Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Viktoria Storm, Projektledare. Sjukvårdsrådgivning 1177

Transkript

1 Viktoria Storm, Projektledare Ärendenr HSN 2014/531 Handlingstyp Tjänsteskrivelse nr2 Datum 12 november (14) Hälso- och sjukvårdsnämnden Sjukvårdsrådgivning 1177 Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att Uppdra åt förvaltningen att fortsätta utreda, med inriktningen att överta Sjukvårdsrådgivningen/1177 i egen regi från och med nuvarande avtals utgång , för slutgiltigt beslut Sammanfattning I strukturutredningen framförde verksamheterna önskemål om att överta sjukvårdsrådgivning/1177 i egen regi. En lämplig vårdcentral skulle kunna utgöra verksamhetens bas. Dagtid vardagar 7-16 och eventuellt även Jourtid bedöms akutmottagningen vara det mest resurseffektiva alternativet av de verksamheter som har jourverksamhet. För akutmottagningen rimmar uppdraget väl med akutens framtida uppdrag utifrån vad som beslutats i strukturutredningen. Beroende på kostnadsbild finns möjligheter att etablera regionala samarbeten inom 1177 nätverket för att sälja Gotlands samtal nattetid till annat landsting. Bakgrund Socialdepartementet och SKL initierade för några år sedan samarbetet kring det nationella kortnumret Syftet var att skapa ett välkänt nummer för råd kring icke akuta sjukvårdsärenden är nationell sjukvårdsrådgivning både via telefon och webb, med ett gemensamt kvalitetssäkrat beslutsstöd och flera nationella samverkansfunktioner. En majoritet av Sveriges landsting utför sjukvårdrådgivning/1177 inom det egna landstinget. Det nationella samarbetet är den självklara utgångspunkten även för Gotland övergick sjukvårdsrådgivningen i privat regi, detta främst pga av ekonomiska skäl. sjukvårdsrådgivningen var då organiserad som en heldygnsverksamhet Dessförinnan har den tillhört olika delar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. När den var en del av primärvården utvecklades goda samverkansfunktioner med akutmottagningen, psykiatrin, övriga sjukhuset och hemsjukvården, detta har delvis gått förlorat. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

2 25 november (14) Nationellt pågår utveckling av en mängd IT tjänster i vården. Hur utvecklandet av nya möjligheter inom IT påverkar 1177 och hur framtiden formas är viktigt att fortsätta att följa. Exempel på tjänster som finns och som utvecklas är mina vårdkontakter, som bland annat möjliggör tidsbokning för patienten via nätet samt tjänsten fråga sjuksköterskan och få svar inom 24 timmar. NPÖ (nationell patientöversikt)är ett exempel på en tjänst som är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. En översiktsbild där olika landsting för över landstingsjournaldata till en gemensam struktur. Flera IT lösningar och tjänster utgår från samma sjukvårdshuvudman för full funktion. Försök med nationell samverkan kring gemensam telefonkö har gjorts under 2014 men av olika skäl, bl a frågetecken kring ekonomisk ersättningsmodell är detta projekt framflyttat till Idag finns styrning till nationell kö vid krissituationer exempelvis åsknedslag och större händelser som branden i Västmanland. Annan samverkan förutsätter regionala samarbetsavtal. Tekniska förutsättningar finns för att styra samtalen mellan olika primärvårdsenheter lokalt eller till landsting där regionalt samarbete etablerats. I strukturutredningen lyfte både arbetsgruppen för det akuta uppdraget och arbetsgruppen för primärvårdens uppdrag och utbud frågan om sjukvårdsrådgivningens tillhörighet. Arbetsgruppen för det akuta uppdraget framförde att det är angeläget att sjukvårdsrådgivningen får tillgång till patientdatajournaler för att bättre kunna bedöma patienters behov av vård och vårdnivå. Arbetsgruppen för primärvårdens uppdrag och utbud beskrev vikten av att Sjukvårdsrådgivningen bör återfå möjligheten att göra medicinska prioriteringar av vårdbehov vilket i förekommande fall kräver journaltillgång utöver patientens berättelse och symtombeskrivning. De menar att utan vetskap om pågående, avslutade eller planerade vårdinsatser kan inte en rationell rådgivning ske. Arbetsgruppen framhöll också att med en tillhörighet i primärvården skulle förutsättningar finnas för goda samverkansfunktioner med akutmottagningen, psykiatrin, övriga sjukhuset och hemsjukvård. Trygghet och helhetsperspektiv Om du som patient upplever att vården hänger samman och samarbetar kring dig, att du blir betraktad som en helhet bidrar det till ökad trygghet för dig som patient. Att inte behöva upprepa sin historia på nytt om och om igen framhålls ofta som viktigt från patienthåll. Patienter beskriver också en frustration över att bli hänvisad till akutmottagningen, och väl där mötas av ett fullt väntrum där patienten själv inser att vårdnivån är fel.

3 25 november (14) Gotlands unika litenhet gör det möjligt att samarbeta kring patienterna vilket ytterligare ökar tryggheten. Helhetsperspektivet och en sammanhållen vård- och omsorgsupplevelse skulle kunna stärkas. Genom tillgång till journal och möjlighet att i samtalet boka tid för läkarbesök eller uppföljande telefonkonsultation kan patienterna hjälpas till rätt vårdnivå. Att du som patient blir hänvisad till rätt vårdnivå direkt inger förtroende och bidrar till en trygg upplevelse av vården. Det är särskilt angeläget med helhetsperspektivet kring de mest utsatta patientgrupperna exempelvis multisjuka, psykiskt funktionsnedsatta och sköra äldre. Nuläge Sjukvårdsrådgivningen bedrivs i enlighet med de nationella riktlinjerna för 1177 och utförs av privat vårdgivare, Previa. Previa har hög telefontillgänglighet med goda svarstider. Vid rådgivningssamtalet använder sjuksköterskan det nationella beslutsstödet (RGS) för att analysera, bedöma och ge råd, bland annat kan brådskegrad för vård bedömas. RGS är ett kvalitetssäkrat beslutsstödsystem som grundar sig på nationella riktlinjer och forskning. Häri sker dokumentationen av samtalet och dess resultat. Metodiken bygger på att inte ha tillgång till patientjournal för att kunna göra en ofärgad bedömning av vårdnivå och brådskegrad utifrån den aktuella symtombilden. Innehållet i beslutsstödet är samstämmigt med 1177.se. På Gotland hanteras ca 3500 samtal per månad under normalsäsong av Previa idag. Av dessa samtal resulterar i snitt 441 st/mån i hänvisning till akutmottagningen, 792 st/mån till primärvården. Ersättning per samtal är för närvarande 75 kr. Tillgängligheten på telefon är bland den bästa i landet. Avtalet med nuvarande leverantör gäller till och med Inom nuvarande avtal finns inte någon möjlighet till förlängning. Under hela 2013 hanterades inkommande samtal av sjukvårdsrådgivningen enligt statistik från leverantören. Under januari-augusti 2014 har inkommande samtal hanterats. Om samma antal hanteras under septemberdecember som motsvarande period 2013 blir årets prognos hanterade samtal. Ett fåtal samtal har hittills inte kunnat hanteras inom utlovade svarstider. En normalvecka under höst, vinter och vår inkommer i genomsnitt 683 samtal i veckan (baserat på 5 veckors statistik) vilket innebär i snitt 98 samtal per dygn. Under sommarveckorna är inkommande samtal betydligt fler, i genomsnitt samtal i veckan vilket innebär i snitt 172 samtal per dygn.

4 25 november (14) Önskat läge, helhet Tillgång till patientens journal skulle möjliggöra att i högre grad ge individuellt anpassade medicinska råd. Detta genom att, då indikation finns, konsultera patientens journal och sätta de aktuella symptomen i just den berörda patientens sammanhang. Råd vid ont i magen kan få olika konsekvenser och innebörd beroende av patientens tidigare sjukdomshistorik eller andra symptom. Patienten kanske inte tänker på att uppge symtom, behandlingar, operationer eller kroniska tillstånd eftersom man inte tror att det har betydelse just i rådgivningssituationen. För vissa patientgrupper kan beslutsstödet bli alltför trubbigt. När indikationer inte finns är det nationella beslutsstödet däremot ett kvalitetssäkrat, strukturerat och fullgott rådgivningsverktyg. Som borgar för en jämlik och likvärdig vård oavsett var man bor. Utgångspunkten ska även fortsättningsvis vara det nationella beslutsstödet. Två möjligheter som tillför värde för patientupplevelsen är dels de fördelar möjligheten med att kunna öppna patientjournalen i de fall det är motiverat, dels möjligheten att som patient få boka tid och få hjälp med lotsning direkt i samtalet. Med tillgång till patientjournalen kan patienten vid behov få återgivet tidigare överenskomna anvisningar och ordinationer. Rätt vårdnivå kan direkt rekommenderas och dessutom kan patienten få en bokad tid av den rådgivande sjuksköterskan direkt i samtalet. Flera telefonsamtal och sökande runt i vården undviks. Den rådgivande sjuksköterskan har god kännedom om vägar och strukturer i den Gotländska sjukvården och lotsar patienten rätt. Personalen ges förutsättningar att behålla kontinuitet och helhetsperspektiv kring patienterna. Möjligheten att följa sina patienter över tid ger även förutsättningar för lärande och ytterligare förbättringar över tid, vilket i utredningen har framhållits som

5 25 november (14) önskvärt från verksamheten. Ytterligare effekter av samordning mellan enheter är ökat samarbete mellan akutsjukvård och primärvård. Med samma sjukvårdshuvudman underlättas införandet av flera av de nationella IT tjänster som utvecklas. Basen i den gotländska sjukvården är primärvården. Det är också rätt vårdnivå och utgångspunkt för Sjukvårdrådgivningen/1177. Sjukvårdrådgivningen/1177 föreslås utformas som ett tilläggsuppdrag till lämplig primärvårdsenhet. Distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården är vana vid telefonrådgivning. Distriktssköterskan har dessutom formell kompetens i telefonrådgivning genom sin specialistutbildning. De är erfarna i att råda och att hänvisa patienter till rätt vårdnivå från början och har god kännedom om det gotländska sjukvårdssystemet samt väl etablerade kontaktvägar och samarbetspartners. Att primärvården tar emot 1177 samtalen innebär att patienterna får sitt behov av rådgivning tillgodosett samtidigt som de vid behov kan få en tid till sin ordinarie vårdcentral bokad i samtalet. I dagsläget skulle det dock bara vara möjligt att boka vid enheter inom egen regin. Närmare samarbete i gränssnitten gynnar patienten som annars riskerar att hamna i kläm. Närheten till läkarstöd stärker omhändertagandet och skapar trygghet för både patienter och medarbetare, flera samordningsvinster finns. Primärvården behåller helheten kring patienten, vilket skapar värde för patienten och medför att antalet läkare kring en patient inte blir fler än nödvändigt. Mer vård som kan utföras i primärvården, utförs där och endast när patienten har behov av akutsjukvårdens tjänster, hänvisas patienten dit. För att öka tillgängligheten i primärvården pågår idag flera aktiviteter, exempelvis kommer tidbokning genom mina vårdkontakter att erbjudas samt öppen mottagning. När den totala tillgängligheten till primärvården ökar kan de totalt inkommande samtalen till primärvården och 1177 påverkas och eventuellt minska. Samtalstiden för 1177 samtalen kan öka något i de fall journalen konsulteras. Organisering Utredningen visar på två olika möjligheter att organisera uppdraget: genom fördelning inom HSF under 24 timmar, alternativ två genom att etablera regionala samarbeten. Nackdelen med den lokala lösningen är kostnaden att bedriva verksamhet under dygnets alla timmar. Samtalen är under vissa delar av dygnet mycket få och för en resurseffektiv verksamhet förutsätts integrering med annan verksamhet som är öppen. Nackdelen med regionalt samarbete kan vara att helhetsperspektivet går förlorat. I de olika alternativen för organisering, har också beaktats den svaghet som framhålls med ensamarbete. Förutsättningar måste finnas för kollegialt

6 25 november (14) sammanhang och stöd vid behov. Nedan beskrivs hur en organisering av sjukvårdsrådgivning/1177 skulle kunna se ut. Basen i primärvården Basen i den gotländska sjukvården är primärvården. En, vissa tider två distriktssköterskor/leg sjuksköterskor arbetar med 1177 samtalen 7-16 vardagar och eventuellt Fördelarna är att sjuksköterskorna kan ta samtal för varandra vid tillfälliga och dagliga belastningstoppar. Flexitidsystemet kan användas för att ringa upp patienten. Om 1177 sjuksköterskan inte besvarar samtalen inom en viss tidsrymd kan samtalen besvaras av annan sjuksköterska i telefonrådgivning eller slussas till annat landsting, förutsatt att avtal finns. Arbetssättet utgår från det nuvarande nationella 1177 beslutsstödet (RGS) i rådgivningssamtalet och kompletteras med sjuksköterskans erfarenhet och kompetens. I de fall den inringande patienten önskar att den rådgivande sjuksköterskan tar del av ev. specifik information från patientjournalen för att på så vis kunna göra en medicinskt korrekt bedömning av patientens symtom och situation är detta möjligt. I de fall den inringande exempelvis inte minns vad som sagts vid senaste sjukhusvistelsen eller vilka förändringar som gjorts i medicinlistan är denna information värdefull för patientsäkerheten och för att optimera omhändertagandet. Samtalstiden blir något längre i de fall patientens journal konsulteras. Detta är motiverat genom att det blir rätt från början. Vårdcentralens övriga telefonrådgivning fortgår parallellt. De tider samtalen är få har sjuksköterskan även möjlighet att kombinera med andra uppdrag. Det kollegiala sammanhanget bibehålls. Med fördel skulle verksamhetsansvaret för detta förläggas som tilläggsuppdrag till Vårdcentralen i Slite, vilket skulle kunna innebära en förstärkning av verksamheten. De sjuksköterskor som arbetar i 1177/sjukvårdrådgivning dagtid, heltid har sin arbetsplats i Slite. Enhetschefen på vårdcentralen har arbetsgivaransvar och håller i nätverk, utveckling, kompetensutveckling och arbetsplatsträffar. Övrig tid akutmottagningen För att nå en resurseffektiv 1177/sjukvårdrådgivning under jourtid och behålla samma höga patientsäkerhet när samtalen är relativt få är integrering i befintlig verksamhet med dygnet runt öppet en förutsättning. Akutmottagningen är navet i den gotländska akutsjukvården jourtid och är den självklara utgångspunkten. Uppdraget är också helt i linje med akutens kommande uppdrag som lotsfunktion enligt beskrivet i utredningen för Struktur Här finns samordnings- och ledningskompetensen samt tillgång till läkarstöd och kollegialt sammanhang. Behoven för de patienter som ringer 1177 jourtid är antingen egenvårdsråd, hjälp

7 25 november (14) att boka in en tid till vårdcentral kommande dag eller akut sjukvård jourtid. Om det behovet identifieras i rådgivningssamtalet är det till akuten patienten hänvisas. Det skapar trygghet och kontinuitet för patienten att sjuksköterskan man talat med i rådgivningen finns på akuten. Övrig personal är välinformerad. Som patient behöver du inte berätta din historia ytterligare en gång, utan din ankomst är väntad. Arbetssättet i rådgivningsstödet är detsamma som på dagtid. Sjuksköterskorna använder sig av det nationella rådgivningsstödet i kombination med sin erfarenhet och kompetens och har även tillgång till patientens journal om det efterfrågas. Närheten till läkarstöd ökar tryggheten. Akuten får en helhetsbild över Gotlands samlade vårdbehov jourtid vilket underlättar patientstyrning samt möjlighet att förbereda för de patienter man vet kommer in. Genom förändrade arbetssätt kan samarbetet med övriga aktörer jourtid, beredskapsläkare, kväll- och nattsjuksköterskor, trygghetspatrullen, ambulansen m.fl., ytterligare utvecklas. Effekten blir också att samarbetet med primärvården stärks. Sannolikt behövs förstärkningspass på akutmottagningen av sjuksköterska Pågående förändringsarbete inom primärvården kan göra att förstärkningspasset kan förkortas något. Nattetid befintlig bemanning möjligen förstärkt med höjd kompetensnivå. Genomförande Med anledning av pågående förändringsarbete inom primärvården såsom anslutning till tidboken i mina vårdkontakter, inrättande av öppen mottagning och förändrade öppettider. Liksom den nationella utvecklingen inom e- hälsaområdet, där flera möjligheter är att vänta. Föreslås förvaltningen, förutsatt nämndens beslut om övertagande av sjukvårdsrådgnvning/1177 i egenregi, få i uppdrag att i oktober 2015 återkomma med en beskrivning av valt sätt att organisera uppdraget med sjukvårdsrådgivning/1177. En avstämning i arbetet föreslås i mars Frågor som bör beskrivas: -Hur organiseringen ska se ut inom primärvården -Eventuella särskilda spår, administrativ åtgärd, rätt fråga rätt kompetens -Hur ska gränssnitten se ut, när övergår samtalen från primärvården till jourlösning -Hur ska organisering ske övrig tid/jourtid med akutmottagningen som utgångspunkt i redovisningen bör ingå en ekonomisk avstämning utifrån eventuellt förändrade förutsättningar.

8 25 november (14) Tekniska förutsättningar och möjligheter Oavsett hur man väljer att organisera enligt ovan finns möjligheten att kanalisera inkommande samtal till Sjukvårdrådgivningen/1177 så att de samtal som rör frågor av administrativ karaktär exempelvis om- och avbokning och beställning av labb alltid styrs till sekreterare och inte till kompetensen rådgivande sjusköterska. Bland kontaktorsaker till 1177 är administrativ åtgärd en betydande andel. Telefoni Enligt ITT har Region Gotland de tekniska förutsättningar som krävs för ett eventuellt övertag. Inga större investeringskostnader avseende ITT kan ses i nuläget. Frågan kommer dock fortsätta följas inventerar förutsättningarna för att under 2015 kunna påbörja nationell styrning av 1177 samtal till första lediga operatör. En del arbete återstår dock kring detta. Ersättningsmodell för hur landstingen skall debitera varandra för de samtal som besvarats är under utvecklande. Denna fråga bör aktivt bevakas.

9 25 november (14) Beräkning av kostnader för sjukvårdsrådgivningen i egen regi Total kostnad för 1177-verksamheten Beräkningen utgår från personaltimmar som krävs för att bemanna tjänsten samt andra tillkommande verksamhetskostnader. Hänsyn har inte tagits till eventuella samordnings- och effektiviseringsvinster vid integration i befintlig verksamhet. Årlig intäkt och kostnad Belopp Kommentar Intäkter Försäljning av samtal 0 kr Möjlig intäkt vid överkapacitet. Tillkommande kostnader Personalkostnader inkl. PO 1) kr Leg. sjuksköterska för bemanning av 1177-tjänsten. Utbildning och resor kr IT- och telefoni kr Inventarier & material kr Ej identifierade kostnader kr 8 % för att täcka OH m.m. Summa tillkommande kr kostnader TOTALT TILLKOMMANDE KOSTNADER NETTO kr Befintliga kostnader som fördelas på verksamheten Lokaler och städ kr Slite VC och Akutmott. Avgifter kr RGS Web. Summa befintliga kostnader kr TOTALT INKL BEFINTLIGA KOSTNADER NETTO kr 1) Baseras på grundlön kr och 150 arbetstimmar per månad. Inkluderar semesterlön, sjuklön och OB för kvällar, nätter, helger och storhelger. Totalt timmar per år samt del av sjuksköterskelön nattetid kl då endast deltid krävs p.g.a. låga samtalsvolymer. Total kostnad per hanterat samtal Med ovanstående nettokostnader och en årsvolym om hanterade samtal blir kostnaden per hanterat samtal 80 kr (endast tillkommande kostnad) respektive 87 kr (inkl. befintliga kostnader).

10 25 november (14) Personal vid verksamhetsövergång Vid en verksamhetsövergång övergår de rättigheter och skyldigheter som finns i anställningsavtal och anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången till den nya arbetsgivaren. Reglerna gäller för arbetstagare såväl i privat som offentlig tjänst. Vid förra övergången var det 5 sjuksköterskor som gick över till Previa. Vid ett ev. beslut om övertag får kontakt tas med nuvarande utförare. Uppföljning Uppföljningen av verksamheten bör vara utformad så den styr mot önskat utfall dvs att möta patienten där patienten är och därmed flytta vården närmare patienten. Parametrar som antas viktiga för patienten är: Att råden är kvalificerade Att man känner sig sedd och förstådd Att man får svar inom rimlig tid Att man känner sig trygg i kontakten med vården Genom att ställa krav på legitimerad sjuksköterska, och användande av nationellt beslutsstöd bedöms borga för kvalificerade råd. Krav på erfarenhet av telefonrådgivning och utbildning ger förutsättningarna för patienten att bli sedd och förstådd. God kvalitet på råden och att dessa är ändamålsenliga är en grundförutsättning. Att man får svar inom rimlig tid är något som framhålls som viktigt för patienterna. Med anledning av detta bör verksamheten ur ett beställarperspektiv följas upp genom hur väl man klarat servicenivåerna. Verksamheten bör även följas genom andelen hänvisningar till akutmottagningen. Det bedöms inte finnas någon risk att styra mot felaktig rådgivning dels på grund av sjuksköterskans kompetens, beslutsstödet och möjligheten till kollegialt stöd. Dessutom genom att man följer andelen och inte antalet hänvisningar. Det enskilda samtalet får därför inte genomslag på samma sätt. Dessutom antas detta mått följa säsongsvariationer. För att stimulera till önskat läge kan eventuell ersättning kopplas till detta mått. Genom helhetssyn och trygghet bedöms färre patienter ha behov av akutvård. Idag leder ca 3 av 20 samtal (baserat på normalsäsong)till rådet att uppsöka akutmottagningen. En målsättning i samband med övertag i egen regi bör vara att genom förändrade arbetssätt så ska en av dessa patienter inte behöva uppsöka akutmottagningen. Sammanfattningsvis bör ur ett beställarperspektiv finnas krav på rätt kompetens, erfarenhet och metodik. Den kontinuerliga uppföljningen kan med fördel utgöra klarade servicenivåer och andel hänvisningar till akutmottagningen av totalt antal inkommande samtal. Observera att om samtal av administrativ karaktär styrs en särskild väg måste detta beaktas vid sättande av målnivåer. Kompletterat med exempelvis årsvisa avstämningar av antal

11 25 november (14) besvarade/inkommande samtal. Inom verksamheten kommer finnas andra behov av andra regelbundna uppföljnings/processmått såsom besvarade/tappade samtal, genomsnittstid, egna invånare, respektive sort, vilka råd som getts. För att signalera eventuella behov av förändrad produktion och kapacitet. Flera av dessa mått kommer ur 1177 samarbetet. Informationsåtgärder, målgrupp Samtliga verksamheter inom egen regin, SOF och HSF. Previa. Falck. Privata hemtjänstföretag. SLL/nationell Hälso- sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

12 25 november (14) Intervjuer/personkontakter: Bitr. verksamhetschef Primärvården Distriktsläkare/medicinskt ledningsansvarig i primärvården Enhetschef och sjuksköterska, akutmottagningen Beställarchef, HSF Avtalscontroller, HSF Enhetschef, systemförvaltare och projektledare, medicinsk IT HSF Lösningsarkitekt, IT-Tele Serviceförvaltningen Enhetschef ITT Serviceförvaltningen Verksamhetschef, 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen Landstinget i Östergötland Tjänsteförvaltare Vårdguiden på telefon, Stockholms läns landsting Tjänsteförvaltare 1177 Vårdguiden på telefon Invånartjänster Enheten Förvaltning och support, Stockholms läns landsting Dokumentation Förvaltningsplan för 1177 Sjukvårdsrådgivningen verksamhetsår Center för ehälsa i samverkan Material från avtalsuppföljning med nuvarande leverantör Nationell uppföljning 1177 Sjuksköterskors erfarenheter av sjukvårdsrådgivning via telefonrådgivningssystemet Luleå tekniska universitet Analys för 1177, rapport om konsekvenser för Gotlandskommun vid en anslutning till 1177 Att använda dokumentation i Cosmic vid sjukvårdsrådgivning - Landstinget i Östergötland Previa, inlägg till strukturutredningen Kravspecifikation, avtalet mellan Region Gotland och Previa Dokumentation från 1177 Stockholms läns landsting: - Nät- och brandväggsinställningar, - Rapport Invånartjänster september Rådgivningsstödet - Nyhetsbrev, nätverksmöte - Pågående och planerade projekt - Förvaltningsplan för 1177 Sjukvårdsrådgivningen

13 25 november (14) Bilaga Inkomna synpunkter I samband med utredningen har styrgruppen bett att ev. farhågor/kritik mot förslaget ska formuleras skriftligt. Tre personer har inkommit med underlag: beställarchef, avtalsansvarig för nu gällande avtal och enhetschef akutmottagningen. De inkomna synpunkterna kan sammanfattas i följande: Enhetschef akutmottagningen: Sjukvårdrådgivning är inte ett akut uppdrag och bör därför inte vara akutmottagningens uppdrag. Nytt område för berörd personal att lära sig, ovanpå all annan kunskap. Farhågor om svårighet att rekrytera rätt profil på anställda till akutmottagningen. Som situationen är idag finns inte tillräcklig kunskap om organisering av övrig gotländsk sjukvård. Farhåga att det på telefon är svårt att avgöra om det är rätt person som ringer. Viktigt om uppgifter om individen ska lämnas ut. Beställarchef: Avvikande syn i om det är önskvärt med tillgång till journal eller inte, risk att man blir färgad av dokumentationen. Farhåga att det skulle vara svårt att bemanna om verksamheten placeras i Slite. Farhåga att fördelning mellan två verksamheter medför försämring, Farhåga över att samtalen tar längre tid och medför längre svarstider. Farhåga att den ekonomiska beräkningen inte kommer att hålla. Farhåga att anställda inom egen regin primärvård och akutmottagningen inte har tillräcklig kompetens avseende telefonrådgivning. Avtalscontroller: Att förslaget innebär att Gotland frångår det nationella konceptet. Avvikande syn i om det är önskvärt med tillgång till journal eller inte, risk att man blir färgad av dokumentationen. Farhåga över att samtalen tar längre tid och medför längre svarstider. Farhåga att den ekonomiska beräkningen inte kommer att hålla. Farhåga att anställda inom egen regin primärvård och akutmottagningen inte har tillräcklig kompetens avseende telefonrådgivning. Farhåga att det på telefon är svårt att avgöra om det är rätt person som ringer. Viktigt om uppgifter om individen ska lämnas ut.

14 25 november (14) Styrgruppen vill samtidigt redovisa ytterligare inkomna synpunkter på förslaget: Primärvårdens ledningsgrupp: Ser positivt på förslaget och ser fördelarna för patienten. Framförallt: - vikten av att ha tillgång till patientens journal i vissa fall. Antalet patienter som behöver det är inte så många men för dem där det är aktuellt skulle det göra stor skillnad. - Även möjligheten att direkt i samtalet kunna boka ett uppföljande besök vid rätt instans. - Ser även möjligheten till synergieffekter i verksamheten. Precis som identifierat i rapporten behöver dock ett antal frågetecken rätas ut. Medicinskt ansvarig läkare Primärvården: Förslaget är mycket positivt. Kroniskt sjuka patienter kan inte få professionella råd om aktuella medicinska data saknas. Tillgång till journal är högst väsentligt. För att patientens frågor om oro eller symtom skall leda ändamålsenliga råd måste rådgivaren kunna ta del av aktuell vårdprocess, i relation till medicinska fakta som läkemedel och labprover. Utan journaltillgång måste fler patienter än nödvändigt bokas till nya vårdkontakter, ofta akuta. Följsamhet till lokala vårdprogram, uppdaterade rutiner och arbetsfördelning mellan olika vårdenheter ökar markant. Med journaltillgång kan prioriteringsordningen följas även av sjukvårdsrådgivningen, så att även de prioriterar utifrån medicinska behov i första hand. Om sjukvårdsrådgivningen direkt kan boka telefon och återbesökstider till olika professioner skulle det innebära en högst väsentlig nettominskning av telefonsamtal till vården inklusive sjukvårdsrådgivningen och att färre patienter hamnar mellan stolarna. Facklig samverkan Primärvården: Rapport och inkommen kritik har diskuterats i Primärvårdens fackliga samverkansgrupp. Sammanfattningsvis ser man positivt på förslaget med sjukvårdsrådgivning i egen regi.