Västsvenska paketet. Förstudie Väg 155 Öckeröleden Delen Lilla Varholmen - Gossbydal. Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken

Transkript

1 Västsvenska paketet Förstudie Väg 155 Öckeröleden Delen Lilla Varholmen - Gossbydal Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken Göteborgs Stad, Västra Götalands län Beslutshandling Objektnr: , Mars 2012

2 Översikt. Beställare Projektledare: Miljöspecialist: Trafikverket Johanna Arvidsson Thomas Grönlund Konsult WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Kent Andersson Förstudieansvarig: Bo Näverbrant/Catharina Rosenkvist Miljö Annika Granath Väg och trafik Björn Salomonson Layout Cecilia Flygare Uppdragsnummer Kartmaterial Lantmäteriet, GSD Fastighetskartan 2011, GSD Terrängkartan 2011

3 Innehåll Ställningstagande och beslut...4 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Länsstyrelsens yttrande över förstudie samrådshandling, daterad Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan, daterad Förstudiens förslagshandling, daterad januari 2012, rev Samrådsredogörelse, daterad januari 2012, rev

4 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 Bilaga 1 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 Bilaga 2 16

17 17

18 18

19 Västsvenska paketet Förstudie Väg 155 Öckeröleden Delen Lilla Varholmen - Gossbydal Ökad framkomlighet för kollektivtrafiken Göteborgs Stad, Västra Götalands län Förslagshandling Objektnr: , Januari 2012, rev

20 Säve E6 Rörö Hyppeln Källö- Knippla Nolvik E6.20 E45 Hälsö Björkö HISINGEN Öckerö Öckerö Lilla Varholmen- Gossbydal Torslanda E20 Hönö Hjuvik 155 E45 E6 ± Fotö c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 Koordinatsystem: sweref 99 TM E6.20 Göteborg 40 Figur 1. Översikt. Beställare Projektledare: Miljöspecialist: Trafikverket Johanna Arvidsson Thomas Grönlund Konsult WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Kent Andersson Förstudieansvarig: Bo Näverbrant/Catharina Rosenkvist Miljö Annika Granath Väg och trafik Björn Salomonson Layout Cecilia Flygare Uppdragsnummer Kartmaterial Lantmäteriet, GSD Fastighetskartan 2011, GSD Terrängkartan 2011

21 Innehåll 1 Inledning Det västsvenska paketet Bakgrund Planeringsprocessen Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Markanvändning och kommunal planering Trafik och trafikanter Övrig infrastruktur Miljö Byggnadstekniska förutsättningar Funktionsanalys Tidigare identifierade brister Funktionsmål Hänsynsmål Sammanfattning av funktionsanalysen Projektmål Tänkbara åtgärder Analys enligt fyrstegsprincipen Studerade åtgärder Redovisning av studerade åtgärder för busskörfält Bortvalda åtgärder Föreslagen åtgärd Effekter och konsekvenser Anläggningskostnad Riskhantering Bakgrund Skyddsobjekt Riskobjekt Slutsatser Måluppfyllelse Funktionsmål Hänsynsmål Samråd Genomförande Inkomna synpunkter Förslag till fortsatt arbete Trafikverkets preliminära ställningstagande Fortsatt planering Fortsatt miljöarbete Kompletterande tillstånd Geografisk avgränsning Källförteckning...47

22 Sammanfattning Västsvenska paketet Utbyggnaden av ny bussterminal på Lilla Varholmen eventuellt inklusive ett nytt busskörfält mellan terminalen och Hjuviks Bryggväg samt busskörfält på delsträckan Hjuviks Bryggväg Hällsviksvägen ingår i det västsvenska paketet, som utgörs av infrastruktursatsningar vilka ska bidra till att skapa en större arbetsmarknad samt främja sysselsättning och tillväxt. Åtgärderna begränsas till ombyggnation /förbättringar i det befintliga vägnätet i enlighet med måldokumentet K2020 (framtidens kollektivtrafik inom Göteborgsområdet). Satsningarna ska ge en positiv påverkan på nuvarande miljöförhållanden och minska sårbarheten i infrastrukturen. Bland annat ingår kollektivtrafiksatsningar som syftar till att fördubbla resandet med kollektivtrafik fram till år Paketet är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs stad, Region Halland, Västtrafik och Trafikverket. Bakgrund, brister och problem Väg 155 är den direkta förbindelsen mellan centrala Göteborg, Torslanda och Öckerö kommun. På vissa sträckor är vägnätet inte dimensionerat för dagens trafikflöden. Kollektivtrafikandelen för boende i Torslanda och i Öckerö kommun är väsentligt lägre än för Göteborg som helhet. Sammantaget innebär medför detta att långa bilköer bildas på morgonen och eftermiddagen. På delen närmast Lilla Varholmen påverkas kösituationen av bilfärjorna mellan Hönö och Björkö och köerna kan ibland på eftermiddagen vara helt stillastående. Vid färjeläget Lilla Varholmen råder stora brister vad gäller trafiksäkerhet framförallt för oskyddade trafikanter som ska mellan färjorna och bussterminalen. Färjeläget upplevs också som svårorienterat, såväl vid ankomst med bil från öster som från färjan. Utbyggnad av busskörfält pågår öster om den aktuella sträckan ända till Vädermotet. Befintliga förhållanden Stora delar av sträckan gränsar till planlagt område, framförallt gamla avstyckningsplaner. Hela sträckan karakteriseras av bostäder alternativt branta bergssidor eller bergsskärningar tätt inpå vägen. Hela området omfattas av riksintresse vilket avser högexploaterade kustområden som ska skyddas mot ytterligare exploatering med fritidshusbebyggelse och vissa angivna anläggningar. Projektmål Etablera ett vägnät som ger fri framkomlighet för de bussar som skall erbjuda en snabb trafik med få stopp mellan knutpunkter och som förbinder olika delar av Göteborgsregionen med korta restider, så kallade KomFort-bussar, på denna del av det statliga vägnätet. Föreslagen åtgärd Förstudien begränsas till åtgärder som har till syfte att ge förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet, på denna delsträcka utpekat som ett extra busskörfält i östergående riktning, samt fysiska åtgärder vid färjeterminalen i Lilla Varholmen. Utbyggnaden av busskörfält föreslås ske genom en breddning av vägen till största delen norrut för att undvika alltför stora intrång på bostadsfastigheter. Ytorna vid färjeterminalen i Lilla Varholmen samt sträckan mellan terminalen och Hjuviks Bryggväg breddas åt både norr och söder. Detta för att kunna utöka kapaciteten samt förbättra trafiksäkerheten framförallt för de oskyddade trafikanterna. Effekter och konsekvenser En utbyggnad av busskörfält på sträckan medverkar till goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet på sammanhängande kollektivtrafikstråk längs stora delar av väg 155. Den föreslagna ombyggnaden av färjeterminalen i Lilla Varholmen ger också en stor förbättring av säkerheten för de oskyddade trafikanterna samt en bättre framkomlighet i och med att ytorna omdisponeras och den totala magasinslängden utökas. Landskapets karaktär bedöms inte påverkas i någon större utsträckning, dock medför ombyggnaden vid färjeterminalen i Lilla Varholmen samt breddningen på sträckan fram till Hjuviks Bryggväg byggande i vatten. På sträckan Hjuviks Bryggväg-Hällsviksvägen innebär utbyggnaden av ett busskörfält intrång på befintlig bebyggelse. Fortsatt planering För genomförande av de beskrivna åtgärderna i förstudien föreslås att en arbetsplan tas fram som nästa steg i planeringsprocessen. 4

23 1 Inledning 1.1 Det västsvenska paketet Kort bakgrund I Göteborgsregions måldokument Uthållig tillväxt framgår att regionen, med Göteborg som kärna, skall utvecklas till att bli en attraktiv, hållbar och växande region. Utgångspunkten är att arbetsmarknaden skall växa från nuvarande cirka 1 miljon till 1,5 miljoner människor. Regionens kärna - med Göteborgs centrala delar - skall stärkas genom en kraftfull utbyggnad och ökad tillgänglighet. Utvecklingen skall även koncentreras utmed utpekade infartstråk till och från Göteborg. En del i måldokumentet som nämns ovan är K2020 (Framtidens kollektivtrafik inom Göteborgsområdet). Det är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs Stad, Trafikverket och Västtrafik. Politikerna inom regionen har lagt fast målet för K2020, där minst 40 % av resorna skall ske med kollektivtrafik år 2025, vilket innebär mer än en fördubbling av kollektivtrafikresandet. Man pekar på framgångsfaktorer för att fler skall vilja åka kollektivt och det är enkelhet, snabbhet, pålitlighet och det skall vara tryggt och säkert. För mer information, se Det Västsvenska paketet syftar till att skapa förutsättningar för och till viss del bidra till att uppfylla regionens vision med politiskt antagna mål vad gäller en större arbetsmarknadsregion en attraktiv regionkärna en konkurrenskraftig kollektivtrafik en god livsmiljö en stärkt konkurrenskraft för näringslivet. Speciellt skall förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik beaktas, dels under planerings- och byggskedet, dels på lång sikt. Miljöpåverkan Den politiskt antagna inriktningen enligt ovan baseras ytterst på det övergripande målet att uppnå det Hållbara samhället. Utöver både nationella, regionala och lokala miljömål, bidrar bland annat K2020 och det Västsvenska paketet till denna måluppfyllelse. De ingår i en omställningsprocess, där till exempel förtätning av bebyggelse, minskad biltrafik, kraftigt ökat kollektivresande, ett mer hållbart godstransportsystem, samt ökat cyklande och gående, sammantaget bidrar till en kraftfull och positiv påverkan på nuvarande miljöförhållanden. Infrastrukturen För att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt behövs en utveckling av infrastrukturen. En utvecklad infrastruktur bidrar till målet att skapa en regionförstoring och ett hållbart samhälle. Den bidrar till förutsättningar för en expanderad arbetsmarknad, ökad sysselsättning, vidgad marknad för varor och tjänster och ytterst till en ekonomisk tillväxt. Utifrån målet att uppnå ett mer hållbart transportsystem så krävs: en attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet ett kapacitetsstarkt järnvägssystem hög tillförlitlighet för näringslivets transporter. Trängselskatten Trängselskatten är en viktig del av det västsvenska paketet och utgör nästan hälften av den totala finansieringen. Syftet med trängselskatten är att motverka trängsel bidra till minskad miljöpåverkan bidra till en medfinansiering av paketet. Skatten införs den 1 januari Utöver ovan nämnda syfte så utgör den även ett bidrag till att skapa en attraktiv, hållbar och växande region. Initiala åtgärder Det västsvenska paketet, som totalt omfattar 34 Mdkr, inleds med ett stort antal infrastrukturåtgärder och då främst vad gäller kollektivtrafikens ökade krav på framkomlighet. Paketet innehåller även andra trimningsåtgärder längs befintliga gator och vägar i syfte att skapa bättre framkomlighet, högre trafiksäkerhet och bättre miljö, bland annat minskat trafikbuller. Dessa är kopplade till Figur 2. Första spadtaget för det västsvenska paketet. 5

24 effekten av trängselskattesystemet och åtgärder som underlättar alternativa vägval. De initiala åtgärderna är absolut nödvändiga för att möta det starkt ökade kollektivresandet när trängselskatten införs. Åtgärderna fokuseras på både statligt (E6, E20, E45, E6.20, E6.21, 40, 155, 158) och kommunalt vägnät (Nya Alléstråket, Södra vägen, Övre Husargatan med flera). Dessutom ingår plattformsförlängningar längs pendeltågsträckor och pendelparkeringsplatser vid viktiga bytespunkter. Planeringen för dessa åtgärder pågår och inriktningen är att de flesta är trafikklara senast i december 2012 det vill säga omedelbart före trängselskattens införande. Övergripande mål och strategier Som grund för arbetet ligger det övergripande transportpolitiska målet från 1998 att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Detta mål har sedan våren 2009 förtydligats i form av två huvudmål; ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Det övergripande målet är oförändrat. Av regeringens proposition, 2008/09:93 framgår att de nya målen inte innebär någon ny inriktning på arbetet utan endast är ett annat sätt att förtydliga det övergripande målet, jämfört med de tidigare formulerade sex delmålen. Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. De övergripande målen, eventuella lokala och regionala mål tillsammans med aktuella problem och förutsättningar är grunden för att ta fram mål för projektet, se vidare under kapitel 4 Projektmål. Aktualitet och finansiering Utbyggnad av ny bussterminal på Lilla Varholmen, eventuellt inklusive ett nytt busskörfält mellan terminalen och Hjuviks Bryggväg samt busskörfält på delsträckan Hjuviks Bryggväg Hällsviksvägen tillhör de initiala åtgärderna i det Västsvenska paketet. Målsättningen är att dessa utbyggnader skall vara färdigställda inför införandet av trängselskatter den 1 januari Finansiering sker via det Västsvenska paketet. 1.2 Bakgrund Kända brister och problem Väg 155 Öckeröleden mellan Hönö i väster och Bräckemotet i öster är den gena förbindelsen mellan Öckerö kommun, Torslanda och centrala Göteborg. Den aktuella sträckan mellan Lilla Varholmen och Gossbydal är den enda vägen till och från Öckerö kommun. På sträckan mellan Hönö Pinan och Lilla Varholmen utgörs leden av en färjeled, som är den mest trafikerade i landet. Väg 155 går genom bostads- och rekreationsområden i väster och verksamhetsområden i öster. Sträckan närmast Lilla Varholmen är smal och omges av fastigheter med bostadshus nära vägen. Dessa omgärdas ofta av bullerskärmar, murar och planteringar. I anslutningen till Torslanda Hästeviks väg ligger ett flertal förskolor. På denna sträcka är hastigheten begränsad till 50 km/tim medan den längre österut är 70 respektive 80 km/ tim Trafikbelastningen har på vissa sträckor fördubblats sedan 1975 på ett vägnät, där strukturen i stort är densamma som när Torslanda kommun införlivades med Göteborg Orsaken är, förutom den generella trafikökningen i samhället, en kraftig expansion av permanentbostäder, i första hand inom stadsdelen Torslanda men även inom Öckerö kommun. Dessutom en ständigt pågående utveckling av verksamheterna längs den östra delen av väg 155. Detta har genom åren varit tydligast till de tunga industrierna öster om Syrhålamotet, men den pågående utvecklingen av Amhults centrum med handel och bostäder påverkar transporterna även på de västra delarna. Vägen är hårt belastad av bil-, buss- och lastbilstrafik. Långa köer uppstår på morgonen och eftermiddagen då många väljer att pendla med bil till och från arbetsplatsen. Trafikbelastningen är högre under sommarhalvåret, då det kan förmodas att många flyttar ut till sommarboende på öarna. På delen närmast Lilla Varholmen är trafikrytmen och kösituationen helt beroende på bilfärjorna till och från Hönö och Björkö. I den intensivaste morgonrusningen hinner bilköerna inte avvecklas förrän nästa färja fyller på med fler fordon. Detta är särskilt tydligt när två färjor anlöper samtidigt. 6

25 Köerna är dock endast i undantagsfall helt stillastående i riktning österut. På eftermiddagen når köerna mot färjan ofta genom cirkulationsplatsen vid Hjuviks Bryggväg, 0,7 km från färjeläget, och under den intensivaste perioden på året, senvår och sommar, allt som oftast ända till Torslanda Hästeviks väg, cirka 1,4 km från färjeläget. Vid särskilda händelser och evenemang kan köerna på eftermiddagarna mot väster vid enstaka tillfällen sträcka sig ända till Gossbydal. Se vidare kapitel 2.2 under rubriken Framkomlighet. De stillastående köerna mot Lilla Varholmen ger upphov till mycket trafikfarliga beteenden. Fordon som inte skall med färjorna ser möjligheter att snabbare komma till målet genom att köra om köerna och i vissa fall passera genom cirkulationsplatsen vid Hjuviks Bryggväg på fel sida rondellen. Detta är vanligt förekommande och görs inte endast av personbilar utan även av lastbilar och bussar. Vid tider på dygnet med glesare trafik, såväl biltrafik som färjeavgångar, kan noteras alltför höga hastigheter av fordon som försöker hinna med en färja. De stillastående köerna innebär också att utryckningsfordon har problem med framkomligheten vid en eventuell olycka. Färjeläget vid Lilla Varholmen kan upplevas som svårt att orientera sig i, såväl vid ankomst med bil från öster som från färjorna. Den största bristen är emellertid den bristande trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som skall mellan Hönöfärjan och bussterminalen. För att komma till busshållplatsen måste man ta sig genom körvägen till och från Björköfärjan. Den nuvarande utformningen innebär även att biltrafiken till och från de två färjorna ibland flätas in i varandra när två färjor ligger inne samtidigt. Det inträffar även att bussar som skall med Hönöfärjan ställer sig så långt fram att körvägen till Björköfärjan blockeras. Bussterminalens funktion kan förbättras, bland annat saknas regleringsplatser för bussar, utrymme för bussar som inväntar avgång. Torslanda Hästeviks Väg Bränn k u Ve d sk L llav. Majstenav. illa Hjuviksvägen GOSSBYDAL 155 Vi nga Fyrsv. Batteriv. ärsv. Dalen Lång revsv. Hjuviksvägen/Öckeröleden Skalkorgarna Stora Pöls ans väg HJUVIK Flyghamnsvägen Övre Dammen Hällsviksv. Hällsviksvägen Majvik Hjuv ik s bryggväg ± m c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 Koordinatsystem: sweref 99 TM Lulles väg Lilla Varh olmen LILLA VARHOLMEN Figur 3. Tillfart till Björköfärjan blockerad av buss. Figur 4. Aktuell sträcka mellan Lilla Varholmen och Gossbydal. 7

26 Torslanda Torg TORSLANDA Hästevik Bur 155 Dalen Lilla Varholmen ± Hjuvik m c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 Koordinatsystem: sweref 99 TM Hällsvik Andalen Gossbydal Hjuviksvägen Sandvik Golfbana Figur 5. Den aktuella sträckan Lilla Varholmen-Gossbydal med utredningsområde ( ). Amhult C 155 Karholmen Torsviken På Lilla Varholmen finns ett femtontal fastigheter som nås via vägarna Lilla Varholmen och Lulles väg, båda ansluter på södra sidan av terminalytan, vilket innebär att trafik till dessa fastigheter måste korsa trafik till och från såväl Björkö- som Hönöfärjorna, vilket kan orsaka tillbud. Kollektivtrafikandelen för boende i Torslanda och i Öckerö kommun är väsentligt lägre än för Göteborg som helhet. För öka attraktiviteten för kollektivtrafiken och därmed kapaciteten på vägsystemet krävs fri framkomlighet för den busstrafik som trafikerar Öckeröleden. Närmast öster om den aktuella sträckan är ett busskörfält i riktning mot centrum mellan Hällsviksvägen och Gossbydal utbyggt. Planering för och utbyggnad av busskörfält vidare österut pågår inom ramen för de initiala åtgärderna i det Västsvenska paketet samt inom projektet Syrhålamotet-Vädermotet. Syfte Ombyggnaden av väg 155 på delen Lilla Varholmen - Gossbydal är en del av det Västsvenska paketet och skall bidra till att uppfylla dess, och därmed regionens syften, i första hand genom att ge förutsättningar för en konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik med hög kapacitet. Detta skall ske genom åtgärder som förbättrar framkomligheten för att nå kortare restider och öka pålitligheten med minskad risk för förseningar. Åtgärderna begränsas till ombyggnation /förbättringar i det befintliga vägnätet i enlighet med måldokumentet K2020 (framtidens kollektivtrafik inom Göteborgsområdet). Förstudien som process och dokument är i huvudsak ett inventeringsskede med insamlande och redovisning av information, problembeskrivning och beskrivning av de mål som skall uppnås. Syftet med förstudien är att utgöra grund för det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet samt för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Geografisk avgränsning Förstudien behandlar ett område mellan färjeläget och bussterminalen på Lilla Varholmen i väster och cirkulationsplatsen vid Gossbydal i öster, se figur 5. Delsträckan Hällsviksvägen-Gossbydal ingår i förstudien för att studera möjlighet till ombyggnad av busshållplatsen vid Gossbydal i riktning mot centrum. Angränsande planering Med start år 2010 började en ombyggnad av väg 155 Öckeröleden, på delen Syrhåla-Vädermotet, för ökad framkomlighet för individer och gods och för ett hållbart och miljövänligt resande, se figur 5. På delen Syrhålamotet-Vädermotet byggs vägen om för att höja trafiksäkerheten och förbättra för kollektivtrafiken samt tillgängligheten till hamnen. Åtgärderna finansieras via den regionala infrastrukturplanen och ett avtal med Göteborgs Stad med undantag av Sörredsmotet som finansieras genom det Västsvenska paketet. För övriga delar avser ombyggnaderna utbyggnad av busskörfält ända ut på Hönö och tillhör de initiala åtgärderna i det Västsvenska paketet. Busskörfältet på Hönö 8

27 Lilla Varholmen Hästevik Hjuvik Väg 155, Hönö Lilla Varholmen - Gossbydal Hjuviksvägen Hällsvik Andalen Gossbydal Sandvik Torslanda Bur - Syrhåla Amhult - Bur Torsviken Torslandavägen Syrhålamotet - Vädermotet Sörred Rödjan Göteborgs Hamn Hisingsleden Biskopsgården Syrhålamotet Oljevägsmotet Vädermotet Bräckemotet Vädermotet - Bräckemotet Älvsborgsbron Göta Älv Figur 6. Angränsande planering. är klart och närmast på tur står busskörfält mot Älvsborgsbron på sträckan Vädermotet-Bräckemotet. På delen Bur-Amhult pågår arbete med arbetsplan. För delen Bur-Syrhåla är arbetet med en förstudie pågående och en arbetsplan förväntas färdigställas under hösten Utbyggnaderna har som målsättning att klara i slutet av 2012 med undantag av sträckan Syrhålamotet-Vädermotet. Tidigare utredningar och beslut Väg 155 har behandlats i ett flertal utredningar och studier de senaste åren. År 2001 tog dåvarande Vägverket fram en vägutredning Väg 155 delen Västra Hisingen Öckerö kommun Färja eller bro i framtiden. I vägutredningen behandlades tre olika alternativ: Alternativ utökad färjetrafik - vilket innebär att nuvarande färjelinjer behålls och väg 155 behålls i befintlig sträckning. Alternativ Bro Hjuviksvägen. Alternativet innebär broar mellan Öckerö och Björkö samt mellan Björkö och Hjuviksvägen på fastlandet. Väg 155 behålls i befintlig sträckning från Hjuviks Bryggväg och österut. Alternativ Bro Hästevik. Alternativet innebär broar mellan Öckerö och Björkö samt mellan Björkö och Hästevik på Hisingen. Den ny vägsträckningen från Hästevik anslöt sedan till befintlig väg 155 vid Almhult. Efter ett remissvar från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) gjordes år 2004 en komplettering till ovannämnda vägutredning. Syftet var att göra en studie över förutsättningarna att bygga en broförbindelse mellan Öckerö och Björkö samt att finna alternativa lokaliseringar för ett färjeläge som kan ansluta till vägkorridor enligt Hästeviksalternativet. Dåvarande Vägverket förordade i remissutskicket att en ny broförbindelse byggs mellan Hästevik och Öckerö via Björkö. Eftersom inte en ombyggnad av väg 155 i ny sträckning fanns med i den då gällande regionala planen för transportinfrastruktur i Västra Götaland fick Göteborgs kommunförbund, år 2005, i uppdrag att sammankalla företrädare för kommunernas förvaltningar, Vägverket, Västtrafik och Västra Götalandsregionen för att belysa vad respektive part kan bidra med för att lösa problemen längs väg 155 i ett kortare perspektiv. Arbetsgruppens förslag var att ta fram konkreta förslag på förbättringsåtgärder för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken, samt att få de boende att förändra sina resvanor. Arbetet utmynnade i en problemstudie Väg 155 Hjuviksvägen/Gösta Fraenkels väg delen Lilla Varholmen Bur, daterad Hösten 2005 beslutade Öckerö kommun att hålla en folkomröstning angående en broförbindelse. Utslaget blev nej till en bro och reservatet för en fast förbindelse togs därför bort i översiktplanen för Öckerö kommun (ÖP05). År 2008 gick Trafikverket vidare med planering av två av förslagen från problemstudien. Alternativ utformning av cirkulationsplatsen vid Gossbydal samt omdisponering av färjeläget på Lilla Varholmen. Nedan följer ytterligare exempel på utredningar som berör den aktuella sträckan: Väg 155. Förslag till åtgärder för väg- och kollektivtrafiken. Rapport nr 2:2006. Göteborgs Stad Trafikkontoret. Pilotprojekt Lilla Varholmen-Knutpunkt Hjalmar. Juni Rapport inom K2020. Göteborgs Stad, Vägverket, Västtrafik, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Banverket. Väg 155 delen Lilla Varholmen Hällsvik. Genomförbarhetsstudie, tre körfält Vägverket. Väg 155 Cirkulationsplats Hjuviks Bryggväg. Förstudie. Beslutshandling Vägverket. 9

28 Vägar 1.3 Planeringsprocessen Fyrstegsprincipen Trafikverket ska vid framtagande av åtgärder och beslut om fortsatt arbete i sin planering tillämpa den så kallade fyrstegsprincipen när man studerar åtgärder mot brister i trafiksystemet. Det innebär en prioritering av vilken typ av åtgärder som ska prövas, i första hand steg 1, i andra hand steg 2 och så vidare. Steg 1 Förstudie Vägutredning Arbetsplan innebär åtgärder som påverkar transportbehov och val av transportsätt. Steg 2 innebär åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät genom trafik styrning, information och liknande. Steg 3 innebär begränsade ombyggnads- eller förbättringsåtgärder. Steg 4 innebär omfattande ombyggnad eller nybyggnad i ny sträckning. Fysisk planering enligt väglagen Förstudieskedet inleder den process som enligt bestämmelserna i väglagen krävs för att genomföra ny- eller ombyggnad av allmän väg. Processen är anpassad efter bestämmelserna i miljöbalken (MB). Vid byggande av väg skall enligt väglagen tillses att vägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Hänsyn skall också tas till stads och landskapsbild samt till natur- och kulturmiljövärden. Miljöfrågor i samband med vägprojekt ska uppmärksammas och ingå i beslutsunderlaget i de lagstadgade planeringsskedena: förstudie, vägutredning och arbetsplan. Övrig markanvändningsplanering Översiktsplan Detaljplan I förstudien beskrivs projektet och för ut sättningarna utreds i samråd med länsstyrelsen och särskilt berörda enligt MB 6 kap 4. Som underlag för samråd redovisas förstudiearbetet i en samrådshandling. Efter samrådet sammanställs en förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Slutligen beslutar väghållningsmyndigheten, i detta fall Trafikverket Region Väst, om och hur arbetet ska drivas vidare. I förstudiens beslutshandling anges också om planeringsarbetet ska fortsätta i en vägutredning eller om nästa steg är att ta fram en arbetsplan. I de fall det krävs samordning med kommunal planering ska det också klargöras i beslutet. I vägutredningen utreds olika alternativa vägsträckningar och alternativen jämförs sedan utgående från trafikteknisk standard såväl som miljö påverkan. I de fall projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en utökad sam rådsprocess ske innan utredningens miljökonsekvensbeskrivning (MKB) får sitt slutliga innehåll. MKB:n ska godkännas av länsstyrelsen innan den tas in i dokumentet som utgör resultatet av vägutredningen. I arbetsplanen ska möjliga utformningar för det valda alternativet studeras och konsekvenserna av dessa liksom möjliga skyddsåtgärder analyseras. Kraven på samråd och godkännande av MKB är samma som vid vägutredningen. Trafikverket fastställer sedan arbetsplanen efter samråd med länsstyrelsen. Det är i detta skede som det finns formella möjligheter att överklaga det fattade beslutet. När fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft är markägaren skyldig att, mot ersättning, upplåta marken för vägändamål. Bygghandlingen utgör underlag för upphandling och genomförande av anläggningsarbetet. De olika arbetsskedena och Redovisning och vägning av allmänna intressen Både enskilda och allmänna intressen beaktas de samråd som genomförs syftar till att vägutbyggnader ska kunna genomföras med hänsyn till såväl allmänna, som enskilda intressen. Processen ska också säkerställa att berörda ges möjligheter att både påverka förslaget och överklaga Trafikverkets beslut. Bygghandling Bygglovshandling 10 Figur 7. Vägplaneringsprocessen och den kommunala planerings processen.

29 2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1 Markanvändning och kommunal planering Befolkning och bebyggelse Torslanda utgör en del av stadsdelsnämnden Västra Hisingen och har cirka invånare varav den klart övervägande delen bor i småhus. Av dessa bor cirka 4000 i Hjuvik, Hästevik och Hällsvik som ligger utmed väg 155 väster om Amhults centrum. Den höga andelen småhusbebyggelse har givit stadsdelen en relativt gles och utspridd bebyggelsestruktur. På den aktuella sträckan mellan Gossbydal och Lilla Varholmen passerar väg 155 genom bostadsbebyggelse. Strax öster om sträckan ligger Amhult centrum. Första etappen som innehåller varierad bostadsbebyggelse och service är klar. Figur 8. Hjuviksvägen vid lilla Varholmen, Lulles väg. Figur 9. Hjuviksvägen riktning österut. Det senaste decenniet har bostadsbyggandet varit stor i Torslanda. Nästan nya bostäder har tillkommit. Detta har i sin tur inneburit en stark befolkningstillväxt. Torslanda drar genom sin höga andel småhus till sig framförallt barnfamiljer samtidigt som man tappar unga vuxna. Omvandlingen från sommarboende till permanentboende har på senare år gått fort. Vägstrukturen i dessa områden är anpassade och planerade efter ett säsongsboende vilket betyder smala, kuperade och oorganiserade vägar. Områdena upplevs idag som relativt täta och det finns lite obebyggd mark kvar. Ett undantag är det före detta militärområdet som ligger söder om väg 155, öster om Hjuvik. Sedan ett antal år tillbaka råder i princip byggstopp väster om Gossbydal. Ett skäl till att Göteborgs stad inte släpper fram några nya detaljplaner är att Hjuviksvägen inte tål mer biltrafik, men det finns även andra orsaker, till exempel miljöskäl. Eftersom det planerade framtida byggandet inte förväntas bli lika stort som de senaste 10 åren, kan dessa delar av Västra Hisingen få ett negativt flyttnetto. Jämfört med 2010 förväntas stadsdelsnämnden Västra Hisingen som helhet öka med personer fram till år 2015, vilket nästan är en halvering av ökningstakten jämfört med den senaste femårsperioden. I Öckerö kommun bor cirka invånare, drygt nio av tio bor i småhus. Befolkningen ökar i måttlig takt med ett hundratal personer per år. Den gällande översiktsplanen från 2005 anger ett befolkningsmål på invånare år 2015 vilket är baserat på tidigare genomsnittlig inflyttning. En ny översiktsplan håller på att tas fram och enligt denna kommer troligen ett högre befolkningsmål anges. Stora expansionsområden finns framförallt på Björkö samtidigt som det finns stort intresse att bygga på Hönö-Öckerö. Näringsliv och sysselsättning Det finns ett stort antal arbetsplatser inom Torslanda. Dessa ligger till stora delar öster om den aktuella sträckan, dels runt Amhult centrum men framförallt längre in mot staden såsom Volvo Torslandaverken, raffinaderierna och Göteborgs hamn. Inpendlingen till stadsdelen är därför mycket stor. I Öckerö kommun sker endast 35 % av arbetsresorna inom kommunen. Större delen av resterande resor passerar den aktuella sträckan av väg

30 Torslanda Torg TORSLANDA #* #* Badplats Hästevik Hästevik #* Figur 10. Viktiga målpunkter. Hästeviks Brännekulla förskola ") förskola ") #* #* #* #* #* Torslanda idrottsplats ") ( Nordlyckeskolan 155 Dalen Gossbydal #* #* #* Amhult C 155 Lilla Hjuviksgården #* Torsviken Varholmen ") Skutehagen #* ") Hjuvik Hällsvik ± ") Hällsviks småbåtshamn bycenter m Golfbana #* busshållplats c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 skola ") Koordinatsystem: sweref 99 TM Andalen ") förskola Hjuviksvägen Bur Viktiga målpunkter Väg 155 är den enda vägen österut från Göteborg för invånarna i Hjuvik, Hällsvik och Hästevik samt för de boende på Öckerö kommun som via bilfärja ansluter till väg 155. Förutom arbetsresor som dominerar på sträckan finns det många olika målpunkter som gör att folk passerar sträckan. Småbåtshamnar Busshållplatser Skolor: Skutehagen, Hjuviksgården, Nordlyckeskolan, Almhultsgården Förskolor: Hällsviks bycenter, Brännekulla, Hästevik Almhult med affärer, vårdcentral mm Torslanda idrottsplats Badplatser: Badplatsen i Hästevik bedöms ha en utvecklingspotential. Härutöver finns friluftsbad med begränsad kapacitet och dålig tillgänglighet. Ledningar och tekniska anläggningar På sträckan Varholmen-Hällsviksvägen finns inga befintliga fjärrvärmeledningar eller gasledningar. Vid Varholmen finns befintliga VA-ledningar med dimension upp till 300 mm vilka korsar samt löper i vägen. På sträckan mellan Hjuviks bryggväg och Torslanda Hästeviks väg finns befintliga VA-ledningar med dimension upp till 400 mm vilka korsar samt löper i vägen och gång-och cykelbanan. På sträckan Torslanda Hästeviks väg-skalkorgarna samt på sträckan Skalkorgarna-Hällsviksvägen finns befintliga VA-ledningar med dimension upp till 400 och dessa löper i vägen. Elledningar och telekablar förekommer inom förstudieområdet. Konfliktpunkter bedöms dock bli av marginell omfattning och kommer att studeras i kommande projekteringsskede. Kommunal planering Enligt Göteborgs stads översiktsplan finns inga särskilda exploateringsintressen utpekade längs den aktuella sträckan av väg 155. Norr om vägen samt längst ut mot Lilla Varholmen finns utpekade områden med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller kulturlandskap För att motverka ytterligare utglesning och förbättra andelen kollektivtrafikresenärer har en övergripande markanvändningsstrategi arbetats fram på Stadsbyggnadskontoret. Strategin beskriver att bebyggelseutvecklingen på västra Hisingen ska, i första hand, etableras på icke jungfrulig mark i anslutning till befintlig och väl utvecklad infrastruktur och service. Stora delar av sträckan gränsar till planlagt område, men det finns även partier som inte omfattas av detaljplan. De planer som gränsar till sträckan är framförallt gamla avstyckningsplaner. För Amhult centrum, österom utredningsområdet, pågår detaljplanearbete för etapp 2 som innehåller ytterligare bostäder, handel och kontor. 12

31 Riksintressen Natura 2000-området Torsviken utgör riksintresse enligt 4 kap 8 miljöbalken. Riksintresset avser områden som är utpekade enligt två EG-direktiv, fågeldirektivet respektive art- och habitatdirektivet. Riksintresset innebär att en användning av mark och vatten som kan påverka naturområdet och som omfattar åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap 28 miljöbalken får komma till stånd endast om ett sådant tillstånd har lämnats. Öckerö- och Styrsöskärgårdarna omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken. De riksintressanta värdena utgörs av en mångformig och variationsrik skärgård med många tillfällen till bad, båtsport och fritidsfiske samt natur- och kulturstudier. Området är livligt besökt av fritidsbåtar såväl från Göteborg som från övriga landet. Läget är Strategiskt utanför Göta älvs mynning och utmed fritidsbåtarnas E6. Områdets värde för friluftslivet förstärks genom de väl utbyggda kollektiva förbindelserna. Kustlederna St Sillesund-Dana fjord samt Stora Pölsan-Dana fjord utgör riksintressen för farleder enligt 3 kap 8 miljöbalken. 2.2 Trafik och trafikanter Kollektivtrafik De busslinjer som trafikerar sträckan Lilla Varholmen-Gossbydal är följande: Lila Express trafikerar sträckan Skepplanda- Älvängen-Nödinge-Göteborg-Torslanda med sista hållplats Lilla Varholmen. Alla turer går inte hela sträckan. Mellan Göteborg och Lilla Varholmen går cirka 60 dubbelturer vilket innebär en trafikering var 10:e minut i högtrafik och en gång i halvtimmen övrig tid. Restiden är cirka 30 minuter mellan Lilla Varholmen och Nils Ericson terminalen. Linje 24 trafikerar sträckan Lilla Varholmen- Eketrägatan-Nils Ericsonterminalen. Bussarna avgår var 10:e minut i högtrafik och en gång i halvtimmen övrig tid. Restiden är cirka 40 minuter. Linje 24 trafikerar även sträckan Hjuvik-Torslandakrysset-Eketrägatan-Nils Ericsonterminalen vissa turer på dagtid. Dessa bussar stannar inte på Lilla Varholmen. Linje 126 trafikerar sträckan Lilla Varholmen -Lindholmen-Hjalmar Brantingsplatsen. På morgonen avgår en buss var 30:e minut mot Göteborg och på eftermiddagen är turtätheten densamma från Göteborg. Denna linje trafikerar även Hjuvik Lindholmen-Hjalmar Brantingsplatsen. Turtätheten är densamma som linjen som stannar på Lilla Varholmen. Linje 290 trafikerar sträckan Burö Hälsö Öckerö Hönö pinan-göteborg. Bussen passerar Lilla Varholmen utan att stanna där. Inget hållplatsstopp görs mellan Hönö pinan och Torslandakrysset. Linje 291 trafikerar sträckan Göteborg-Hönö pinan-fotö-klova-röd-hönö-pinan Göteborg. Bussen passerar Lilla Varholmen utan att stanna där. Inget hållplatsstopp görs mellan Hönö pinan och Torslandakrysset. Figur 11. Utdrag ur linjenätskarta stadstrafiken Dessutom trafikeras väg 155 med ett antal högtrafiklinjer samt busslinje 290 och 291 mellan Öckerö kommun och Nils Ericsonterminalen. Figur 12. Nytt expressbussnät 2013 (förslag februari 2011). 13

32 Följande busslinjer trafikerar sträckan: Tabell 1. Busslinjer som trafikerar aktuell sträcka. Linje Sträcka Turtäthet Anmärkning Lila Express Linje 24 Linje 126 Linje 290 (till city avser via Gbg C och vidare) Lilla Varholmen till city Lilla Varholmen till city Hjuvik/ Lilla Varholmen till Hjalmar Brantingplatsen Burö till city 20 min Linje 291 Hönö till city 30 min lågtrafik 10 min 30 min 10 min 30 min Trafikerar vissa turer sträckan Hjuvik till city, utan att stanna på Lilla Varholmen 15 min - Varannan tur trafikerar Hjuvik och varannan Lilla Varholmen högtrafik varierande Inga hållplatsstopp mellan Lilla Varholmen- Gossbydal 60 min Inga hållplatsstopp mellan Lilla Varholmen- Gossbydal De hållplatser som ligger längs utredningssträckan är: Lilla Varholmen Majvik Batterivägen Långrevsvägen Övre Hällsvik Hällsviksvägen Samtliga hållplatser på vägens södra sida (för resande mot Göteborg) är försedda med väderskydd och är utformade som så kallade fickhållplatser, dvs att de ligger skilda från vägen. På den norra sidan saknas väderskydd vid hållplatserna utom på hållplatsen vid Gossbydalsvägen. Även på den norra sidan av Hjuviksvägen är hållplatserna utformade som fickhållplatser. Inga hållplatser är handikappanpassade förutom de som ligger i anslutning till Gossbydalsvägen. Inriktningen för den framtida kollektivtrafiken till och från Öckerö har skisserats av kommunen i samverkan med Västtrafik i dokumentet Dubbelt upp Lokala K2020, syftet med dokumentet var att beskriva vilken trafik som behövs för att nå K2020:s resandemål. Detta skulle bland annat innebära en ökning av turutbudet med 60 % fram till år 2025 och att direktförbindelser från Fotö/ Hönö samt Öckerö/Burö skulle under högtrafik utgöra stommen i trafiksystemet. Fler direktförbindelser med buss mellan Öckerö kommun och Göteborg får till följd att Lilla Varholmen därigenom får en mindre viktig roll som knutpunkt. Det finns även planer på en snabbfärja som förbinder öarna inom kommunen. Prognosen är att antalet resor ska öka med 180 %, det vill säga en markant ökning av kollektivtrafikens marknadsandel. 14 Figur 13. Busshållplats vid Hjuviks Bryggväg.

33 Biltrafik Väg 155, Öckeröleden, är en primär länsväg. Tillåten hastighet på den aktuella sträckan är 50 km/h på sträckan Lilla Varholmen-Torslanda Hästeviks väg respektive 70 km/h öster därom. Vägen är rekommenderad primärväg för farligt gods. De av Trafikverket senast uppmätta trafikmängderna längs utredningssträckan presenteras i tabell 2. Samtliga mätningar är gjorda 2009 och avser årsmedeldygn. Tabell 2. Uppmätta trafikmängder, Figur 14. Kom-begrepp som ska tydliggöra funktionella krav som ställs på olika delar av trafiksystemet, enligt K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet. Delsträcka Lilla Varholmen Hjuviks Bryggväg Hjuviks Bryggväg - Torslanda Hästeviks väg Torslanda Hästeviks väg Långrevsvägen/ Skalkorgarna Långrevsvägen/ Skalkorgarna - Hällsviksvägen Hällsviksvägen - Gossbydal Total trafik (fordon/ dygn) Tung trafik (fordon/ dygn) KomBort utgörs av fjärrtrafiken. KomLångt utgörs av trafiken till och från Göteborgsregionen. KomFort utgörs av snabb trafik med få stopp mellan knutpunkter som förbinder olika delar av Göteborgsregionen och ger korta restider. KomOfta utgörs av huvudsystemet med tät trafik (spårvagn och stombuss ingår) som omfattar alla de tyngre kollektivtrafikstråken i tätbebyggda delar av Göteborgsregionen. KomNära utgörs av lokala linjer inom närområdet och matarlinjer som ansluter till de mer övergripande näten. KomTill omfattar delar av trafiksystemet som underlättar att komma till kollektivtrafiken. Bland annat parkeringslösningar för bil och cykel samt gångvägar och hållplatser. Även Trafikkontoret Göteborg utför mätningar och de senaste är från Dessa redovisas som vardagsmedeldygn och ligger därför 5-10 % högre än Trafikverkets siffror. Under 2000-talet har det varit en årlig ökning på cirka 2 % på väg 155. Den tunga trafiken har ökat med cirka 4 % per år under samma period. Den mest belastade timman, som vanligen infaller under eftermiddagen vardagar, utgör trafiken % av dygnets volym. Riktningsfördelningen är stark med cirka 70 % av flödet mot väster under eftermiddagens maxtimma och ungefär likartat i andra riktningen på morgonen. Det är ett tecken på att arbetspendling utgör en mycket stor del av trafiken. Det är relativt svårt att bedöma hur trafiken kommer att utvecklas i framtiden. Tillkommande bebyggelse på Öckerö och i Torslanda ger ökad trafik liksom ett generellt ökat resande i hela regionen. Enligt den trafikutredning som togs fram i arbetet med Detaljplan för Almhult Centrum Etapp 2 har utbyggnaden av mer handel i Amhult inte bedömts få så stor påverkan eftersom vissa kunder i närområdet därmed inte behöver åka till andra delar av Hisingen. 15

34 Hästevik Hjuviksvägen Hjuvik 155 Gossbydal Hjuviksvägen Kärr ± m Hällsvik Andalen Figur 15. Trafikflöden fordon per vardagsmedeldygn. Prognos år En kraftfull standardhöjning av kollektivtrafiken vad gäller utbud, utbyggnad av busskörfält med mera kan attrahera en del bilister till att byta färdmedel och därmed motverka trafikökningen. Likaså beräknas införandet av trängselskatt ge en reduktion av biltrafiken på väg 155 med cirka 5 %. Sammantaget har vi bedömt att biltrafiken till år 2020 har ökat med cirka 10 % från nivån 2010, vilket skulle ge flöden enligt figur 15. Vägens nuvarande standard Färje- och bussterminalen Lilla Varholmen. Terminalområdet utgörs av en asfaltplan som avgränsas av bergskärningar i norr och söder. Planen innehåller busshållplats, angöring till tillfällig parkering vid kiosken, fordonsmagasin till färjorna, körfält för vändande bussar, besökare till fastigheter och verksamheter på Lilla Varholmen samt trafik från färjorna och längst i söder en parkeringsplats. I anslutning till planen finns en kiosk öster om hållplatsen, vilken i första hand betjänar väntande på färjeavgång. Den befintliga busshållplatsen ligger mot terminalytans norra sida och har plats för två bussar. Strax väster om hållplatsläget finns ett väderskydd, något större än en vanlig busskur, samt wc. Bussar som avgår tillbaka mot centrum korsar av- och tillfart till Björköfärjan vilket kan innebära konflikter när denna ligger inne. Det kan även uppstå konflikter mellan fordon då färjorna anländer samtidigt från Hönö och Björkö. Trafik till och från fastigheterna längs Lulles väg och Lilla Varholmen måste korsa trafik till och från såväl Björkö- som Hönöfärjorna vilket kan skapa konflikter och problem med framkomlighet. Totala magasinslängden för trafik till Björkö är cirka 340 meter fördelat på två körfält. För Hönötrafiken är motsvarande siffra cirka 360 meter. För trafik mot Göteborg från färjorna är den totala magasinslängden på färjeläget cirka 620 meter fördelat på tre körfält, se figur 17. Vägen mellan Lilla Varholmen och Hjuviks Bryggväg utgörs av en utfylld vägbank med 3-4 körfält och en cykelbana avskild med räcke. Väg 155 mellan Hjuviks Bryggväg och Hällsviksvägen byggdes ut 1978 då vägen breddades, korsningarna byggdes om och gång- och cykelbana anlades. Sträckan mellan Hjuviks Bryggväg och Gossbydal kan delas i fyra delsträckor, se figur Figur 16. Lilla Varholmen terminalområde.

35 TECKENFÖRKLARING TILL LILLA VARHOLMEN Bil till Björkö Buss, förtur till Björkö och Hönö Bil till Hönö Trafik till Lilla Varholmen och Lulles väg FRÅN LILLA VARHOLMEN Bil från Björkö och Hönö Buss Gång- och cykelbana N Busshållplats Figur 17. Befintlig terminal. HÄSTEVIK Torslanda Hästeviks Väg Bränn k u Majstenav. Ve d sk L llav. illa Hjuviksvägen GOSSBYDAL Lång revsv. ärsv. Hjuviksvägen/Öckeröleden Hällsvik 155 Vi nga Fyrsv. Batteriv. Dalen Skalkorgarna Övre Stora Pölsans väg Flyghamnsvägen Hällsviksv. HJUVIK Dammen Hällsviksvägen Golfbana Hjuviks Bryggväg - Torslanda Hästeviks väg Den cirka 850 m långa delsträckan karaktäriseras av bostadsfastigheter tätt inpå vägen längs stora delar av sträckan. Fastigheterna begränsas ofta med bullerskärmar, murar och vegetation mot gaturummet. Vägbredden är cirka 7 m samt en trottoar på den norra sidan och en cirka 3 m bred gång- och cykelbana avskild med räcke på den södra. Längst västerut går en lokalväg, Vedskärsvägen, parallellt med Hjuviksvägen bakom en bullerskärm. På sträckan ligger två busshållplatser, Majvik strax öster om Hjuviks Bryggväg och Batterivägen strax väster om korsningen med Torslanda Hästviks väg. Där Batterivägen ansluter till Hjuviksvägen från söder fanns tidigare ett övergångställe mot ett gångstråk på vägens norra sida. Detta är slopat av trafiksäkerhetsskäl, men möjligheten att passera vägen finns kvar, och används relativt flitigt, då behovet att korsa vägen finns kvar. Sandvik Majvik Hjuv ik s bryggväg ± c Lantmäteriverket, GSD Översiktskartan 2010 Koordinatsystem: sweref 99 TM Lulles väg Lill a Varh olmen LILLA VARHOLMEN Figur 18. Delsträckor mellan Hjuviks Bryggväg och Gossbydal. Figur 19. Hjuviksvägen vy mot väster, mellan Hjuviks Bryggväg och Torslanda Hästeviks Väg. 17

36 Passagen är den naturliga korsningspunkten för att ta sig mellan områdena norr om Hjuviksvägen med fotbollsplan och förskolor till Hjuvik med skolor och friluftsområde. Längs sträckan ansluter två gator och tre fastigheter direkt till väg 155 från söder och en gata från norr. Torslanda Hästeviks Väg Skalkorgarna På denna cirka 750 m långa delsträcka ligger fastigheterna längre från vägen med undantag av avsnittet längst i öster. Vägens norra sida begränsas av branta bergssidor eller bergskärningar. Ungefär mitt på sträckan ligger en fastighet med en mycket brant anslutning i sned vinkel, och mittemot denna en mindre fastighet, vars garage och angöring ligger nära vägen. Vägbredden är 8 10 m. Gång- och cykelbanan löper längs södra sidan avskild med en grönremsa. På denna delsträcka ligger busshållplatsen Långrevsvägen i riktning västerut strax väster om cirkulationsplatsen vid Skalkorgarna. Två fastighetsanslutningar finns på södra sidan och en på den norra. Skalkorgarna Hällsviksvägen Sträckan fram till Hällsviksvägen är cirka m lång och har vägbredden cirka 8 m. Mitt på sträckan finns en signalreglerad korsning med vänstersvängfält för trafik till Övre Hällsviksvägen söder om väg 155. För övrigt finns inga anslutningar till vägen. Vid cirkulationsplatsen vid Skalkorgarna ligger ett garage tillhörande en fastighet på Långrevsvägen mycket nära korsningen. Busshållplatsen Långrevsgatan i riktning mot centrum ligger strax öster om Skalkorgarna och hållplats Övre Hällsvik ligger på ömse sidor om korsningen med Övre Hällsviksvägen. Även denna delsträcka har naturmark och bergsidor på vägens norra sida och gång- och cykelvägen på södra sidan, på större delen av sträckan bakom en bullerskärm, ställvis med en nivåskillnad upp emot en meter mot vägen. Hällsviksvägen Gossbydal På denna sträcka byggdes ett busskörfält 2007, dock krävs åtgärder för att ansluta det nya busskörfältet till det befintliga och hållplatsen Gossbydalsvägen är inte utbyggd på ett sätt som medger att ej stannande KomFortram-bussar kan passera en buss som stannat vid hållplatsen. Figur 20. Exempel på fastighetsanslutning längs Hjuviksvägen. Figur 21. Hjuviksvägen riktning västerut vid Skalkorgarna. Oskyddade trafikanter Längs vägens norra sida finns en gång- och cykelväg (gc-väg) från Lilla Varholmen. Öster om cirkulationsplatsen med Hjuviks Bryggväg fortsätter gc-vägen på vägens södra sida. Gång- och cykelvägen avskiljs från körbanan med räcke. På den norra sidan finns en trottoar. I höjd med Batterivägen ansluter en gc-väg även på väg 155 Hjuviksvägens norra sida, vilken sedan upphör igen vid Torslanda Hästeviks väg. Fram till busshållplatsen Gossbydalsvägen ligger gc-vägen därefter på Hjuviksvägens södra sida. Vägen är ibland avskild med gräsremsa, ibland med räcke och går sträckvis bakom bullerplank. Vid hållplatsen går gc-banan genom en tunnel under Hjuviksvägen och fortsätter sedan på den norra sidan av vägen. Övergångsställen över Hjuviksvägen finns endast i anslutning till de fyra cirkulationsplatserna Hjuviks Bryggväg, Torslanda Hästeviks väg, Skalkorgarna och Hällsviksvägen samt vid den signalreglerade korsningen vid Övre Hällsviksvägen. 18

37 Barnkonsekvensanalys I samband med förstudiearbetet genomfördes en barnkonsekvensanalys. I analysen gjordes miljöobservationer och intervjuer med 25 elever och 2 lärare från sex olika skolor/förskolor i anslutning till väg 155. Följande skolor ingick i analysen: Skutehagen, årskurs F-6 Hjuviksgården, årskurs F-3 Hällsviksbycenter, årskurs F-3 Nordlyckeskolan, årskurs 7-9 Förskolan Brännekulla Förskolan Hästevik Rektorer och lärare på berörda skolor valde ut elever som bodde i närheten alternativt berördes av väg 155. Eleverna fick beskriva hur de upplever den befintliga trafiksituationen, färdsätt till fritidsaktiviteter med mera Eleverna fick också berätta var de känner sig otrygga med sin trafikmiljö och orsakerna till detta. I Hjuviksgården och Hällsviksbycenter intervjuades totalt 10 elever alla i årskurs 3. De flesta barnen cyklar till skolan men ibland får de skjuts av föräldrarna. Samtliga övergångsställen upplevs som otrygga av eleverna. Med ett busskörfält tror barnen att trafiken kommer att gå snabbare och att det kommer att ta längre tid att korsa vägen. På Skutehagen intervjuades 10 elever från årskurs 5-6. Samtliga cyklar till skolan alternativt åker buss vid dåligt väder och på vintern. Några av eleverna saknar övergångsställen på sträckan. I stort tycker barnen att trafiksituationen längs väg 155 är säker, de flesta bilar stannar vid alla övergångsställen, det är bara ett fåtal som åker förbi. På vissa ställen upplevs sikten dock som dålig vilket kan göra att de känner sig otrygga. Ett busskörfält upplevs som positivt, eleverna tror att det kommer leda till att fler åker buss och att det blir mindre köer. Ett reversibelt busskörfält är det bästa alternativet. En grupp på 5 elever i årskurs 8 intervjuades på Nordlyckeskolan. Färdmedel till skolan varierar mellan gång, cykel buss och moped. Nästan alla använder tunneln vid Gossbydal när de ska passera väg 155. Cirkulationen i Gossbydal upplevs som besvärlig, både att köra i och passera. Eleverna tycker att trafiksäkerheten bör förbättras genom signalreglering, fler övergångsställen och att åtgärda platser med dålig sikt. De flesta är emot ett busskörfält på grund av intrånget. Från förskolorna Brännekulla och Hästevik intervjuades två pedagoger. Båda pedagogerna anser att en utbyggnad av vägen kommer att försvåra för barnen att passera vägen. De påpekade att det är svårare för barn att passera ett övergångsställe vid en cirkulationsplats än på en raksträcka. Sammanfattningsvis konstaterar barnkonsekvensanalysen att de flesta av de intervjuade barnen sig trygga i trafikmiljön på Hjuviksvägen Öckeröleden. De mindre barnen finner det svårare att korsa vägen, medan eleverna i årskurs 5-6 främst tänker på problem gällande sikt. Ungdomarna från årskurs 8 finner det inte osäkert runt vägen, men de mopedburna ungdomarna känner sig utsatta och är där med mer medvetna om faror i trafiken. De förbättringsåtgärder som oftast nämns av barnen är fler övergångsställen, gärna signalreglerade. De mindre barnen som brukar passera vägen tycker att det är svårt att korsa vägen och då speciellt vid cirkulationsplatser därför vill de hellre ha övergångsställen på raksträckor. Platser som särskilt utpekats är övergångsstället vid Torslanda Hästeviks Väg samt övergången mellan Hjuviksvägen och Lilla Hjuviksvägen, där ett övergångsställe saknas. Några av de intervjuade barnen tycker att lokalvägar som korsar gång- och cykelvägen ger sämre trafiksäkerhet. Häckar och buskar skymmer ofta sikten. Samtliga intervjuade barn i årskurs F-6 är positiva till en utbyggnad av vägen medan majoriteten av de intervjuade barnen i årskurs 7-9 är emot en utbyggnad. Alla barnen är medvetna om att det ofta är köer längs sträckan men högstadieeleverna tycker att det blir för trångt och funderar på vad som kommer att hända med de personer som bor nära vägen. Figur 22. Övergångsställe vid cirkulationsplats, Torslanda Hästeviks Väg. 19