Sammanställning av artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun

Transkript

1 Sammanställning av artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Detta är en sammanställning av artiklar som skrivits i Torslanda-Tidningen under hösten 2011 och vintern 2012 från det att utredningen om Lilla Varholmen Gossbydal presenterades. De första artiklarna beskriver utredningen Lilla Varholmen Gossbydal. Därefter kommer artiklar som beskriver den kritik som framkommit från boende och politiker. Huvuddelen av artikelserien handlar om en eventuell bro till Öckerö. Dels utredningsmaterial och hur situationen ser ut idag. Bland annat presenteras en enkät genomförd på boende i Öckerö kommun. Det avslöjas en felberäkning som Trafikverket gjort, som innebär att man i fortsatta arbetet felaktigt tagit bort ett alternativ. Toppolitiker och högste chefen för Trafikverket är intervjuade. Sista artikeln är en slutsats: Vem har bollen för fortsatt arbete! De flesta bilder och illustrationer har inte tagits med i denna sammanställning. Kompletterande material, som publicerats på vår hemsida finns också redovisat i denna sammanställning. Denna sammanställning är gjord för hela artikelserien. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 1

2 Innehåll Föreslagna åtgärder efter utredningen Lilla Varholmen Gossbydal v Redovisning av utredning Lilla-Varholmen Gossbydal v Redovisning buss och färjeterminal v Barnperspektivet v Mycket arbete kvar för Trafikverket v Nätverk bildat i Hjuvik v Boende i Hällsvik lämnar eget yttrande v SDN sågar Trafikverkets förstudie v KS lämnar kluvet svar om väg 155 v Räddningstjänsten vill flytta väg 155 v Presentation om artikelserie om förbindelsen till Öckerö v Opinionen mot bro står sig v Fråga fem om brofrågan v Ungdomar följer opinionen i brofrågan v Vad tycker öborna? Synpunkter från Ö-råden v Vilken betydelse har folkomröstningarna? V Halva förbindelsen redan klubbad av Öckerös politiker v Politiker om långsiktiga lösningar v Redovisning av alternativ från vägutredningen 2001 v Redovisning av kostnader för olika alternativ 2001 v Den fatala felräkningen v Intervju med Kia Andreasson om vägreservatet v Boende i Trångets vägförening emot att bygga i reservatet v Reportage om Färjerederiets Hönöled v Debatt mellan Stefan Edman och Bim Eklund miljöeffekter mm v Beskrivning av brev till Öckerö kommun från ilsken Hjuviksbo v Brevet till Öckerö kommun från Sören Karlsson Intervju med Håkan Wennerström regionchef Trafikverket v Intervju med Johan Nyhus och Jonas Ransgård Göteborgs toppolitiker v Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 2

3 Föreslagna åtgärder efter utredningen Lilla Varholmen Gossbydal v 36 Införd vecka 36 Flera åtgärder planeras på 155:an Trafikverket har nu kommit med ett förslag till hur väg 155 skall byggas om från Lilla Varholmen till Gossbydal. En breddning av vägen föreslås där ett nytt bussfält förläggs. Samtliga hållplatser på sträckan byggs om och ett antal trafiksäkerhetshöjande åtgärder föreslås. Trafikverket föreslår att det byggs ett separat busskörfält. Detta åstadkoms genom en breddning av vägen till största delen norrut. Se figur. Samtliga hållplatser längs hela sträckan byggs om och tillgänglighetsanpassas. För att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten längs sträckan kommer man i nästa skede utreda möjligheterna att begränsa antalet korsningspunkter samt fastighetsanslutningar till Hjuviksvägen. Det finns tre huvudförslag på hur busskörfältet skall användas. Se artikel intill. Färjeterminalen vid Lilla Varholmen breddas vilket möjliggör en omdisponering och utökning av körfält på färjeterminalen. En gång- och cykelväg föreslås även på den södra sidan mellan terminalen och Hjuviks bryggväg. Breddningen föreslås både norr och söder längs hela sträckan mellan färjeläget och Hjuviks Bryggväg. Den befintliga cirkulationsplatsen vid Hjuviks Bryggväg byggs om för att anpassas till det extra busskörfältet. På en kort sträcka strax öster om cirkulationsplatsen föreslås vägen breddas åt söder där Vedskärsvägen går parallellt med Hjuviksvägen. Öster om där Stora Pölsans väg ansluter till Hjuviksvägen föreslås att vägen breddas åt norr, vilket innebär att den befintliga gång- och cykelvägen kan ligga kvar i sitt ursprungliga läge. Strax väster om Torslanda Hästeviks Väg är det möjligt att anlägga en planskild gång- och cykelpassage. Den befintliga cirkulationsplatsen vid Torslanda Hästeviksväg byggs om och anpassas till ett extra busskörfält. Vägen föreslås breddas åt norr längs sträckan från Torslanda Hästeviksväg och Skalkorgarna. Kostnadsberäknat till 75 mkr Cirkulationsplatsen vid Skalkorgarna föreslås byggas om till en signalreglerad korsning främst på grund av utrymmesskäl. En utbyggnad av den befintliga cirkulationsplatsen skulle innebära ett stort intrång på de bostadsfastigheter som ligger i anslutning till korsningen. Öster om korsningen föreslås breddningen av vägen ske mot norr. Den befintliga signalreglerade korsningen vid Övre Hällsviksvägen byggs om. Den befintliga cirkulationsplatsen vid Hällsviksvägen byggs om för att anpassas till det nya busskörfältet. Längs resterande sträcka bort till Gossbydal finns redan ett busskörfält. Busshållplatsen vid Gossbydalsvägen byggs också om. Hela kalaset beräknas kosta 75 mkr. Detta inkluderar inte kostnader för att bygga om färjeterminalen. Nästa vecka kommer vi att berätta om Trafikverkets två olika lösningar till hur färjeläget kan byggas om för att bättre anpassas till busstrafiken. Om du inte kan vänta med att läsa om detta kan du besöka utställningen som pågår fram till den 20 september på ICA maxi och på Kulturhuset Vingen. Föreslagen breddning av väg 155 från Lilla Varholmen till Hällsviksvägen (Bild 40 i rapporten) Exempel på utformning av planskild gång- och cykel-passage på bro stras väster om Hjuviks Bryggväg (Bild 41 i rapporten) Redovisning av utredning Lilla-Varholmen Gossbydal v 36 Införd vecka 36 Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 3

4 Tre tänkbara alternativ återstår När Trafikverket gjort sitt förslag till hur väg 155 skall byggas om har man haft ett antal olika förslag som diskuterats och värderats. Här redovisar vi vilka huvudalternativ som förekommit och deras för- och nackdelar. Vi redovisar även vilket projektmål som styrt val av tänkbara förslag. Förstudien som Trafikverket presenterat med förslag till ombyggnad av väg 155 mellan Lilla Varholmen och Gossbydal är mycket omfattande på 50 sidor. På flera av sidorna återfinns ett antal olika alternativ som sedan värderats. Som alltid när det gäller projekt av större dignitet finns projektmål. I detta fall är målet satt till att etablera ett vägnät som ger fri framkomlighet för de bussar som skall erbjuda en snabb trafik med få stopp mellan knutpunkter och som förbinder olika delar av Göteborgsregionen med korta restider, så kallade KomFort-bussar, på denna del av det statliga vägnätet. Uppdraget från regionen är att endast att ge kollektivtrafiken fri framkomlighet, vilket gör att förslag där man använder ett fält för ytterligare biltrafik försvinner. Samtliga förslag man diskuterat handlar således om att bygga ytterligare ett busskörfält. I figuren nedan framgår att det funnit fem olika förslag till hur detta busskörfält kan byggas. Det första förslaget kallas MOT CENTRUM och innebär att man bygger ett busskörfält som ligger söder om de två filer som används för biltrafik. Detta förslag är fortfarande ett tänkbart alternativ. Förslag nummer två kallas REVERSIBELT och här har man fört olika resonemang. Reversibelt innebär att man låter busskörfältet användas in mot Centrum på morgonen då trafiken i den riktningen är störst. På eftermiddagen används det reversibla busskörfältet mot färjorna. Reversibelt busskörfält kan utformas på olika sätt. I utredningen beskriver man ett alternativ där bussarna går rakt igenom cirkulationsplatserna. Detta har stora fördelar för expressbussarna som snabbt kan ta sig igenom korsningarna. Men nackdelarna är större det fordras komplexare styrsystem och vänstersvängande trafik från väg 155 antingen får förbjudas eller ledas till höger via en slinga. Detta alternativ med reversibelt busskörfält rakt igenom korsningarna har därför valts bort. Alternativet med busskörfältet som passerar korsningen på samma sätt som övrig trafik står dock kvar som en möjlig lösning. Kombination också en möjlig lösning Det tredje alternativet kallas MOT FÄRJORNA. Busskörfältet utnyttjas till att hela dygnet vara reserverat för trafik västerut. Men man har valt bort detta alternativ eftersom man anser det vara viktigast för kollektivtrafiken att prioritera kort restid och god punktlighet till arbete och skola, vilket domineras i riktning österut. Fjärde alternativet kallas KOMBINATION A. Detta alternativ innebär ett normalt busskörfält för trafik in mot staden på delen öster om Torslanda Hästeviks väg och ett reversibelt busskörfält väster därom till Hjuviks bryggväg. Syftet är att ha ett kontinuerligt busskörfält österut men att dessutom förbättra framkomligheten västerut på den del av sträckan där behovet är störst. Vid de tillfällen färjeköerna sträcker sig nästan till Hjuviks bryggväg kan bussen ta sig förbi kön. Man kan även tänka sig att det reversibla körfältet sträcker sig till Skalkorgarna som ytterligare en variant. Detta alternativ finns kvar. Femte alternativet kallas KOMBINATION B. Detta alternativ innebär i likhet med Kombination A ett normalt busskörfält för trafik in mot staden på delen öster om Torslanda Hästeviks väg men i stället ett busskörfält mot färjorna väster därom till Hjuviks bryggväg. Syftet skulle vara att försöka optimera nyttan av ett separat körfält så att det även gör nytta under eftermiddagssituationen i analogi med det som beskrivits ovan. Man har dock valt att välja bort detta alternativ. Det återstår alltså tre av de föreslagna alternativen. När det gäller reversibelt körfält har man dock tagit bort alternativet där busskörfältet går rakt igenom korsningarna. Bild över de tänkbara alternativ som tagits upp i förstudien. Alternativ 1, 2 och 4 är kvar som möjliga lösningar. (Bild 37 i rapporten) Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 4

5 Redovisning buss och färjeterminal v 37 Införd vecka 37 Förslag på buss och färjeterminal I Trafikverkets förstudie om väg 155 omfattande delen från Lilla Varholmen Gossbydal har man föreslagit en ombyggnad av buss- och färjeterminalen på Lilla Varholmen. Det finns två olika förslag man presenterat. Vi presenterar de två förslagen som de ser ut i förstudien. Anledningen till att man föreslagit en ny buss- och färjeterminal grundar sig på det faktum att lösningen idag har brister gällande trafiksäkerheten. Speciellt för oskyddade trafikanter, d v s gående och cyklister. Men det handlar även om att anpassa bussterminalen till den framtida busstrafikeringen. Det finns även behov av att öka magasinsutrymmet, vilket är bilar som köar för att komma på en färja. Det ena alternativet kallas På piren. Det innebär att bussterminalen flyttas till piren mellan färjelägena. Den befintliga piren, som har funktion som vågbrytare och ledverk för Hönöfärjans lägen 2, byggs ut mot dykdalberna ( avstyrningarna ) för Björköfärjan för att rymma en bussterminal med två hållplatslägen och plats för två bussar. Terminalområdet som skyddas mot blåst med vallar och skärmar, rymmer även väderskydd och wc. För att inte oskyddade trafikanter skall behöva korsa biltrafiken till och från Björkö föreslås att Björköfärjan vänds, så att passagerarutrymmena och därmed gångvägarna kommer på södra sidan, mot den föreslagna bussterminalen. Detta kräver en mindre ombyggnad av busshållplatsen på Björkö Framnäs. Med bussterminalen flyttad till piren kan planen med magasin och körvägar med mera disponeras på ett effektivare och mer orienterbart sätt. I förslaget redovisas en mindre utökning av planen, bergschakt, mot söder samt viss breddning mot norr i vattnet. Antalet bilplatser på den befintliga parkeringen föreslås minska något, från 25 platser till 20 platser. Söder om Hönöfärjorna finns möjlighet att anlägga ytterligare en parkeringsplats med ett femtontal bilplatser. Förturer, vilket inkluderar bussar i linjetrafik, går i det södra körfältet från cirkulationsplatsen vid Hjuviks Bryggväg tillsammans med busstrafik till Hönö/Björkö samt övrig trafik till Hönö. Vid den signalreglerade korsningspunkten delar sig förturstrafik till Björkö och Hönö samt övrig trafik till Hönö. Bussar som skall vända på Lilla Varholmen får använda förtursfältet till Björkö. Björkötrafiken får tre körfält, totalt cirka 490 meter vilket motsvarar cirka 81 bilar, vilket motsvarar 25 bilar mer än i nuläget. Förturs- och busstrafik till Hönö får ett eget körfält medan bilar till Hönö får tre körfält, totalt cirka 710 meter vilket motsvarar cirka 118 bilar, vilket är 30 bilar fler än med nuvarande utformning. I riktning mot centrum har bussar från terminalen Lilla Varholmen, Hönö och Björkö ett eget busskörfält beläget längst söderut. Detta innebär att busskörfältet ligger utanför den signalreglerade korsningen. En gång- cykelväg föreslås även på den södra sidan från färjeläget fram till Hällsviksvägen. Alternativet På plan Det andra alternativet kallas På plan och innebär att bussterminalen flyttas något söderut och placeras mellan trafiken till/från Björkö och Hönö. Också i detta förslag redovisas en mindre utökning av planen, bergschakt, mot söder samt viss breddning mot norr i vattnet. Antalet bilplatser på den befintliga parkeringen föreslås minska, från 25 platser till 14 platser. Söder om Hönöfärjorna finns möjlighet att anlägga ytterligare en parkeringsplats med ett femtontal bilplatser. Förturer, vilket inkluderar bussar i linjetrafik, går i det södra körfältet från cirkulationsplatsen vid Hjuviks Bryggväg tillsammans med busstrafik till Hönö/Björkö samt övrig trafik till Hönö. Vid den signalreglerade korsningspunkten delar sig förturstrafik till Björkö och Hönö samt övrig trafik till Hönö. Bussar som skall vända på Lilla Varholmen föreslås få gemensamt körfält med förturstrafiken till Hönö, för att sedan strax innan färjorna få en egen ficka för tidreglering. Fickan utformas med en bred refug för att få plats med väderskydd. Björkötrafiken får två körfält, totalt cirka 490 meter vilket motsvarar cirka 80 bilar, vilket är cirka 20 bilar fler än i nuläget. Förturs- och busstrafik till Hönö får ett eget körfält medan bilar till Hönö får tre körfält, totalt cirka 750 meter vilket motsvarar cirka 125 bilar, vilket är 40 bilar fler än med nuvarande utformning. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 5

6 Liksom i föregående alternativ föreslås bussar från färjorna och Lilla Varholmen i riktning mot centrum få ett eget busskörfält beläget längst söderut, vilket innebär att busskörfältet ligger utanför den signalreglerade korsningen. En gång- cykelväg föreslås även på den södra sidan fram till Hällsviksvägen. Kostnad 46 eller 65 mkr I kommande skede kommer körfältsindelning, behov av refuger etc ytterligare att detaljstuderas och kan således komma att ändras något. Man har i förstudien inte tagit ställning till vilket av de två alternativen som är mest lämplig. Däremot har man i konsekvensbedömningen gjort en kommentar att alternativet På piren kan ha en påverkan på bad- och båtliv. Byggande i vatten kan ta känsliga bottenmiljöer i anspråk. Trafikverket har gjort en bedömning av vad kostnaden ligger på. Alternativ På plan har man beräknat till 46 mkr och alternativ På piren 65 mkr. Alternativet På piren innebär att man bygger bussterminalen mellan de två färjelägena till Hönö respektive Björkö På plan innebär att bussterminalen flyttas något söderut och placeras mellan trafiken till och från Björkö och Hönö. I de bägge alternativen finns det med en parkeringsplats söder om Hönöfärjans läge med ett femtontal platser. Barnperspektivet v 37 Införd vecka 37 Skolelever tillfrågade i studien När Trafikverket genomförde förundersökningen för sträckningen Lilla Varholmen-Gossbydal lade man mycket kraft på att få en dialog med barn boende i området. Detta har resulterat i en egen rapport som heter Barnkonsekvensanalys. Sammanlagt finns det sex olika skolor längs vägsträckans närområde. Alla dessa skolor har besökts och rektorer och lärare har valt ut elever som bor i närheten av Hjuviksvägen/Öckeröleden och på något sätt berörs av den. Intervjuarna och gruppen samlades inomhus. Där förklarades det för barnen vad som var bakgrunden till undersökningen. Barnen fick sedan presentera sig och tala om hur de brukar ta sig till skolan och var de bor någonstans. Adresserna letades sedan upp på karta eller flygfoto. Även vägar till fritidsaktiviteter lokaliserades. De frågor som intervjuaren ställde var, så långt det var möjligt, öppna och icke-styrande. Eleverna fick själva beskriva hur de upplever den befintliga trafiksituationen. Det material som användes vid intervjuerna var flygfoton och kartor. Flygfotona var till stor hjälp för de mindre barnen som har svårt att förstå kartor men de var också en inspirationskälla för barn i samtliga åldrar att minnas och känna igen sig i. Barnen fick markera med ett gult klistermärke var de bor. Med ett grönt klistermärke visade de var deras fritidsaktiviteter låg och andra platser som de vistas på utanför skolor. Barnen markerade med ett rött klistermärke var de känner sig otrygga med sin trafikmiljö, vilket senare diskuterades mer ingående. På Hjuviksgården har några elever från årskurs sagt att de känner en viss oro för bilister och även bussförare som kommer snabbt och inte stannar vid övergångsstället. De är dock eniga att de flesta stannar vid övergångsstället. De tycker inte att det obehagligt att passera vägen, men de är noggranna med att titta sig omkring när de passerar. Vid identifiering av otrygga platser satte de klistermärken vid varje övergångställe längs hela Hjuviksvägen från Hällsvik till Hjuviks bryggväg. Åsikterna bland eleverna är delade om ett busskörfält ska byggas eller inte. De tror att det är positivt för bussresenärer, däremot tror de att det kommer att ta längre tid att passera vägen. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 6

7 Som åtgärd för förbättring av säkerheten föreslås en tunnel vid rondellen Torslanda Hästeviksväg. Delade åsikter om fördelar med busskörfält Bland eleverna i Hällsviks bycenter årskurs 3 är alla eniga om att bilarna passerar väldigt snabbt längs Hjuviksvägen och att de därmed känner sig otrygga. Åsikterna går isär när det gäller byggnation av ett busskörfält. Några tror att det blir farligare att gå över vägen vid ett extra körfält. Medan några tror att trafiken kommer att gå snabbare och att det inte kommer att vara lika långa köer. I Skutehagens skola har man träffat elever från årskurs 5. Barnen saknar övergångstället som innan fanns vid Batterivägen och berättar vidare att de korsar vägen där trots att det är borttaget, t.ex. när man ska ner till badet. De upplever också att det saknas ett övergångställe från cykelvägen längs Hjuviksvägen/Öckeröleden till cykelvägen längs Lilla Hällsviksvägen, sikten är dessutom dålig vilket gör att de känner sig otrygga. Barnen upplever att bilköerna då och då inte släpper ut bussar eller låter cyklister passera. Alla barnen är positiva till ett busskörfält eftersom de ofta blir sena när de sitter i köer med bussen på väg till skolan. De tror att ett busskörfält kommer leda till mindre köer och att de kommer fortare till skolan. En åtgärd för att få vägen säker enligt barnen är att ha mer signalreglering vid övergångställen. I Nordlyckeskolan träffade man elever ur årskurs 8. En av dessa åker moped och åker via Flyghamnsvägen och passerar vägen i cirkulationsplatsen vid Gossbydal. Eleven upplever att det är svårt att passera i cirkulationen på grund av att det är två infarter in i cirkulationen, vilket gör att det finns en osäkerhet om båda bilarna kommer att stanna. Att det är svårigheter att köra i cirkulationen bekräftas av ett gäng av ungdomar med mopeder utanför skoltid, då de berättar att de blir omkörda i cirkulationen. Ungdomarna menar att det är många som genar över vägen i närheten av busshållplats Majvik, dock tycker de att det är inte så långt till övergångstället i cirkulationsplatsen. Det är även många som genar vid busshållplatsen vid Gossbydal. Åsikterna kring ett busskörfält är delade, men majoriteten är emot. De tycker att det blir för trångt och det ändå inte kommer bli fler som åker buss. De funderar också på vad som kommer hända med de personer som bor nära vägen. Om det ändå skulle bli ett busskörfält tycker de att det skulle gå in mot Göteborg. Sammanlagt deltog 25 elever i intervjuerna. Mycket arbete kvar för Trafikverket v 38 Införd vecka 38 Mycket arbete kvar vad gäller 155.an I flera artiklar har vi i tidningen beskrivit vad Trafikverket kommit fram till i förstudien om vägavsnittet Lilla Varholmen-Gossbydal. Många kanske tror att sista ordet är sagt, men så är inte fallet. Mycket arbete återstår innan ett slutligt beslut om bygge eller inte kan ske. - Det vi går igenom just nu är en samrådsutställelse, förklarar Johanna Arvidsson som är projektledare på Trafikverket. Mycket arbete återstår. Förstudien är just nu ute på remiss till ett antal olika berörda myndigheter och organisationer. - Remissvaren vill vi ha senast den sjätte oktober, säger Johanna. De som fått remissen är bland annat Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Västtrafik, Räddningstjänsten, Länsstyrelsen, Stadsdelsnämnden i Västra Hisingen, Öckerö kommun, Göteborg Vatten, Göteborg Energi, Naturskyddsföreningen, Torslandavikens Naturreservat, Hjuviks Båtklubb, Fastighetskontoret och Nätverket Hjuviksvägen. När remisserna kommit in sammanställs de tillsammans med alla de synpunkter som kommit in från samrådsutställelsen, samt alla kommentarer som kommit in under förstudien. Detta dokument kallas PM över inkomna synpunkter. - Jag tror det kommer att bli ett gigantiskt material, säger Johanna. Alla synpunkter skall dokumenteras och vi kommer dessutom att lämna svar på varje enskild synpunkt. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 7

8 Om väldigt många har exakt samma synpunkt så kommenteras dessa i klump. Så småningom leder detta fram till en förslagshandling som Länsstyrelsen får ta ställning till. - Deras uppgift är att avgöra om projektet har en betydande miljöpåverkan eller ej. Oavsett vad Länsstyrelsen kommer fram till, räknar Johanna med att i höst ha en beslutshandling framme. Flera tillstånd kan krävas Arbetet därefter kan göras på olika sätt, men Trafikverket har presenterat ett preliminärt förslag till fortsatt arbete: Då inga alternativa vägsträckningar finns är nästa steg i planeringsprocessen att ta fram en arbetsplan. Under framtagandet av en arbetsplan görs en mer detaljerad utformning av vägförslaget som medför att påverkan på befintliga miljöintressen kan beskrivas och konsekvensbedömas i den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Därutöver behöver ett antal utredningar göras. Dagvattnets befintliga utformning utreds för att identifiera recipienterna och bedöma påverkan på dessa. Behov av ytterligare behandling av dagvattnet ska bedömas. Utredningen ska också omfatta eventuell påverkan på det befintliga markavvattningsföretaget. En inventering av potentiella miljöer för hasselsnok genomförs under hösten. Om hasselsnoksmiljöer återfinns och berörs av föreslagna åtgärder krävs en prövning enligt artskyddsförordningen. Påverkan på fornlämningar eller fornlämningsområden skall utredas. Utbyggnad av piren på Lilla Varholmen samt breddning av vägen där denna går på bank medför krav på tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken. Även påverkan på markavvattningsföretaget Torslanda 120 kan medföra krav på miljöprövning. Mindre vattenverksamheter som identifieras i samband med utredning av dagvattensystemets utformning kan behöva anmälas till Länsstyrelsen. Breddning av vägen mellan Lilla Varholmen och Hjuviks bryggväg samt anläggning av parkering söder om terminalområdet kan medföra krav på dispens från strandskyddet enligt miljöbalken. Om åtgärderna medför att förekommande fornlämningar behöver tas bort helt eller delvis måste tillstånd till detta sökas enligt kulturminneslagen. Förstudiens område föreslås bli uppdelas i två delar inför kommande arbetsplaneskede. Följande indelning av arbetsplaner föreslås: Bussterminal Lilla Varholmen samt sträckan fram till Hällsviksvägen. Hällsviksvägen - Gossbydal. Tidningen kommer att fortsätta rapportera om projektet. Nätverk bildat i Hjuvik v 38 Införd vecka 38 Nybildat nätverk för en gemensam aktion Flera boende längs Hjuviksvägen upplever att Trafikverket inte har tagit tillvara deras intressen i samband med att förstudien för sträckan Lilla Varholmen- Gossbydal har utretts. Därför har de nu bildat ett nätverk för att göra en gemensam aktion. Då Trafikverket hade sin första utställelse på ICA Maxi i våras, uppkom idén hos några av de boende längs Hjuviksvägen, att etablera någon form av nätverk med syftet att förhindra utbyggnaden med busskörfält. Man upplevde att Trafikverket inte har tagit hänsyn till de boende längs vägen och att deras åsikter inte har framkommit i förstudien. Sedan i våras har ett tiotal personer varit aktiva och haft regelbundna möten. Idag har man samlat cirka 230 medlemmar som bor i Hällsvik, Hästevik, Hjuvik, Dalen och Lilla Varholmen. Man kallar sig Nätverket Hjuviksvägen. Det finns ingen ordförande, men Emma Svensson fungerar som sammankallande. Representanter från Nätverket träffades en kväll förra veckan och bjöd in Tidningen för att redovisa sina synpunkter på förstudien som Trafikverket presenterat. Man har många negativa åsikter om förstudien och den lösning som Trafikverket har föreslagit i sin förstudie. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 8

9 - I utredningen nämns intrång på befintlig bebyggelse med en mening medan Trafikverket i tidigare utredningar har kommit fram till att det kan bli fråga om större intrång på och inlösen av ett tjugotal fastigheter, säger Emma. Boendesituationen är inte belyst över huvud taget. I närområdet rör sig tio dagmammor med barn varje dag. Här är många som skall passera över vägen. Hon pekar också på att hela lösningen är mycket kortsiktig. - Under förutsättning att Trafikverkets högt uppsatta mål om ökning av kollektivresor slår in, och det har ju inte skett än, så är pengarna ändå bortkastade eftersom personbilstrafiken redan år 2020 förväntas ha ökat med 10 procent jämfört med idag. Trafikverket skriver samtidigt i förstudien att Hjuviksvägen redan idag har nått sitt kapacitetstak. Man ser risker med ett reversibelt busskörfält och att det kan missbrukas för omkörningar. - Jag kallar det lite skämtsamt för busfilen, säger Elisabeth Malmborg. Hur skall man lära barnen att passera? En annan av deltagarna pekar på problemet att man inte kan använda sig av vänstersväng när man har ett reversibelt busskörfält. - När vi skall hem och kommer från öster får vi först köra förbi där vi bor och sedan köra ner till rondellen vid Hjuviks Bryggväg för att sedan köra tillbaka och svänga in på vår väg. - Fokus verkar vara på bussarna och så missar man lösa problemet med trafik till och från avfarterna. En bro kommer förr eller senare Nätverket har som mål att jobba mot de olika myndigheterna. - Men det är svårt att komma till tals med dem, förklarar Emma. Vi hade en kontakt med en myndighet. Personen vi talade med hade inte tagit del av rapporten men sa att han ändå skulle ställa sig positiv till förslaget. - Vi har sett väldigt många olika utredningar genom åren, säger en man var det en utredning, så gjorde Chalmers en utredning och kom fram till att det bästa var en ny sträckning av väg 155 med en bro. För cirka fem år sedan var det en utredning med ungefär samma innehåll som idag. - Jag undrar varför tidigare utredningar är som bortblåsta, undrar Elisabeth. Problemet med denna väg har funnits länge. Det är för mig obegripligt att våra egna kommunpolitiker inte hjälper oss att hitta en annan lösning än bussfil. I detta ärende tycks mer hänsyn tas till en annan kommuns invånare, vilka inte behöver leva med de konsekvenser som ett nej till bro innebär. Alla verkar vara övertygade om att en bro till öarna kommer att bli verklighet förr eller senare. - När man gjorde utredningen 1989 skulle den betala tillbaka sig efter 15 år. Jag har hört att idag med tanke på den turtätheten de har så ligger det på år. Men jag har inte fått de siffrorna bekräftade. - Trafikverket har tidigare sagt att den här delen av vägen inte är lämplig att bygga ut med en bussfil, men nu har man vänt. Tack vare K2020. (K2020 är en satsning som man gör inom Göteborgsregionen på att öka antalet kollektivresor till en andel på 40 % fram till år 2020.) - Politikerna samlar poäng för man satsat på kollektivtrafiken. Men så har man missat att lyssna på de boende. Saknar samhällsekonomisk analys Emma tar upp frågan om farligt gods. - Det finns riktlinjer för riskhantering och markanvändning intill transportleder för farligt gods. Enligt denna är riskhanteringsavståndet 150 meter från väg. Generellt gäller att bostadsbebyggelse endast bör finnas inom den tredje och yttersta zonen av detta riskhanteringsavstånd. - Flera av husen ligger närmare vägen än 30 meter och vid en breddning av vägen kommer detta avstånd att minska ytterligare och därmed ökar riskerna. Nätverket har tagit del av barnkonsekvensutredningen som gjorts i samband med förstudien. - Det är konstigt att de endast talat med barnen, men inte med oss som bor här. Emma efterlyser en samhällsekonomisk kalkyl. - Man har inte gjort någon sådan kalkyl och de är nog inte intresserade, för den här sträckan skulle nog inte visa på ett positivt resultat. Tidsvinsten för bussen om en utbyggnad sker kommer endast bli en till två minuter under högtrafik mellan Lilla Varholmen och Hällsviksrondellen. Med tanke på att kostnaden för projektet är beräknad till miljoner kan man verkligen ifrågasätta om det är ett effektivt utnyttjande av skattepengar. - Tidsvinsten för bussarna är obefintlig eftersom det bor människor längs vägen som skall gå av och på bussen, passera över vägen till fots och med bil in till sina bostäder i området. Detta gör att det inte går att hålla någon vidare fart genom området där trafikverket menar att bussarna skall komma fram så snabbt i ett busskörfält. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 9

10 Nätverket Hjuviksvägen har samlat sina synpunkter i ett dokument som man kommer att finslipa något ytterligare på. De har begärt att få vara remissinstans och inkomma med synpunkter i samband med att Trafikverket samlar in remissvar från olika myndigheter och organisationer. Nätverket har åtminstone lyckats med att vara en part i målet. Boende i Hällsvik lämnar eget yttrande v 39 Införd vecka 39 Boende i Hällsvik lämnar eget yttrande Förra veckan skrev vi om Nätverket Hjuviksvägen och deras synpunkter på förstudien för sträckan Lilla Varholmen-Gossbydal. 114 boende i framför allt Övre Hällsvik har gått samman och gjort ett eget yttrande till Trafikverket i samma ärende. Deras kontaktperson är Matti Skogerstrand. Matti Skogerstrand och övriga 113 personer som utformat skrivelsen, vilken gått iväg till Trafikverket, har även sänt den till bland annat Öckerö kommun. - Vårt förslag har en stark koppling till opinionen på öarna, förklarar Matti. Vid den senaste folkomröstningen som genomfördes i Öckerö kommun framkom tydligt att man inte önskar en broförbindelse till Hisingen. - Men man har helt glömt bort att ta hänsyn till de boende väster om Gossbydal på Hisingen vid omröstningen, säger Matti. Vi som bor här är lika berörda och borde även haft möjlighet att rösta i brofrågan. Nätverket Hjuviksvägen vi skrev om förra veckan har också lämnat ett yttrande till Trafikverket. - Vi har haft kontakt med varandra och har gemensam syn på problematiken med lite olika lösningar, säger Matti. Jag tror att det är en fördel att det kommer synpunkter från flera håll. Huvudbudskapet som man beskriver i yttrandet är tydligt: - Vårt krav är att det skall starta en vägutredning för att finna en slutlig lösning på hela problematiken som Hjuviksvägen orsakar för boende väster om Gossbydal. Det skall vara en långsiktig hållbar lösning. I sitt yttrande har man argumenterat för att det nu finns pengar avsatta för vägsträckan. - Det finns 140 miljoner i budgeten och de kan man istället använda för en omgående start av detta projekt. Fyra alternativa lösningar I yttrandet har man föreslagit att en ny väg för ö-trafiken byggs norr om nuvarande Hjuviksväg specificerat med fyra olika alternativ. Det första är att man bygger ett nytt färjeläge i norra Hästevik för färja till Björkö i kombination med bro mellan Björkö Kalvsund - Öckerö. - Detta skulle ge boende på Björkö och Kalvsund en betydligt bättre möjlighet till kommunal service och en utveckling för kommunen. Man knyter ihop Öckerö på ett bra sätt, säger Matti. Det andra förslaget är ett nytt färjeläge i norra Hästevik för färja till Björkö och ett nytt färjeläge på Björkö för färja till Öckerö/Hönö. Tredje förslaget går ut på att bygga ett nytt färjeläge i norra Hästevik för färja till Björkö respektive Öckerö/Hönö. Det är samma lösning som idag för öborna fast färjeläget på Hisingssidan ligger på ett annat ställe. Det fjärde förslaget är en bro från Hästevik till Björkö. Nytt färjeläge på Björkö för färja till Öckerö/Hönö. - Förslagen står inte i någon speciellt prioriterad ordning, förklarar Matti. Vi överlåter åt de styrande att besluta vilket alternativ som är bäst ur olika perspektiv. Vad är till exempel bäst ur kostnadssynpunkt. Byggnation av alla dessa alternativ kan ske utan störningar för nuvarande Hjuviksväg. Matti har också en stor förståelse för vad de boende på Öckerö anser om förslagen. Förslag på hur man löser kollektivtrafiken med två filer I yttrandet har man förslag på hur man med dagens två befintliga filer kan lösa kollektivtrafikens problem. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 10

11 - Utnyttja den pulsartade trafikens nackdel till en fördel för kollektivtrafiken. Under ett antal timmar på morgonen måndag till fredag upprättas busstrafik direkt från öarna med ett antal bussar per timma, förklarar Matti. När bussarna kör ombord på färjan på Hönö respektive Björkö används mittfilen på färjan där bussen står först och kör av först vid ankomst till Lilla Varholmen. Dessa bussar passerar hållplatserna, utan att stanna, fram till Hällsviksrondellens hållplats där nuvarande bussfil börjar vilket innebär att bussarna har bilkön bakom sig på hela sträckan. Om färjorna anländer samtidigt släpps båda bussarna av innan övrig trafik tillåts köra av. - De få resenärer från öarna som önskar gå av före Hällsviksrondellen får gå av bussen på färjan och byta buss vid Lilla Varholmen, säger Matti. Bussar som avgår från Lilla Varholmen och Hjuviks Bryggväg stannar på varje hållplats. Deras avgångstider anpassas till att avgå mellan färjornas ankomsttider för att undvika köerna som uppstår av den pulsartade trafiken från färjorna. Efter 9.30 måndag till fredag kan busstrafiken återgå till den normala trafik som den fungerar idag. - Snabbfärja från öarna till Lilla Bommen skulle eventuellt kunna vara ett alternativ till bussar från öarna, fortsätter Matti. - Att utöka en hårt trafikerad väg genom ett villasamhälle med ytterligare filer till att slutligen bli en led med kanske sex filer och planfria korsningar är ju något som ingen önskar i området när det finns möjlighet till att utnyttja obebyggda områden. - När en ny led för ö-trafiken är klar kommer nuvarande Hjuviksväg bli en lokalväg och ge en betydligt förbättrad livsmiljö för åtskilliga tusental boende i området. Kollektivtrafiken kommer att fungera helt utmärkt i båda riktningarna. Vid det befintliga färjeläget skulle stora rekreationsmöjligheter kunna skapas för alla, avslutar Matti. SDN sågar Trafikverkets förstudie v 41 Införd vecka 41 Trafikverkets förstudie sågas I onsdags hade SDN Västra Hisingen möte på Vingen och hade på sitt bord att lämna ett remissyttrande till Trafikverket angående deras förstudie om byggande av kollektivtrafikfält. Förvaltningen hade rekommenderat politikerna att tillstyrka Trafikverkets förstudie. På det öppna förmötet, där medborgarna har möjlighet att ställa frågor till politikerna, ventilerades frågan om Trafikverkets förstudie att bygga en kollektivtrafikfil från Lilla Varholmen till Gossbydal. Frågan ställdes till politikerna hur de skulle ställa sig till förslaget. Håkan Persson (S) ordförande i SDN Västra Hisingen förklarade att man har tagit till sig de synpunkter som kommit från de boende i området och därför förväntades gå emot förslaget. Politikerna hade innan mötet tagit del av Nätverket Hjuviksvägens skrivelse och även träffat representanter för nätverket. - Vi avser att föreslå att vi bifogar deras skrivelse till vårt remissvar, sa Persson. Politikerna hade dock inte tagit del av den andra skrivelse som boende i framför allt Hällsvik tagit fram. De upplystes under förmötet om denna skrivelse och att den innehöll ett krav på att det skall starta en vägutredning för att finna en slutlig lösning på hela problematiken som Hjuviksvägen orsakar för boende väster om Gossbydal. Det skall vara en långsiktig hållbar lösning. (Se artikel Torslanda-Tidningen vecka 39 sidan 6). Enig nämnd sa nej till Trafikverkets förstudie Då SDN-mötet genomfördes förekom ingen diskussion i ärendet utan ordförande Persson kunde formulera nämndens gemensamma ställningstagande. - Vi yrkar att vi avslår tjänstutlåtandet, sa Persson. Vi lämnar ett eget yttrande som är den skrivelse som Nätverket Hjuviksvägen tagit fram. Samtidigt som man säger nej till Trafikverkets förslag ville Persson förtydliga SDN s hållning kring de viktiga trafikfrågorna. - Vi stöder K2020, fortsatte han. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att minska bilåkandet och för att öka kollektivtrafiken. Men man måste också ta hänsyn till de geografiska förutsättningarna. Vi vill hänvisa till tidigare instanser nuvarande översiktsplan del 3. Det är en kortsiktig lösning att bygga vägsträckningen så som Trafikverket föreslagit i förstudien. Vi föreslår Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 11

12 att vägreservatet används istället. Vi anser att Trafikverket omedelbart skall ta fram en långsiktig hållbar lösning. Inga andra kommentarer kring sakfrågan togs upp, eftersom nämnden var enig i Perssons formulering. Däremot så tog Bengt Pervik (FP) upp olyckan med tankbilen som exploderade på E6 utanför Kode på förmiddagen och undrade vad som hade hänt om den olyckan skett på Hjuviksvägen bland husen längs vägen. Stadsdelsdirektör Torleif Larsson informerade nämnden om att skrivelsen från boende i Hällsvik hade kommit till förvaltningen och den var påskriven av 114 personer och framförde ungefär samma synpunkter som Nätverket Hjuviksvägen. SDN s svar ett av många remissyttranden Nätverket Hjuviksvägen representeras av Emma Svensson. Hennes kommentar efter SDN s beslut är följande: - Det är glädjande att politikerna i vår stadsdelsnämnd är den remissinstans som har satt sig in i både förstudien och våra synpunkter och har förstått vilka allvarliga konsekvenser som det skulle innebära för västra Hisingen om Trafikverkets planer på utbyggnad av Hjuviksvägen skulle bli verklighet. Matti Skogerstrand är den som representerar den andra gruppen på 114 personer i framför allt Hällsvik. Hans kommentarer är: - Det är mycket positivt att politikerna i SDN för vårt område tar till sig och förstår våra synpunkter och alternativa åtgärder och förmedlar detta i sitt remissyttrande. Trafikverket har inte haft någon vilja att se helheten i Hjuviksvägens allvarliga trafik- och miljöproblem som är ständigt ökande. Våra förslag löser alla dessa problem inklusive god framkomlighet för kollektivtrafiken. Johanna Arvidsson från Trafikverket är projektledare för den aktuella vägsträckan. Hon ger inte någon specifik kommentar till SDN-beslutet. - Kommunstyrelsen lämnar det slutgiltiga yttrandet och till dess avvaktar vi med kommentarer, förklarar Johanna. Hon kan inte svara på exakt på hur stor vikt som Trafikverket lägger på SDN som remissinstans. - Det är en av många remissinstanser vars yttrande vägs in vårt beslutstagande, avslutar Johanna. KS lämnar kluvet svar om väg 155 v 42 Införd vecka 42 Kommunstyrelsen ger kluvet svar om väg 155 Kommunstyrelsen lämnade förra veckan sitt yttrande om hur man ställer sig till Trafikverkets förstudie om västra delen av väg 155. Dels bifaller man ett tjänsteutlåtande, som är positiv till förstudien och dels har man lämnat ett uttalande om en mer långsiktig lösning. Kommunstyrelsen behandlade förra veckan det ärende som SDN Västra Hisingen hade på sitt bord veckan innan, nämligen att lämna ett remissvar om förstudien Trafikverket genomfört för väg 155. Sträckningen gäller Lilla Varholmen till Gossbydal. SDN hade lämnat ett remissvar som innebar att man ville se en långsiktig hållbar lösning där man önskar att Trafikverket utnyttjar det vägreservat som finns i översiktsplanen. Man sade alltså nej till förslaget Trafikverket tagit fram. Kommunstyrelsen har lämnat ett svar som är tudelat. Dels har man bifallit det tjänsteutlåtande som Stadsledningskontoret tagit fram och dels finns det ett yttrande som är lite mer kritiskt och kan tolkas vara i samma anda som SDN-uttalande. De som står bakom formuleringen är Alliansen tillsammans med socialdemokraterna. Miljöpartiet har inte ställt sig bakom formuleringen och vänsterpartiet var inte företrädda vid mötet. Tidningen har pratat med kommunalrådet Martin Wannholt (M) som är tydlig med sitt och sitt partis ställningstagande: - För att hitta en bra långsiktig lösning krävs en bro, säger Wannholt. Ju längre man dröjer med att bygga den ju svårare blir det att hitta anslutningar till bron. Trafikverket måste vara tydligare med sin långsiktiga lösning. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 12

13 KD, M, FP och S skriver följande i sitt yttrande: Väg 155 är den enda vägförbindelsen till och från Öckerö kommun. Vägen är idag hårt belastad vilket leder till stundtals kraftigt köbildning på Hisingssidan men även på Öckerösidan. Framkomlighets- och säkerhetsaspekterna är svårlösta inte minst när de problematiska kösituationerna uppstår, särskilt som det saknas alternativa vägar till väg 155. Säkerheten kring trafiken med farligt gods rakt genom bostadsområden ligger långt under de säkerhetsmarginaler som annars är standard. Det går inte att lättvindigt vifta bort den problematiken med hänvisningen att inget tidigare har hänt. Arbetet måste inriktas mot tänkbara incidenter med farligt godstransporter och det kräver långsiktiga lösningar. Dagens vägsträckning i kombination med den höga trafikbelastningen gör vägen till en kraftig barriär mellan Hjuvik och Hästevik. Många barn i både Hjuvik och Hästevik måste korsa väg 155 för att kunna ta sig till förskola, skola, fritids och andra aktiviteter. Vi efterlyser mer långsiktigt hållbara lösningar för transporter till och från Öckerö kommun. Det kan inte vara rimligt att satsa stora resurser på insatser som bedöms vara otillräckliga inom en så kort tidsram som den närmaste 10-årsperioden. Kortsiktiga lösningar bör emellertid omfatta förbättringar för kollektivtrafiken utmed väg 155 samt andra insatser som minskar köbildningstendenserna på vägen. Här är tillförsel av ett kollektivtrafikfält och ett effektivare nyttjande av ytorna vid färjeläget på Lilla Varholmen nödvändiga. Om ny mark måste nyttjas måste intrången i den enskildes vardag och egendom begränsas så långt det över huvud taget är möjligt. Här kan alternativ med reversibla körfält för fordonstrafiken bidra till att minska intrången. Vi ser behov av ytterligare utredning av ärendet, vilket nu inte varit möjligt på grund av den korta remisstiden. Säkerhetsaspekterna för oskyddade trafikanter måste prioriteras högt. Vi förutsätter därför att ombyggnationerna medför satsningar på säkra gång- och cykelstråk längs, men även över, vägen. Tveksamhet till reversibla busskörfält I beslutet från kommunstyrelsen har man bifallit det förslag som stadsledningskontoret förberett. I detta tiosidiga tjänstutlåtande framgår att stadsledningskontoret i stort är positiv till Trafikverkets förstudie eftersom detta ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft i ett område som har en låg kollektivtrafikandel. Man lyfter fram vissa frågor som skall tas hänsyn till. Som att beakta framkomligheten för cyklister och att genomföra en djupare beskrivning av bullerpåverkan. Man tar ställning till vilket alternativ som bör prioriteras. Det som kallas Kombination B förordas. Tveksamhet till reversibla busskörfält lyfts fram. När det gäller placering av färjeterminal förordas det som heter På piren, eftersom man anser att detta alternativ ger den bästa lösningen för busstrafiken och det säkraste bytet mellan buss och färja. Trafikverket får kritik för att handläggningstiden är för kort. Man önskar att i framtiden få tre månader på sig för att också kunna göra en förberedande politisk bedömning av ärenden. Från början var Trafikverkets önskemål att få in remissvaren till den 20 september. Senare fick Göteborgs Stad förlängd remisstid till den 15 oktober. Räddningstjänsten vill flytta väg 155 v 48 Införd vecka 48 Räddningstjänsten vill flytta vägen Räddningstjänsten i Storgöteborg har nu lämnat sitt svar till Trafikverket om förstudien väg 155 Lilla Varholmen till Gossbydal. De förordar en flyttning av vägen till det läge som är upptaget som ett vägreservat. Räddningstjänsten konstaterar att vägsträckan är starkt trafikerad med därtill hörande stora risker för olyckor. Bo Fors från Räddningstjänsten beskriver situationen: Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 13

14 Transporten av farligt gods till Öckerö kommun är hänvisad till den befintliga vägen och några alternativ finns inte. Om en olycka inträffar finns det också begränsningar i framkomlighet. Att snabbt komma fram med förstärkningsresurser från Göteborg och Öckerö avseende brand och ambulans begränsas allt mer då trafiken ökar på vägsträckan. En utbyggnad av ytterligare ett körfält skulle förbättra framkomligheten. Men det innebär att trafiken skulle komma ännu närmare bebyggelsen än det är idag. Ett bebyggelsefritt område på 30 meter skall finnas enligt det dokument som styr denna verksamhet, om inte en riskanalys kan visa på att det är acceptabelt med kortare avstånd ur risksynpunkt. Det dokument Bo refererar till när han säger 30 meter heter Fördjupad översiktsplan för transport av farligt gods. Detta dokument har även andra remissinstanser refererat till. Om man gör en analys kan detta resultera i vissa begränsningar i trafiken eller speciella åtgärder på befintlig bebyggelse, som nu hamnar närmare vägen. Förordar en flyttning Som exempel på begränsningar i trafiken nämner Bo Fors att det finns olika modeller. Man kan tidsstyra transporterna med farligt gods, så att de inte får köra under dagtid. Man kan också begränsa så att de inte får blandas med tung trafik. Speciella åtgärder kan också reducera riskerna. Jag tänker då på att man kan bygga skyddsvallar eller skyddsmurar där det finns bebyggelse i närheten. Man kan också bygga grövre vägräcken så att det blir omöjligt att bilar hamnar i trädgårdarna. Den bedömning som Räddningstjänsten gjort är att det måste genomföras en riskanalys trots att det är låg frekvens på transporter med farligt gods. Vi vet att trafikflödet ökar på vägen. Det har byggts mer på öarna och Öckerö marknadsför sig som en turistort vilket också ökar trafiken. I remissvaret framgår att Räddningstjänsten förordar en flyttning av vägen till det andra läget som finns föreslaget sedan tidigare. Detta område är i Trafikverkets planer avsatt som ett vägreservat från Gossbydal till Hästevik. Förr eller senare måste ändå vägen flyttas och en bro byggas till Öckerö som är en expansiv kommun, avslutar Bo Fors. Vägreservatet som Räddningstjänsten föreslår som sträckning för väg 155, istället för Lilla Varholmen Gossbydal Presentation om artikelserie om förbindelsen till Öckerö v 50 Införd vecka 50 Artikelserie om förbindelsen till Öckerö Under ett antal veckor kommer vi att ha en artikelserie om förbindelsen mellan Öckerö och fastlandet. Vi kommer att belysa frågan ur många olika synvinklar. Denna vecka publicerar vi en enkät vi gjort och dessutom vad fem olika öbor sagt. En läsare från öarna ringde för någon vecka sedan och bad oss att skriva om vad de boende på öarna anser om brofrågan. Bakgrunden är att vi i höst skrivit väldigt mycket om hur de boende i Hjuvik upplever en eventuell breddning av vägen mellan Lilla Varholmen och Gossbydal. Personen som ringde ville vara anonym: Hellre öbo än ökänd, sa läsaren som skäl till att jag inte skulle skriva något namn. Men nu spelar det ingen roll vad läsaren heter. Det finns naturligtvis ett stort intresse bland många att läsa om vad öborna anser i brofrågan. Frågan har aktualiserats med tanke på att röster höjts från Göteborg om att man skall använda vägreservatet i Torslanda. Om man då enbart skall flytta färjeläget eller bygga en bro finns det olika uppfattningar om. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 14

15 Denna vecka presenterar vi en undersökning där det framgår att opinionen bland de boende på öarna inte är speciellt förändrad sedan senaste valet. Dessutom presenterar vi en fråga till fem boende från öarna. Vi kommer därefter under några veckor skriva om förbindelsen mellan Öckerö och fastlandet ur olika perspektiv. Vad är för- och nackdelar med en bro? Representanter från Ö-råden har fått svara på ett antal frågor. Politikerna i Öckerö kommun har också fått ett antal frågor vi vill ha besvarade. Vad gör Trafikverket? För att sedan fullfölja artikelserien har vi även vänt oss till politiker i Göteborg för att höra deras syn på hur man vill lösa problemet med trafiken genom Hjuvik. Är detta ett regionalt problem att lösa vi vänder oss till regionpolitikerna. Det finns många andra frågor att besvara som till exempel vad kostar färjetrafiken, vad är det bästa alternativet för miljön? Kan man få någon opartisk trafikforskare att göra en bedömning? Eftersom det finns många läsare som inte tagit del av Trafikverkets gamla utredningar kommer vi även att sammanfatta vad de olika alternativen gått ut på. Och till sist Trafikverket. Vad skall de göra när de fått remissvar där man efterfrågar en långsiktigt hållbar lösning vad innebär det? Opinionen mot bro står sig v 50 Införd vecka 50 Opinionen mot en broförbindelse står sig Det är nu sex år sedan boende i Öckerö kommun senast fick uttala sig om de ville ha en broförbindelse till fastlandet eller inte. Sedan dess har inga opinionsundersökningar genomförts. Vecka 48 genomförde vi på Torslanda-Tidningen en minienkät för att se om opinionen ändrats. Det allra bästa sättet att genomföra en opinionsundersökning är att vända sig till ett oberoende undersökningsföretag och se hur många som idag skulle rösta för eller emot en broförbindelse. Ett enklare sätt är att genomföra en minienkät där man koncentrerar sig på att undersöka hur man röstade i senaste valet och jämföra med hur man skulle rösta ifall det vore val idag. Vi genomförde en sådan undersökning under vecka 48 och fick in svar från alla som vi delade ut enkäten till. Cirka 80 personer ingick i undersökningen. Enkäten bestod av fem frågor, man fick kryssa i. Första frågan var hur man röstade vid förra valet. Naturligtvis fanns även alternativet att man inte deltog i valet. Av dem som deltog i förra valet hade 58 procent svarat att de var emot och 41 procent att de var för en broförbindelse. I valet var resultatet att 67 procent var emot en bro. Att vi inte har exakt samma resultat som vid förra valet spelar ingen roll, eftersom vi med denna undersökning endast vill se hur opinionen har förändrats. Andra frågan gällde hur man skulle rösta idag om det vore val igen. Idag vill 58 procent inte ha en bro medan 42 procent är positiva till en bro. Dessa siffror indikerar att opinionen inte har förändrats speciellt mycket. Men för att lite mer exakt ta reda på hur man har ändrat inställning, har vi jämfört de olika grupperna för och emot. Bland dem som vid sista valet sade nej har hela 92 procent sagt att de skulle rösta nej även idag. 3 procent av dem skulle idag rösta för en bro och 6 procent har svarat att de numera är lite tveksamma och inte vet hur de skulle rösta idag. Bland dem som vid sista valet sade ja till bro är det lika många, dvs. 92 procent som även idag skulle rösta ja. Ingen av dem har ändrat inställning och 8 procent är numera tveksamma. Samma fördelning även bland dem som inte röstade förra gången Att hela 92 procent har kvar samma uppfattning som vid förra valet är en hög siffra, som vi kan använda för att tolka att opinionen inte har ändrats speciellt mycket sedan valet Om vi antar att de som är tveksamma vid en valsituation antingen skulle avstå från att rösta eller rösta blankt, så skulle ett val idag få ett mycket liknande resultat som vid förra valet, eftersom en mycket liten del har ändrat uppfattning. Sedan förra valet har det tillkommit personer som inte deltog, och därför blir förstagångsväljare om det blir en ny omröstning. I enkäten var det 17 procent som inte var med vid förra valet. Det Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 15

16 syntes även på vår sista fråga nämligen hur länge man bott i kommunen. Många är nyinflyttade, och några har även uppnått rösträttsåldern. Av dem som inte var med vid valet skulle 60 procent rösta emot en bro och 40 procent för. Det är alltså ingen större skillnad mellan de som röstade tidigare och förstagångsväljarna. Men en av fem av de som inte röstade förra gången är osäker på vad han eller hon skulle rösta idag. En annan fråga vi kan se är skillnad på födda på öarna och inflyttade. I minienkäten framgår att det vid förra valet inte var någon skillnad bägge grupperna hade 59 procent emot och 41 procent emot. Vi ställde även en fråga om hur ofta man åker med färjan. Av dem som åker varje dag röstade vid förra valet 59 procent emot en bro och idag är de 62 procent. Av sällanåkarna röstade 59 procent emot och idag är den siffran nere i 54 procent. Siffrorna får inte tolkas som exakta siffror Vi vill understryka att urvalet för denna enkät är för liten för att kunna göra några exakta uttalanden. Men de viktigaste vi ville få fram är svar på frågan om opinionen har förändrats mycket sedan sist. Och vi vill påstå att vi har fått ett svar: Opinionen mot en broförbindelse står sig! De viktigaste resultaten vid enkätundersökning genomförd vecka 48 De som röstade emot en broförbindelse vid förra valet Fortfarande emot 92% Ändrat sig och är numera för 3% Har blivit tveksamma 6% De som röstade för en broförbindelse vid förra valet Fortfarande för 92% Ändrat sig och är numera emot 0% Har blivit tveksamma 8% Fråga fem om brofrågan v 50 Införd vecka 50 Fråga fem Öckerö om broförbindelse 1. Är du för eller emot en broförbindelse till fastlandet? 2. Varför? Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 16

17 Inger Jansson Hönö Emot Det blir ökad trafik och vi har mycket trafik redan idag. Men det är nog ofrånkomligt i framtiden. Snabba båtar till Stenpiren vore bra. Jessica Borgström Öckerö För För att få lättare kommunikation för både privatpersoner, ambulans och polis. Att ungdomar skall kunna åka kommunalt hemifrån till stan utan uppehåll både dag- och kvällstid. Mats Nolebring Hönö Emot Har tidigare jobbat i stan och kom på att färjan ger mig tio minuter av frid. Jag vill behålla övärlden. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 17

18 Carl-Olof Albinsson Hönö För Det skulle underlätta för trafiken i Hjuvik. Bra med snabba förbindelser, till exempel ambulansfärder. Det underlättar dessutom turism. Claes Borgström Öckerö Emot Vill behålla skärgårdsidyllen. Det finns företag och anställda som har sin försörjning från färjerederiet. Det är några få timmar per dag det är intensiv trafik Ungdomar följer opinionen i brofrågan v 51 Införd vecka 51 Ungdomar följer opinionen i brofrågan Förra veckan redovisade vi en enkät som visade att opinionen mot en broförbindelse står fast bland invånarna i Öckerö kommun. Samtidigt som vi genomförde enkäten under vecka 48 besökte vi också gymnasiet på Öckerö. De flesta av eleverna är inte boende på någon av öarna, utan kommer från fastlandet. Men de elever Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 18

19 som är boende i Öckerö kommun fick möjlighet att svara på samma frågor som vi redovisade förra veckan. Vi har fått in sammanlagt 25 svar, varav en person inte tog ställning mot eller för bro, det vill säga svarade vet ej. Av dem som tog ställning var 71 procent emot en broförbindelse och 29 procent för en broförbindelse. Detta är ett resultat som visar på samma motstånd som vuxna visade i vår undersökning. I denna svarade 58 procent att de var emot en bro och 42 procent att de var emot en bro om det skulle vara val idag. I själva verket är ungdomarna mer emot en bro än övriga. Dock är det ett litet urval, varför man får ta siffrorna med en nypa salt. Tidningen tackar lärarna på skolan, som hjälpt till att samla in enkäterna. Vad tycker öborna? Synpunkter från Ö-råden v 51 Införd vecka 51 Brofrågan delar invånarna i två läger Det finns många olika uppfattningar om vad som är bäst för Öckerö kommun och dess invånare en bro eller inte. Vi har ställt ett antal frågor till representanter för de olika ö-råden. Här redovisas föroch nackdelar med bro, samt hur man ställer sig till utbyggnad av kollektivkörfält i Hjuvik. I förra veckan redovisade vi en enkät, där det framgick att opinionen mot en bro fortfarande står fast. Vi kommer denna vecka att redovisa lite djupare om vilka olika argument som finns för och emot. På öarna finns det ö-råd, byråd eller samhällsföreningar jag vänt mig till för att få ett antal frågor besvarade. Min första ansats var att be om ett svar från varje organisation, men upptäckte att det inte alltid fanns en gemensam uppfattning i brofrågan. Helena Larsson ordförande i Björkö Samhällsförening kom ganska snart fram med ett önskemål om att de enskilda ledamöterna fick lämna var sitt svar på mina frågor. Ett annat exempel är från Hönö Ö-råd, där Sigvard Utbult utformat ett svar där han tydligt gör en markering: Eftersom vi i Hönö Öråd efter folkomröstningen inte har haft denna fråga uppe till diskussion på något allmänt möte eller på annat sätt ventilerat frågan, anser vi oss för närvarande inte kunna ge oss till tolk för vad Hönöborna anser härvidlag. De svar som Sigvard utformat har han sänt vidare till övriga styrelseledamöter, och har då inte fått några större invändningar mot dessa. När jag gått igenom alla svar jag fått in kan jag bara konstatera att frågan om bro eller inte delar invånarna i två läger för och emot. Få av svaren uppvisar att man har svårt att ta ställning i själva sakfrågan, dvs. om man är för eller emot en broförbindelse. Enkäten däremot visade att 9 procent inte visste vad de skulle välja idag om det skulle vara val. Jag kommer i denna artikel inte att redovisa hur många som varit emot eller för bro utan enbart synpunkter och svar som lämnats på de frågor jag ställt. Något försök att gradera de olika för- och nackdelarna har jag inte heller försökt göra. Nackdelar man ser med bro Om vi börjar med frågan om vilka nackdelar som en bro skulle innebära har flera svarat att man förlorar ö-status och ö-karaktär. Man menar bland annat att kommunen kan omvandlas till att bli ett ställe med exklusiva boplatser för mer penningstarka individer. Att ö-karaktären försvinner menar många är en risk för turismen det unika med öarna försvinner och därmed tappar öarna sin attraktionskraft. Kopplat till detta har några svarat att taxeringsvärdena och priserna på hus kommer att stiga så att det blir svårare för ungdomar att köpa och stanna kvar i kommunen. Flera har svarat att trafiken på öarna kommer att öka, vilket innebär att det kommer att vara brist på parkeringsplatser, miljön försämras, bullret kommer att öka. Någon pekar på att det blir en stor belastning för boende längs vägar med genomfartstrafik. Tomgränser och bostadshus är ofta placerade mycket nära genomfartsvägarna. Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 19

20 Den ökade trafiken är man mest rädd för under sommartid då det ger problem med P-platser inte minst vid badplatser där det redan idag är överfullt. Till detta är också kopplat att naturområden kommer att invaderas. Någon har pekat på att man skulle tappa fördelen med att stressa av i färjkön. Flera har pekat på att EU-stödet skulle försvinna, eller att det skulle bli svårare att få. Med en broförbindelse kan kommunen ses som en del av Göteborg med risk för inkorporering. Några tror att brottsligheten, bland annat inbrott, kan öka och pekat på att missbruk av knark kan öka. Samtidigt som alla dessa nackdelar kommit fram finns det en svarande som skriver att det är svårt att se några nackdelar. Fördelar man ser med bro Alla fick också beskriva vilka fördelar man ser med en broförbindelse. Snabbare kommunikationer är en fördel, som flera pekar på. Tillgängligheten ökar och transportmöjligheterna blir förbättrade för befolkningen, näringsliv och turism. Några tror att turismen ökar och att detta skapar fler arbetstillfällen och övernattningar för näringslivet i kommunen. Samtidigt finns det också svar om att ökningen kanske enbart är i början och därefter avtar. Öckerö kommun skulle bli attraktivare för företag att etablera sig i, därför att arbetspendling kommer att underlättas. Kollektivtrafiken kan bli effektivare. Detta kan leda till att en ökad inflyttning kan ske och att skatteunderlaget kan öka. Den kommunala verksamheten kan underlättas och rationaliseras. Flera har svarat att miljöeffekten skulle bli bättre med en bro, samtidigt som miljövinsterna kan gå förlorade genom ökad trafik. Kostnadsläget skulle antagligen bli något lägre generellt sett och på sikt skulle det bli billigare för samhället med en bro istället för en färja. Att slippa vänta på färjan och även tiden det tar på färjan är något vissa ser som en fördel. Kopplat till detta är också en fördel att hetskörningen till färjan skulle försvinna. Trafiken skulle flyta bättre med en bro och skulle göra att köbildning försvinner. Några svar har varit kopplade till Nordöarna där man anser att livet för dem skulle förenklas genom att bara anpassa sig till en färja jämfört med dagens situation. Tillgängligheten till Nordöarna skulle bli bättre och befolkningen öka. Samtidigt som alla dessa fördelar kommit fram finns det en svarande som säger att det inte finns några fördelar alls. Delade uppfattningar om utbyggnad i Hjuvik En annan fråga var om man anser det vara bra använda pengar att bygga ut vägen mellan Lilla Varholmen och Gossbydal med ett kollektivkörfält. Även här går uppfattningarna isär. Flera anser att det är väl använda pengar. Någon anser att den här utbyggnaden borde skett för längesedan innan det byggts så många hus längs vägen. Någon tror inte att kalkylen som Trafikverket gjort stämmer, utan att det kommer att kosta det dubbla. Men att det ändå är positivt att genomföra ombyggnaden. En svarar att det tar så många år att få fram en bro att det är en försvarbar investering och att det är små pengar i trafiksammanhang. Men det finns också svar där man anser att man inte skall bygga ut vägen utan istället satsa på en ny vägsträckning. Det finns en förståelse för de boende längs Hjuviksvägen att de upplever problem med trafiken. Dock finns det kritik mot Göteborgs kommun att man tillåtit en ganska omfattande nybyggnation och omvandling av fritidsbostäder till permanentbostäder utan att bygga ut vägnätet i motsvarande grad. Vilken betydelse har folkomröstningarna? V 51 Sammanställning artiklar om väg 155 och förbindelsen Öckerö kommun Torslanda-Tidningen sid 20