SANNÄS SKOLA ELEVHÄLSOPLAN. Planen uppgjord läsåret (Uppdaterad )

Transkript

1 SANNÄS SKOLA ELEVHÄLSOPLAN Planen uppgjord läsåret (Uppdaterad ) 1

2 ELEVHÄLSOPLAN, SANNÄS SKOLA Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 TERMER/BEGREPP... 3 En mångprofessionell expertgrupp BEHOVET AV ELEVHÄLSA BEHOVET AV ELEVHÄLSA SKOLANS ELEVHÄLSOTJÄNSTER TJÄNSTER OCH SAMARBETSPARTNERS FRÄMJANDE AV GENERELLT INRIKTAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSOGRUPPEN KLASSFÖRESTÅNDARNA FOSTRANDE SAMTAL ÖVRIG PERSONAL VÄNELEVER STÖD VID STADIEÖVERGÅNGAR SAMARBETE MED VÅRDNADSHAVARNA DEN ENSKILDA VÅRDNADSHAVAREN FÖRÄLDRARNA I KLASSEN ALLA FÖRÄLDRAR I SKOLAN SKYDD MOT VÅLD, MOBBNING OCH TRAKASSERIER SKOLANS PLANER UPPFÖLJNING AV PLANEN SCHEMA ÖVER VAD, VEM, HUR BILAGOR Elevvård och trestegsstöd Personalens ansvarsuppgifter för elev som följer inlärningsstigen Handlingsplan mot mobbning i Sannäs skola Ordningsregler i Sannäs skola

3 1. INLEDNING Planen är uppgjord enligt de direktiv som finns i Lag om elev- och studerandevård, I den kommunala läroplanen i kapitlet elevvårdsarbete, finns de allmänna principerna för elevhälsoarbetet beskrivet. Dokumentet finns på nätet Elevhälsoplan Varje läroanstalt ska ha en elevhälsoplan. I planen ska vara beskrivet hur elevhälsoverksamheten ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Planen ska utarbetas i samverkan med läroanstaltens personal, de studerande och deras vårdnadshavare. Planen ska ses över inom ett år efter det att den välfärdsplan för barn och unga som avses i 12 har setts över. I Sannäs skola har föreningen Hem och skola i september behandlat planen på ett möte och returnerat den med kommentarer. TERMER/BEGREPP En samlad elevhälsa Med elevhälsa avses främjande och upprätthållande av de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande och understödjande verksamheter inom läroanstalten. Med elevhälsa avses i denna lag såväl elevvård enligt lagen om grundläggande utbildning som studerandevård enligt gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning. Elevhälsan ska främst vara förebyggande elevhälsa med generell inriktning som stöder hela läroanstalten. De studerande ska dessutom ha rätt till individuellt inriktad elevhälsa så som föreskrivs i denna lag. Elevhälsan omfattar elevhälsa i enlighet med en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren samt elevhälsotjänster, vilka är psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovårdstjänster. Verksamheten inom elevhälsan genomförs som undervisningsväsendets samt social- och hälsovårdsväsendets sektorsövergripande systematiska samarbete med de studerande och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter. Generellt inriktad elevhälsa Med generellt inriktad elevhälsa avses i denna lag en verksamhetskultur och åtgärder som innebär att man inom hela läroanstalten främjar de studerandes inlärning, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet samt en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. Den generellt inriktade elevhälsans insatser genomförs av alla aktörer inom elevhälsan. Alla som arbetar med studerande vid läroanstalten samt de myndigheter och anställda som ansvarar för elevhälsotjänsterna ska i sina uppgifter främja de studerandes välbefinnande och välbefinnandet inom läroanstalten samt samarbetet mellan hemmen och läroanstalten. Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten. 3

4 Individuellt inriktad elevhälsa Med individuellt inriktad elevhälsa avses i denna lag att en enskild studerande tillhandahålls 1) skol- och studerandehälsovårdstjänster, 2) psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan, 3) sektorsövergripande individuellt inriktade insatser från elevhälsan, och 4) social- och hälsovårdstjänster enligt 10 som ordnas av utbildningsanordnaren. De sektorsövergripande individuellt inriktade insatserna från elevhälsan genomförs av en sektorsövergripande expertgrupp enligt 14 4 mom. och över insatserna ska det föras en elevhälsojournal med iakttagande av bestämmelserna i 20. En mångprofessionell expertgrupp Är en samarbetsgrupp som stöder barnet/den unga och vid behov familjen. I gruppen görs gemensamma överenskommelser angående stödbehovet, anordnandet av service och lösningar på problem. Studerandens egna önskemål och åsikter om åtgärder och lösningar tas i beaktande enligt de förutsättningar barnet/den unga har (ålder, utvecklingsnivå). Elevhälsoarbetet skall i första hand beakta barnets/den ungas väl! Om en studerande eller en vårdnadshavare vägrar ta emot individinriktade elevhälsotjänster, kan en barnskyddsanmälan göras Kallas samman när oro väcks för barnets fysiska, psykiska eller sociala välmående. Den i personalen som har oro för barnet/den unga kallar samman expertgruppen. Andra experter kallas till mötet i samråd med barnet/den unga och vårdnadshavaren (Man kan komma överens om expertgruppens sammansättning per telefon eller Wilma). Under det första mötet ger studeranden/vårdnadshavaren skriftligt samtycke till gruppens sammansättning. Expertgruppen väljer en ansvarsperson som ser till att arbetet bokförs i en elevhälsoberättelse. Elevhälsopersonalen registrerar mötet i sina klientregister (psykolog och kurator i Aura, hälsovårdare i Effica). Elevhälsoenheten gör upp en blankett/elevhälsoberättelse, instruerar skolorna i hur blanketten används och gör upp direktiv gällande förvaring och sekretess. Elevhälsoberättelserna sparas i ett elevhälsoregister, som Utbildningstjänsterna ansvarar för. 4

5 2. BEHOVET AV ELEVHÄLSA 2.1. BEHOVET AV ELEVHÄLSA Med generellt inriktad elevhälsa (se bilaga 1) avses all verksamhet i skolan som strävar till att öka elevernas inlärning, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet. Till detta räknas också alla planer, program och tillvägagångssätt som befrämjar en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. Alla som jobbar i skolan jobbar gemensamt för en god elevhälsa men målet uppnås bäst i samarbete med hemmen. I Sannäs skola finns elever med särskilt stöd integrerade i sina ordinarie klasser och grupper och därför behöver vi förutom klasslärare också speciallärare och skolgångshandledare SKOLANS ELEVHÄLSOTJÄNSTER Till skolkuratorn kan man vända sig när oro väcks för elevens välmående, exempelvis på grund av livsförändringar. Skolkuratorns arbete utgår från ett helhetsperspektiv av eleven, familjen och samhället. Kuratorn stöder eleverna i deras skolvardag och i deras sociala växelverkan. Målet är att tidigt upptäcka sociala problem och ingripa i dem. Det psykosociala arbetet i skolan går ut på att stöda eleverna till social växelverkan och på samma gång bejaka och se de individuella olikheterna och resurserna hos eleverna. Skolkuratorns arbetsuppgifter består av stödsamtal, konsultation, handledning av elevgrupper och samarbete med vårdnadshavare, övrig skolpersonal samt andra myndigheter och samarbetsparter. Skolkuratorn finns på plats på onsdagar i Sannäs skola. Vid behov kan man ta kontakt per e-post, telefon eller Wilma. Skolhälsovården är till för grundskoleleverna och deras familjer. Den är en lagstadgad och kostnadsfri förebyggande service inom grundhälsovården. Hälsogranskningarna utgör stommen i skolhälsovården. Till skolhälsovården hör - att befrämja elevens tillväxt och utveckling samt hälsa och välmående - att stöda föräldrarna och vårdnadshavarna i fostringsarbetet - att i god tid upptäcka elevens behov av särskilt stöd och av att bli undersökt, att stöda egenvården av ett långvarigt sjukt barn i samarbete med övriga aktörer inom elevhälsan samt att vid behov handleda till vidareundersökningar och vård - att befrämja och följa upp skolmiljöns hälsa och säkerhet samt skolgemenskapens välbefinnande - specialundersökningar som krävs för att konstatera elevs hälsotillstånd - tandvård Till skolhälsovården hör de årliga hälsogranskningarna, varav åk 1, 5 och 8 omfattande. Till de omfattande granskningarna inbjuds också föräldrarna. Förutom vid hälsogranskningar träffar man inom skolhälsovården elever enligt individuella behov. En viktig verksamhetsform inom skolhälsovården är de öppna mottagningarna, dit elever kan komma utan att reservera tid, för att diskutera sina symptom och frågor som bekymrar dem. Skolhälsovården är en del av skolans mångprofessionella elevhälsa. Sekretessbestämmelserna följs när samarbete inleds. Skolhälsovårdaren är på plats i skolan på onsdagar. Kontakt fås per telefon, i Wilma eller via e-post. 5

6 2.3. TJÄNSTER OCH SAMARBETSPARTNERS Sannäs skola samarbetar med Sannäs skolas Hem och skola-förening, Ungdomstjänsterna, församlingen och Ung info kring evenemang som bidrar till det allmänna välmåendet i skolan. Skolans klubbar är utmärkta tillfällen för ungdomar att umgås, lära tillsammans och diskutera aktuella ämnen. 3. FRÄMJANDE AV GENERELLT INRIKTAD ELEVHÄLSA Alla som jobbar i skolan skall jobba för elevens välbefinnande samt för en trygg och välmående skola för alla. I praktiken betyder detta att alla strävar efter en god kommunikation med eleverna där elevernas åsikter beaktas, handledning och stöd erbjuds samt vid behov vidtas åtgärder. Åtgärder kan t.ex. vara hjälp med studierna, konsultation, initiativ till en expertgrupp eller en aktiv uppföljning av situationen ELEVHÄLSOGRUPPEN Skolan har en elevhälsogrupp. Gruppen planerar och koordinerar verksamhet som stöder elevernas psykiska och fysiska välmående och som har en positiv inverkan på deras skolframgång. Gruppen gör upp en årsklocka för sin verksamhet. Medlemmar i skolans elevhälsogrupp är specialläraren, kuratorn, psykologen, hälsovårdaren och rektor. Rektor fungerar som ordförande KLASSFÖRESTÅNDARNA Klassföreståndarna har i uppgift att sköta de pedagogiska frågorna som gäller eleverna i hens klass. Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan samt mellan skolan och hemmet. Klassföreståndaren företräder sin klass i undervisningsfrågor och i ordningsfrågor. Klassföreståndarna bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevernas personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vid behov föreslå och delta i möten med de andra lärarna och övriga personer som handleder eleverna i skolan. Klassföreståndaren håller reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidtar hen åtgärder. ( Källa: UKTA , s.87-88). I Sannäs skola erbjuds alla elever ett utvecklingssamtal per läsår tillsammans med vårdnadshavarna FOSTRANDE SAMTAL Fostrande samtalets mål är att förändra ett icke önskvärt beteende och att handleda elever i studieteknik, läxläsning eller annat som är förknippat med barnets skolgång. I Sannäs skola hålls fostrande samtal när behov uppstår. Ibland sköts samtalen under skoldagarna, ibland i samband med kvarsittning ÖVRIG PERSONAL I Sannäs skola jobbar två skolgångshandledare. Målet med handledarnas arbete är att eleven skall bli mera självständig och ta ansvar för sitt eget lärande (eget ansvar för läxor och timaktivitet) samt hjälpa eleven med att knyta sociala kontakter och upprätthålla dem samtidigt som elevens självkänsla och självförtroende byggs upp och växer. Skolgångshandledarna följer med både enskilda elever och elevgrupper. Till arbetsbilden hör förberedande arbete, arbete under lektionerna, rast- och skjutsövervakning samt deltagande i skolans övriga verksamhet. Arbetet är både konkret, t.ex. sköta om hjälpmedel, hålla reda på material eller att 6

7 gå med eleven till de olika lektionerna, pedagogiskt, t.ex. ge skriv- och läshjälp, tillverka undervisningsmaterial eller övervakning av prov samt psykologiskt, dvs. att stöda elevens utveckling till en sund och välmående individ. Skolgångshandledarna samarbetar både med lärarna, vårdnadshavarna och utomstående samarbetspartners VÄNELEVER Åk 5 fungerar som vänelever för åk 1 medan åk 6 är vänelever för åk STÖD VID STADIEÖVERGÅNGAR Vid övergången från förskolan till åk 1 görs sammanlagt tre skolbesök under läsåret. Förutom skolbesöken träffas lärare från förskolan, mottagande klasslärare samt elevhälsogruppen för att överföra information som skolan behöver. Vid övergången från årskurs sex till årskurs sju är det viktigt att väsentlig information om eleven överförs från den avgivande skolan till den mottagande skolan så att rektor redan i planeringen av klassammansättningen och klasstorleken kan beakta olika fakta, det kan röra sig om behöv av särskilt stöd eller behovet av att splittra elevgrupper, som har en negativ effekt på varandra. Praktiskt sköts detta så att klasslärare och rektor träffar kurator och/eller en av specialklasslärarna och högstadiets rektor och/eller annan personal i januari för att få den erforderliga informationen. Vid behov träffar specialklassläraren vårdnadshavarna och eleven för att tillsammans diskutera stödåtgärder. Sexorna inbjuds till en besöksdag i maj för att bekanta sig med den nya skolan. 4. SAMARBETE MED VÅRDNADSHAVARNA Ett bra, konstruktivt och aktivt samarbete med föräldrarna bidrar till ett gott klimat i skolan och inverkar positivt på hur eleverna trivs i sin skola. Samarbetet med föräldrarna kan ske på olika nivåer. I Sannäs skola ordnas två föräldramöten per läsår. Rektor skickar ut ett informationsbrev per månad. Klasslärarna informerar via veckobrev. Utvecklingssamtal sker i november månad. Skolan och hemmen håller kontakt via telefon, e-post, Wilma eller genom träffar DEN ENSKILDA VÅRDNADSHAVAREN Föräldramedverkan = Vårdnadshavarnas samarbete (interaction) med skolan och med sina barn för att gynna barnet skolframgång och framtidsutsikter (Hill et.al., 2004, s.25). Forskningen visar att föräldrarnas inställning till skolan har en avgörande betydelse för elevens skolframgång. Intresserade och aktiva föräldrar, som stöder barnen i deras skolgång bidrar till att deras elever klarar sig bättre i skolan, mår psykiskt bättre samt har ett bättre beteende. 7

8 Borgå stad har gjort upp spelregler för samarbetet mellan hemmet och skolan, Tillsammans lyckas vi. Broschyren är en bra grund att starta ett fruktsamt samarbete från. SANNÄS SKOLAS RÅD TILL FÖRÄLDRARNA Ni kan hjälpa skolan att lära eleverna goda arbetsmetoder bl.a. på följande sätt: Kontrollera på elevens schema vad han/hon har följande dag och fråga om läxorna är gjorda. På kvällen fråga om väskan är packad och allt behövligt material finns med, t.ex. utrustning för gymnastiken, böcker, häften, läxhäfte och penalen med gummi och pennor. Följa med läxor och prov och kontrollera att provläsningen inte blir till sista kvällen ifall barnet har många hobbyn. Fråga några dagar efter provet hur det gick. Följa med hur och när barnet gör sina läxor, vid tv:n, med musik på, hurudan är belysningen osv. Kontrollera att barnet hinner i tid till skolan. Hur sköter ni väckningen? Ett morgonmål ger en bra start på dagen. Meddela skolan (via Wilma eller per telefon) om barnet är sjukt. Uppmana ditt barn att ta reda på läxor av någon kamrat eller läraren ifall han/hon varit borta. Alltid då en elev är borta med tillstånd (oftast betyder detta på resa) skall eleven själv inhämta det som kamraterna lärt sig under motsvarande tid. Fråga om ditt barn behöver hjälp med någon skoluppgift. Kontakta gärna skolan om barnet behöver hjälp och du själv inte kan hjälpa. En del elever vill bli förhörda, t.ex. på ord, inför prov. Följ med i Wilma hur det går för ditt barn och om ditt barn har fått anmärkningar. Adress: använd det lösenord och användarnamn som du fått från skolan FÖRÄLDRARNA I KLASSEN Atmosfären i den enskilda klassen är viktig för elevens trivsel. I skolan är klassföreståndaren ansvarig för att arbeta för en god klassanda. Föräldrarna kan bidra till en god klassanda genom att delta i eller ta initiativ till gemensamma aktiviteter med klassen. Ifall det råder dålig arbetsro i klassen kan det hjälpa om föräldrar kan delta i lektioner och diskutera vikten av arbetsro under lektionerna både med det egna barnet och att tillsammans med andra föräldrar fundera ut strategier för att förbättra arbetsron. Av respekt för lärarens arbete hoppas vi att föräldrar som är intresserade av att delta i lektioner kontaktar skolan på förhand ALLA FÖRÄLDRAR I SKOLAN Föräldrar är välkomna att delta i föräldramöten, fester, temadagar och i skolans vardag alltid när det praktiskt är möjligt. Föreningen Hem och skola är en naturlig samarbetspartner i dessa sammanhang. 8

9 5. SKYDD MOT VÅLD, MOBBNING OCH TRAKASSERIER 5.1. SKOLANS PLANER I samtliga årskurser genomförs antimobbningsprogrammet som KiVa-lektioner under givna tidpunkter under läsåret. Skolan har ett KiVa-team som utreder mobbningsfall. Skolans Handlingsplan för att motverka mobbning finns som bilaga till denna plan. Skolans Ordningsregler finns som bilaga till denna plan. 6. UPPFÖLJNING AV PLANEN Planerna uppdateras årligen. 7. SCHEMA ÖVER VAD, VEM, HUR DEN GENERELLA ELEVHÄLSAN Hela personalen Trestegstödet Elevhälsogruppen Årsplaneringen Allmänt stöd Skolans planer Allmänt stöd Intensifierat stöd Särskilt stöd Förebyggande verksamhet Utveckling, utvärdering 9

10 DEN INDIVIDUELLT INRIKTADE ELEVVÅRDEN Personal i skolan Klassföreståndare Expertgrupp Kurator Hälsovårdare Psykolog Sociala sektorn Expertgruppen består av 2-3 personer, kräver samtycke av elev och vårdnadshavare. Sammansättningen är multiprofessionell med medlemmar från hälsosektorn och/eller den sociala sektorn. Gruppen skall utse en Gruppen skall utse en ansvarsperson och dokumentera sin verksamhet i elevhälsoregistret. 10

11 8. BILAGOR BILAGA BILAGA Elevvård och trestegsstöd Den nya lagstiftningen om elevvård som trädde i kraft den 1 augusti 2014 innebar också en ändring av bestämmelserna om stöd för lärande och skolgång (Lag om grundläggande utbildning 16 a och 17, /1288). Den nya lagstiftningen skiljer på individuell elevvård som regleras i lagen om elev- och studerandevård och stöd för lärande och skolgång som regleras i lagen om grundläggande utbildning Individuell elevvård enligt lagen om elev- och studerandevård skiljer sig juridiskt från stöd för lärande och skolgång enligt lagen om grundläggande utbildning. Utgångspunkten för bägge är samarbete och kommunikation med eleven och vårdnadshavaren. Individuell elevvård grundar sig dock alltid på frivillighet, medan stöd för lärande och skolgång inte förutsätter elevens eller vårdnadshavarens samtycke. Stöd för lärande och skolgång Stöd för lärande och skolgång förutsätter mångsidigt samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Alltid när det finns anledning till oro över en elevs lärande och skolgång ska skolan kontakta hemmet och börja planera stöd för eleven. Eleven har rätt till tillräckligt stöd för lärande och skolgång genast när behov uppstår. Påbörjandet av intensifierat och särskilt stöd som fastställs i lagen om grundläggande utbildning förutsätter samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården enligt följande: när man inleder och ordnar intensifierat stöd ska detta behandlas i yrkesövergripande samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården (Lag om grundläggande utbildning 16 a, /1288) innan man gör ett beslut om särskilt stöd ska man i yrkesövergripande samarbete tillsammans med yrkesutbildade personer inom elevvården göra en utredning om det intensifierade stöd eleven fått och om elevens helhetssituation (Lag om grundläggande utbildning 17, /1288). Utgående från dessa bedöms behovet av särskilt stöd. Den helhet som de två utredningarna och den bedömning som gjorts utifrån dem utgör kallas en pedagogisk utredning. I ovannämnda fall förutsätter behandlingen av elevens ärende inte nödvändigtvis elevens eller vårdnadshavarens samtycke. För att samarbetet ska vara yrkesövergripande ska alltid utöver lärare och rektor också andra yrkesutbildade personer delta i behandlingen av ärendet. Kravet på yrkesövergripande samarbete uppfylls, när samarbetet utöver undervisningspersonalen även omfattar personer som representerar skolhälsovården och/eller psykolog- och kuratorstjänster i enlighet med vad ärendet som behandlas förutsätter. Det yrkesövergripande samarbetet med yrkesutbildade personer inom elevvården i samband med stöd för lärande och skolgång hör inte till den individuella elevvården. Därför ska det yrkesövergripande samarbete som det pedagogiska stödet förutsätter inte ske i en expertgrupp enligt lagen om elev- och studerandevård. Vem som deltar i det yrkesövergripande samarbetet som stödet för lärande och skolgång förutsätter avgörs från fall till fall. Endast de lärare och övriga experter till vars arbetsuppgifter planeringen eller genomförandet av stöd för eleven hör ska delta. Om skolan exempelvis har två speciallärare, ska endast den speciallärare som undervisar eleven i fråga eller i vars arbetsuppgifter det ingår att stödja eleven delta. Det finns inga närmare föreskrifter om hur det ovan beskrivna lagstadgade samarbetet ska genomföras. Samarbetet kan till exempel genomföras så att man konsulterar en expert inom elevvården som ansvarar för elevens ärenden. Om utredningen av elevens situation och de åtgärder som behövs förutsätter bredare sakkunskap, kan en större grupp tillsättas för att behandla ärendet. Gruppen tillsätts från fall till fall. Vid behov kan rektor delta i gruppen i egenskap av skolans pedagogiska ledare. 11

12 Individuell elevvård parallellt med pedagogiskt stöd Till individuell elevvård hör skolhälsovård, psykolog- och kuratorstjänster samt stöd av en yrkesövergripande expertgrupp. Dessa kompletterar det allmänna, intensifierade eller särskilda stöd eleven får. En elev som får intensifierat eller särskilt stöd kan till exempel ha behov av en psykologisk undersökning eller en social utredning av en kurator. I motsats till stöd för lärande och skolgång, grundar sig individuell elevvård på frivillighet och förutsätter elevens eller vid behov vårdnadshavarens samtycke. Samtycke behövs också för att tillsätta en yrkesövergripande expertgrupp. Anteckningar om stöd och rätt till sekretessbelagda uppgifter Ärenden i anslutning till stöd för lärande och skolgång ska antecknas i olika dokument enligt lagen om grundläggande utbildning och grunderna för läroplanen. Uppgifterna i dokumenten är sekretessbelagda och endast de lärare som undervisar eleven i fråga och andra personer som behöver uppgifterna i sitt arbete har rätt till dem. De har rätt att få uppgifter i den utsträckning som deras arbetsuppgifter kräver. Sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut i vidare utsträckning med vårdnadshavarens tillstånd. I den pedagogiska bedömningen och utredningen bedöms elevens behov av stöd och i planen för elevens lärande och IP:n beskrivs hur stödet genomförs och ordnas. I dokumenten om pedagogiskt stöd kan man nämna att eleven har hänvisats till tjänster inom elevvården. Man får inte nämna varför eleven hänvisats till elevvården eller vilka åtgärder tjänsterna omfattar. Intensifierat stöd inleds och ordnas genom yrkesövergripande samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården och antecknas på det sätt utbildningsanordnaren bestämt, till exempel i den pedagogiska bedömningen. Proceduren är den samma också då en elev återgår från intensifierat stöd till allmänt stöd. I den pedagogiska utredningen antecknas en skriftlig utredning om det intensifierade eller särskilda stöd som eleven fått och om elevens helhetssituation som sammanställts genom yrkesövergripande samarbete med yrkesutbildade personer inom elevvården. Utbildningsanordnaren måste ge ut information som är nödvändig med tanke på undervisningen till personer som arbetar med eleven, för att elevens rätt till stöd för lärande och skolgång enligt 30 i lagen om grundläggande utbildning ska uppfyllas. Ifall eleven till exempel har problem med läsandet, måste alla lärare vars ämnen förutsätter någon form av läsande informeras om elevens svårigheter. Lärarna behöver för sitt arbete dessutom information om hur elevens individuella behov ska beaktas och hur eleven ska stödjas. Vårdnadshavarens samtycke behövs inte för att ge ut information som är nödvändig för att ordna undervisningen på ett ändamålsenligt sätt. Om man vill överlåta även information som inte är nödvändig med tanke på undervisningen, måste vårdnadshavaren bes om ett specifikt tillstånd för överlåtelse av information. Uppgifter som behandlas i den expertgrupp som enligt lagen om elev- och studerandevård tillsätts från fall till fall ska registreras i elevvårdsjournalen. Om registreringen regleras i lagen om elev- och studerandevård. Uppgifterna är sekretessbelagda. Man kan skriva in i elevvårdsjournalen att eleven får stöd för lärande och skolgång eller att behovet av stöd utreds. Diskussion och konsultation Läraren får diskutera en elevs ärende med andra lärare eller med experter, i vars arbetsuppgifter planeringen eller genomförandet av stöd för eleven ingår. Diskussionen ska begränsas till uppgifter som är nödvändiga med tanke på planeringen och det praktiska genomförandet av undervisningen eller stödet. 12

13 Syftet med diskussionen är att se till att eleven får tillräckligt stöd i rätt tid. Som stöd för sitt arbete kan läraren behöva konsultera till exempel en speciallärare eller skolpsykolog. Konsultationen kan vid behov också gå till så att elevens namn framgår, trots att man i konsultationen behandlar uppgifter som är sekretessbelagda. Lagen förutsätter inte att ovan beskrivna diskussion antecknas i något dokument, men ibland finns det behov av att göra personliga anteckningar. Om senare åtgärder eller beslut grundar sig på en experts utlåtande, måste det dock bokföras. Personliga anteckningar arkiveras inte, utan förstörs då de inte längre behövs. Ifall det handlar om en konsultation, ska till exempel psykologen vid behov anteckna sitt utlåtande till läraren i sitt eget patientregister. Skolans personal har tystnadsplikt när det gäller uppgifter som de i sitt arbete får om en elev eller en familj. Personalen får inte avslöja sådana uppgifter för utomstående. Utomstående är förutom aktörer utanför skolan också de som hör till skolans personal men som inte arbetar med eleven. Tystnadsplikten gäller också efter att ett anställningsförhållande upphört BILAGA Personalens ansvarsuppgifter för elev som följer inlärningsstigen Den person, där oron väcks, skall kontakta hemmet och sammankalla till expertgrupp med av hemmet godkända personer. Expertgrupp sammankallas vid oro som berör annat än pedagogiska ärenden och disciplinära ärenden. Allmänt stöd och intensifierat stöd Klasslärare Ämneslärare Speciallärare Skolgångshandledare Har helhetsansvar för sin klass Ansvarar för kontakten mellan hemmet och skolan. Förmedlar allmän information Kontaktar hemmet: Angående oro (pedagogisk och disciplinär) Uppdatering av dokument Skriver in i wilma Kontaktar hemmet: Angående svaga resultat i test Gällande individuella testningar mm. Om det finns behov för övergång till särskilt stöd Sköter utvecklingssamtalen Koordinerar i samråd med specialläraren stödåtgärderna Kontaktlänk till kurator och hälsovårdare Sammankallar till möten Informerar: Specialläraren och skolgångshandledaren Sköter om undervisningen, ger stödundervisning och provstöd, gör instuderingsfrågor Informerar: Klasslärare och skolgångshandledare om testresultat, stödåtgärder mm Alltid då de förändras Kan ge handledning om instuderingsfrågor, sammanfattningar mm då man är kompanjonlärare. Kan också ge provstöd vid behov. Informerar: Lärare och speciallärare 13

14 Särskilt stöd Klasslärare Ämneslärare Speciallärare Skolgångshandledare Har helhetsansvar för sin klass Ansvarar för kontakten mellan hemmet och skolan. Förmedlar allmän information Kontaktar hemmet: Angående oro, disciplin Kontaktar hemmet: Angående oro och disciplin Uppdaterar dokument Skriver in i wilma Sammankallar till möten Sköter utvecklingssamtalen Koordinerar i samråd med specialläraren stödåtgärderna Kontaktlänk till kurator och hälsovårdare Informerar: Specialläraren, klassläraren och skolgångshandledaren Ansvarar för undervisningen Informerar: Lärare och skolgångshandledare om testresultat, stödåtgärder mm Alltid då de förändras Anpassar allt material Gör instuderingsfrågor och ger annan provhjälp Informerar: Lärare och speciallärare Bilaga Handlingsplan mot mobbning i Sannäs skola I vår skola bryr vi oss om varandra. Redan från skolstarten betonas vårt ansvar och tryggheten som vi får genom att följa den gyllene regeln: Allt du vill att andra skall göra för dig, skall du också göra för dem. Omvänt: gör eller säg inte sådant åt andra som du inte vill att de skall göra eller säga åt dig! Detta gäller alla som verkar i vår skolmiljö. Vi vill ge våra elever en GOD ARBETSMILJÖ Vi vill ge våra elever TRYGGHET Vi vill att alla skall känna RESPEKT Vi vill att alla skall känna SJÄLVFÖRTROENDE Vi vill att alla skall känna och visa EMPATI I lagen om grundläggande utbildning påtalas en trygg skolmiljö. Enligt lagen 477/2003 skall varje skola utarbeta en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier samt verkställa planen och övervaka att det iakttas och förverkligas. 14

15 I Sannäs skola vill vi skapa en positiv och tolerant grundstämning med öppen kommunikation där alla kan framföra sina åsikter och känna sig respekterade. Sannäs skola är med i KiVa-skola programmet som är ett åtgärdsprogram med målsättning att förebygga och minska förekomsten av mobbning. I skolan fungerar ett antimobbningsteam bestående av två lärare och rektorn. Antimobbningsteamets uppgift är att ta itu med fall där det finns misstanke om mobbning. Vad är mobbning? Mobbning är när en elev upprepade gånger blir utsatt för fysisk, psykisk och negativa handlingar från en eller flera personer. Mobbning kan ske på olika sätt. Det kan vara fråga om: Psykisk mobbning Himla med ögonen, stirra, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Verbal mobbning Visa, sprida rykten, retas, trakassera, håna, härma, hota, anmärka på kläder, hånskratta, skämta. Fysisk mobbning Slå, knuffa, sparka, nypa, hålla fast, dra i kläder, trycka in i väggen, sätta krokben, gömma saker, kasta väskan mellan sig, skicka lappar, stå i vägen för någon, råka knuffa till någon eller kamouflera våld i lekar och idrott. Elektronisk mobbning Kan ske via internet och mobiltelefoner. T.ex. via sms, chattforum, bloggar, e-post, fotomanipulation, missbruk av någons profil, utfrysning på nätet. Kränkningarna kan komma när som helst, mobbaren kan vara vem som helst och publiken hur stor som helst. Sexuella trakasserier och könsmobbning Kränkande, dvs. förödmjukande eller nedsättande beteende i form av ord, bilder och handlingar kopplat till sex eller sexualitet. Könsmobbning avser upprepade nedsättande beteende eller handlingar som grundar sig på den mobbades kön eller könsidentitet. Rasistisk mobbning Grundar sig på rasism, som betyder att man nedvärderar människovärdet hos en viss grupp människor på grund av deras nationalitet, hudfärg, ursprung, kultur, språk eller religion. Hur upptäcker vi mobbning? Mobbning är svår att upptäcka. Ofta uppger eleverna att det bara är på skoj och den mobbade håller med. 15

16 Mobbning kan bero på makt, rädsla, grupptryck eller projektion. En del ungdomar blir lättare än andra utsatta för mobbning. Först när mobbaren blir medveten om de omedvetna krafter som gör att han/hon mobbar, och får syn på vem eller vad vreden riktar sig mot, han han/hon ta ansvar för sitt handlande. I en grupp kan en ungdom, en så kallad medlöpare, lätt uppmuntra mobbaren utan att vara medveten om det eller ens själv vilja det. Det finns möjliga tecken på mobbning som kan vara hemmen till hjälp. Barnet kan vara utsatt för mobbning ifall hon/han: verkar ledsen och deprimerad eller har stora humörsvängningar sover dåligt inte vill komma till skolan och inte kan ge någon förklaring till varför kommer hem med smutsiga kläder, förstörda saker och/eller försvunna saker i kombination med undvikande förklaringar har fysiska tecken som blåmärken och skråmor har ont någonstans (magen/huvudet) Samtliga i skolan, d.v.s. elever, lärare och övrig personal, är skyldiga att informera medlem från antimobbningsteamet vid misstanke om mobbning. Eleverna bör uppmuntras att delge en vuxen om mobbning förekommer. Trivselenkäter används vid behov i klassen. Eleverna får svara anonymt om de vill. En god kontakt mellan hem och skola är viktig eftersom föräldrarna kan vara de första som får höra om eventuella konflikter i kamratrelationerna samt ana att något inte står rätt till. De ombeds omedelbart vara i kontakt till skolan och berätta vad som framkommit, så att skolan kan ta itu med ärendet. Mobbningsförebyggande arbete i vår skola Sannäs skola är med i KiVa-skola programmet som är ett åtgärdsprogram med målsättning att förebygga och minska förekomsten av mobbning. De förbyggande åtgärderna riktar sig till skolans alla elever i form av KiVa skola lektioner. Det är viktigt att alla lärare för allmänna diskussioner med eleverna om hur man är en god vän, vad eleverna kan göra då de misstänker att någon blir mobbad och vem eleverna kan ta kontakt med om de misstänker mobbning. Skolfreden utlyses varje år vid läsårets början. Idén med skolfredsprogrammet är att åstadkomma en skoldag och ett skolår som är trygga i psykisk, fysisk och social bemärkelse. Skolan ser till att det finns en tillräcklig och ändamålsenlig rastövervakning. Eleverna ska kunna känna sig trygga i skolan med synliga vuxna i hela skolhuset samt på skolgården. Det klimat som råder i skolan är av avgörande betydelse. Det är viktigt att personalen tillsammans med elever och föräldrar målmedvetet arbetar för att motverka all form av mobbning och för en större tolerans för olika människor, livsåskådningar och levnadssätt. 16

17 Åtgärdsplan vid misstanke om mobbning Antimobbningsteamet arbetar med de problem som kommit till kännedom enligt nedanstående modell: 1. Medlem/medlemmar från antimobbningsteamet håller möte med den mobbade eleven snarast möjligt. 2. Enskilda samtal med de elever som deltagit i mobbningen sker genast efter samtalet med den mobbade eleven. Samtalen syftar till att medvetande göra eleven om hur dess beteende uppfattas och påverkar offret, att betona allvaret i ärendet samt betona att eleven är under uppsyn. 3. Uppföljningsmöte med den mobbade eleven ca en vecka efter inledande samtal för att ta reda på att mobbningen upphört. 4. I grövre fall enskilda uppföljningsmöten med de elever som deltagit i mobbningen ca en vecka efter inledande samtal. 5. Föräldrarna till de elever som deltagit i diskussioner med någon ur antimobbningsteamet får information om diskussionen. 6. Mobbningsoffret erbjuds stödsamtal med kuratorn. 7. Om mobbningen fortsätter efter flera diskussioner tas skolans disciplinära åtgärder vid, såsom t.ex. rektorsvarning. Alla samtal dokumenteras Förankring och information Handlingsplanen mot mobbning presentera för berörda parter: lärarkår och personal, elever och föräldrar. Lärarkåren informeras årligen vid terminsstarten om handlingsplanen. Klassföreståndarna presenterar antimobbningsprogrammet för sina klasser. Föräldrarna informeras vid föräldramöten och uppmanas bekanta sig med programmet på skolans hemsida. Alla vuxna i skolan informeras om skyldigheten att informera antimobbningsteamet om man misstänker ett mobbningsfall. KiVa-teamets medlemmar : Elisabet Abbor, Simon Kaustell och Minna Sahlberg 17

18 8.5 Ordningsregler i Sannäs skola För vår allas gemensamma trivsel och trygghet följer vi följande regler: Alla i skolan bör sträva efter vänligt, hjälpsamt, rättvist och artigt uppträdande och följa goda seder. Mobbning får inte förekomma. Vi tar hänsyn till varandra, ger arbetsro, lyssnar och väntar på vår tur. Respektera ALLA i skolan! Vi håller överenskomna tider och utför uppgifter enligt de anvisningar som läraren ger. Vi är snälla med varandra och använder inte ett sårande språk, varken direkt, per telefon eller på nätet. Skolan ansvarar inte för elevernas värdesaker. Digitala apparater får inte användas under skoltid. Den som skadar skolans eller annans egendom är skyldig att ersätta skadan. Vi rör inte andras saker utan lov. Vi rör oss inte utanför skolans område utan lov. Cyklar används inte under skoldagen. Alla ansvarar för att skolan hålls snygg och ren. Vi vistas alltid utomhus under rasterna. Köldgräns -15 C. Vi följer trafikreglerna och uppför oss väl i bussen och taxin. Skolans regler gäller under all verksamhet i skolans regi. Den som bryter mot ordningsreglerna kan tilldelas något av de disciplinära straff som finns angivna i grundskollagen. 18