Uppföljning av samverkan i sydöstra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Uppföljning av samverkan i sydöstra sjukvårdsregionen 1

2 Uppföljning av samverkan i sydöstra sjukvårdsregionen Januari 2014 Natalie Bertling, natalie.bertling@lio.se Hälso- och sjukvårdsstrateg, ledningsstaben Landstinget i Östergötland 2

3 Innehållsförteckning FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 STARKA SIDOR...5 UTVECKLINGSOMRÅDEN...6 BAKGRUND... 7 SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN...7 REGIONSAMVERKANS GRUNDER...7 STYRNING OCH ORGANISATION...7 UPPFÖLJNINGENS SYFTE...9 METOD OCH GENOMFÖRANDE METOD...10 GENOMFÖRANDE...10 RESULTAT FRÅN ENKÄTEN DISPOSITION...11 VILKA SVARADE?...11 KUNSKAP OM SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONENS SYFTE OCH MÅL...12 FÖRVÄNTNINGAR...13 ARBETSPROCESSER/ARBETSMETODER...14 Mötesformer...14 Kommunikation...14 Bra erfarenheter...15 Mindre bra erfarenheter...15 Hemsidan...16 DELAKTIGHET...16 ÅTERKOPPLING TILL DET EGNA LANDSTINGET...17 RESULTAT...17 FRAMTIDEN OCH ARBETET VIDARE...19 MEDSKICK...20 SLUTSATSER STARKA SIDOR...21 UTVECKLINGSOMRÅDEN...21 REFERENSER Internetkällor...22 Specifikt medverkande...22 BILAGOR BILAGA 1 ENKÄTEN...23 BILAGA 2 FÖLJEBREV

4 Fö rörd Landstinget i Östergötland har på uppdrag av regionsjukvårdsledningen i sydöstra sjukvårdsregionen genomfört en uppföljning av samverkan inom regionen. Särskilt fokus har lagts på att identifiera starka sidor samt utvecklingsområden inom samverkan. Landstinget i Östergötland har samlat in uppgifter med hjälp av en enkät till deltagare i olika arbetsgrupper i regionen. För genomförande av uppföljningen och sakligt innehåll i rapporten svarar ansvarig projektledare. Landstinget i Östergötlands projektledare har varit Natalie Bertling. Ett tack riktas till Marika Wenemark, statistiker på Folkhälsocentrum i Landstinget i Östergötland och Henning Elvtegen, hälso- och sjukvårdsstrateg i Landstinget i Östergötland, för särskild hjälp med utformandet av enkäten. Även ett stort tack till de deltagare i regionsamverkan som svarade på enkäten och på så sätt bidrog till resultatet av denna uppföljning. Linköping november

5 Sammanfattning Det övergripande syftet med samverkan inom sydöstra sjukvårdsregionen är att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde för att tillgodose regioninvånarnas behov av vård av hög kvalitet och att främja och bidra till hälsa i regionen. De landsting som ingår i samverkan är Östergötland, Kalmar och Jönköping. Syftet med denna uppföljning är att beskriva de starka sidor och utvecklingsområden som samverkansdeltagarna i regionen identifierat. Uppföljningen lyfter på ett övergripande sätt deltagarnas uppfattningar inom områden som arbetsformer, tankar angående sin egen delaktighet, samt möjligheter och utmaningar i framtiden. Resultatet av denna uppföljning kan användas som underlag för kommande utvecklingsarbete. Uppföljningen har genomförts i form av en webbaserad enkät. Enkäten skickades till 278 deltagare i regionsamverkan varav 179 svarade, detta ger en svarsfrekvens på 64 procent. De bra erfarenheterna som deltagarna har från samverkan i regionen är starkt kopplade till regionens grundläggande intressegemenskap att utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas. Detta då en majoritet av respondenterna anser att det arbete som pågår i regionen med att ta fram gemensamma vårdprogram, riktlinjer, processer och arbetssätt fungerar bra. Gällande mindre bra erfarenheter menar deltagarna att uppdrag emellanåt är otydliga, att en bristande närvaro gör det svårt att komma framåt, att det är svårt att föra dialog mellan olika enheter/nivåer vilken i sin tur minskar delaktigheten samt att kompetensförändring med ändrade bemanningar kan ställa till problem. Detta ger uttryck för att det är viktigt med delaktighet för att samverkan ska fungera optimalt. Att satsa på att förtydliga uppdragen samt främja insatser som ökar delaktigheten i samverkan kan således ses som områden att jobba vidare med i framtiden. Nedan presenteras sammanfattningsvis de starka sidor och utvecklingsområden som respondenterna gett uttryck för i uppföljningen. Starka sidor Höga förväntningar på att samverkan i regionen ska leda till en bättre och mer jämlik vård i regionen Förväntningar har till stor del infriats Delaktighet upplevs som hög Kommunikation inom den egna gruppen fungerar bra Samverkan anses ha bidragit till utveckling av det egna landstinget Samverkan anses ha gjort det bättre för patienterna i regionen Framtagandet av regionala vårdprogram/riktlinjer har fungerat särskilt bra RMPG-arbetet är mycket uppskattat 5

6 Utvecklingsområden Stärka kommunikationen mellan olika grupper i regionorganisationen Tydliggöra uppdrag i högre Utveckla formerna för telefon- och videomöten Öka användandet av hemsidan Samordna nationella satsningar i högre Svårt att se det egna resultatet av i samverkan Utveckla former för återkoppling inom det egna landstinget 6

7 Bakgrund Sydöstra sjukvårdsregionen Sydöstra sjukvårdsregionen (fortsättningsvis kallad regionen) består av ett samarbete mellan landstingen i Jönköping, Kalmar och Östergötlands län. Cirka en miljon invånare bor i regionen. Majoriteten av den högspecialiserade sjukvården utförs på Universitetssjukhuset i Linköping. Beslutande i frågor som gäller avtal och praxis är Regionsjukvårdsnämnden. Regionsamverkans grunder Nedan specificeras regionens syfte och mål 1 intressegemenskap. 2 samt regionens grundläggande Syfte och mål Stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde för att tillgodose regioninvånarnas behov av vård av hög kvalitet och att främja och bidra till hälsa i regionen. Främja och bidra till utveckling av hälso- o sjukvård inom hela regionen. Samarbetet ska kännetecknas av: Insyn Påverkansmöjlighet Ansvarstagande Grundläggande intressegemenskap 2 Parterna förbinder sig genom detta avtal att gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård främja och bidra till hälsa i regionen främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård i regionen utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas Styrning och organisation Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd för landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen, med uppgift att handha den samverkan inom regionsjukvården om vilken landstingen träffat överenskommelse i ett regionsamverkansavtal. Avtalet har sin giltighet fr o m och tillsvidare. Regionsjukvårdsnämnden har 9 ledamöter 1 Regional överenskommelse 2 Regionsamverkansavtal, Sydöstra sjukvårdsregionen 7

8 och 9 ersättare. Landstingen i Jönköping, Kalmar och Östergötland väljer vardera 3 ordinarie ledamöter och 3 ersättare. Ordförandeskapet roterar vartannat år övertar Landstinget i Östergötland ordförandeskapet från landstinget i Jönköpings län. Regionsjukvårdsledningen består av tjänstemän från de samverkande landstingen och har till uppdrag att ta fram beslutsunderlag till Regionsjukvårdsnämnden avseende strategisk utveckling, samverkansprojekt, resursfördelning, investeringar och förändringar av regionvårdsverksamhet. Regionsjukvårdsledningen ansvarar för verkställandet av Regionsjukvårdsnämndens beslut och följer även upp Samverkansnämndens tidigare beslut. Regionsjukvårdsstaben består av tjänstemän från de samverkande landstingen. Staben har till uppdrag att biträda regionsjukvårdsledningen i att förbereda Regionsjukvårdsnämndens sammanträden, utgöra utredningsresurs åt nämnden och åt regionsjukvårdsledningen samt ansvara för uppföljningen av nämndens beslut. Regionala centrumråd inrättas för vart och ett av de centra inom Landstinget i Östergötland som huvudsakligen ansvarar för regiongemensam vård. Regionala kommittéer kan tillskapas av regionsjukvårdsledningen beroende på behov av regional samverkan kring kunskapsfrågor. Kommittéerna kan vara rådgivande eller beslutande och består av sakkunniga från samtliga landsting som utsetts av respektive landstingsdirektör. I de regionala medicinska programgrupperna (RMPG) ingår sakkunnigrepresentation från samtliga landsting. RMPG har till uppdrag att ta fram underlag och förslag till ändringar av vad som är att anse som regiongemensam vård, vilket redovisas för respektive 8

9 regionalt centrumråd. RMPG ska också utifrån givna ekonomiska ramar fastställa vårdprogram och indikationsgränser i regionen. För vidare läsning följ länk till regionens hemsida: Uppföljningens syfte Syftet med uppföljningen är att identifiera områden inom samverkan som fungerar bra samt områden som i fungerar mindre bra. Det vill säga att identifiera starka sidor och utvecklingsområden. Förhoppningen är att resultaten av denna uppföljning leder till att samverkan utvecklas och stärks ännu mer. 9

10 Metöd öch genömfö rande Metod För datainsamling har en elektronisk enkät använts (bilaga 1). Målgrupp var deltagare i samverkan i sydöstra sjukvårdsregionen, det vill säga politiker, tjänstemän och medicinskt sakkunniga från landstingen i Jönköping, Kalmar och Östergötland. I avsnittet resultat från enkäten presenteras denna uppdelning av deltagarna närmare. I enkäten har både öppna och slutna frågor ställts. Detta för att få med både kvantitativa data och subjektiva synpunkter. Syftet med öppna frågor i en webbenkät är att fånga upp synpunkter, idéer och känslomässiga tongångar som annars inte hade kommit fram. Enkäten har hanterats i Landstinget i Östergötlands enkätverktyg LEO. Enkäten inleddes med kort beskrivning av studien samt dess syfte. I inledningen garanterades respondenterna att deras svar skulle behandlas så konfidentiellt som möjligt. Detta då en funktion i LEO enkätverktyg gör det omöjligt för den som arbetar med verktyget att identifiera en specifik persons svar. Att garantera anonymitet är inte möjligt eftersom det alltid finns någon som kan identifiera en viss persons svar även om risken är mycket liten. Enkäten hade 36 frågor varav 30 frågor var slutna där respondenterna kunde välja ett eller flera alternativ. Sex frågor var öppna där respondenterna gavs möjlighet att skriva fritt om sina synpunkter. Vilka frågor som användes specificeras i resultatavsnittet under disposition. Genomförande Enkäten skickades ut den 22 oktober Utskicket förankrades på ledningsnivå i respektive landsting och regionsjukvårdsstaben stod som avsändare. Tillsammans med enkäten skickades ett följebrev (bilaga 2) som förklarade syftet med enkätundersökningen samt kontaktuppgifter till projektledaren. I LEO enkätverktyg finns en funktion som registrerar de som svarat, utan att visa vilka, och de som inte svarade vid första enkätutskicket fick en påminnelse. Påminnelser gick ut till de som inte svarat vid två tillfällen. Under den sista dagen som enkäten var öppen för svar skickades ett tack ut via e-post till de som redan svarat, med följde en uppmaning till de som inte hunnit svara att passa på att göra det innan enkäten stängdes. Enkäten stängdes den 15 november 2013 varpå analys av resultatet påbörjades. Enkäten skickades ut till 278 deltagare i regionsamverkan. 179 svar kom in vilket ger en svarsfrekvens på 64 procent. Att svarsfrekvensen inte blev högre kan ha flera orsaker, en del respondenter menade att de var så pass nya i samverkan att de inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap för att kunna besvara enkäten. En annan anledning kan tänkas vara att majoriteten av deltagarna redan i sin yrkesroll har ett pressat tidschema, att svara på en enkät med rätt många frågor kan således tänkas ligga lågt på prioriteringslistan. Slutligen skickades enkäten mitt under ett höstlov, vilket kan ha påverkat svarsfrekvensen då många var lediga. 10

11 Resultat fra n enka ten I detta avsnitt redovisas de viktigaste resultaten av uppföljningen. Disposition Resultatet följer den ordning och de rubriker som enkäten hade. Efter sedvanlig bakgrundsinformation inleddes enkäten med frågor kring respondenternas kunskap om regionens syfte och mål samt förväntningar. Nästa område gällde arbetsprocesser/arbetsmetoder där även kommunikation och bra samt mindre bra erfarenheter ingick. Nästa del handlade om hemsidan följt av ett block med frågor om respondentens egen delaktighet. Detta följdes av ett avsnitt som berörde återkopplingen till det egna landstinget samt resultat. Enkäten avslutades med frågor om framtiden och arbetet vidare i regionen. Inledningsvis presenteras vilka som besvarade enkäten. Vilka svarade? Av 179 respondenter arbetade knappt 50 procent av respondenterna i Landstinget i Östergötland, 30 procent var från Landstinget i Jönköpings län och drygt 20 procent kom från Landstinget i Kalmar län. Huvudparten av respondenterna var deltagare från olika RMPG-grupper vilket i sig är naturligt eftersom det är denna grupp som är störst i samverkan. Gällande hur länge respondenterna har varit verksamma inom regionsamverkan svarade drygt 8 procent att de varit med mindre än 1 år, knappt 30 procent har deltagit mellan 1 och 3 år och knappt 62 procent av respondenterna har varit med i över 3 år. Majoriteten av respondenterna har således lång erfarenhet av samverkan i regionen. 11

12 Kunskap om sydöstra sjukvårdsregionens syfte och mål Frågorna beträffande regionens syfte och mål fokuserade på den egna kunskapen idag kontra när respondenterna började arbeta i regionen samt hur respondenterna bedömde kunskapen bland sina samverkanspartners. När det gäller kunskapen om regionens övergripande syfte och mål i början av deltagandet bedömde 16 procent av respondenterna att de hade mycket dålig kunskap, 17 procent ansåg sig ha dålig kunskap och 35 procent ansåg sig ha ganska dålig kunskap. Majoriteten av deltagarna menar således att de inledningsvis inte hade någon större kunskap om regionens syfte och mål. På frågan om hur respondenterna upplever att kunskapen om regionens syfte och mål ser ut idag har dessa siffror ändrats. 10 procent menar att kunskapen är mycket bra idag medan 31 procent anser att den är bra och 38 procent anser att den är ganska bra. Slutsatsen kan således dras att kunskapen om regionens syfte växt under tiden. På frågan om hur deltagarna upplevde att denna kunskap var bland de man samverkar med ansåg majoriteten att den var bra eller ganska bra. 12

13 Förväntningar När det gäller förväntningar ställdes frågan; beskriv några av de förväntningar som du hade på regionsamverkan när du började arbeta i sydöstra sjukvårdsregionen följt av en fråga som rörde i vilken förväntningarna infriats. Uppföljningen visar att deltagarna hade höga förväntningar på regionsamverkan när de började arbeta i regionen. Respondenterna ombads fritt skriva om vilka förväntningar de hade vid inträdet. Wordle 3 har använts för att skapa ett visuellt tilltalande ordmoln av alla fritextsvar, genom att framhäva de ord som förekommer flest gånger i texten. Ord som använts flest gånger blir störst. Baserat på vilka ord som är mest framträdande kan slutsatsen dras att respondenterna inledningsvis hade förväntningar om att gemensam samverkan mellan landstingen i regionen skulle leda till en bättre vård. För att stärka den bild som framträder ovan följer några citat hämtade ur enkäten. Att samverkan skulle skapa ökat värde för regionens befolkning. Att vi skulle samla våra kompetenser och kunskapande förmåga för att skapa goda vårdprocesser med goda resultat för patienter i vår region. Ökad samverkan om mer än bara regionsjukvården. Så har det också blivit. Att regionen skulle arbeta mot gemensamt mål och bygga en samverkande organisation som syftar till hög kvalitet som är kostnadseffektiv samt skapa förutsättningar att alla som bor i vår region ges möjlighet till likvärdig vård

14 Jag trodde nog att regionsamverkan skulle vara tydligt att dra åt samma håll, men upplever inte att samverkan känns helt naturlig. Hade förväntat mig litet mer pragmatisk samverkan, inte så politiskt styrd, med mer kontakt och erfarenhetsutbyte över gränserna till samtliga grannlandsting. Framträdande är att respondenterna inledningsvis hade höga förhoppningar på samverkan. 60 procent av respondenterna anser att deras förväntningar har infriats i ganska stor medan 30 procent anser att förväntningarna har infriats i ganska liten. Även om förväntningarna i ganska stor del har infriats visar citaten på denna uppdelning avseende i vilken grad förväntningarna infriats. Arbetsprocesser/arbetsmetoder Mötesformer Inom denna rubrik ryms frågor som rör hur olika mötesformer fungerar, fokus har legat på endagsmöten, internat samt telefon- och videomöten. När det gäller endagsmöten så anser respondenterna att endagsmötena fungerar övervägande bra, knappt 14 procent anser att de fungerar mycket bra, drygt 29 procent anser att de fungerar bra och lite mer än 36 procent anser att de fungerar ganska bra. Drygt sex procent anser att endagsmötena fungerar ganska. När det gäller internaten och telefonmötena så är det svårt att dra några generella slutsatser eftersom över 50 procent av respondenterna inte har deltagit i några sådana möten. De respondenter som deltagit i internaten och är dock övervägande positiva. Gällande telefonmötena och videomötena är deltagarna något svalare i sina omdömen och menar att dessa mötesformer fungerar ganska bra. En slutsats som kan dras är att deltagarna tycker att möten där de träffas på riktigt fungerar bättre. En respondent menar att det finns åtgärder som kan vidtas för att utveckla digitala möten. Att tekniskt underlätta videomöten. Fungerar ofta bra men borde bli bättre. Klienter på enskilda datorer etc. En avslutande fråga inom detta frågeområde berörde mötenas prioriteringsgrad. Här svarade en fjärdedel av respondenterna att de gav mötena mycket hög prioritet och nästan 50 procent uppgav att de gav mötena hög prioritet. Endast hos tre respondenter var mötena lågt eller mycket lågt prioriterade. Slutsatsen kan således dras att mötena i regionen är prioriterade hos majoriteten av deltagarna. Kommunikation Frågor om kommunikation lade fokus på hur deltagarna upplevde att den fungerade inom den egna gruppen samt mellan sin egen och andra grupper i regionen. När det gäller kommunikation inom den egna gruppen svarade majoriteten av respondenterna att den fungerar bra, ganska bra eller mycket bra. 87 procent av respondenterna hamnar inom de tre övre kategorierna i diagrammet nedan. När det gäller kommunikationen mellan den egna gruppen och andra grupper inom regionen tycker majoriteten att det fungerar ganska bra, men det är ändå övervägande negativa upplevelser som framgår av stapeldiagrammet. 34 procent anser att det fungerar ganska. 14

15 Bra erfarenheter Här ombads respondenterna att ge några exempel på när samverkan har fungerat bra. Denna fråga var en fritextfråga vilket innebar att respondenterna fritt kunde dela med sig av sina erfarenheter där samverkan har fungerat bra. I en analys av de kommentarer som inkommit framträder återkommande områden där respondenterna menar att samverkan varit särskilt bra. Dessa presenteras nedan. Framtagandet av regionala vårdprogram och vårdriktlinjer Samverkan vid och hantering av nya nationella riktlinjer Utveckling av gemensamma processer och arbetssätt RMPG omnämns ett flertal gånger som positivt sätt att arbeta Upphandling av nya dyra läkemedel Arbetet i det regionala metodrådet De bra erfarenheterna är starkt kopplade till regionens grundläggande intressegemenskap att utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas. Detta då en majoritet av respondenterna anser att det arbete som pågår i regionen med att ta fram gemensamma vårdprogram, riktlinjer, processer och arbetssätt fungerar bra. Mindre bra erfarenheter Här ombads respondenterna att ge några exempel på när samverkan har fungerat mindre bra. Denna fråga var utformad på samma sätt som ovanstående med en fritextruta där respondenten kunde skriva fritt. Svaren har analyserats och kategoriserats efter återkommande områden. Uppdrag är emellanåt otydliga Bristande närvaro gör det svårt att komma framåt 15

16 Det tar ofta stopp krock mellan klinikens vardag och regionala möten Svårt att föra dialog mellan olika enheter/nivåer minskar delaktigheten Kompetensförändring med ändrade bemanningar kan ställa till problem Ovanstående områden ger uttryck för att det är viktigt med delaktighet för att samverkan ska fungera optimalt. Att satsa på att förtydliga uppdragen samt främja insatser som ökar delaktigheten i samverkan kan således ses som områden att jobba vidare med i framtiden. Hemsidan Frågor gällande hemsidan rörde hur ofta deltagarna använder hemsidan, hur pass användbar den är samt om de anser att hemsidan är uppdaterad. Här svarade 35 procent av respondenterna att de använder hemsidan någon gång i månaden. 33 procent angav att de använder hemsidan några gånger per år. 20 procent använder aldrig hemsidan. Åsikterna avseende hemsidans användbarhet går isär, 35 procent anser att den är användbar i ganska stor medan 26 procent anser att den är användbar i ganska liten Majoriteten av respondenterna anser dock att hemsidan är uppdaterad. En slutsats som kan dras är att det inte är överraskande att respondenterna anser att hemsidan är uppdaterad då användningen av hemsidan är låg. En person som besöker sidan varje dag kanske inte skulle dela dessa åsikter. Att öka användandet av hemsidan kan ses som ett utvecklingsarbete framöver. Delaktighet Under denna rubrik fanns frågor som rörde huruvida respondenten ansåg sig ha varit delaktig i arbetsprocessen samt kunnat bidra utifrån sin yrkesroll. Frågor berörde även i vilken respondenten har kunnat påverka förslagen och resultatet av arbetet samt om respondenten kunnat påverka vilka arbetsmetoder man ska använda. Slutligen ställdes frågan i vilken respondenten har bidragit med konkreta förslag. 16

17 I ovanstående tabell blir det tydligt att den upplevda delaktigheten är övervägande hög inom alla områden. Respondenterna anser sig i stor vara delaktiga i arbetsprocessen, kunnat bidra utifrån sin yrkesroll samt ha bidragit med kontreka förslag. När det gäller huruvida respondenterna har kunnat påverka förslagen och resultat av arbetet samt kunnat påverka arbetsmetoderna anser de sig ha kunnat detta i ganska stor. Det uttrycks dock en viss skillnad mellan att vara engagerad och delaktig. Det finns stort engagemang i verksamheten. Viktigt att ledningen är tydlig i ambitionen och uthållig att vilja se resultat. Arbetsformer, möten, osv måste vi arbeta kontinuerligt med för att skapa så bra delaktighet som möjligt Här ges ett exempel på vad som kan stimulera att deltagarna känner sig delaktiga i fortsättningen. Respondenten bedömer tydlighet och ambition vara nyckeln till delaktiga aktörer. I regionens övergripande syfte och mål står att samverkan i regionen bör kännetecknas av påverkansmöjlighet och insyn. Baserat på vad respondenterna angett på frågor i ovanstående avsnitt kan slutsatsen dras att detta mål uppnåtts till ganska stor del. Återkoppling till det egna landstinget Under denna rubrik fokuserade frågorna på huruvida respondenten har en uppgift att sprida kunskap från regionen inom det egna landstinget samt hur ofta hen gör det. Även frågan huruvida respondenten spred resultat nationellt ställdes. Tre fjärdedelar av respondenterna har en uppgift att sprida resultat inom det egna landstinget 25 procent gör det varje månad medan 55 procent gör det några gånger per år. Spridningen av resultat från regionsamverkan på nationellt plan är mindre förekommande, enbart 11 procent uppger att de sprider resultaten flera gånger per år medan 34 procent uppger att de gör det någon gång per år. 54 procent sprider aldrig resultat nationellt. På frågan rörande vad som kan vidareutvecklas svarar en respondent Öka efterfrågan i hemlandstinget om vad som händer i de olika regionsamverkansorganen. Alltså efterfråga återkoppling. Platta till organisationen. Här ges uttryck för att det inte bara är upp till deltagarna i regionsamverkan att ha som uppgift att sprida information från samverkan. Ansvaret ligger även hos den egna organisationen att visa intresse för vad som sker i regionen samt efterfråga resultat. Resultat I denna del presenteras respondenternas åsikter kring vad de anser vara det viktigaste resultatet av samverkan i regionen, i vilken arbetet har bidragit till utveckling inom det egna landstinget samt om den egna insatsen gjort det bättre för patienterna i regionen. Avslutningsvis ställdes, inom detta område, frågan om regionsamverkan i stort har bidragit till att göra det bättre för patienterna i regionen. 17

18 Dessa frågor var fritextfrågor där respondenterna fick svara fritt. Följande områden nämndes flest gånger i svaren och kan således betraktas som det viktigaste resultatet av samverkan. Utveckling och förbättring inom områden som vi själva skulle ha svårt att komma framåt inom själva Erfarenhetsutbyte nätverkande personkännedom Likvärdig vård för patienterna i regionen Tävling mellan landstingen i positiv bemärkelse Stöd i svåra frågeställningar Bättre vårdkvalitet Likvärdig vård var flitigt förekommande i svaren och kan således ses om ett av de viktigaste resultaten av samverkan. Nedan presenteras några citat som förstärker detta uttryck. Förbättringar genom att lära av varandra. Likvärdig vård. Att skapa likvärdig vård och vi-känsla istället för vi och dom. Att våra invånare har en möjlighet att få jämlik och rättvis vård. Även högre kvalitet på medicinska resultat ansågs vara ett viktigt resultat av samverkan. En respondent fångade in flera viktiga delar av resultatet av samverkan som delades av fler. Att vi som relativt liten sjukvårdsregion ändå presterar vård i toppklass nationellt. Att vi på senare tid lyckas samarbeta kring utvecklingsområden istället för att konkurrera på ett negativt sätt. Att vi börjar prata om gemensamma strukturer som IT, upphandlingar och kompetens och inte bara trading av vård. Sammanfattningsvis visar uppföljningen att det viktigaste resultatet är att landstingen idag arbetar tillsammans om mer, än det respondenten ovan menar, trading av vård. Respondenterna återkommer till att de blivit mer effektiva, har fått en mer sammanhållen och gränslös vård, en ökad förståelse samt att de idag har ett större kunskaps- och resursutbyte med varandra. Respondenterna ger uttryck för att de nu har hittat en struktur för att samverka så att det de facto leder till bättre kvalitet på hälso- och sjukvården i samtliga landsting i regionen. På frågor gällande huruvida respondenterna anser att det egna landstinget utvecklats menar den övervägande delen av respondenterna att det egna landstinget utvecklas i mycket stor, stor eller ganska stor. Respondenterna känner dock inte lika starkt att deras egen insats har gjort det bättre för patienterna. Huvudparten av respondenterna anser att regionsamverkan i stort har bidragit till att göra det bättre för patienterna i regionen detta stärks återkommande, och som redan angivet, av citaten på frågan om det viktigaste resultatet av samverkan. 18

19 Framtiden och arbetet vidare Under denna rubrik redovisas svar på frågor om framtiden. Frågorna som ställdes rörde hur samverkan kan vidareutvecklas samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns. På frågan om hur samverkan kan utvecklas vidare svarade 84 respondenter. Ett flertal menade att samverkan är på rätt väg och att man bör fortsätta med nuvarande arbetsformer. Huvudparten har dock förslag på hur samverkan kan bli mer omfattande. Exempelvis önskas än tätare samverkan än idag. En respondent skriver Förädla arbetsformerna för snabbare processer. Om vi får ökat förstående för varandra och mer gemensam kunskap så kanske vi kan företräda varandra i nationella sammanhang vilket kan effektivisera och ge mer likvärdig vård. Fler respondenter menar att regionen med fördel bör utveckla samverkan att gälla fler områden, detta menar respondenterna detta skulle göra samverkan mer meningsfull. Vidare menade respondenterna att deltagarna i regionen borde samverka i större kring kompetens och resurser. Det gavs uttryck för förtydligande av uppdrag. Respondenterna upplevde att uppdragen ibland kom hastigt på eller att det fanns oklarheter varför en viss grupp hade fått ett visst uppdrag. Att arbeta med att förtydliga uppdragen anses således vara ett område att jobba vidare med. Önskan om att samordna nationella satsningar i större för att på så sätt undvika dubbelarbete fanns hos respondenterna. En respondent ger följande uttryck Samordna nationella satsningar i större, nu upplever jag att vi springer på samma bollar i tre parallella landsting Sammanfattningsvis menar respondenterna att nyckeln är gemenskap. Att då främst kraftsamla kring gemensamma upphandlingar, uppföljningar och utbildningar. En önskan om att stärka kopplingen mellan olika grupper inom regionorganisationen framgick av resultatet. Näst sista frågan rörde möjligheter och förutsättningar inför framtiden varpå respondenterna menade att det finns mycket goda förutsättningar. Detta då deltagarna inom regionen har en stor gemensam grund att stå på. En respondent menade att The sky is the limit! Andra gav uttryck för att strukturen finns och att det bara är att fylla den med innehåll och att det finns stora möjligheter då man är på rätt väg. En respondent gav uttryck för att vända det faktum att de tre landstingen är små till något positivt. Alla förutsättningar finns för utveckling av vård, mål och forskning/utveckling inom regionen. Vi har en styrka i att vi är små trots att vi är tillräckligt stora med korta beslutsvägar och en chans att veta vem man pratar med jmf de stora regionerna 19

20 Medskick Enkäten avslutades med övriga kommentarer varpå några redovisas nedan. Under de senaste åren har arbetet i regionen utvecklats positivt. Vi ska fortsätta på den inslagna vägen. Jag är stolt över att jobba i sydöstra sjukvårdsregionen. Den regionala samverkan är ibland utmärkt, men känns ibland påklistrad. Kanske bättre att ägna energi åt nationell samverkan eller samverkan med fler landsting än enbart våra grannar i SÖ regionen. Önskemål om att kraftsamla till ett superkompetent centra i regionen för alla specialiteter med spetskunskap och erfarenhetssamling av behandling av även ovanliga sjukdomstillstånd. Det är givande att samverka! 20