Projekt. Anteckningar från projektupptakt 24 januari kl Lövsta Stora konferensen

Transkript

1 Projekt Ursprungsskydd för äldre gotländska lantsorter och lantraser i Sverige- det nya Matlandet! Projektet har erhållit medel från Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsen på Gotland Anteckningar från projektupptakt 24 januari kl Lövsta Stora konferensen Deltagare: Riina Noodapera, projektkoordinator, riina.noodapera@hush.se Odd Nygård, forskare odd.nygard@asili.se Sten Rosvall repr. för Gutekorn- ursprungliga spannmål från Gotland sten.rosvall@telia.com Björn Hjernquist/GutefårAkademin @telia.com Katarina Amér/Föreningen Gutefåret katarina.amer@gutefar.se Anna Törnfelt/Gotlands Fåravelsförening anna.tornfelt@gotlandica.se Mårten Hjernquist marten@hjernquist.se Gunilla Lexell, Lst gunilla.lexell@lansstyrelsen.se Mötet inleddes med en presentation av deltagarna och av dagens program/upplägg. Presentation av projektet och bakgrunden till denna, kort intro av certifieringarna. Odd Nygård presenterade ursprungscertifieringarna lite mer ingående, varför certifiera samt hur man knyter produkten till platsen. Diskussion. Presentationer och reflektioner från resp. Förening. Planering av det fortsatta arbetet som övergick i styrgruppsmöte. Gutefåret kan bli Sveriges svar på parmaskinka, Gutekorn- gamla spannmål får nytt liv. Skyddade beteckningar kan ge mervärde för produkter från landsbygden i Sverige det nya Matlandet! Varför certifiera? Ursprungscertifiering är ett sätt att arbeta med regionens identitet. I Sverige saknas traditionen att ge produkter geografiska namn för att betona deras särart och kvalitet. Vi behöver se och lära av andra länder som kommit längre med certifierade produkter och vilka effekter de givit för sysselsättning, lönsamhet och utvecklingsmöjligheter på landsbygden. Producenten kan se ursprungscertifiering som ett sätt att ladda produkten med mervärden förknippade med regionala traditioner. Bakgrund: Ett nationellt projekt genomfördes inom Hushållningssällskapen 2010/2011 i Skaraborg, Halland, Gotland, Västerbotten/Norrbotten och Västernorrland och avslutades i mars Innehållet i detta bestod främst av information och lobbying. Det finns fortfarande få produkter certifierade i Sverige jämfört med andra länder och tanken var med projektet också att få fram förslag från resp. län på produkter att titta närmare på. Projektet kompletterade ett forskningsprojekt på Södertörns Högskola kring hur man bygger gastronomiska regioner. Resultat av projektet: Det visade sig att det finns en okunskap kring märkningen och ett ointresse för certifieringen. Det finns dock en stor potential i Sverige vilket kommunicerades till departementet vilket resulterade i att Eskil Erlandsson deklarerade på Matlandetkonferensen hösten 2012 att man inom Matlandetprojektet vill tredubbla antalet certifieringar i Sverige, vilket förväntas ge kringeffekter internationellt för Matlandet Sverige. HS Gotland lämnade in en ansökan till

2 Länsstyrelsen på Gotland om att titta på möjligheterna att kunna certifiera Gutefåret och Gutekornet vilken beviljades i november Projektet Ursprungsskydd för äldre Gotländska lantsorter och lantraser i Sverige det nya matlandet. Mål och syfte: Projektets övergripande mål är att få till stånd ursprungsskydd för äldre gotländska spannmålssorter som odlas idag på Gotland samt för kött(inklusive köttprodukter) av Gutefår som produceras på gotländska naturbetesmarker. Arbetet delas in i flera faser med att se på förutsättningarna för de båda produkterna samt ev skriva ansökan om SUB/SGB. Arbetet bedrivs i samarbete med Gutekorn ekonomisk förening (lantsorter) och med företrädare för gutefårsproduktionen på Gotland (köttprodukter av gutefår). Vad ska vi göra i projektet? Efter uppstartsmötet samla in tillgängliga fakta som analyseras och bearbetas och kompletteras efter behov utifrån de krav som ställs på en ansökan till Livsmedelsverk/EU. Telemöten, intervjuer mm. kommer att behöva genomföras. Materialet sammanställs till rapporter. Blir det fråga om ansökan bör gutefårsnäringen på Gotland formera sig till ett konsortium med olika intressenter som står bakom en ev. ansökan. Ett avslutande möte bör genomföras på Gotland i slutet av 2013 eller början av Arbetet kommer att följa beskrivningen i handboken att söka ursprungsskydd (Nygård 2012). På mötet diskuterades möjligheten att göra en gemensam studieresa i sommar i samband med Gutekorn fältvandring kring 20 juli för att titta på både gutefår och gutekorn spannmål i fält. Projektets struktur: En operativ grupp bestående av Riina Noodapera, koordinator, Odd Nygård och Per Wramner (mer som bollplank) som forskarresurser arbetar tillsammans med representanter för Gutekorn ekonomisk förening och företrädare för Gutefårsproduktionen på Gotland. Styrgrupp för projektet består av Representanter för föreningarna och Hushållningssällskapet Mats Pettersson, Riina Noodapera HS Sten Rosvall Gutekorn Björn Hjernquist GutefårAkademin Katarina Amér Föreningen Gutefåret Anna Törnfelt Gotlands Fåravelsförening Gunilla Lexell från Länsstyrelsen tycker det är angeläget att knyta projektet Mervärden i Gotländsk Köttproduktion till detta projekt. Informera Fredrik Sundblad och skicka länken till projektbloggen ( till honom och även till andra som bör informeras om projektet. Möjligheten att bjuda in representanter för slakterierna och förädlarna togs upp. Arbetet får utvisa när de ska bjudas in för en dragning. Vi vet att ex vis Bröderna Wikström är klart intresserade och att slakterierna kan tänkas särskilja köttet om det är fråga om en certifiering. Det kan vara någon butik eller restaurang som är intresserad också. I samband med Odd Nygårds presentation av vad certifiering är och vad som krävs diskuterades många angelägna frågor. Då ursprungsmärkningar är kollektiva varumärken krävs t.ex. att det är intressesammanslutningar, konsortier, står bakom en ansökan om certifiering. Vid en eventuell

3 certifiering är det konsortiet som ansvarar för att producenterna uppfyller kvalitetskriterierna för den certifierade produkten, kontrollerar användning av märkningen och engagerar sig i marknadsföringen. Ett avskräckande exempel på när det inte fungerar är Skånsk spettekaka. Konsortiet upplöstes efter det att ansökan gått igenom. I dag använder producenterna inte märkningen på varorna eller i marknadsföringen. Därigenom har inget mervärde skapats. Märkligt kan det tyckas. Varför certifieras en produkt när ingen använder märkningen? Gutekorn ekonomisk förening, med säte på Gotland, är en självklar aktör när det gäller certifiering av sädesslagen. Inom Gutefårsföreningarna finns två Riksföreningar. Här behöver man tänka till kring hur man ska skapa ett konsortium. Merparten av medlemmarna, och fåren, finns på fastlandet. Björn och Katarina får prata ihop sig och tänka ut en lämplig lösning. Enligt dem själva behöver man aktivera fler Gutefårägare på Gotland. En fråga som kom upp var om Gutefåret certifieras som köttras kan märket användas på produkter av köttet? Odd uppdras att undersöka hur det förhåller sig med det eller om man i samma ansökan ska ansöka om flera produkter. Samma fråga gäller spannmålet om det omfattar hela korn, mjöl och ev. andra produkter av dessa. Beträffande insamlandet av material som beskriver produkterna behövs en bakgrund som är så utförlig som möjligt som man sedan väljer ut de variabler som är av intresse för själva ansökan dvs. uppgifter om vad som är det som är särskiljande för just den här produkten jämfört med andra likande produkter. Det som är särskiljande måste tas fram och bevisas. Om man har otur kan det bli som att leta efter en nål i en höstack men det måste göras. När detta är gjort lämnas beskrivningen till Livsmedelsverket för bedömning, komplettering och remiss som kan ta lång tid. När det är godkänt fyller man i EU:s ansökningsblankett. Blanketten tillåter endast korta texter. Här gäller det att satsa på de rätta nyckelorden och begreppen. I dag det många som också lämnar ytterligare information på en CD-skiva (mer eller mindre interaktiv). Blanketten skickas till EU som i sin tur låter de andra medlemsstaterna läsa ansökan och framföra eventuella invändningar mot registreringen. Vid invändningar inleds förhandlingar mellan parterna. En slutlig lösning kan ta lång tid. Därefter presenterade resp. förening sin verksamhet och intresse av en ev. certifiering som värdehöjare och marknadsföringsargument i sin verksamhet. Sten Rosvall från föreningen Gutekorn ser varje värdehöjare som nödvändigt bevis för att kunna överleva som odlare av en udda produkt och försvara den på olika sätt. Här talades mycket om varifrån smaken kommer och vad som förknippas med en produkt. Sampelet mellan terroir och produkt, smaken och minnet. Möjligheterna för certifierade produkter kommer att öka eftersom en ökning av antalet certifierade svenska produkter ingår som ett mål i Matlandet visionen. Gotlands fåravelsförening Anna Törnfelt arbetar brett med alla raser och har arbetsgrupper med olika inriktning och arbetar mycket med utbildning inom olika områden. Har deltagit i ett projekt kring ökad lammproduktion på Gotland samt deltar i projektet Mervärde inom köttproduktion på Gotland där certifieringsprojektet är en intressant del. Föreningen Gutefåret Katarina Amér medger att märkningarna vi talar om fortfarande är obekanta för de flesta och att en annan ingång behövs för att locka producenter till en informationsträff. Frågan är vilken rubrik det skulle kunna vara som är attraktiv nog? Samverka med Mervärdesprojektet?

4 Katarina påpekade att Natur- och kulturvärdena spelar stor roll för dem som har Gutefår idag. Björn Hjernquist GutefårAkademin och repr i Referensgruppen för husdjursgenetiska frågor tog upp frågeställningen kring certifieringens betydelse för att skaffa Gutefår eller inte, i dagens läge är det bevarandeintressen och stöden för djuren avgörande. Skulle stöden försvinna pgav ett för stort antal Gutefår i landet är det ingen som längre vill ha dem. Märket kan dock bidra till att rasen bibehålls i ursprungligt skick. Diskussioner med Jordbruksverket/Lantrasforum pågår kring dessa frågor och Björn uppdrogs ta upp frågeställningen med ursprungscertifieringen av Gutefåret i SJV samtalen framöver hur det kan påverka hur man bedömer Gutefårets ställning/status framöver. Antal djur inom en hotad art diskuteras inom EU/SJV hur många de får vara för att få stöd. En historisk tillbakablick visar på att Gutefåret är ett kortsvansfår och funnits hos oss sedan 6000 år. Rasen räddades, inte återskapades, mellan åren på Gotland. Dessa bevaras så som de såg ut då och körs ut till Lilla Karlsö varje sommar. Gutefåret/Hornfåret/ Hånnlambi är en lantras som är anpassad till den lokala miljön, naturbetesmarkerna och markerna har anpassats till dem! Djur som tas bort från sina naturliga miljöer förändras och det gör miljöerna också. Det är viktigt ut bevarandesynpunkt att tänka långsiktigt, att bevara rasen för all tid. Variation och mångfald talas det om och i Gutefårets fall är det de egna särdragen som är de värdefulla. Hur går vi vidare? Certifieringen kan vara ett verktyg och ett skydd mot marknadskrafterna. Det är en utmaning att skriva rätt saker om produkterna. Hur långt räcker tillgänglig info, vad ska kompletteras och analyseras? Material från Gutekorn och Gutefårsidan behöver omgående samlas in som bevismaterial. Börja med schablonbeskrivningarna, komplettera med ytterligare bevis, analyser mm Vi behöver konkret ta reda på möjligheterna att komma i mål eller inte med resp. produkt. Något nästa möte bestämdes inte. Vi håller kontakt via mail samt info på bloggen Att göra: Odd börjar kolla redan inlämnade certifieringsansökningar för att bilda sig en uppfattning om vad för uppgifter vi behöver samla in, vilka ev. analyser som kan behövas mm. Riina plockar ihop tillgängligt material från Gutekornprojektet som tagits fram som underlag för Odds arbete med inspel från andra medlemmar i föreningen. Repr. för föreningarna hjälps åt att skicka kompletterande bakgrundsmaterial som behövs för att beskriva produkterna, gärna storytelling och berättelser/skrivningar från äldre urkunder som beskriver den långa traditionen för att snabbt kunna hitta insatsområden som behöver kompletteringar, analyser mm Björn och Katarina diskuterar möjligheter och förutsättningar för att bilda en gruppering av Gutefårägare m fl. på Gotland som är villiga arbeta med certifieringen. Gutekorn föreningen behöver informeras mer om arbetet, föreningen finns redan med medlemmar från Jord till bord. I fallet Gutekorn känns arbetet enklare av den anledningen. Ev. bjuder vi in repr. För Slakterierna och förädlarna till ett möte kring dessa frågor ganska snart för att ha dem med på banan eventuellt ihop med någon aktivitet inom Mervärdesprojektet?

5 Aktiviteter/gemensamma möten framöver Odd inbjuden till GutefårAkademins seminarium på Skansen 9 februari Bra ordna ett infomöte om projektet på kvällstid för Gutefårägare, spannmålsodlare eftersom man ofta har andra arbeten dagtid Årsmöten i Riksföreningarna i juni-juli-augusti, bra veta tid o platser, informera om projektet på dessa Studieresa på Gotland m fältvandring Gutekorn och besök Gutefårbesättningar ev Lilla Karlsö kring 20 juli Antecknade Riina Noodapera Koordinator för projektet