Grön Flagg-rapport Smedjegårdens förskola 10 maj 2016

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Smedjegårdens förskola 10 maj 2016

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :23: Vad härlgt att n har en postv framtdstro och är lyhörda nför barnens ntresse, och att ert arbete kan leda er på oanade men spännande vägar. Det tycker v att er rapport också speglar, lyhördhet, tllåtande pedagogk och glädje! en toppenrapport! Om v ska ge några förbättrngsförslag tll ert kommande arbete så får n gärna utveckla hur barnen vart med och påverkat aktvteterna så n kommer n på ett "sdospår" dvs ej av er pedagoger planerade aktvteter utan av barnens eget ntresse. Det är då som v kan läsa oss tll barnens delaktghet och engagemang. Nu ser v fram mot att få ta del av er kommande handlngsplan och se hur n vll fortsätta utveckla era hållbarhetsfrågor. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har haft en gemensam aktvtet och ett projekt att samlas krng som har nsprerat barnen. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Vattenresurser V lär om vatten genom teknk, experment och matematk a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Då v på en avd. med 2-3 årngar har upplevt att barnen tycker om att leka med vatten har v under en td haft olka projekt. Experment som att tllsätta dskmedel vatten kunde vara ntressant. Barnen gjorde upptäckter som: de kunde bubbla vattnet med hjälp av sugrör och då förökade sg bubblorna. Färg tllsattes för att göra det än mer spännande. De kunde göra olka sorters avtryck på papper vd sdan om. Barnen upplevde med alla sna snnen. De såg, hörde, kände, lyssnade och tll och med någon bubbla som smakades på. De delade sna upplevelser med varandra. Uthållgheten var god, då det förmodlgen nsprerade barnen tll att expermentera med stt bubbelvatten på olka sätt. På en avd. med barn åldrarna 3-5 har de haft olka experment med vatten många olka former. Barnen har fått utforska olka konsstenser. Slme som hade vatten och potatsmjöl som ngredens. Olka blandnngar med balsam som har vatten som bas och mazena. På en småbarnsavd. med barn 1-2 år har barnen ges möjlghet att känna, plaska, hälla, ösa, fylla och stänka stt utforskande av vattnet. Vattnets rörelse nsprerar. Glädje för de små. Barn 3 år: V skapade sskulpturer av vatten och färg, ett experment med att färga vatten och frysa n mjölkkartonger. Barn åldrarna 4-6: VATTENEXPERIMENT: Barnen fck fylla vatten ballonger och

3 förvara dem sedan ute på balkongen januar. Vad är det då som händer? Vssa dagar var ballongerna hårda och vssa dagar mjuka utav temperaturskllnader. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Vattenresurser Vattnets roll för växter, djur och männskor. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På en avd. med barn åldern 2-3 år har v en gemensam aktvtet och ett projekt att samlas krng: att odla. V väntar med spännng på att få se vad som händer. Barnen fck bekanta sg med ärtor som de blötlade över natten. Dagen därpå fck de plantera ärtor jord två plastfcka (odlngsfcka) där det blr tydlgt för barnen att se processen. V tllsatte vatten en odlngsfckan och nget vatten den andra odlngsfckan. Detta gjorde v utomhus. V planterade också kruka nomhus för att kunna jämföra och se hur det utvecklas framöver. På en annan avd. har barnen själva kommt med förslag att få odla olka frön från grönsaker och frukter som v äter tll vardags tex paprka och clementn. I vårt arbete på förskolan har man hela tden bl a tänket ang grön flagg och entreprenörellt arbete dvs att v utgår från barnens tankar och funderngar. I den vardaglga leken kan det därför uppstå stuatoner som man tar tllvara och utvecklar tllsammans med barnen. På en avdelnng provade barnen vattnets kraft genom att bygga banor som vattnet kunde rnna och samlade upp detta vd slutstatonen. Vd en promenad httade ett par barn en trädgårdssnäcka på marken. V tog den med oss och skapade ett hem tll den på förskolan. Sen döpte v den tll Henryette. Sen har snäckfamljen utökats tll fyra medlemmar. Omsorgen om vårt snäckhus väcker stor empat hos barnen. I vårt vattenutforskande fnns rka tllfällen tll samlärande, samverkan, kommunkaton, hjälpsamhet, eget ansvar etc. Här utvecklas många av barnens socala förmågor. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5

6 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö V lär om bygg och konstrukton a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På en avd. med barn åldrarna 2-3 har v under vår skräpplockarvecka gett oss ut vår närmljö och plockat upp skräp vår natur. Barnen uppmärksammade skräpet och har fått en uppfattnng om hur man tar hand om stt skräp. V återanvände skräpet och gjorde barnen delaktga med att dekorera en rsbuske som sedan vsades upp som konstverk på vår gemensamma skräpplockarfest på Smedjegården. Alla avdelnngar bdrog med sn nstallaton och tankar krng hur konstverket kom tll. På en avd med åldrarna 3-5 har v under våren arbetat med "hur man kan bo". V har både tttat på hur djur och männskor kan bo och detta har lett tll att v har byggt fågelbon olka materal samt en gemensam koja på gården. Barnen har fått en uppfattnng om att man kan bo på olka sätt både som djur och männskor. På en småbarnsavd., barn 1-2 år, är bygg och konstrukton för de små barnen vart att bygga på höjden och att sen rva det så snabbt det går. Det rolgaste är att rva. Det är målet. Barn 3-6 år. Materal som byts ut efter hand så att det ska ntressera flertalet barn på vår hemvst och vårat torg. Materal såsom: kaplastavar, bromeck, lego, klossar, plusplus, lera, sand, sblock. Genom att erbjuda olka materal kan barnen prova hållbarhet, stabltet, jämnvkt mm. Några barn har även forskat om vad småfåglar äter. De konstruerade egna fågelmatare utav mjölkkartonger samt skapade med färg. Barn 4-6 år: Barnen har fått döpa ett av våra rum tll "byggrummet". Här arbetar barnen med många olka byggmateral och teknker. Såsom naturmateral, grenar, stubbar, snäckor, djur av alla dess sorter mm. Barnen samarbetar genom att föra daloger och sätta hop olka småbyggen tll ett stort. Den stora nspratonskällan bygg o konstrukton för hela förskolan har vart förskolans egna ny- om- och tllbyggnaton som startade februar 2014 och avslutades august b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7

8 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? V lär om bygg och konstrukton: På en avdelnng med barn 3-5 har v under våren arbetat med hur v kan bo. Projektet startade då ett barn hade med sg ett fågelbo som v studerade noga. Frågor uppkom, hur kan djur bo, hur kan v männskor bo? V provade att bygga olka materal nne på hemvsten. Då barnen sn vardag daglgen mött byggnadsarbetare eftersom förskolan byggs tll/om har ntresset för bygg och konstrukton ökat markant. Detta ledde tll att ett byggprojekt utomhus startade, med byggmateral barnen fått av snckarna. Barnens var delaktga samtlga processer byggandet; förarbete (rtnngar) genomförandet (såga, spka, mäta etc) och efterarbete (plocka ner kojbygget då markarbetare behövde platsen). Detta gjorde projektet mycket varaktgt. på en av avdelnngarna har det på barnens ntatv byggts kojor ute. Alla skulle få plats! Barnen valde och samlade materal och bestämde hur kojan skulle se ut. Barnen har genom detta arbete vsat respekt för det som de har byggt, de har samarbetat, hjälpt och uppmuntrat varandra och deras olka déer tll kojans utförande. Kojan har sedan används tll lek och även tll att få äta måltder. Vattnets roll för växter, djur och männskor: Barnen har själva kommt med déer om att få odla frön från grönsaker och frukter sn vardag tex paprka och clementn. De har

9 under processen själva fått vattna och på så sätt sett hur ett frö har blvt en planta på nära håll. De kom fram tll att det behöver jord, ljus och vatten. Experment med bubbelvatten där barnen själva har fått expermentera med stt vatten och fått utlopp för sn skapandeförmåga. Barnens erfarenheter tas med deras sätt att uttrycka sg och deras tankar leken. Barn 3 år: FÅGELMATARE: Barnen kommer med förslag på vad fåglarna kan äta som bröd, frukt och frö. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Förskolans arbete utgår från tre ben: Hållbar utvecklng, Lösnngsnrktad pedagogk samt Entreprenörellt lärande. Detta är vårt förhållnngssätt och värdegrund för att arbeta med läroplansmålen. V utgår från det kompetenta barnet som lär samspel med sn omgvnng. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Andra aktvteter/övrgt att tllägga: "V håller rent"-veckan! Utvärderng och utvecklng

10 För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? SNIGLAR: Barnen frågar oss vuxna om de fått mat och ställt frågan: -har du vattnat snglarna? Barnen har uttryckt att man ska vara försktg med djuren. Barnen kom med förslag på olka platser man kunde lägga den döda sngeln på. Vad händer med snglarna när de blr gamla: - Han dör, sa ett barn. ODLING: Barnen frågade pedagogerna när de kunde äta ärtskotten. Barnen lärde sg att ärtskott var ätbart för dem. Barnen märkte att värmen nomhus gjorde att det växte snabbare. Barnen vsade ntresse för vår odlng och vlle följa växtprocessen varje dag. ISSKULPTURER: Barnen såg att det hände något med vattnet då färgen hälldes och de berättade vlken färg vattnet fck, att det var många färger, att färgen såg ut som ormar då färgen träffade vattnet. Vad händer när v sätter n vårt färgade vatten frysen? Barnen hade en förståelse för att vattnet blr tll s vår frys, då de berättar det. Barnen upplevde temperaturskllnader då de kände på sen och berättade att det var kallt. Då v tog ut vårt vatten på gården så reflekterade barnen dagen efter att vattnet hade smält, de vsade ett kunnande om att vatten smälter där det är varmare. VATTENEXPERIMENT: Barnen hade många funderngar av vad som skulle hända: ballonger som blev tll s när det var kallt, då det blev s så sprack några ballonger, några ballonger smälte då det blev sol gen. BYGGRUMMET: Barnens reflektoner: "- Man får nte ta någon annans bygge och ta sönder det!" Fantas, beslutsfattande, egna val, respekt för andras byggnaton, problemlösnng. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? SNIGLAR: Pedagogerna upplevde att barnen fck en ökad förståelse för naturens gång då barnen har förstått att: snglar behöver mat och vatten. Barnen har kunnat återskapa snglarna lerform efter att de studerat deras anatom. Barnen vsar respekt för allt levande då de är försktga och uttrycker att man ska vara försktg med djur. En sngel dog och barnen fck ge förslag på vad v skulle göra med hen. Lärandet är att djur dör och blr gamla, vlket barnen har uttryckt. ODLING: Då v hade odlngsfckor uppsatta på vår glasdörr ut tll balkongen kunde barnen följa resultatet med ärtskotten som v planterat. Lätt överskådlgt. Det blev nte rktgt vad v hade tänkt oss då den odlngsfckan utan vatten växte snabbare än den med vatten. VATTENEXPERIMENT: Barnen var väldgt ntresserade av processen runt ballongerna som frös och tnade om vart annat. Pedagogerna upplevde att barnen tttade och funderade daglgen runt vad som hänt med ballongerna. Pedagogerna gav barnen tllfälle att reflektera genom att dskutera tllsammans med dem om väderförhållande.. BYGG OCH KONSTRUKTION: Bygget som nspratonskälla har skapat ntresse hos barnen som sedan vdareutvecklats olka rktnngar. Ur genus synpunkt har kojbygget vart ett könsneutralt verksamhetsområde då både pojkar och flckor har vart ntresserade av temat både på ndvdnvå och som grupp. I allt skapande är det upplevelsen som är vktgast och nte det färdga resultatet. b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Vår förskola arbetar utfrån en hållbar utvecklng och en postv framtdstro. Genom att ständgt vara lyhörda för barnens ntresse och erfarenheter leder Grön Flagg arbetet oss vdare på nya vägar. Närmast ska en "utesncks" påbörjas på förskolans gård. V kommer att lära mer om vår närmljö sett ur barnens ögon. Transporter, byggnatoner, källsorterng, natur, vårt samhälle stort!