Grön Flagg-rapport Hålsjöns förskola 31 jul 2016

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hålsjöns förskola 31 jul 2016

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :09: Gratts tll er första godkända rapport Grön Flagg! Det andas postvtet om er rapport, det har vart så rolgt att läsa den. N har med en kreatvtet fått barnen delaktga och gett dem nflytande de olka utvecklngsområdena. Det verkar som om er förskola har en grön tråd och att alla pedagoger drar åt samma håll! Vlken frukt..ansvärt cool grll er kokerska har gjort och vken bra blogg. Utmärkt jobbat, Hålsjöns förskola, fortsätt samma anda. Nu kan n beställa er flagga och fra tllsammans med barnen. PS Nyckeltalen är nte oblgatorska... I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: Förskolans grön flagg råd består av en pedagog från varje avdelnng, totalt 9 st. V har träffats en gång/månad och gått genom hur varje avdelnng har arbetat med de tre grön flagg målen. Rådet har också planerat för förskolans franden som ett års jubleum och Förskolans dag, som har frats med Grön flagg tema. Ett grön flagg råd då poltker bjöds n planerades och genomfördes vd ett tllfälle. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Mndre samlngar på avdelnngarna har förekommt, både nomhus och utomhus. Två gånger har förskolan haft gemensamt Grön flagg råd med barnen, då det var ca två barn från varje äldre barnsavdelnng och tre pedagoger närvarande. Vd andra tllfället bjöds poltker n, som tyvärr fck förhnder, men som besökte förskolan på förskolans dag. Första gången berättade barnen om potatsens kretslopp med hjälp av en modell (berättelse med blder) som de har arbetat med på avdelnngarna tdgare under året. Andra mötet dansade barnen en dans som de har lärt sg kopplade tll lkabehandlngsarbetet (lvsstl & hälsa) och papprets kretslopp (modell med blder som synlggör processen). Här berättade barnen att man ska vara rädd om mljön och nte hugga ner för mycket träd och vlken betydelse träden har för vår mljö. Barnen vll gärna vara med grön flagg råden, de frågar "när ska v ha möte?". Pedagogerna upplever grön flagg råden med barnen mycket postva och barnen lär sg mycket, de har stor förmåga att lära sg. De yngsta barnen kan också berätta och vsa med hjälp av blderna. Grön flagg arbetet kommer på ett naturlgt sätt n vardagen och barnen upplevs tycka det är rolgt att träffa andra barn och pedagoger från andra avdelnngar. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kretslopp

3 Källsorterng a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Alla avdelnngar har källsorterat. På avdelnngarna fnns sorterngskärl tll det avfall som barnen kommer mest kontakt med: Papper, plast, metall och glas. Förskolan har ett eget mljöhus där barnen är delaktga att tömma sorterngskärlen. Matavfall sorteras bruna papperspåsar och barnen lägger själv stt matavfall dessa. På avdelnngarna har man pratat om varför v källsorterar och vad som händer med allt v kastar? Exempelvs "Vad händer med tdnngarna när de lämnar mljöhuset"? Barnen var medvetna om att det kommer en stor bl och tar dem med tll en fabrk och blr tll nytt papper. I höstas grävde v ner två påsar med ägg, apelsn, lök och potats. Den ena påsen var av papper och den andra var av plast. V frågade barnen vad de tror kommer att hända. Ett barn sa "Det blr någontng nytt". Efter ett halvår grävdes påsarna upp. De flesta barnen trodde nu att maten hade "försvunnt" (brutts ner). Det vsade sg att det som var plastpåsen var nästan ntakt men papperspåsen hade nnehållet brutts ner. Både barn och pedagoger blev förvånade över resultatet. Barnens kommentarer: "Fnns det en kycklng där nne?" "Det är vatten där, det luktar lla" "Varför har den färg?" "Ttta det är en apelsn" "Fnns det mask?" Odlng förekommer både nomhus och utomhus. På gården fnns odlngslådor där det odlas olka grönsaker och örter. Barnen har lärt sg att växterna behöver vatten och går och hämtar vatten för att vattna växterna. En avdelnng har följt en process från larv tll fjärl. Förskolans kock har stor roll arbetet med Grön flagg. Köket har haft olka temaveckor med grönsaker. Dessa grönsaker har ställts ut som nspraton tll barn och vuxna utanför köket. Förutom att grönsakerna görs tll konstverk fnns det små btar uppskurna för att utforska med olka snnen som smak, lukt och känsel. I köket fnns också sagan om "Potatsens kretslopp", med konkret materal, att låna n tll avdelnngen. Mer fnns att läsa på kockens blogg V har skapat med olka återvnnngsmateral som exempelvs mjölkkartonger, plastkorkar, glasspnnar, äggkartonger, samt naturmateral. Vårdnadshavarna nformeras om vårt arbete genom en dokumentatons vägg (Grön flagg) och dokumentaton på avdelnngarna och hembrev. Någon avdelnng har en Grön flagg pärm. Pedagogerna delger varandra genom en gemensam mapp för dokumentaton krng Grön flagg, nformaton, rapport osv. Pedagogerna upplever att de också har lärt sg mycket. Det kräver nte mer planerng med Grön flagg än tll andra målområden eftersom temat har kopplats tll Grön flagg arbetet. Arbetet med Grön flagg har engagerat personalen och är synlgt hela förskolan. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Rörelse Lvsstl & hälsa a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Dans och rörelse tll musk har förekommt daglgen på förskolan, både nomhus och utomhus, på olka sätt. Barnen uttrycker glädje när musken sätts gång och de yngre barnen säger "hoppa, hoppa" och "dans". Någon avdelnng har dsco varje fredag efter önskemål från barnen. Lärmljön ställs ordnng tll ett dscorum just nu. Andra avdelnngar har mn rörs (Frsks & svetts) och MTI (motorsk tränng och nlärnng). Rörelsemateral som taktl

5 och balans plattor används. Förskolan har en utemljö som nbjuder tll lek och rörelse på olka sätt, såsom sprnga, klättra, cykla och balansera. Ofta tas muskanläggnng ut och man dansar och rör sg tll musk även på gården. Det fnns lådcyklar på förskolan som avdelnngarna kan använda för att cykla ut samhället och besöka olka platser. Malmös olka tema lekplatser är ett populärt mål för cykelturen. Ofta är det barnen som väljer temalekplats. Förskolans cykelavdelnng cyklar varje dag tll olka platser och det är ofta barnen som får önska vart. De cyklar mycket tll olka parker och lekplatser. Där sätter de upp hnderbanor och leker lekar tllsammans. Förskolan har kopplat sna festlgheter under året tll Grön flagg och arbetet med grön flagg är kopplat tll läroplanen. På förskolans dag fanns olka OS statoner för barnen att delta. Detta tyckte barnen var rolgt, de uttryckte glädje när de sprang från staton tll staton. Barnen har blvt mer medvetna om kroppen, de nämnder ofta kroppsdelar och de flesta vll delta. Många barn vsar med kroppspråk att de vll röra sg och tycker det är rolgt. Barnen har utvecklat sn hörförståelse, de lyssnar på nstruktoner och de känner gen musken. Barnen lär sg vänta på sn tur och respektera varandra. Att röra på sg sprder glädje och det märker på barn och vuxna. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Massage a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Massage förekommer daglgen på förskolan, barnen får välja om de vll bl masserade eller massera varandra. Ibland läser v massagesaga och masserar med händerna. V använder även pggbollar men även leksaker, som t ex en bl, kan ersätta en pggboll. Barnen tycker mycket om att bl masserade och massera varandra. Ibland används ett tmglas och när sanden runnt ner byter de. De lär sg också turtagnng och deras relatoner har stärkts. V ser att barnen har mer tålamod med varandra. De uttrycker att det är skönt att bl masserad och de har lärt sg slappna av. Rörelsepass avslutas med en avslappnng och de barn som nte vll bl masserade kan bara lgga och slappna av och lyssna på musk. Hos de yngre barnen förekommer massage även när barnen ska sova eller bara är lte trötta och vll vla. Barnen vsar med kroppsspråk att de blr lugna, vll nte komma upp. Ofta masserar en pedagog först och sedan vll barnen massera pedagogen. Materalet fnns alltd tllgänglgt och de kan när de vll ta detta och vla en stund. Alla avdelnngar har möjlghet tll ett lugnt rum sn mljö. Barnen har blvt mer medvetna om sn kropp, de nämner de olka kroppsdelarna t ex att de masserar benen, armarna osv. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? De tre utvecklngsmålen är bestämda av pedagogerna men barnen har kunnat påverka nnehållet på olka sätt: Kretsloppet: Barnen har vart delaktga odlngen genom att välja vad de vll odla och vem som vll vara med. Barnen frågade om v kunde odla tomater, vlket v har gjort. "Går det att odla en mjölkkartong?" undrade barnen och v provade. Vd experment med mat väljer barnen vlka frukter och grönsaker som de ska expermentera med. Rörelse: Barnen har haft ett nflytande på arbetet genom att säga eller vsa med kroppspråket vad de vll göra t ex dansa. Önskemål på promenader och utflykter utanför förskolan. Rörelsemateral fnns tllgänglgt och barnen går och hämtar själv. Utemljön är nsprerande tll rörelse och barnen väljer själv vad de vll göra. Barnen ber själva om dans och rörelse. På en avdelnng nreds ett dscorum efter barnens önskemål. Massage: Materal fnns tllgänglgt så barnen kan själv hämta och använda när de känner behov av detta. Det fnns möjlghet att vla ett lugnt rum. På olka sätt uttrycker barnen sn vlja, verbalt, kroppspråk eller tecken (TAKK). Massage erbjuds efter rörelse men barnen har alltd själv ett val om de vll bl masserade eller ej..

8 Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse för blder, texter och olka meder samt sn förmåga att använda sg av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? V kopplar vår verksamhet tll tll läroplanen. Förskolan har en plan mot dskrmnerng och kränkande behandlng och har tllsammans med barnen arbetat fram barnens lkabehandlngsplan. Denna utgår från Barnkonventonen. Värdegrundsarbetet har ntegrerats grön flagg. Allt hänger hop som en röd tråd - temat - grön flagg - normer och värden. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten

9 Kommunkaton med kontaktpoltker Utställnng Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Kockens blogg Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Hos de yngre barnen märker v att de kommer tll pedagogerna och vll bl masserade, de vsar med kroppspråk vad de vll och att de tycker om att bl masserade. Barnen uttrycker att det är rolgt att gå tll mljöhuset och sortera skräp, men en del tycker att det "stnker" där nne. När v frågade barnen vad de tänker om vårt arbete med Grön flagg svara de: "Sorterng är bra" "Vår förskola blr nte smutsg" "Rolgt att följa med för att kasta och sortera soppor" Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Det är nytt för alla att arbeta mer medvetet med Grön flagg. Sorterng med barnen har kommt gång och de tycker det är jätterolgt att vara med och slänga förskolans eget mljöhus. Pedagogerna ser att barnen har lärt sg var de ska sortera olka avfall, början fck v vsa dem var de skulle slänga det, men nu går barnen själv tll rätt kärl. Även när gruppen vart på promenad närområdet har barnen vsat på symboler som de känt gen från sorterngskärlen på förskolan. Barnen vet varför v sorterar och nte bara hur. Det är värdefullt att kunna förbereda barnen för att vara rädd om mljön. Målen v började med var bra, för det var ämnen som alla pedagoger känner tll. Barnen har lärt sg nya begrepp som här hop med Grön flagg, ord som de kanske nte annars hade kommt kontakt med. De har kunnat följa processer tll exempel med att panta burkar. Pedagogerna har blvt medvetna om vad det nnebär att arbeta med Grön flagg. Grön flagg är ett ämne som man kan koppla tll alla andra lärområden läroplanen. Pedagogerna har blvt bättre på att använda begrepp nom naturvetenskap, men behöver utveckla det ännu mer. Eftersom det är en representant från varje avdelnng och köket, har arbetet med Grön flagg nsprerat och engagerat hela förskolan. Allt frande på förskolan t ex förskolans dag, går Grön flagg tema, vlket bdrar tll att arbetet blr utvecklande och synlgt för alla. Förskolan har haft tllgång tll materal som har hjälpt tll att kunna arbeta fullt ut med våra mål bland annat materal från grön flaggs hemsda. Dokumentatoner och collage har bdragt tll att synlggöra grön flagg arbetet för både barn, vårdnadshavare och pedagoger. Vårdnadshavare har nämnt att de tycker det är bra att v arbetar mljömedvetet med barnen. b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Förskolan vll nu vdga arbetet med Grön flagg och ska välja nya utvecklngsområden att arbeta med tll nästa verksamhetsår. V kommer att fortsätta koppla våra aktvteter och franden på förskolan tll vårt Grön flagg mål. Dokumentatoner på både avdelnngar och förskolans korrdorer kommer v att fortsätta med, då det synlggör arbetet och processer för både barn, vårdnadshavare och pedagoger. Eftersom det är nytt för både barn och pedagoger att arbeta med Grön flagg och ha med barnen utvärderngar märker v att det är något v behöver bl bättre på tll nästa utvecklngsområde, att få med barnens reflektoner krng arbetet. Förskolan fortsätter med Grön flagg möten en gång månaden med en representant från varje avdelnng och även Grön flagg råd med barnen. Grön flagg rådet gör en presentaton för all personal på en arbetsplatsträff om det nya utvecklngsområdet med nformaton, begrepp, materal mm.