guida / ordna mötet blir samordnarens roll, men de får själva sätta agendan Se till att det blir en process som hela tiden sker, ett förhållningssätt Använd SYV som den resurs hen verkligen är, och att rektorerna betonar detta Arbeta med lärargrupper Behöver inte bara vara företag, utan allt som finns i den omedelbara närheten, t ex en död fågel Att mötas jämställt, dvs att se behoven och nyttan både hos företagen och hos skolan Inte vara fast i gamla tradiga studiebesök, utan hitta nya typer av möten Ett fabriksbesök är något av det minst entreprenöriella man kan göra Någon har ett program leka / låna ett yrke. Omvänd gymnasiemässa, där alla arbetsplatser får berätta vilka kompetenser just de behöver, så får man välja program utifrån det Vinsten utifrån utbyte återkommer hela tiden, får inte bara vara något som ska göras värdelösa veckan Om det är Win-Win så skapar det också motivation och driv bland eleverna, för det är roligare om de faktiskt har nytta av det man gör Iternetbank av företagskontakter, volontärbyrån. (finns faktiskt ett par sådana hemsidor, bl a Framtidsfrön har något, även GR har något om praktikplatser) Förståelsen hos lärarna är viktigt, dvs vad ska man ha detta till Kulturerna behöver en duvning frukostmöten för arbetsliv / rektorer, diskussioner om framtidskompetenser i detta fall entreprenöriella kompetenser Lärarna måste äga frågan Lärarna behöver hjälp Skapa lokala och regionala nätverk, kontaktnätverk, kompetensstrateger (Detta har Trollhättan t ex). Gemensamma aktiviteter med symbolpersoner Lägre åldrar, samverka genom föräldrar, samt stöd genom föräldrar om vad de ska prata om kultur, vad som motiverar dem på arbetet. Barnen ska bli sugna på arbetslivet. Pusha näringslivet att ta ansvar för de har ett ansvar

7 Utlys en tävling av något slag Få lärarna att förstå. Knyt an till verkligheten Bygg det på mänskliga relationer t ex mellan Chef-Rektor, eller Pedagog-Företagare Något för båda parter viktigt Attitydfrågor viktiga - Hur kan skolan INTE vara en del av omvärlden? Utbilda pegagogerna, in i alla ämnen, terminer, kurser Måste vara Win-Win Skapa personliga nätverk Bygg in en progression från ÅK1 till gymnasiet. Ha mött 100 yrken i 9:an. Sammanfattning: Win-win, dvs ett syfte för båda parter återkommer Det är skolans ansvar att komma med Syftet Men man måste också bygga det på stödstrukturer, kan inte bara vara eldsjälsbaserat, behövs en plattform Attityder, synsätt och begrepp är viktiga risk att man fastnar vid ett utbyte mellan skola och företag, medan det snarare kan handla om att ta in saker från verkligheten i undervisningen Mänskliga relationer är viktigt men vem etablerar relationen? Kan eleverna själva etablera de relationer som krävs för att skapa win-win-situationer? 7. Hur ska lärarutbildningarna få in EL i grundutbildningen? Det måste in i lärarutbildningarnas kursplaner inte som en kurs utan som ett sätt att arbeta med kurserna. Begreppet ska synas i kursplaner, litteraturval och arbetsformer. Det finns ju i skolans styrdokument så det GÅR INTE att negligera. Högskoleverket och skolverket bör föra dialog omkring EL. När vi har kvalitativa resultat av EL, t.ex. forskningsresultat, högre måluppfyllelse, etc. så kommer det vara lättare att påverka. Kompetensutveckling för lärarutbildarna. De bör också arbeta entreprenöriellt i utbildningen. Som ett förhållningssätt. Bjuda in till NELIS. Politiker, akademichefer, lärarutbildare, högskoleverket Påvisa att det stödjer undervisningen, det blir roligare att arbeta, förstärker undervisningen Var finns den forskningen? 2-3 PRIORITERINGAR Högskoleverket föreskriver att lärarutbildningarna skriver in det i samtliga kursplaner. Ingen fristående kurs utan som ett sätt att arbeta. Det måste genomsyra arbetssätten på lärarutbildningarna. Stödja forskning som kan visar hur EL påverkar elevers resultat. 8. Hur fungerar i EL för elever i behov av särskilt stöd? Förhållningssättet är avgörande. Balansen mellan att möta individer och arbeta med gruppen är också avgörande. Att synliggöra resurser, drömmar och visioner hos individer är en väg. Att arbeta med entreprenöriellt lärande som vi förstår det, så handlar det om individanpassad

8 undervisning. Om det där emot handlar om att enbart arbeta självständigt så fungerar det inte alls. Om skolan i allmänhet hade samma kultur som inom särskolan, där det inte alls är konstigt att varje elev får det han/hon behöver, blir det hela rätt enkelt! Behov av fler verktyg i lådan för att använda för att möta elever på alternativa sätt. Utbildning och handledning till arbetslag av psykolog har varit framgångsrikt i Sjuhärad inom STEPS. Hur kan man med psykolog utveckla ledarskapet i klassrummet? Träna övergångar, träna koncentration etc. Att få känna att jag lyckas. Det som är bra för barn som vi behöver tänka mer kring om hur vi möter är bra för alla. Vikten av att ha en relation med eleverna! Att gå från synsättet i särskilda behov till barn med särskilda resurser Tips om en skola i USA som heter Summerhill I England Quintin Kynaston Teaching Academy Cafédiskussioner blev träffens avslutande inslag. Här diskuterade vi följande områden: Kvalitetssäkring Bedömning och uppföljning Skolverkspanel EL och SSA på riktigt! Förankring o spridning Komplettering/konkurrens Begrepp och definition NELIS form, syfte/samarbete/ (NELIR?) Nästa NELIS beslöts att förläggas i Oskarshamn i januari På grund av olyckliga omständigheter två veckor senare var detta tvunget att rivas upp. Den tionde NELIS-träffen kommer istället att äga rum i Stockholm januari. Värd för detta blir Anna Fredqvist, Gabriella Holm och Jonaz Björk i samarbete med Matin Svensson, FramtidsFrön, och Ragnar Åsbrink, Skolverket. VÄLKOMNA!

Hjärtligt välkomna till. ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation

Hjärtligt välkomna till. ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation Hjärtligt välkomna till Mötesplats ENTRIS 2.0! ENTRIS 2.0 - entreprenöriella lärprocesser för bättre hälsa i en lärande organisation Dagens agenda Återkoppling av intresseanmälningar för insatser 2011-2013

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Fört vid gemensamt styr- och referensgruppsmöte för ENTRIS 2.0

Fört vid gemensamt styr- och referensgruppsmöte för ENTRIS 2.0 Protokoll Fört vid gemensamt styr- och referensgruppsmöte för ENTRIS 2.0 Kallade: Närvarande Sandra Lindeskog Region Skåne Ja Rolf Hjerpe ersätter Anette Ohlsson Företagarna Ja Kristin Andersson Malmö

Läs mer

1. Inledning ENTRIS 2.0 biträdande styrgruppsordförande Dag Juhlin hälsade ledamöterna välkomna.

1. Inledning ENTRIS 2.0 biträdande styrgruppsordförande Dag Juhlin hälsade ledamöterna välkomna. Protokoll Fört vid styrgruppsmöte för ENTRIS 2.0 Kallade: Närvarande Sandra Olsson Region Skåne Meddelat förhinder Anette Ohlsson Företagarna Meddelat förhinder Kristin Andersson Malmö Högskola Ja Madelaine

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

Program 2012. Välkomna!

Program 2012. Välkomna! Program 2012 Välkommen till Made by Kungsbackas inspirationsdag 2012. Eftermiddagen ska inspirera, väcka tankar och utöka kunskaper om entreprenörskap och samverkan skola, näringsliv och omvärld. Programmet

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,

Läs mer

SYV i vid bemärkelse Se möjligheter!

SYV i vid bemärkelse Se möjligheter! SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV i vid bemärkelse Se möjligheter! - SYV I undervisningen - Samverkan Syv/lärare SYV i undervisningen - SYV = Hela skolans ansvar Samverkan Syv/lärare Välkommen!

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus.

Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Anteckningarna och en sammanställning från NÖHRA-arbetet på utvecklingsdagen den 26/2 i Folkets Hus. Grupparbetet bestod av 6 blandgrupper med ca 6 personer i varje grupp. Varje grupp skulle göra en egen

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

FramtidsFrö i Halland 2013-2015

FramtidsFrö i Halland 2013-2015 01054 1(4) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Uc/Regional Samverkan 2013-07-19 RS130134 Rutger Herlin, Utvecklingsledare Skola/Utbildning 070-570 44 43 Regionstyrelsen FramtidsFrö i Halland 2013-2015

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund

Regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund Regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund 32 kommuner 3-årigt inledande avtal 1 juli 2011 2014, förlängt till 1 juli 2015 1 kr per invånare och år FoU-enhet inom KFSK, en vetenskaplig

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Uppdrag/- Projektplanering

Uppdrag/- Projektplanering Barn- och utbildningsförvaltningen Uppdrag/- Projektplanering 2013/2014 Skola Omvärld och PRAO Bakgrund, syfte, mål Bakgrund I Läroplanen, LGR 11, går det under rubriken; 2.6 Skolan och omvärlden att läsa:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1)

Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Malmö stad Arbetsmarknads, gymnasie och vuxenutbförvaltningen 1 (1) Datum 2015-10-08 Vår referens Sofia Sjödin Utredningssekreterare sofia.sjodin@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan från Transfer Syd GYVF-2015-3852

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

SYV:s viktiga roll i framtidens skola

SYV:s viktiga roll i framtidens skola SYV:s viktiga roll i framtidens skola Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 maj 2011 LYSSNA TILL Malmö högskola Anders Lovén Forskare Skolsamverkan Gabriella Holm Praktiska arbetssätt och verktyg

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015

Projektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015 1 (9) om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015 Bakgrundsinformation Spara dokumentet på din dator innan du fyller i det. Spara med ett namn som gör det enkelt för att se ansökans avsändare

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Enskild verksamhet 150414 Välkomna! 2015-02-27

Enskild verksamhet 150414 Välkomna! 2015-02-27 Enskild verksamhet 150414 Välkomna! Akademin för lärande, humaniora och samhälle (LHS) och RUC Språkutveckling - Handledarutbildning Med anledning av uppstarten av Skolverkets nationella satsning på Läslyftet

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

NEL S. Anteckningar från Nelis nätverksträff i Göteborg. 19-20 januari 2012. Torsdag 19 januari 2012. Agenda för mötet

NEL S. Anteckningar från Nelis nätverksträff i Göteborg. 19-20 januari 2012. Torsdag 19 januari 2012. Agenda för mötet Syftet med nätverket är att skapa ett forum på nationell nivå för att driva arbetet med entreprenörskap i skolan vidare. Innehållet bygger på allas delaktighet och fokus ligger på erfarenhetsutbyte. Anteckningar

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus

När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus När skolan lyfter! En dag i Köping med skolutveckling i fokus De flesta av oss är överens om att skola och utbildning är i behov av stora förändringar. Det handlar om ledarskap, pedagogik, individualisering,

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Bilagor: PowerPoint presentation, Marie Kniest, ENTRIS 2.0 Informationsbilder, Bo Eriksson, Framtidsutbildning AB

Bilagor: PowerPoint presentation, Marie Kniest, ENTRIS 2.0 Informationsbilder, Bo Eriksson, Framtidsutbildning AB Minnesanteckningar Förda vid referensgruppsmöte för ENTRIS 2.0 ENTRIS 2.0 Befattning/Organisation Närvarande Siv Wilborgsson Ordförande, Barn & utbildning, Kfsk Ja Dag Juhlin Vice ordförande, Arbetsmarknad

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Samrådet hälsade Thomas Svenningsson välkommen och Thomas presenterade sig kortfattat. Förra samrådsmötets protokoll gicks igenom.

Samrådet hälsade Thomas Svenningsson välkommen och Thomas presenterade sig kortfattat. Förra samrådsmötets protokoll gicks igenom. PROTOKOLL SAMRÅD 2012-03-23 RUC:S SAMRÅDSMÖTE Datum Fredagen den 23 mars Tid Kl. 09.00-15.00 Plats Regionens hus, Södra vägen 9, Halmstad Lokal: Sälen Närvarande 1. Ann-Mari Mäkikangas Halmstad kommun

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen. Internationell nivå Nationell nivå SL, Lpo KL Skolverket & Myndigheten Central kommunal nivå Kommunfullmäktige Styrelse/nämnd Skolplanen Lokal skolnivå Rektor Elever Föräldrar Personal Fackliga org Underström

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Information från nämndepolitiker angående mål och ekonomi

Information från nämndepolitiker angående mål och ekonomi Programråd 24/3 Handelsprogrammet Vallentuna gymnasium Protokoll Närvarande VG: Birgitta Törnbladh, Denniz Hedin Salo, Susanne Önnestam, Lena Hirsch Elever: Alex, Christian, William, Nicole Övriga: Jenny

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Matematiksatsningen 2010-2011

Matematiksatsningen 2010-2011 Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Processledning i praktiken. Monica Tägtström Bergman

Processledning i praktiken. Monica Tägtström Bergman Processledning i praktiken Monica Tägtström Bergman Processledning i Förskola Processorientering och processledning är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt kvalitetsarbete. Så här gör vi i Vård

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 2012-2015

PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 2012-2015 Anna Steinwall PROJEKTPLAN ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 2012-2015 Entreprenörskap (Skolverkets definition) Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet lika mycket som det är

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014

molndal.se Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014 Skola- arbetsliv Sinntorpsskolan 4-9 Läsåret 2013/2014 Vad säger styrdokumenten? 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Klart att alla ska med! Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Förskola och skola www.spsm.se/tillganglighet Isak Lukas Lisa Nesrin Tove Dennis

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer