ENTRIS utbildning Och nu då? Hur går vi från utbildning till verkstad när det gäller entreprenörskap i skolan?

Transkript

1 Minnesanteckningar från lärandeseminarium ENTRIS utbildning Och nu då? Hur går vi från utbildning till verkstad när det gäller entreprenörskap i skolan? Under förmiddagen den 20 maj 200, hölls ett lärandeseminarium på Kockums Fritid i Malmö. Deltog gjorde kontaktpersoner för ENTRIS, skolledare och lärare samt referensgruppens och styrgruppens ledamöter. Processledare var Margareta Ivarsson från SpeL (ESF processtöd för strategisk påverkan och lärande). Deltagarförteckning bifogas. Projekt ENTRIS huvudsakliga syfte är att ge yrkesverksam skolpersonal kompetensutveckling för att de ska kunna arbeta mer entreprenöriellt i skolan och möta de krav som omvärlden, både myndigheter och arbetslivet ställer. Entreprenörskap och företagaranda är en viktig nyckelkompetens som alla i skolans värld enligt EU bör utrustas med. Skolan har en viktig roll att fylla i detta arbete, vilket visar sig inte minst i de strategier för entreprenörskap kopplat till skolan som tas fram såväl nationellt som regionalt. Projektets syfte är att tillvarata mångfalden i skolans värld, ge målgruppen samverkansmöjligheter med det omgivande samhället, kunskaper i entreprenöriellt lärande och stödjande strukturer för att implementera ett entreprenöriellt pedagogiskt förhållningssätt. ENTRIS startade den 5 januari 2009 och pågår t.o.m 3 december 200. Bakgrund till dagen Deltagare i ENTRIS är i olika faser av sitt arbete. Utifrån olika erfarenhetsnivåer och perspektiv diskuterades frågan: Vad är det som gör att vi lyckas i ett utvecklingsarbete? Inledning ENTRIS helfinansieras av Socialfonden, vilket innebär att alla aktiviteter och utbildningar är kostnadsfria för deltagarna. Socialfondens program har ett antal kriterier som ska uppfyllas för att man ska få en projektansökan godkänd. Ett grundläggande syfte med Socialfonden är att resultat och kunskap från projekt som fonden stöder, ska föras vidare och bidra till att arbetslivet kan utvecklas. Därför är det av största intresse att projekten skapar miljöer som möjliggör lärande och utveckling för individer, organisationer och i samhället i stort. Samverkanspartners

2 Det är också viktigt att projektens resultat, kunskaper och metoder får genomslag i berörda verksamheter, så de kan ge effekter på längre sikt och att de kan spridas till andra. Två viktiga infallsvinklar är strategisk påverkan och lärande och det är därför vi är här idag. För att öka ENTRIS kvalitet, genomslag och styrka är det viktigt att ställa sig kritiska frågor och reflektera för att se möjliga alternativ och hitta ännu bättre sätt att organisera för att nå hållbara och långsiktiga effekter. Kort sagt: Hur kan vi tillsammans göra ett bra ENTRIS ännu bättre? Och hur går vi från utbildning till verkstad när det gäller entreprenörskap i skolan? Ramar kring förmiddagen Syfte: att lära i och av projektet där deltagarna både får tillfälle att lyssna till andra och att komma till tals själva och förhoppningsvis få en positiv injektion som tankeställare och inspiration för ett fortsatt arbete i den egna verksamheten. Processledarens ambition: att fånga upp helheten, kolla efter mönster och försöka hjälpa till med förståelsen av varför det ser ut som det gör? Hur kan vi förstå hindren och svagheterna? Vad kan förbättras och hur? Dra ut den strategiska tråden. Innan man kan fokusera på möjligheter behöver man analysera nuläget. För att kunna göra detta på ett strukturerat sätt arbetar vi med följande metodik. Metodik: skapa en lärande miljö med dialog, delaktighet, dynamik och reflektion i heterogena styrda arbetsgrupper och spetsa till begränsade frågeställningar utifrån vad utvärderingen visat hittills. Förutsättningar Nedan beskrivs de förutsättningar som finns, dels i form av intentioner från ESF-rådet gällande implementeringsarbetet av Socialfondsprojekt, men också ENTRIS övergripande målsättning. Att gå från att tänka Projekt 2

3 till att tänka helhet både ur organisations- och samhällsperspektiv Innovativ idé Projekt aktiviteter Resultat Regionala problem och utvecklingsbehov Strategisk påverkan Hållbara effekter i organisationer Övergripande mål för ENTRIS ge pedagogisk skolpersonal i alla deltagande verksamheter grundläggande baskunskaper i vad entreprenörielltlärande innebär och vikten av samverkan skola, näringsliv och samhälle. lägga grundplattan till en långsiktig struktur för entreprenörielltlärande, och lägga grunderna till nya strukturer och samaretsformer för skola och arbetsliv. ge deltagare från målgruppen individuell kompetensutveckling och tydliggöra den egna rollen för att främja entreprenöriellt lärande. tydliggöra studie- och yrkesvägledarens roll i en entreprenöriell skola. att deltagande sker från såväl resursstarka som resurssvaga skolområden. att kompetensutvecklingsinsatserna erbjuds lika till kvinnor och män att det finns deltagare av olika etnicitet att konstruktivt bidra till en mer verklighetsanpassad skola för framtiden. Innehåll En utvärderingsrapport, för halva projektperioden, presenterades av ENTRIS utvärderare i början av januari 200. Under förmiddagen varvades resultat från denna rapport med frågeställningar och diskussioner i grupp. Nedan finns resultatet av detta arbete. 3

4 Utdrag ur utvärderingsrapporten - underlag för fråga : Entreprenörskap är ett laddat begrepp då det förknippas med företagande. Projektet har nått hälften av de cirka deltagarna. Utbildningarna fungerar i stort sett enligt plan men med få deltagare på vissa utbildningar och workshops. Det betyder att alla tillgängliga utbildningsplatser inte utnyttjats. Det finns flera hinder för deltagande i utbildningarna. Till exempel andra prioriterade områden på skolan, schemahinder, bristande engagemang. Med bakgrund i detta ställs frågan:. Omsätts kompetensutvecklingen i praktiken? Om ja, hur? Om nej, varför inte? Ja Ja, det har omsatts 3 delar:. Vi har skrotat prao utnyttjar framtidspiloter och gränslösa klassrum istället 2. Vi jobbar tematiskt inom alla områden, det är bara att införliva entreprenöriella drag 3. Vi kör testprojekt utöver ENTRIS, nytänkande Nej Det finns motstånd Nej, konservativ skola, bryta förväntan på hur skolan ska vara. Förväntan hos föräldrar, personal och elever Nej, man faller tillbaka i gammalt tänk, särskilt vid stress. Grupper av pedagoger har ej förstått nyttan. Övriga Skolan stimulerar för många utbildningar samtidigt Vi kanske inte valde rätt utbildning från början inom ENTRIS Skolor befinner sig i olika faser/startpunkter A och O är skolledningen Arbetslaget viktigt Både ja och nej Det handlar egentligen inte om ENTRIS utan om var skolan står nu Det är skillnad mellan kärnämnen och karaktärsämnen på gymnasiet Viktigt hur uttalat det är från ledningshåll. Vand händer t ex med dem som jobbar med entreprenöriellt tänkande, blir de uppmuntrade? Vad händer med dem som inte gör? Hur motivera? Är det åldersrelaterat till personalens ålder om man jobbar med det eller ej? Nej. Utdrag ur utvärderingsrapporten - underlag för fråga 2: Det finns behov av organisationsutveckling i skolor, behov av att förändra strukturer även utanför skolans värld (t ex. föräldrar, myndigheter). Skolledningens och förvaltningsnivåns stöd är avgörande. Få skolledare deltar i aktiviteterna. Många skolor berättar om goda exempel. I de skolor som är i början av processen drivs utvecklingen av eldsjälar. De som kommit längre drivs av gemensamma strategier för arbetslag/skolor. Att processen drivs av eldsjälar är inte hållbart - synsättet behöver genomsyra hela verksamheten. 4

5 2. Varför har vissa skolor kommit längre? A) Framgångsfaktorer b) Hur kan man systematisera lärandet av goda exempel? En framgångsfaktor är konkurrensen om eleverna. Entreprenöriellt tänkande är ett sätt att få nya elever och att tänka framåt Struktur i arbetet, framförhållning, hur året ska se ut, t ex mötestider. Ha en plan! Elever ska ha gemensam start och slut på dagen, samma sak för lärarna som slutar senare och kan då planera och strukturera arbetet på denna tid. Kommunikation mellan personal och personal/ledning är en framgångsfaktor Viljan att jobba tillsammans är viktig Visa på vinsterna locka med: högre motivation hos eleverna, bättre välmående hos elever som jobbar med entreprenörskap i skolan Visa på förebilder för eleverna så de tycker det är meningsfullt. Förebilder både hos personal och bland elever. Viktigt med motorer många motorer = stor impact internutbilda personal allteftersom Styrning/ledning mycket viktig En framgångsfaktor är att vi tvingas arbeta på annat sätt med elever som inte kommer igenom det vanliga systemet Intakt arbetslag och intakt programarbetslag är av största vikt Tydlighet: vad är målet för hela skolan? Fokus: meningsfull utbildning för eleverna. Inte fokus på ämne. Detta är särskilt viktigt då utbildningen inte enbart sker i klassrummet. Både kortsiktigt och långsiktigt perspektiv viktigt Eldsjälar är viktiga, liksom att inofficiella ledare är med på banan Utdrag ur utvärderingsrapporten - underlag för fråga 3: Det har varit större intresse för aktiviteter kopplade till utbildningar än aktiviteter med fokus på samverkan mellan skola och arbetsliv. Styrgruppen har diskuterat ett antal förslag till förstärkta insatser och de kommer att diskuteras vidare under våren Vad krävs för en fungerande samverkan mellan skola/näringsliv/samhälle? Hur kan man från ENTRIS sida öka intresset? Hitta win-win situationer! Elever lära av företag/företag får goodwill/politiken tycker att det är bra. Skapa skola-näringslivsråd: företag, politiker, tjänstemän, skola. Skolan kan bjuda in sig själv på näringslivsmöten i kommunen, låta elever delta på näringslivsmässor. Tänka mer kreativt win-win Föräldrar är en viktig länk. Börja tidigt: bjuda in föräldrar redan till årskurs 2 för att berätta om sina jobb. Då blir det mer naturligt med entreprenörskap i högre årskurser. Viktigt att veta varandras förväntningar skapa förtroende gemensam målbild. Viktigt med kärnämneslärarnas kontakter med företagen förlägg t ex engelska till elevernas praktikplatser Studie- och yrkesvägledarna kommer allt längre ifrån företagens värld, inte bra. Skriva avtal med företag gynnar företagens arbete med CSR corporate social responsibility viktigt ur värderings o marknadsföringssynpunkt för företagen. 5

6 Företag kan beställa projektarbeten från elever, så eleverna får jobba i skarpt läge och inte bara öva. Vi har nytta av Transfer. (ENTRIS har också använt) Det kostar en medlemsavgift för förvaltningen/skolan Företagen kan ha svårt att få tiden att räcka till viktigt att skolan visar på winwin. Se till att eleverna är strukturerade när de kommer på praktik, se till att skolan är strukturerad i sina kontakter med näringslivet/företagen. Vi har inte näringslivets språk i skolans värld Vet näringslivet överhuvudtaget om att ENTRIS finns (endast ett fåtal repr. från näringslivet är med idag). Hitta eldsjälar även inom näringslivet. Hur kan vi bjuda in näringslivet genom ENTRIS? Man kan möta visst förakt från näringslivshåll samtidigt som skolan vill att näringslivet ska anpassa sig till skolan. Viktigt att närma sig varandra. Hitta samverkansplattformar. Använda fd elever som resurs! Hur göra när eleverna inte går på yrkesförberedande program och inte tänker studera vidare.hur ser kopplingen då ut till näringslivet? Tips till ENTRIS Näringslivet ser olika ut på olika håll i Skåne, gör lokala anpassningar. Ordna spridningskonferens Kan fokusera även på tidigare stadier och göra riktade dagar till dem. Vad har de för erfarenheter/hur kan de utbyta erfarenheter. Lätt att det blir för mycket fokus på högstadiet och gymnasiet Handfast mentorsmässigt stötta ute på skolor, organisera nätverk, struktur plan HJÄLP! Utdrag ur utvärderingsrapporten - underlag för fråga 4: Få skolledare är med. Hjälper det med konkreta verktyg att använda i undervisningen om inte stödet från ledning och de samverkande strukturerna finns med? 4. Hur kan ENTRIS stödja skolledarna? Grupp A - samordna goda exempel, ge argument och visa på gynnsamma effekter, bygga nätverk Grupp B - implementeringspaket: skapa mötesplatser för skolledarna, avlastning från övriga arbetsuppgifter, hjälpa till med implementeringen internt och externt, fixa en goda-exempel-bank Grupp C - skapa mötesplatser för bara rektorer Grupp D - ENTRIS skolchefer rektorer/skolledare. Alla rektorer vet inte att entreprenöriellt lärande SKA ingå i skolans arbete. ENTRIS + Skolverket kan göra gemensam sak och gå ut med info. Fånga upp de rektorer som varit på en ENTRISaktivitet och som sedan slutat delta i ENTRIS 6

7 Grupp E - ENTRIS politiker och förvaltningschefer påverkar/styr skolledare Grupp F - Plan, vad som ska göras. Rektorn ska genomsyra det pedagogiska ledarskapet det kan man inte delegera. Man kan inte heller delegera skolutveckling, det är ett grundläggande uppdrag. Hur lägger man upp en sådan plan. Det kan ENTRIS hjälpa till med Den sista och avslutande frågan under förmiddagen: 5. Vad kan andra skolor (i kommunen/regionen/sverige/eu) lära av ENTRIS och hur sprider vi det så andra påverkas? Ta fram en lista på goda exempel på det ENTRIS åstadkommit Detta är faktiskt inte förhandlingsbart informera och visa på argument Använda massmedia, t ex skoldebatt på TV Fadderskola för entreprenörskap (en redan duktig skola fungerar som fadderskola för en som inte kommit lika långt) Använda sociala medier, t ex för att nå föräldrarna med budskapet Se till att andra för ut vårt budskap åt oss: arbetsplatser, näringsliv etc. så det inte uppfattas som vi bara pratar i egen sak Hur jobbar man med entreprenörskap i skolan i andra länder? Vad kan vi lära av dem? Var kan jag ta reda på det? ENTRIS svarar: info finns på ENTRIS hemsida genom länk till Skolverkets samlade skrift Skapa och Våga! Utvärdering En kort utvärdering av förmiddagens gemensamma arbete gjordes av de närvarande deltagarna. I korthet visade utvärderingen att det var en lyckad förmiddag som gav en hel del nya idéer och tankar till deltagarna. Det mest positiva var känslan av delaktighet och utbytet mellan deltagarna. Fler angav även att det var bra med styrd gruppindelning vilket gav spridning på åsikter. Som förbättringspotential angavs bl. a att tiden var knapp, en heldag hade kunnat fyllas med utvecklat innehåll. Som specifikt bra nämndes bl. a Margareta Ivarssons insats som processledare. Mer information För mer information om förmiddagens upplägg och arbete kontakta: Margareta Ivarsson från SPeL För mer information om ENTRIS besök eller kontakta: Eva Ekmark, , eva.ekmark@kfsk.se eller Charlotta Levin, , charlotta.levin@kfsk.se 7