En analys av Arbetsdomstolens arbetsvärdering i ett lönediskrimineringsmål

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En analys av Arbetsdomstolens arbetsvärdering i ett lönediskrimineringsmål"

Transkript

1 No 55 En analys a etsdomstolens arbetsärdering i ett lönediskrimineringsmål Stig Blomskog

2 Stig Blomskog 2016 Working paper Nr 55 urn:nbn:se:hig:dia Working paper / Högskolan i Gäle ISSN Working Papers publiceras elektroniskt och är tillgängliga ia Publicerad a: Gäle Uniersity Press

3 En analys a etsdomstolens arbetsärdering i ett lönediskrimineringsmål Stig Blomskog Akademin för teknik och miljö Adelningen för industriell uteckling, IT och samhällsbyggnad Gästforskare id Besluts-, risk- och policyanalys Lektor i nationaekonomi id Södertörns högskola E-post: Tel: ob:

4

5 Sammanfattning I uppsatsen genomförs en formell analys a en arbetsärdering utförd a etsdomstolen(ad) i samband med ett lönediskrimineringsmål år I målet bedömde AD att en intensiårdssjuksköterska och en medicintekniker utförde arbeten som i jämställdhetslagens mening bör betraktas som likärdiga. AD bedömde dock att arbetsgiaren kunde presentera sakliga skäl för att medicinteknikerna hade en högre lön än intensiårdssjuksköterskan och därmed förelåg inte lönediskriminering enligt jämställdhetslagens bestämmelser i dess lydelse år etsärderingen utgick från de i jämställdhetslagen angina fyra huudkriterierna kra på kunskap och förmåga, kra på ansar, kra på ansträngning samt arbetsförhållanden som AD delade upp 20 olika typer a arbetskra s k faktorer. Resultatet a analysens första huudfråga är att det som sägs i domskälet ger stöd för att AD tolkar begreppet likärdigt arbete som ett grund-öppet mellanbegrepp, som är anligt förekommande i juridiska kontexter. Detta innebär, som också AD betonar, att det inte finns någon regel eller metod, som kan tillämpas, utan grunden för beslutet i ilken mån arbetena är likärdiga måste ytterst baseras på bedömningar. Däremot gäller att följden a beslutet att arbetena är likärdig är äldefinierad i jämställdhetslagen. Tolkningen tydliggör att en arbetsärdering ska betraktas som en normati argumentation för hur lönesättningen bör utformas. Beslutet att arbetena är likärdiga är m a o inget faktapåstående utan ska betraktas som ett normatit påstående om hur lönen bör sättas. I analysens andra huudfråga identifieras och diskuteras ett antal oklarheter i AD:s argumentation för att arbetena är likärdiga. Hur ska AD:s jämförelser a arbetena aseende de olika kraen de partiella ärderingarna tolkas? Hur ska AD:s sammanägning tolkas? Hur ska AD:s iktning a de olika kraen tolkas? Oklarheterna gör det sårt för utomstående bedömare att ta ställning till AD:s argumentation i arbetsärderingen. En allmän slutsats a analysen är att den oklara terminologin som förekommer i arbetsärderingen kan undikas om begrepp och principer som utformats inom ramen för flerdimensionell beslutsteori skulle tillämpas. En korrekt tolkning a centrala begrepp och principer är en iktig förutsättning för att beslutsfattaren ska kunna på ett rationellt sätt reflektera öer och argumentera för olika bedömningar och beslut i arbetsärderingsproceduren. Jag ill tacka för synpunkter på uppsatsen från deltagarna på ett seminarium id enheten Besluts-, risk- och policyanalys, Akademin för Teknik och iljö, Högskolan i Gäle. i

6 ii

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... i Innehållsförteckning... iii 1. Inledning En sammanfattning a lönediskrimineringsmålet Hur tolkar AD begreppet likärdigt arbete? Tolkning a AD:s arbetsärdering aseende de fyra huudkriterierna Inledning Tolkning a AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet kra på kunskap och förmåga Tolkning a AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet kra på ansar Tolkning a AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet kra på ansträngning Tolkning a AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet arbetsförhållanden Sammanägning a AD:s ärdering a arbetena aseende de fyra huudkriterierna Sammanfattning a analysen a AD:s arbetsärdering Referenser iii

8

9 1. Inledning etsärdering är ett iktigt hjälpmedel då begreppet likärdigt arbete tillämpas i lönediskrimineringsmål. Trots detta saknas idag formellt inriktade analyser a hur arbetsärderingar genomförs i etsdomstolen (AD). Denna kunskapsbrist motierar uppsatsens syfte som är att analysera en arbetsärdering som genomfördes a AD i samband med ett lönediskrimineringsmål. Analysen utgörs a tolkningar a AD:s argumentation i arbetsärderingen som ledde fram till beslutet att de tå arbetena som jämfördes i lönediskrimineringsmålet är likärdiga. Bakgrunden till målet är att en intensiårdssjuksköterska (arin), som ar anställd id Danderyds sjukhus, år 2001 stämde arbetsgiaren för lönediskriminering utgående från bestämmelserna i jämställdhetslagen. 1 Som skäl för stämningen anga arin att hon hade under ett antal år under 1990-talet haft en lägre lön än en medicintekniker (agnus), anställd id Danderyds sjukhus, trots att hon ansåg att hon utfört ett arbete som ar likärdigt med agnus arbete. arin bistods a JämO som i samarbete med en konsult genomförde en arbetsärdering som enligt dem isade att arins arbete ar åtminstone likärdigt med agnus arbete. AD pröade den kärande partens beisning genom att genomföra en själständig arbetsärdering. AD fann att de båda arbetena är att betrakta som likärdiga i jämställdhetslagens mening. Enligt bestämmelser i jämställdhetslagen medför detta att s k presumtion om lönediskriminering uppkommer. Detta innebär att beisbördan öergår till den sarande parten i målet som ska presentera sakliga skäl för löneskillnaden. etsgiaren hädade att löneskillnaden mellan agnus och arin kan förklaras a att agnus hade en klart bättre marknadssituation än arin. AD bedömde att arbetsgiaren hade presenterat sakliga skäl för löneskillnaden och därmed upphädes presumtion om lönediskriminering. En sammanfattning a domen lyder: En kinnlig intensiårdssjuksköterska (arin) som är anställd hos ett landsting har lägre grundlön än en manlig medicinteknisk ingenjör (agnus) hos samma landsting. etsdomstolen finner efter en jämförelse mellan kraen i de olika arbetena att JämO lyckats isa att de tå arbetstagarna har utfört arbete som är att betrakta som likärdigt i jämställdhetslagens mening. etsdomstolen finner idare, efter genomgång a marknadssituationen för respektie arbetstagare, att landstinget isat att löneskillnaderna inte har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. JämO:s talan om ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot 18 jämställdhetslagen har därför aslagits. (in kursiering), (Se AD 2001 s 1). AD:s beslut att arbetena ska betraktas som likärdiga baserades på en sammanägning a AD:s jämförelser a arbetena aseende inte mindre än 20 olika typer a kra som ställs på arin och agnus då de utför sina respektie arbetsuppgifter. Specifikationen a de olika typerna a kra kan tolkas som AD:s asikt att precisera innebörden a de fyra huudkriterierna kra på 1 År 2001 angas bestämmelserna om lönediskriminering i jämställdhetslagen som idag har sammanförts under diskrimineringslagen. 1

10 kunskap och förmåga, kra på ansar, kra på ansträngning, samt arbetsförhållanden, som enligt jämställdhetslagen ska utgöra grunderna för en arbetsärdering i ett lönediskrimineringsmål. Det som gör arbetsärderingen i detta lönediskrimineringsmål intressant ur ett analytiskt perspekti är att AD gör en relatit detaljerad redoisning a argumentationen för beslutet att arbetena är likärdiga. I de andra lönediskrimineringsmålen där arbetsärdering och begreppet likärdigt arbete tillämpats är redoisningen a AD:s argumentation mer kortfattad och summarisk. Den detaljerade redoisningen a arbetsärderingen i domskälet gör det meningsfullt att försöka tolka och rekonstruera AD:s argumentation i arbetsärderingen. I analysen ska följande tolkningsproblem diskuteras: Hur ska AD:s ställningstagande att arin och agnus arbeten är likärdiga tolkas? Hur ska AD:s grundläggande jämförelser a arbetena aseende de olika kraen tolkas? Hur ska AD:s ställningstagande om de olika kraens tyngd eller iktighet tolkas? Hur ska AD:s sammanägning till det slutgiltiga beslutet att arbetena är likärdiga tolkas? I ilken mån är AD:s grundläggande jämförelser a arbetenas olika kra förenliga med AD:s beslut att arbetena är likärdiga? Analysen ska i iss mån baseras på en formaliserad begreppsapparat som brukar tillämpas inom flerdimensionell beslutsteori och formell ärdeteori. 2 Analysen ska dock så långt som det är meningsfullt hållas på en icke-teknisk niå. 3 ålsättningen med analysen är att få en ökad kunskap om ilka typer a tolknings- och beslutsproblem som uppkommer då arbetsärdering anänds i lönediskrimineringsmål. En bristfällig förståelse för dessa tolknings- och beslutsproblem kan själklart medföra att bedömningar och beslut som görs i en arbetsärderingsprocedur kan baseras på direkt felaktiga, irreleanta eller illa genomtänkta öeräganden. Uppsatsen är disponerad enligt följande. Nästa asnitt innehåller en kortfattad sammanfattning a lönediskrimineringsmålet. I tredje asnittet analyseras hur AD tolkar begreppet likärdigt arbete. I fjärde asnittet analyseras AD:s argumentation i arbetsärderingen. Det är i huudsak AD:s arbetsärdering aseende huudkriteriet kra på kunskap och förmåga som analyseras. En kortfattad analys upprepas för de öriga tre huudkriterierna. Analysen aslutas med en formell rekonstruktion a AD:s sammantagna bedömning att arbetena är likärdiga. I det femte asnittet sammanfattas analysen. 2 I eenye och Raiffa (1976) och i eenye (1992) ges klassiska framställningar a flerdimensionell beslutsteori. Analysen baseras också på resonemang som finns i Blomskog (2008) och Odelstad (2002). 3 Odelstad (2008) genomför en formell analys a arbetsärdering och begreppet likärdigt arbete. 2

11 2. En sammanfattning a lönediskrimineringsmålet Den rättsliga processen i lönediskrimineringsmålet kan delas upp i följande fyra steg. I det första steget presenterar JämO beis för att arin och agnus utfört likärdigt arbete. På basis a en arbetsärdering anser JämO att det finns öertygande skäl för att häda att arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete (se AD 2001 s. 9-14). Det kan ara ärt att lägga märke till att JämO:s ställningstagande är förenligt med att arins arbete är mer ärt än agnus arbete. JämO tar dock inte explicit ställning till om arbetena är a olika eller lika ärde. JämO:s ärdering kan formellt anges som:, V där arins arbete som intensiårdssjuksköterska agnus arbete som medicintekniker är åtminstone likärdigt med. V Relationen V kan delas upp i relationerna V som utläses är mer ärt än och som utläses är likärdigt med. V I nästa steg bedömer AD i ilken mån JämO beisat att agnus och arins arbeten är likärdiga. AD baserar sitt ställningstagande på en till iss del själständig arbetsärdering som jag ska analysera i följande asnitt. AD finner att de båda arbetena är att betrakta som likärdiga i jämställdhetslagens mening (se AD 2001 s ). AD:s bedömning kan formellt anges som:. V Rättsföljden a AD:s bedömning att de båda arbetena är likärdiga är att presumtion om lönediskriminering uppkommer, ds. beisbördan öergår till arbetsgiaren. Det gäller dock att AD:s bedömning inte är helt förenlig med JämO:s bedömning eftersom JämO bedömer att arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete, något som i sin tur skulle ara förenligt med en bedömning som att arins arbete bör ärderas högre än agnus arbete, ds. det bör gälla att V. Varken AD eller parterna i målet kommenterar de i iss mån oförenliga bedömningarna. En rimlig förklaring till detta är att det inte spelar någon roll för utgången a lönediskrimineringsmålet om arins arbete ärderas högre än eller som likärdigt med agnus arbete. I båda fallen uppkommer presumtion om lönediskriminering. AD behöer alltså inte göra någon åtskillnad mellan ställningstagandena att arins arbete är mer ärt än agnus arbete eller att arins arbete är likärdigt med agnus arbete. Presumtion om lönediskriminering skulle däremot inte ha uppkommit om AD hade bedömt att agnus arbete bör ärderas högre än arins arbete eller att arbetena är icke-jämförbara. 4 4 Blomskog (2008) diskuterar fem möjliga argument mot att arbetena är jämförbara enligt jämställdhetslagens tolkning a jämförbarhet i ett lönediskrimineringsmål. 3

12 I ett tredje steg presenterar arbetsgiaren sakliga skäl för löneskillnaden. etsgiarens sakliga skäl är att agnus haft en gynnsammare marknadssituation än arin. 5 etsgiaren har därför bedömt det som nödändigt att anpassa agnus lön till den rådande marknadslönen för medicintekniker, något som enligt arbetsgiaren förklarar löneskillnaden mellan agnus och arin. etsgiaren bedömde med andra ord att agnus marknadsärde ar högre än arins marknadsärde. I ett fjärde steg tar AD ställning till arbetsgiarens sakliga skäl. AD finner efter en analys a arbetsgiarens plädering för att agnus marknadsärde är högre än arins marknadsärde att arbetsgiaren lyckats bryta presumtion om lönediskriminering. AD bedömer alltså att agnus har under den aktuella tidsperioden haft ett högre marknadsärde än arin, som formellt kan anges som: agnus m arin. Sammanfattningsis kan man säga att AD:s bedömning att arbetsgiaren inte har gjort sig skyldig till lönediskriminering baseras på ärderingarna: och agnus arin. V m Giet att de båda ärderingarna är älgrundade kan AD:s ställningstagande inte anses ara kontroersiellt. Resultatet a arbetsärderingen kan sägas utgöra ett skäl för att arin och agnus bör ges lika lön, medan marknadsärderingen kan sägas utgöra ett skäl för att agnus bör ges en högre lön än arin. Sammantaget är det därmed rimligt att häda att löneskillnaden är sakligt motierad. Jag aslutar sammanfattningen med att påpeka att arbetsärdering förefaller att ha en i iss mån annan funktion på arbetsmarknaden än i ett lönediskrimineringsmål. I samband med exempelis lönekartläggningar är det iktigt att göra en åtskillnad mellan bedömningen att tå arbetena bör betraktas som likärdiga och bedömningen att det ena arbetet bör ärderas högre än det andra arbetet eftersom arbetena placeras in olika s k lönegrader beroende på resultatet a arbetsärderingen. I samband med en lönekartläggning på Danderyds sjukhus skulle det alltså ara möjligt att arins arbete skulle placeras i en högre lönegrad än agnus arbete om arins arbete ärderades högre än agnus arbete i en arbetsärdering. Detta skulle i sin tur utgöra ett skäl för att arin bör ges en högre lön än agnus. Denna löneskillnad skulle i sin tur kunna utjämnas a att agnus bedöms ha ett högre marknadsärde än arin. Till skillnad från utfallet a lönediskrimineringsmålet skulle slutresultat a lönekartläggningen kunna bli att arin och agnus bör ges lika lön. an kan fråga sig arför en bedömning såsom att arins arbete bör ärderas högre än agnus arbete inte har samman releans i ett lönediskrimineringsmål som i en lönekartläggning. Ett 5 Ett annat sakligt skäl kan ara att agnus utfört arbetet med större grad a skicklighet än arin. Ingen a parterna i målet berörde dock detta möjliga skäl för löneskillnaden mellan arin och agnus. 4

13 möjligt skäl kan ara ett detta skulle ställa AD inför ett mycket intrikat sammanägningsproblem aseende tå bedömningar, ds. V och agnus m arin, som drar åt olika håll gällande lönesättningen a arin och agnus. Själfallet finns det säkert andra skäl för att en bedömning som att arins arbete bör ärderas högre än agnus arbete inte har samman releans i ett lönediskrimineringsmål som i en lönekartläggning. I nästa asnitt ska jag analysera hur AD förefaller att tolka innebörden hos begreppet likärdigt arbete. 5

14 3. Hur tolkar AD begreppet likärdigt arbete? ed hjälp a en arbetsärdering bedömer alltså AD att arins och agnus arbeten är likärdiga. Analysen inleds med frågan hur AD kan tänkas tolka ställningstagandet att arin och agnus utför likärdiga arbeten. Det förefaller inte sannolikt att AD tolkar ställningstagandet som ett faktapåstående att arbetena är lika aseende en deskripti egenskap, som kan tillskris de både arbetena. Begreppet likärdigt arbete kan rimligen inte tolkas som ett deskriptit begrepp. En rimligare hypotes är att AD tolkar begreppet likärdigt arbete som ett så kallat mellanbegrepp, som är mycket anligt förekommande i juridiska kontexter. Det som kännetecknar ett mellanbegrepp är att dess mening eller funktion beror a grunderna för och följderna a anändningen a begreppet. 6 Ett exempel på ett mellanbegrepp är sensk medborgare. Enligt sensk lagstiftning gäller att en person är sensk medborgare om personen uppfyller issa grundläggande kra såsom att personen bott i Serige ett isst antal år etc. Och om en person är sensk medborgare så följer att personen enligt sensk lagstiftning har issa rättigheter och skyldigheter. Grunderna och följderna som är förknippade med anändning a begreppet sensk medborgare kan sägas representera begreppets mening eller funktion. Som kommer att framgå a analysen så gäller att det som sägs i domskälet stödjer hypotesen att AD tolkar likärdigt arbete som ett mellanbegrepp. I domskälet redogör AD både för det som kan tolkas som grunderna för och följderna a anändningen a begreppet likärdigt arbete i lönediskrimineringsmålet. AD anänder dock inte explicit termen mellanbegrepp för att kategorisera begreppet likärdigt arbete. Följande analys a hur AD förefaller att tolka likärdigt arbete hålls på en informell niå. 7 Vilka är grunderna för AD:s bedömning att arbetena är likärdiga? I domskälet konstaterar AD att: bedömningen a likärdigt arbete tar sikte på arbetets beskaffenhet oberoende a em som utför det. Releanta kriterier för bedömningen är kunskap och förmåga (färdigheter), arbetsinsats (ansträngning), ansar och arbetsförhållanden. Den närmare innebörden finns behandlat i prop. 1993/94:147 s (in kursiering), (Se AD 2001 s 31). Som framgår a citatet är det arbetenas beskaffenhet som ska utgöra bedömningsgrunderna för AD:s arbetsärdering. ed arbetenas beskaffenhet ases olika typer a kra som ställs på arin och agnus då de utför sina respektie arbetsuppgifter. De fyra s k huudkriterierna, som nämns i citatet, ds. kra på kunskap och förmåga, kra på ansar, kra på ansträngning samt 6 Lindahl (1985) ger en informell förklaring a mening eller funktionen hos mellanbegrepp. 7 Odelstad (2008) genomför en formell analys a begreppet likärdigt arbete baserat på teorier om s k intermediära begrepp som också benämns mellanbegrepp. 6

15 arbetsförhållanden, utgör en ägledning då AD ska ta ställning till ilka mer specifika kra som kan betraktas som releanta för arbetsärderingen a tå arbeten id Danderyds sjukhus. Ett första steg i arbetsärderingen är att AD måste fatta ett beslut om hur innebörden a huudkriterierna ska preciseras. Detta görs genom att huudkriterierna delas upp på ett antal underkriterier som benämns faktorer. Varje faktor beskrier en iss typ a kra som arbetena ställer på arin och agnus. I lönediskrimineringsmålet definierade AD 20 olika faktorer. De båda arbetena beskris alltså med kraprofiler som konstitueras a 20 olika typer a kra. AD inleder arbetsärderingen med att jämföra arbetena aseende arje typ a kra. Syftet med jämförelsen är att AD bedömer i ilken grad arbetena är olika aseende arje kra som ingår i kraprofilerna. Resultatet a dessa jämförelser utgör grunderna för AD:s beslut att arins och agnus arbeten är likärdiga. En grundläggande fråga är hur AD, utgående från jämförelserna a arbetenas olika kra, kan nå fram till beslutet att arbetena är likärdiga. Frågan är om AD skulle kunna tillämpa någon regel som baseras på indata om arbetenas kra och som kan agöra frågan om arbetena är likärdiga. En okontroersiell regel är: Om det gäller att tå arbeten är lika aseende alla releanta kra, så gäller att arbetena är likärdiga. Om i antar att arins och agnus arbeten är lika aseende de fyra huudkriterierna kan regeln tillämpas enligt följande: (1) Om of och Ans och Anst och, Abetsf så gäller att V, där: of = Lika aseende kra på kunskap och förmåga Ans = Lika aseende kra på ansar Anst = Lika aseende kra på ansträngning = Lika aseende arbetsförhållanden etsf Det gäller alltså att om AD skulle ha bedömt att arins och agnus arbeten är lika aseende alla fyra huudkriterier så följer att arins och agnus arbetena är likärdiga. De skulle ara sårt att förstå ad AD menar med likärdigt arbete om AD beslutar att arbetena inte är likärdiga och samtidigt bedömer AD att arbetena är lika aseende alla releanta kriterier. AD förefaller i så fall ha missförstått meningen eller funktionen hos begreppet likärdigt arbete. Regeln kan alltså tolkas som en del a meningen hos begreppet likärdigt arbete. Regeln kan dock uppenbart inte tillämpas i lönediskrimineringsmålet eftersom AD bedömer att arbetena är olika aseende de kra som ställs på arin och agnus då de utför sina arbetsuppgifter. Allmänt gäller också att denna okontroersiella regel knappast har någon tillämpning i lönediskrimineringsmål där begreppet likärdigt arbete anänds. Det som kännetecknar dessa mål är att det är olika typer a arbeten med olika beskaffenhet som ska 7

16 jämföras och ärderas. Utgångspunkten i ett lönediskrimineringsmål är alltså att tå arbeten kan bedömas som likärdiga äen om arbetena ställer itt skilda kra på dem som utför respektie arbetsuppgifter. Det är alltså äsentligt att förstå att det inte finns någon regel eller metod, som baseras på indata om arbetenas olika kra och som kan agöra frågan om arbetena är likärdiga. Detta är också något som påpekas a AD i domskälet. Pröningen a om ett arbete är likärdigt med ett annat aktualiserar frågan hur de berörda arbetena skall ärderar och jämföras. Jämställdhetslagen innehåller inga anisningar om hur den arbetsärdering som skall genomföras skall gå till. Inte heller i EG:s rättsakter ges någon närmare ägledning. Det anges endast att arbetsärderingen i sig inte får ara diskriminerande (artikel 1 i likalönedirektiet). (in kursiering.), (Se AD 2001 s. 31.) Utgående från de fyra huudkriterierna måste AD göra ett antal bedömningar och beslut som stegis leder fram till det sammantagna beslutet att arins och agnus arbeten är likärdiga. Det är alltså en öppen fråga om arbetena är likärdiga i den meningen att utgående från arbetenas kraprofiler finns det inte någon regel som anges i jämställdhetslagen och som kan agöra frågan om arbetena är likärdiga. Detta är något som kännetecknar ett så kallat grundöppet mellanbegrepp, som är anligt förekommande i juridiska kontexter. 8 Det är dock äsentligt att förstå att äen om ställningstagandet att arbetena är likärdiga ytterst baseras på AD:s bedömningar är AD inte fri att bedöma hur som helst. En äsentlig restriktion på AD:s bedömningar uppkommer genom att anändningen a begreppet likärdigt arbete i ett lönediskrimineringsmål är kopplat till att issa specifika följder uppkommer. Vad är följden a AD:s bedömning att arin och agnus arbeten är likärdiga? Till skillnad från grunderna för anändningen a begreppet likärdigt arbete är det inte en öppen fråga gällande ilka följder som uppkommer a begreppets anändning i ett lönediskrimineringsmål. Som redan nämnts är bestämmelserna om lönediskriminering utformad som en presumtionsregel, ds. om arbetena bedöms som likärdiga uppkommer presumtion om lönediskriminering. Det gäller alltså att det inte är en öppen fråga för AD att bedöma ilka följder som kan anses ara releanta då begreppet likärdigt arbete anänds i ett lönediskrimineringsmål. I domskälet säger AD följande om presumtion i lönediskrimineringsmålet. A 18 första stycket i jämställdhetslagen följer att otillåten könsdiskriminering skall anses föreligga, när en arbetsgiare tillämpar lägre lön för en arbetstagare än den som arbetsgiaren tillämpar för arbetstagare a motsatt kön, när de utför arbete som är att betrakta som lika eller likärdigt. Bestämmelsen är utformad som en presumtionsregel. Presumtion kan enligt paragrafens andra stycke brytas om 8 Lindahl och Odelstad (2006) redogör för innebörden a ett grund-öppet mellanbegrepp. 8

17 arbetsgiaren kan isa att löneskillnaderna beror på skillnader i arbetstagarnas sakliga förutsättningar för arbetet eller att de i arje fall inte are sig direkt eller indirekt har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. (Se AD 2001 sid. 29). Följden a AD:s beslut att arbetena är likärdiga kan mer formellt anges som: (2) Om det gäller att V, så gäller att arbetsgiaren ska presentera sakliga skäl för löneskillnaden. Vidare gäller att om arbetsgiaren enligt AD:s bedömning lyckas presentera sakliga skäl för löneskillnaden mellan arin och agnus gäller att presumtion om lönediskriminering upphör, ds. arbetsgiaren har inte gjort sig skyldig till lönediskriminering. Denna följd kan mer formellt anges som: (3a) Om det gäller att och arbetsgiaren kan presentera V sakliga skäl för löneskillnaden, så gäller att arbetsgiaren får ge agnus högre lön än arin. Om däremot arbetsgiaren enligt AD:s bedömning inte kan presentera sakliga skäl för löneskillnaden så gäller att arbetsgiaren har gjort sig skyldig till lönediskriminering. I detta mål skulle detta bland annat ha inneburit att arbetsgiaren ska ha sett till att arin och agnus ges lika lön. Denna följd kan mer formellt anges som: (3b) Om det gäller att och arbetsgiaren inte kan V presentera sakliga skäl för löneskillnaden, så gäller att arbetsgiaren ska se till att arin och agnus ges lika lön. Påstående (3b) kan också ges en mer allmän formulering som: (4a) Om det gäller allt annat lika att, så ska arbetsgiaren se till att arin och agnus ges lika lön. Uttrycket allt annat lika ska tolkas som det hypotetiska illkoret att det inte föreligger några andra fakta eller omständigheter som utgör skäl för att arin och agnus bör ges olika lön. AD:s sammantagna bedömning att arins och agnus arbeten är likärdiga kan alltså tolkas som ett skäl till att arin och agnus bör ges lika lön. AD:s arbetsärdering kan därför sägas utgöra en komponent i argumentationen om lönesättningen a arin och agnus. Påstående (4a) kan tolkas som en tillämpning eller instans a en lönesättningsprincip som grunder sig på issa normer för lönesättning som aktualiseras i samband med en arbetsärdering id Danderyds sjukhus. Denna tolkning är i iss mån förenlig med AD:s uppfattning att arbetsärderingen ska baseras på de normer som tillämpas på arbetsmarknaden i samband med lönesättning. I domskälet säger AD att: V 9

18 Äen om det inte finns någon öerenskommen arbetsärdering skall id bedömningen a likärdigt arbete hänsyn tas till normer m.m. som i örigt tillämpas för lönesättningen på arbetsmarknaden. eningen är sålunda inte att det i en lönediskrimineringstist skall introduceras nya normer för ärdering eller lönesättning. Det är snarare frågan om att anända de normer som redan finns på ett ickediskriminerande sätt. (in kursiering), (Se AD 2001 s 31). AD:s utgångpunkt för arbetsärderingen är alltså att bedömningar och beslut som görs i ärderingsproceduren ska i någon mening ta hänsyn till de normer som tillämpas i lönesättningen på arbetsmarknaden. AD säger dock inget om ilka specifika normer som ases och hur dessa specifika normer ska anändas i arbetsärderingen. Ett rimligt antagande är att normerna som styr lönesättningen skiljer sig åt mellan olika branscher och arbetsställen. Detta innebär att de specifika normer som i någon mening bör tillämpas a AD är de normer som styr lönesättningen på Danderyds sjukhus med förbehållet att dessa normer är könsneutrala. Det AD kan tänkas mena med asikten att tillämpa arbetsmarknadens normer är att det finns generella normer för lönesättning på sensk arbetsmarknad som ger en iss ägledning för hur AD kan bedöma i de olika stegen i arbetsärderingen. Normerna kan fungera som restriktioner för ilka beslut och bedömningar i en arbetsärdering som är eller inte är förenliga med en könsneutral lönesättning. En intressant fråga, som inte ska behandlas i uppsatsen, är i ilken mån det skulle ara möjligt att rekonstruera de specifika normer för lönesättning som impliceras a AD:s argumentation i arbetsärderingen. Förutom påståendet i (4a) ska följande påståenden anändas i analysen. (4b) Om det gäller allt annat lika att V, så får 9 arbetsgiaren ge arin en högre lön än agnus (det omända gäller själklart om det gäller att V ). (4c) Om det gäller allt annat lika att V, så ska arbetsgiaren åtminstone ge arin lika hög lön som agnus (det omända gäller själklart om det gäller att V ). Det finns dock inget som talar för att AD explicit tillämpar påståendena (4a-c) i arbetsärderingen. Påståendena (4a-c) kan tolkas som tillämpningar eller instanser a principer för lönesättning som aktualiseras då arbetsärdering utgör en komponent i lönesättningen på en arbetsplats. I analysen ska påståendena (4a-c) anändas för att föreslå tolkningar a AD:s olika bedömningar i arbetsärderingen som redoisas i domskälet. 9 Istället för ska, som anänds i (4a), anänds här den normatia termen får. Detta ska tolkas som ett rimligt antagande som görs i analysen med syftet att tolka AD:s olika bedömningar i arbetsärderingen. Anändning a termen får i (4b) baseras alltså inte på något som sägs i jämställdhetslagen som för örigt inte förefaller göra någon åtskillnad mellan en bedömning såsom att arins arbete är mer ärt än agnus arbete och en bedömning såsom att arins arbete är likärdigt med agnus arbete. 10

19 Analysens inledande fråga hur AD kan tänkas tolka beslutet att arbetena är likärdiga kan kortfattat sammanfattas enligt följande. Det som sägs i domskälet om funktionen hos begreppet likärdigt arbete i lönediskrimineringsmålet ger stöd för hypotesen att AD tolkar likärdigt arbete som ett grund-öppet mellanbegrepp. För det första anger AD i domskälet att grunderna för anändningen a begreppet likärdigt arbete baseras på de fyra huudkriterierna som anges i jämställdhetslagen. AD betonar idare att det inte finns någon anisning eller regel för hur bedömningen i ilken mån arbetena är likärdiga ska genomföras. Det är alltså en öppen fråga för AD att bedöma om begreppet likärdigt arbete kan tillämpas i detta fall. I domskälet anger AD att följden a beslutet att arbetena är likärdiga är att presumtion om lönediskriminering uppkommer. Detta innebär att arbetsgiaren ska presentera sakliga skäl för löneskillnaden mellan arin och agnus. Om arbetsgiaren inte kan presentera sakliga skäl för löneskillnaden följer att arbetsgiaren gjort sig skyldig till lönediskriminering. etsgiaren borde i så fall ha sett till att arin och agnus erhållit samma lön. AD:s beslut att arins och agnus arbeten är likärdiga kan alltså tolkas som beslutet att lika lön bör utgå till arin och agnus om enbart arbetenas kraprofiler beaktas. Denna tolkning innebär att argumentera för att arins och agnus arbeten är likärdiga är mer explicit uttryckt detsamma som att argumentera för att lika lön bör utgå till arin och agnus om enbart arbetenas kraprofiler beaktas i lönesättningen. I figur 1 illustreras strukturen öer AD:s argumentation i arbetsärderingen som leder fram till beslutet att arbetena är likärdiga. Presumtion om lönediskriminering uppkommer Rättsföljd Ja Sammantagen bedömning Är arbetena likärdiga? ra på: Huudkriterier 1: unskap & förmåga 2: Ansar 3: Ansträngning 4: etsförhållanden.. Faktorer F 11 F 12 F 18 F 21 F 22 F 26 F 31 F 32 F 41 F 42 F 43 F 44 Figur 1. Strukturen öer AD:s arbetsärdering Som framgår a figur 1 definieras åtta faktorer för huudkriteriet kra på kunskap och förmåga, sex faktorer för kra på ansar, tå faktorer för kra på ansträngning samt fyra faktorer för arbetsförhållanden. I nästa asnitt ska jag mer i detalj tolka AD:s argumentation i arbetsärderingen. 11

20 4. Tolkning a AD:s arbetsärdering aseende de fyra huudkriterierna 4.1 Inledning AD:s beslut att arins och agnus arbeten är likärdiga baseras på en sammanägning a AD:s ärderande jämförelser a arbetena aseende de fyra huudkriterierna, som kan sammanfattas enligt följande: 1) Aseende kra på kunskap och förmåga finner etsdomstolen att det inte förelagt några agörande skillnader i fråga om kraet på kunskap och förmåga i de jämförda arbetena. (Se AD 2001 s. 35.) 2) Aseende kra på ansar anser etsdomstolen att det inte förelegat några mer agörande skillnader i fråga om kraet på ansar i de berörda arbetena. (Se AD 2001 s. 36.) 3) Aseende kra på ansträngning gäller enligt AD att kraet på ansträngning sammantaget inte är lägre i arins arbete än i agnus arbete. (Se AD 2001 s. 36.) 4) Aseende arbetsförhållanden konstaterar AD att kraen i arins arbete med aseende på arbetsförhållanden i art fall inte är lägre än agnus arbete. (Se AD 2001 s. 36.) Eftersom samma typ a tolkningsproblem uppkommer för de fyra huudkriterierna ska jag endast mer i detalj tolka AD:s arbetsärdering aseende huudkriteriet kra på kunskap och förmåga. 4.2 Tolkning a AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet kra på kunskap och förmåga I följande citat sammanfattar AD arbetsärderingen a de båda arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Vid en sammanägd bedömning a samtliga faktorer, arid etsdomstolen delar JämO:s uppfattning om att utbildning/erfarenhet, underhåll a kunskaper och tillämpning a kunskaper/problemlösning får anses ara de enskilt tyngsta faktorerna, finner etsdomstolen att det inte förelegat några mer agörande skillnader i fråga om kraet på kunskap och förmåga i de jämförda arbetena. (in kursiering.), (Se AD 2001/76 s. 35.) AD:s sammanägda bedömning aseende samtliga faktorer, som anges under huudkriteriet, är att det inte förelegat några mer agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. AD bedömer alltså att det föreligger skillnader mellan arbetena aseende de olika faktorerna. Den centrala frågan är ad AD menar med att skillnaderna inte är agörande. En rimlig tolkning är att AD bedömer att sammantaget utgör skillnaderna inget skäl för att arbetena ska totalt sett ärderas olika. Tolkning kan mer kortfattat uttryckas som att AD bedömer att 12

21 arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga. Tolkningen kan formellt uttryckas som: (5) Om det gäller allt annat lika att of, så gäller att, V där = arins och agnus arbeten är likärdiga aseende kra på of kunskap och förmåga eller Det föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Allt annat lika ska här förstås som antagandet att arbetena är lika aseende öriga releanta kra som beskris under de öriga tre huudkriterierna. 10 Om påstående (5) kombineras med påstående (4a) erhålls påståendet: (6) Om det gäller allt annat lika att of, så gäller att arbetsgiaren ska se till att arin och agnus ges lika lön. 11 AD:s bedömning att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga, ds. att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga, kan alltså tolkas som ett skäl för att arin och agnus bör ges lika lön. Att rättfärdiga beslutet att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga innebär alltså att AD ska rättfärdiga beslutet att om enbart arbetenas kra på kunskap och förmåga beaktas föreligger det inte något skäl för att ge arin och agnus olika lön. Det finns dock inget som sägs i domskälet som antyder att AD utgår från påstående (6) för att rättfärdiga beslutet att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga. En grundläggande fråga är alltså hur AD har resonerat för att nå fram till ställningstagandet att det sammantaget inte föreligger några agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Ett sätt att besara frågan är att försöka rekonstruera AD:s sammanägning. Rekonstruktionen ska baseras på tolkningar a de för beslutet centrala uttrycken sammanägd bedömning a samtliga faktorer och enskilt tyngsta faktorerna (se citatet oan). För att förstå ad AD kan tänkas mena med uttrycken ska jag tolka ad AD kan mena med en faktor, bedömning a en faktor, enskilt tyngsta faktorerna och slutligen ad AD kan mena med uttrycket en sammanägd bedömning a samtliga faktorer. 10 Allt annat lika motsaras alltså a påståendena: of och Ans och och. Anstr etsf 11 Att påstående (6) följer a påståendena (4a) och (5) baseras på följande enkla satslogiska härledning. Giet antagandet att, så giet (5) följer att. Giet, så giet of V V (4a) följer att arin och agnus ska ges lika lön. Alltså gäller: Om allt annat lika of, så ska agnus och arin ges lika lön. 13

22 Vad menar AD med en faktor? Som framgår a tabell 1 delas huudkriteriet kra på kunskap och förmåga upp i åtta faktorer. Varje faktor beskrier en iss aspekt a kraet på kunskap och förmåga. Faktorerna utgör därmed bedömningsgrunderna för den ärderande jämförelsen a de båda arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Ett exempel på en faktor är kra på grundutbildning (faktor 8 i tabell 1). ed kra på grundutbildning ases den grundutbildning som kräs för att kunna eller att få utföra arbetet. Det är alltså äsentlig att förstå att det inte är den grundutbildning som den som utför arbetet råkar ha som utgör en grund för den ärderande jämförelsen. I detta fall bedömde AD att arins arbete kräde en grundutbildning motsarande fyra års högskolestudier. För agnus arbete bedömde AD att kraet på grundutbildning motsarade mellan tå till tre års postgymnasial idareutbildning. raet på grundutbildning anges alltså i termer a antal utbildningsår, som bedöms att det kräs för att nå upp till den niå på grundutbildning som arbetena kräer. Tabell 1. AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet kra på kunskap och förmåga Faktorer Partiell ärdering ra på: 1: Fysisk färdighet 2: Tillämpning a kunskaper 3: Social kompetens : Simultankapacitet 5: Underhåll a kunskap 6: ommunikationsfärdigheter 7: Erfarenhet 8: Utbildning Totalärdering: of Anm: 1) 1 utläses som arins arbete är likärdigt med agnus arbete aseende på faktor i. 2) i utläses som arins arbete ställer ett högre kra än agnus arbete aseende faktor i. 3) i utläses som agnus arbete ställer ett högre kra än arins arbete aseende en faktor i. 4) utläses som arins och agnus arbeten är likärdiga aseende huudkriteriet kra på of kunskap och förmåga eller som Det föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Faktorn kra på grundutbildning är en s k endimensionell faktor i den meningen att det endast är en aspekt, nämligen antal utbildningsår som ligger till grund för den ärderande jämförelsen a 14

23 arbetena aseende kra på grundutbildning. Detsamma gäller för kra på arbetserfarenhet som anligen anges i antal år som man bedömer att det kräs för att arbetstagaren ska erhålla den erfarenhet som arbetet kräer. De öriga sex faktorerna kan betecknas som flerdimensionella faktorer. För exempelis faktorn kra på fysiska färdigheter beaktar AD de tre dimensionerna kra på motorisk precision, kra på snabbhet samt kra på sensoriska färdigheter (se AD 2001 s. 35). Sammanfattningsis gäller alltså att arje faktor beskrier en iss aspekt a kra på kunskap och förmåga som arbetena ställer på arin och agnus. Tå a faktorerna kra på grundutbildning och kra på erfarenhet kan betecknas som endimensionella faktorer, medan de öriga sex faktorerna kan betecknas som flerdimensionella faktorer. Vad menar AD med en bedömning a en faktor? ed en bedömning a en faktor förefaller AD att ase en jämförelse a arbetena aseende en faktor, ds. aseende en iss aspekt på kra på kunskap och förmåga. AD:s jämförelser presenteras i tabell 1. En lämplig benämning på dessa jämförelser är partiella ärderingar, som ska sammanägas till en totalärdering a arbeten aseende huudkriteriet kra på kunskap och förmåga. AD anger resultatet a de partiella ärderingarna med tre olika uttryck såsom det föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på fysiska färdigheter, arins arbete ställer ett högre kra än agnus arbetet aseende social kompetens samt agnus arbete ställer ett något högre kra än arins arbete aseende kommunikationsfärdigheter. Frågan ad AD menar med de tre uttrycken ska här förstås som frågan om ilken funktion de partiella ärderingarna har i AD:s sammanägning, som resulterar i beslutet att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga, ds. att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Vad menar AD med bedömningen att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arbeten aseende en faktor? Aseende faktorn kra på fysiska färdigheter bedömer AD att det inte förelegat några mer agörande skillnader i fråga om kraet på fysiska färdigheter i de jämförda arbetena(in kursiering.), (Se AD 2001 s 35.) AD bedömer alltså att det föreligger skillnader mellan arbetena aseende kra på fysiska färdigheter, men att dessa skillnader sammantaget inte är agörande. En rimlig tolkning a AD:s bedömning är att skillnaderna mellan arbetena aseende kra på fysiska färdigheter inte utgör något skäl för att arbetena ska ärderas olika aseende huudkriteriet kra på kunskap och förmåga. Tolkningen kan mer formellt uttryckas som: 15

24 (7) Om det gäller allt annat lika att 1, så gäller att of, där 1 = Aseende faktor 1 föreligger inga agörande skillnader mellan arin och agnus arbete, ds. arbetena är likärdiga aseende faktor 1. Om påstående (7) kombineras med påståendet (6) erhålls påståendet att: (8) Om det gäller allt annat lika att 1, så gäller att arbetsgiaren ska se till att arin och agnus ges lika lön. AD:s bedömning att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på fysiska färdigheter kan alltså tolkas som ett partiellt skäl för att agnus och arin ska ges lika lön. I domskälet sägs dock inget som ger stöd för att AD explicit gör denna koppling mellan bedömning a faktorer, ds. partiella ärderingar, och partiella skäl för lönesättning. AD bedömer också att det föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende faktor 2 kra på tillämpning a kunskaper och aseende faktor 7 kra på erfarenhet, ds. AD bedömer att arbetena är likärdiga aseende de båda faktorerna. Att arbetena är likärdiga aseende en iss faktor är alltså förenligt med att arbetena är olika aseende faktorn. Däremot gäller själklart att om arbetena är lika aseende en iss faktor så följer att arbetena är likärdiga aseende faktorn ifråga. Det är alltså äsentligt att i en arbetsärdering göra en åtskillnad mellan påståendet att tå arbeten är lika aseende en iss faktor, ds. aseende ett isst kra, och att arbetena är likärdiga aseende ett isst kra. Det sist nämnda påståendet kan tolkas som ett normatit ställningstagande att skillnaden mellan arbetena aseende kraet ifråga utgör allt annat lika inget skäl för att ge de anställda som utför de tå olika arbetena olika lön. Denna centrala distinktion i en arbetsärdering mellan lika och likärdiga kra kan enklast belysas med en endimensionell faktor som exempelis kra på arbetserfarenhet som anligen definieras i termer a antal år. Om i antar att arins och agnus arbeten båda bedöms kräa en erfarenhet motsarande tre år gäller att arbetena är lika aseende kra på erfarenhet och då gäller själklart att arbetena är likärdiga aseende kra på erfarenhet. Om däremot skillnaderna mellan arbetena motsarar en erfarenhet på tre månader kan det ändå framstå som rimligt att bedöma att arbetena är likärdiga aseende arbetserfarenhet. En skillnad motsarande tre månader kan bedömas som allt för obetydlig för att skillnaden ska utgöra ett skäl för att ärdera arbetena olika aseende kra på kunskap och förmåga. Skillnaden på tre månader utgör med andra ord inget skäl allt annat lika för att de som utför respektie arbeten ska ges olika lön. Att agöra när skillnaden är tillräckligt omfattande för att det ska ara rimligt att ärdera arbetena olika aseende exempelis kra på erfarenhet förefaller ara ett intrikat normatit problem som AD i princip har att ta ställning till. 16

25 För en flerdimensionell faktor som exempelis kra på fysiska färdigheter är det normatia problemet att agöra när skillnaderna sammantaget mellan arbetena är tillräckliga för att arbetena ska ärderas olika rimligtis ännu mer komplicerad. För flerdimensionella faktorer gäller alltså att en bedömning att tå arbeten är likärdiga baseras på en sammanägd bedömning att skillnader mellan arbetena aseende olika aspekter på kraet i fråga inte är tillräckligt omfattande för att detta ska utgöra ett skäl för att ärdera arbetena olika. Vad menar AD med bedömningen att arbetena ställer olika höga kra aseende en faktor? Som framgår a tabell 1 bedömer AD att arbetena ställer olika höga kra aseende fem a faktorerna. AD bedömer exempelis att arins arbete ställer ett högre kra än agnus arbete aseende kra på grundutbildning. En rimlig tolkning a bedömningen är att skillnaden mellan arbetena aseende kra på grundutbildning är agörande i den meningen att skillnaden utgör ett partiellt skäl för att arbetena ska ärderas olika aseende kra på kunskap och förmåga. Tolkningen kan mer formellt anges som: (9) Om det gäller allt annat lika att 8, så gäller att of, där 8 = arins arbete ställer ett högre kra än agnus arbete aseende kra på grundutbildning. I domskälet anges att skillnaden mellan arbetena motsarar en till tå år a postgymnasiala studier. Tolkningen innebär att AD bedömer att en skillnad motsarande ett till tå års postgymnasiala studier utgör ett partiellt skäl för att arins arbete ska ärderas högre än agnus arbete aseende kra på kunskap och förmåga. Om påstående (9) kombineras med påståendet (10) Om det gäller allt annat lika att, så gäller att arbetsgiaren får ge arin en högre lön än agnus, 12 så erhålls påståendet of (11) Om det gäller allt annat lika att 8, så gäller att arbetsgiaren får ge arin en högre lön än agnus. 13 En intressant fråga är i ilken mån det skulle ara möjligt för AD att rättfärdiga ställningstagandet genom att hänisa till normer för lönesättning som tillämpas på sensk arbetsmarknad. Eftersom skillnaden mellan arbetena aseende kra på grundutbildning anges med ett objektit mått i termer a utbildningsår skulle ställningstagandet möjligtis kunna rättfärdigas med hänisning till statistiska undersökningar som indikerar att en skillnad 12 Om det skulle gälla att AD tillämpar påståendena (4a) och (6) i arbetsärderingen, så är det rimligt att föränta sig att AD också skulle tillämpa påstående (10), som kan tolkas som en instans a en princip för lönesättning som aktualiseras i samband med arbetsärdering. I domskälet sägs dock inget som tyder på att AD tillämpar påstående (10) och tillhörande princip för lönesättning. 13 För en förklaring a den satslogiska härledningen a (11) baserat på (9) och (10) se fotnot 2. 17

26 motsarande ett års utbildning har en positi signifikant effekt på lönen. Det är dock mycket teksamt om denna typ a statistiska samband kan anändas som grund för bedömningar och beslut i en arbetsärdering i ett lönediskrimineringsmål. En uppenbar inändning är att den signifikanta positia löneffekten a högre utbildning inte enbart beror på utbildning utan påerkas a andra egenskaper som samarierar med högre utbildningskra, såsom högre kra på ansar etc. En annan möjlighet för AD att rättfärdiga ställningstagandet i (11) är att utgå ifrån en kompensationsprincip som implicerar allt annat lika att arins bör ges en högre lön än agnus eftersom inesteringskostnaden för grundutbildning rimligen är högre för arin än för agnus. Detta aktualiserar frågan om agnus har bekostat sin postgymnasiala idareutbildning. Det är möjligt att agnus idareutbildning har bekostats a arbetsgiaren. I så fall skulle det gälla enligt kompensationsprincipen att den releanta skillnaden i utbildningskra motsarar fyra a högskolestudier. Det finns dock inget som tyder på att AD fört denna typ a resonemang i arbetsärderingen. A utrymmesskäl kan jag inte fördjupa mig i frågan om hur AD skulle kunna tillämpa olika principer för lönesättning i arbetsärderingen. En inändning mot tolkningen som görs i påstående (11) är att en skillnad motsarande ett till tå år a postgymnasiala studier är en alltför obetydlig skillnad för att detta allt annat lika ska rättfärdiga en löneskillnad mellan arin och agnus. En alternati tolkning är att AD bedömer att en partiell ärdering som 8 måste kombineras med minst en annan partiell ärdering som exempelis 4 för att det ska gälla att arins arbete ska ärderas högre än agnus arbete aseende kra på kunskap och förmåga. Detta kan formellt uttrycka som: (12a) Om det gäller allt annat lika att 4 och 8, så gäller att, of men samtidigt gäller att: (12b) Om det gäller allt annat lika 4, så gäller att of och (12c) Om det gäller allt annat lika 8, så gäller att. of Om påstående (12a) kombineras med påstående (10) så erhålls påståendet: (13) Om det gäller allt annat lika att 4 och 8, så gäller att arbetsgiaren får ge arin en högre lön än agnus. 14 Tolkningen innebär att om de båda partiella ärderingarna kombineras så utgör detta ett partiellt skäl för att ge arin en högre lön än agnus. 14 För förklaring a den satslogiska härledningen a (13) från (10) och (21a) se fotnot 2. 18

27 AD:s bedömningar aseende faktorn 5 kra på kommunikationsfärdigheter och faktorn 6 kra på underhåll a kunskap är mer sårtolkade än de öriga sex partiella ärderingarna. Aseende båda faktorerna bedömer AD att agnus arbete ställer ett något högre kra än arins arbete. Frågan är hur AD kan bedöma att agnus arbete ställer endast ett något högre kra än arins arbete aseende kommunikationsfärdigheter. Bedömningen tycks förutsätta att AD har en uppfattning om ilka skillnader som ska föreligga för att agnus arbete skulle anses ara mer kräande och inte endast något mer kräande än arins arbete aseende kommunikationsfärdigheter. I domskälet ges dock ingen referens till en skillnad mellan tå arbeten som skulle motsara ett högre kra aseende kommunikationsfärdigheter och som AD kan utgå ifrån för att motiera bedömningen att agnus arbete är endast något mer kräande än arins arbete aseende kommunikationsfärdigheter. I domskälet sägs heller inget om i ilken mån de partiella ärderingar aseende faktorerna 5 och 6 ges en annan funktion i sammanägningen än de partiella ärderingar aseende faktorerna 3, 4 samt 8. I följande rekonstruktion a AD:s sammanägning antar jag därför att AD:s partiella ärderingar aseende faktorerna 5 och 6 har samma funktion som de partiella ärderingarna aseende faktorerna 3, 4 och 8. De föreslagna tolkningarna a de åtta partiella ärderingarna ska anändas för att rekonstruera AD:s sammanägda bedömning att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arins och agnus arbete aseende kra på kunskap och förmåga, ds. att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga. Innan jag genomför rekonstruktionen a AD:s sammanägning ska jag försöka tolka ad AD aser med faktorernas iktighet eller tyngd. Vad menar AD med en faktors tyngd eller iktighet? I domskälet säger AD att faktor 2 kra på tillämpning a kunskaper, faktor 5 kra på underhåll a kunskap samt faktor 8 kra på utbildning är de tre iktigaste eller enskilt tyngst ägande faktorerna (se citatet oan, AD 2001 s 31). AD säger dock inget om hur ställningstagandet om faktorernas iktighet ska förstås. Syftet med ställningstaganden om faktorernas iktighet bör rimligtis ara att iktningen ska ha någon form a inerkan på sammanägningen a de partiella ärderingarna till en totalärdering aseende kra på kunskap och förmåga. Hur ska exempelis AD:s ställningstagande tolkas att faktor 5 kra på underhåll a kunskaper är lika iktig som faktor 8 kra på utbildning? AD säger dock inget om hur termen iktighet ska tolkas. AD anger heller inte någon referens till annan litteratur där innebörden hos termen iktighet preciseras. En möjlig tolkning är att ärdeskillnaden mellan arbetena aseende faktorerna 5 och 8 ska ha lika stort inflytande på den ärderande jämförelsen a arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Tolkningen kan mer formellt uttryckas i följande steg: i) AD:s bedömning att 5 och 8 medför att det uppkommer ärdeskillnader mellan arbetena aseende båda faktorerna. 19

28 ii) Värdeskillnaderna kan betecknas som: (, ) 5 ärdeskillnaden mellan agnus och arins arbete aseende kra på underhåll a kunskaper. (, ) 8 ärdeskillnaden mellan arins och agnus arbete aseende kra på grundutbildning. iii) Att faktorerna är lika iktiga kan betecknas som: (, ) 5(, 8 ) Tolkningen att lika iktiga faktorer ska förstås som att ärdeskillnaderna aseende de båda faktorerna ska ha lika stort inflytande på den ärderande jämförelsen kan för faktor 5 och faktor 8 uttryckas som: (14) Om det gäller allt annat lika att, ) (, ), så gäller att:. of 8( 5 Tolkningen innebär att ärdeskillnaden aseende faktor 5 ägs upp eller kompenseras a ärdeskillnaden aseende faktor 8 så att det gäller allt annat lika att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga. Att exempelis faktor 8 är iktigare än faktor 6 kan betecknas som: (, ) 5(, 8 ), Detta kan tolkas som att ärdeskillnaden mellan arbetena aseende faktor 8 ska ges ett större inflytande i sammanägningen än ärdeskillnaden mellan arbetena aseende faktor 6, något som kan uttryckas som: (15) Om det gäller allt annat lika att, ) (, ), så gäller att of. 8( 5 Det är dock sårt att förena AD:s ställningstagande om faktorernas iktighet med denna tolkning. Tolkningen förutsätter att ställningstaganden om faktorernas iktighet baseras på en paris jämförelse a ärdeskillnader mellan arbetena aseende faktorerna som uppkommer i arbetsärderingssituationen. Som framgår a tabell 1 gäller exempelis att AD bedömer att arbetena är likärdiga aseende faktorerna 1 och 2, ds. bedömningen medför att det inte uppkommer någon ärdeskillnad mellan arbetena aseende de båda faktorerna. Det uppkommer alltså inga ärdeskillnader som ska ägas mot arandra i sammanägningen till en totalärdering aseende kra på kunskap och förmåga. AD anser dock att faktor 2 är iktigare än faktor 1. Detta ställningstagande kan inte baseras på en jämförelse a ärdeskillnaden mellan arins och agnus arbete aseende faktor 1 respektie faktor 2. Frågan är ilka ärdeskillnader som AD utgår ifrån då de bedömer att faktor 2 är iktigare än faktor 1. Eftersom AD bedömer 20

29 att arbetena är likärdiga aseende de båda faktorerna är det också sårt att förstå ilken funktion iktningen a faktorerna har i sammanägningen, ds. på ilket sätt iktningen påerkar resultatet a sammanägningen. Slutsatsen är att det är oklart hur AD:s ställningstaganden om faktorernas tyngd eller iktighet ska förstås. Det är oklart dels på ilka grunder AD bedömer faktorernas iktighet, och dels ilka konsekenser en bedömning a faktorernas iktighet får för sammanägning a de åtta partiella ärderingarna. 15 I rekonstruktion nedan antas därför att de fem faktorer för ilka det uppkommer ärdeskillnader mellan arbeten är lika iktiga i den innebörd som exemplifieras i påstående (14). Hur ska AD:s sammanägda bedömning a samtliga åtta faktorer tolkas? Som redan nämnts gör AD den sammanägda bedömningen a de åtta partiella ärderingarna att det föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga, ds. arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga. I domskälet säger AD dock inget om hur man har resonerat för att nå fram till beslutet att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga. AD:s beslut måste rimligen baseras på någon form a sammanägning a de åtta partiella ärderingarna som redoisas i tabell 1. En hypotes är att AD:s beslut baseras på någon form a intuiti sammanägning a de partiella ärderingarna. ed en intuiti sammanägning aser jag en sammanägning som inte anänder sig a någon form a systematiska öeräganden om hur olika skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga bör sammanägas. Ett alternati till en intuiti sammanägning är att AD stegis sammanäger de partiella ärderingarna. I ilken mån AD har tillämpat en mer systematisk sammanägning går dock inte att utläsa från det som sägs i domskälet. För att få en uppfattning om hur AD kan tänkas ha resonerat för att nå fram till beslutet att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga ska jag försöka rekonstruera AD:s sammanägning a de partiella ärderingarna. Rekonstruktionen gör det möjligt att identifiera ett antal intrikata tolkningsproblem. Vidare gör rekonstruktionen det möjligt att bedöma i ilken mån AD:s beslut att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga är förenligt med AD:s grundläggande partiella ärderingar a arbetena aseende de åtta faktorerna. En möjlig inändning mot AD:s sammanägning kan ara att det finns skäl att häda att arbetena borde utgående från AD:s partiella ärderingar sammantaget ärderas olika aseende kra på kunskap och förmåga. Rekonstruktionen ska tolkas som ett antal hypoteser om hur AD kan tänkas ha resonerat i sammanägningen. Rekonstruktionen inleds med antagandet att AD först sammanäger de partiella ärderingarna aseende de sju första faktorerna. Därefter sammanäger AD resultatet a denna partiella sammanägning med den partiella ärderingen aseende faktor 8 kra på grundutbildning. Detta ska inte tolkas som att AD bör göra sammanägningen i denna ordning. 15 Blomskog (2015) finner liknande oklarheter om tolkning a iktningen i ett arbetsärderingssystem som rekommenderas a ILO. 21

30 otieringen för den alda ordningen är att det gör det möjligt att isolera effekten a den partiella ärderingen a arbetena aseende kra på grundutbildning. Det som gör denna partiella ärdering intressant är att grunden för ärderingen baseras på en för utomstående bedömare meningsfull information om arbetenas kra i termer a utbildningstid. I domskälet anges kra på grundutbildning till fyra års högskolestudier för arins arbete och tå till tre års postgymnasial idareutbildning för agnus arbete. Detta gör det möjligt för utomstående bedömare att identifiera och reflektera öer ilket inflytande skillnaden i utbildningskra motsarande ett till tå år a postgymnasiala studier bör ges i sammanägningen. Denna typ a reflektion är inte möjlig för de öriga partiella ärderingarna eftersom dessa ärderingar baseras på en för utomstående bedömare inte meningsfull information. Skillnaden mellan arbetena aseende de öriga kraen baseras enbart på AD:s priata bedömningar såsom att arins arbete ställer högre kra än agnus arbete aseende social färdigheter. Skillnader i kra på social färdigheter kan inte som för skillnader kra på grundutbildning anges i termer a ett för utomstående bedömare meningsfullt mått. Jag inleder med att rekonstruera den partiella sammanägningen a de sju första faktorerna som lämpligen delas upp i följande tå steg. Först sammanäger AD de tre partiella ärderingarna att arbetena är likärdiga aseende faktorerna 1, 2 och 7 (se tabell 1). Det förefaller uppenbart rimligt att anta att resultat a sammanägningen är allt annat lika att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga, ds. för anända AD:s uttryck, att det föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Sammanägning kan formellt uttryckas som: (16) Om det gäller att allt annat lika 1 och 2 och 7, så gäller att. of Sammanägningen som uttrycks i påstående (16) förefaller id första påseendet ara okontroersiellt. Det bör dock påpekas att det är äsentligt att skilja på bedömningarna att arbetena är lika aseende de tre faktorerna och att arbetena är likärdiga aseende de tre faktorer. Som framgår i domskälet bedömer AD först att det föreligger skillnader mellan arbetena aseende de kra som beskris under de tre faktorerna. AD bedömer sedan att skillnaderna inte är agörande, ds. arbetena är likärdiga aseende kraen som beskris under de tre faktorerna. Det är möjligt att skillnaderna mellan arbetena aseende arje faktor kan sammantaget utgöra en skillnad som talar för att ett a arbetena bör allt annat lika ärderas högre än det andra arbetet aseende kra på kunskap och förmåga. I domskälet sägs inte något om denna möjliga tolkning. I nästa steg sammanäger AD de partiella ärderingarna aseende faktorerna 3 och 4, ds. och 4, 3 22

31 och de partiella ärderingarna aseende faktorerna 5 och 6, ds. och 6, 5 Detta ger uppho till ett intrikat sammanägningsproblem. AD måste sammanäga ärdeskillnaderna som uppkommer för faktorerna 3 och 4, ds. (, ) 3 och 4 (, ), och som talar för att arins arbete bör ärderas högre än agnus arbete aseende kra på kunskap och förmåga, med ärdeskillnaderna som uppkommer för faktorerna 5 och 6, ds. (, ) 5 och (, ), 6 och som talar för att agnus arbete bör ärderas högre än arins arbete aseende kra på kunskap och förmåga. I domskälet sägs inget om hur AD har löst detta sammanägningsproblem. Ett rimligt antagande är att AD skulle bedöma att ärdeskillnaderna mellan arbetena aseende faktorerna 3 och 4 ägs upp eller kompenseras a ärdeskillnaderna mellan arbetena aseende faktorerna 5 och 6 så att det gäller allt annat lika att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga. Denna partiella sammanägning kan formellt uttryckas som: (17) Om det gäller allt annat lika att 3(, ) 5(, ) och, ) (, ), så gäller att. 4( 6 of Om i antar att AD kombinerar de tå partiella sammanägningarna i (16) och (17) framstår det som rimligt att det sammantaget gäller allt annat lika att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga, ds. det föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. ombinationen a de tå partiella sammanägningarna kan uttryckas som: (18a) Om det gäller allt annat lika att 1 och 2 och 7 och att 3(, ) 5(, ) och, ) (, ), 4( 6 of så gäller att. Påståendet (18a) kan mer kortfattat uttryckas som: (18b) Om det gäller att allt annat lika att 1 7 så gäller att, of där 1 7 = Sammantaget aseende faktorerna 1 t o m 7 föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena 23

32 Resultatet a rekonstruktionen är alltså att sammanägningen a de partiella ärderingarna aseende de sju första faktorerna är att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arbetena. Det som är intressant är att resultatet öerensstämmer med AD:s beslut att det sammantaget föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena då samtliga åtta faktorer beaktas. Eftersom det endast är faktor 8 kra på grundutbildning som inte beaktas i den rekonstruerade partiella sammanägningen motsaras allt annat lika i påstående (18a-b) a antagandet att, ds. att arbetena är lika aseende kra på grundutbildning. 8 Som framgår a tabell 1 gör dock AD bedömningen att 8. Genom att ersätta antagandet om allt annat lika i påstående (18b) med AD:s bedömning att 8 kan rekonstruktionen a AD:s sammanägda bedömning a samtliga åtta faktorer mer formellt uttryckas som: (19a) Om det gäller att 8 och 1 7 så gäller att. of Resultatet a sammanägningen är alltså detsamma i (18) och (19), ds. det gäller enligt AD att. En möjlig tolkning a rekonstruktionen är att AD:s beslut att det of sammantaget föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga inte skulle ändras om det ore fallet att arins och agnus arbetena kräde lika lång postgymnasial utbildning, ds. om det skulle gälla att. En slutsats a 8 rekonstruktionen är alltså att det inte spelar någon roll för AD:s sammanägda bedömning om det gäller aseende kra på grundutbildning att 8 eller att 8. En intressant fråga är om AD har reflekterat öer denna konsekens a sitt beslut att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Ett problem med intuitia sammanägningar är att det kan ara sårt att identifiera mer intrikata sammanägningsproblem som uppkommer särskilt då det är större antal partiella ärderingar som ska sammanägas. Det är dock inte uteslutet att AD har genomfört en systematisk sammanägning i likhet med den som görs i rekonstruktionen och har noggrant reflekterat öer besluten som ligger till grund för resultatet a sammanägningen. AD skulle kunna motiera resultatet a sammanägningen med att häda att äen om det sammantaget gäller att arbetena är likärdiga aseende de sju första faktorerna är en skillnad i utbildningskra motsarande ett till tå år a postgymnasiala studier en alltför obetydlig skillnad för att utgöra ett skäl för att arins arbete sammantaget ska ärderas högre än agnus arbete aseende kra på kunskap och förmåga. En annan tolkning a AD:s sammantagna bedömning att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga är att det ska förstås som att AD bedömer att det åtminstone inte gäller att agnus arbete ska ärderas högre än arins arbete aseende kra på kunskap och förmåga. Denna tolkning innebär detsamma som att säga 24

33 att arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete aseende kra på kunskap och förmåga. Denna tolkning kan formellt uttryckas som: (19b) Om det gäller att 8 och 1 7, så gäller att. of Denna tolkning a AD:s sammanägning förstärkas också a att AD anser att kra på grundutbildning är en a de iktigaste faktorerna, som därmed bör ha relatit stort inflytande i sammanägningen. Detta talar för att det finns skäl att häda att arins arbete bör ärderas högre än agnus arbete, ds. det gäller att: (20) Om det gäller att 8 och 1 7, så gäller att. of En slutsats a rekonstruktionen är att sammanägningen ger uppho till ett antal intrikata beslutsproblem som inte explicit redoisas i domskälet. En annan slutsats är att utgående från AD:s partiella ärderingar framstår AD:s sammantagna bedömning att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga som rimlig. Som också framgår a rekonstruktionen skulle det inte framstå som orimligt om AD hade hädat att arins arbete bör ärderas högre än agnus arbete aseende kra på kunskap och förmåga. Ett skäl för detta är att arins arbete bedöms ställa ett klart högre kra än agnus arbete aseende den iktiga faktorn kra på grundutbildning och sammantaget aseende de öriga sju faktorerna är det rimligt att häda att arbetena är likärdiga. Det är möjligt att AD gör samma bedömning. En förklaring till att AD istället äljer att häda att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga är att det inte spelar någon roll för utgången a lönediskrimineringsmålet om arins arbete ärderas högre än agnus arbete. Det kan ara ärt att påpeka, som tidigare nämnts, att i en lönekartläggning på Danderyds sjukhus skulle resultatet a en arbetsärdering som att arins arbete ärderas högre än agnus arbete ara releant för utfallet a lönekartläggningen. Detta skulle i en lönekartläggning utgöra ett partiellt skäl för att arin bör ges en högre lön än agnus. 4.3 Tolkning a AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet kra på ansar I följande citat sammanfattar AD arbetsärderingen aseende kra på ansar. ot bakgrund a att det är sjukårdserksamhet som bedris id Danderyds sjukhus delar domstolen JämO:s uppfattning att ansaret för människors li och hälsa får anses ara den i sammanhanget tyngst ägande enskilda delfaktorn. Vid en sammantagen bedömning a samtliga delfaktorer och med beaktande a nu angina utgångspunkter anser etsdomstolen att det inte förelegat några mer agörande skillnader i fråga om kraet på ansar i de berörda arbetstagarnas arbeten. (Se AD 2001 s. 36). 25

34 Som för huudkriteriet kra på kunskap och förmåga gör AD den sammanägda bedömningen att det inte förelegat några mer agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på ansar, ds., mer kortfattat utryckt, bedömer AD att arbetena är likärdiga aseende kra på ansar. Som för huudkriteriet kra på kunskap och förmåga kan den sammanägda bedömningen a arbetena aseende kra på ansar tolkas som ett partiellt skäl för att arbetena bör betraktas totalt sett som likärdiga, ds. (21) Om det gäller allt annat lika att Ans, så gäller att, V där etena är likärdiga aseende kra på Ans ansar. Om påstående (21) kombineras med påstående (4a) erhålls påståendet: (22) Om det gäller allt annat lika att, så gäller att Ans arbetsgiaren ska se till att arin och agnus ges lika lön. AD:s bedömning att arbetena är likärdiga aseende kra på ansar kan alltså tolkas som ett partiellt skäl för att lika lön bör utgå till arin och agnus. Hur ska AD:s sammanägda bedömning aseende kra på ansar tolkas? AD:s sammantagna bedömning baseras på partiella ärderingar aseende sex olika faktorer som presenteras i tabell 2. Tabell 2. AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet kra på ansar Faktorer ra på ansar för: Partiell ärdering Viktning 1: Personal och arbetsledning 1 2: Ekonomi Viktigast 2 3: ateriella tillgångar 4: Planering och samordning 3 4 5: Information 6: änniskor li, hälsa och älbefinnande Viktigast 5 6 Viktigast Totalärdering Ans Som för huudkriteriet kra på ansar och förmåga säger AD inget om hur man har resonerat för att nå fram till beslutet att arbetena är likärdiga aseende kra på ansar, ds. att det 26

35 föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på ansar. För att få en uppfattning om hur AD kan tänkas ha resonerat ska jag rekonstruera sammanägningen. Först sammanägs de partiella ärderingarna aseende faktorerna 1 och 6, som talar för att arins arbete borde ärderas högre än agnus, med de partiella ärderingarna aseende faktorerna 2 och 3, som talar för att agnus arbete borde ärderas högre än arins arbete. Giet antagandet att ärdeskillnaderna mellan arbetena aseende de fyra faktorerna har samma ikt i sammanägningen följer att arbetena är likärdiga aseende kra på ansar. För att anända AD:s uttryck det föreligger inga agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på ansar. Den partiella sammanägning kan formellt uttryckas som: (23) Om det gäller allt annat lika att 3(, ) 5(, ) och, ) (, ), 3( 5 Ans så gäller att. Eftersom de partiella ärderingarna aseende faktorerna 3 och 4 inte beaktas i den partiella sammanägningen motsaras antagandet allt annat lika a antagandet att arbeten är lika aseende faktorerna 3 och 4, ds. det antas att 3 och 4. AD bedömer dock att agnus arbete ställer högre kra än arins arbete aseende faktorerna 3 och 4, ds. AD bedömer att 3 och 4. Eftersom resultatet a den partiella sammanägningen öerensstämmer med AD:s sammantagna bedömning då alla sex faktorerna beaktas, ger rekonstruktionen skäl för att häda att det inte spelar någon roll för AD:s beslut om det skulle gälla att 3 och 4 eller att 3 och 4. Det gäller alltså att AD bedömer att arbetena är likärdiga trots att agnus arbete ställer högre kra än arins arbete aseende fyra a de totalt sex faktorerna, som anges under huudkriteriet kra på ansar. AD:s beslut att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arbetena indikerar att AD kräer sammantaget betydande skillnader mellan arbetena aseende olika kra för att arbetena ska ärderas olika. En möjlig förklaring till detta är att AD försöker undika att tingas ta ställning till intrikata sammanägningar. Om exempelis AD hade bedömt att arins arbete borde ärderas högre än agnus arbete aseende kra på kunskap och förmåga och att agnus arbete borde ärderas högre än arins arbete aseende kra på ansar uppkommer ett intrikat ägningsproblem. Formellt uttryckt skulle detta innebära att AD måste äga samman de motstridiga bedömningarna och. of Ans Detta problem kan AD sägas undika genom att bedöma att arbetena är likärdiga aseende båda huudkriterierna och därmed uppkommer inga ärdeskillnader som måste sammanägas. Detta är åtminstone en möjlig tolkning a obserationen att AD förefaller att kräa betydande 27

36 skillnader mellan arbetena aseende de båda huudkriterierna kra på ansar och kra på kunskap och förmåga för arbetena ska ärderas olika. 4.4 Tolkning a AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet kra på ansträngning Resultatet a AD:s arbetsärdering aseende kra på ansträngning sammanfattas i följande citat: Ansträngning Parterna är öerens om att kraen i arje delfaktor i huudfaktorn ansträngning är högre i arins arbete. Det sagda medför sålunda att kraet på ansträngning sammantaget inte är lägre i arins arbete än i agnus arbete. (in kursiering) (se AD 2001 s. 36). AD:s bedömning att kraet på ansträngning sammantaget inte är lägre i arins arbete än i agnus arbete kan tolkas som ett partiellt skäl för att arins arbete är totalt sett åtminstone likärdigt med agnus arbete. AD:s bedömning kan också mer kortfattat uttryckas som att arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete aseende kra på ansträngning. Tolkningen kan formellt uttryckas som: (24) Om det gäller allt annat lika, så gäller att, där V Anstr V = arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete. Anstr arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete aseende kra på ansträngning. Om påstående (24) kombineras med påstående (4c) erhålls påståendet: (25) Om det gäller allt annat lika att, så gäller att arbetsgiaren ska ge arin åtminstone lika hög lön som Anders. Anstr Som framgår a tabell 3 grundar sig AD:s sammantagna bedömning endast på tå partiella ärderingar. Tabell 3. AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende på huudkriteriet kra på ansträngning Faktorer ra på: Partiella ärderingar 1: Fysisk ansträngning 2: änslomässig ansträngning 1 2 Totalärdering: Anstr 28

37 Hur ska AD:s sammantagna bedömning tolkas? Eftersom AD bedömer att arins arbete är mer kräande än agnus arbete aseende både fysisk ansträngning och känslomässig ansträngning förefaller det uppenbart hur AD har resonerat för att nå fram till beslutet att arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete aseende kra på ansträngning. AD:s sammanägning kan tolkas som att AD tillämpar en enkel dominansprincip. Det skulle ara mycket sårt att förstå hur AD har resonerat om AD hade bedömt att agnus arbete sammantaget borde ärderas högre än arins arbete aseende kra på ansträngning. Detta skulle i sin tur innebära att de partiella ärderingarna sammantaget utgör ett partiellt skäl för att agnus bör ges en högre lön än arin, något som rimligen inte kan ara förenligt med normer för lönesättning som tillämpas på sensk arbetsmarknad. Det kan dock påpekas att det utgående från de tå partiella ärderingarna skulle framstå som rimligt om AD hade bedömt att arins arbete borde ärderas högre än agnus arbete aseende kra på ansträngning, eftersom arins arbete är mer kräande än agnus arbete aseende båda faktorerna. En möjlig förklaring till att AD inte gör den bedömningen är, som nämnts tidigare, att det inte spelar någon roll för utgången a lönediskrimineringsmålet om arins arbete skulle ärderas högre än agnus arbete. 4.5 Tolkning a AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende huudkriteriet arbetsförhållanden Resultatet a AD:s arbetsärdering aseende arbetsförhållanden sammanfattas i följande citat: etsförhållanden Under huudfaktorn arbetsförhållanden har JämO sammantaget ansett kraen högre i arins arbete under det att landstinget ansett att kraen är likärdiga. etsdomstolen kan därid konstatera att kraen i arins arbete med aseende på arbetsförhållanden i art fall inte är lägre än i agnus arbete. (Se AD 2001 sid 36). Som framgår a citatet gäller att JämO och arbetsgiaren är oeniga om bedömningen aseende alla fyra faktorerna. JämO anser att kraen är högre för arins arbeten aseende alla fyra faktorer, medan arbetsgiaren anser kraen är likärdiga för de båda arbetena aseende alla fyra faktorer. AD förefaller att hantera oenigheten genom att häda att arins arbete är åtminstone lika kräande aseende alla faktorer som anges i tabell 4. 29

38 Tabell 4. AD:s ärderande jämförelse a arbetena aseende på huudkriteriet arbetsförhållande Faktorer ra på: Partiella ärderingar 1: Fysisk påfrestning 2: etspress 3: Stress 4: Risker Totalärdering:. f AD:s sammantagna bedömning att kraen i arins arbete med aseende arbetsförhållanden i art fall inte är lägre än i agnus arbete kan uttryckas som att arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete aseende arbetsförhållanden. Denna bedömning kan som för kra på ansträngning tolkas som ett partiellt skäl för att arins arbete borde totalt sett ärderas högre än agnus arbete, ds. formellt uttryckt gäller: (26) Om det gäller allt annat lika att. f, så gäller att, V där. f arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete aseende arbetsförhållanden. Om påstående (26) kombineras med påstående (4c) erhålls påståendet: (27) Om det gäller allt annat lika att., så gäller att arbetsgiaren ska se f till att arins lön är åtminstone lika hög som agnus lön. Som för huudkriteriet kra på ansträngning förefaller det uppenbart hur AD kan tänkas ha resonerat för att nå fram till beslutet att arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete aseende arbetsförhållanden. Eftersom AD bedömer att arins arbete är åtminstone lika kräande aseende alla fyra faktorer skulle det ara mycket sårt att förstå hur AD har resonerat om AD hade bedömt att agnus arbete borde ärderas högre än arins arbete aseende arbetsförhållanden. 4.6 Sammanägning a AD:s ärdering a arbetena aseende de fyra huudkriterierna AD:s ärderande jämförelser a arbetena aseende de fyra huudkriterierna kan formellt sammanfattas enligt följande: och Ans och of och.. Anstr f 30

39 Giet att dessa ärderingar är älgrundade framstår AD:s beslut att arbetena är total sett likärdiga, ds. att som uppenbart rimligt. V Det gäller också att AD:s ärderingar aseende huudkriterierna är förenliga med JämO:s bedömning att arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete, ds. att eftersom AD bedömer att arbetena är likärdiga aseende de tå första V, huudkriterierna och att arins arbete är åtminstone likärdigt med agnus arbete aseende de tå sistnämnda huudkriterierna. Det är fullt möjligt att AD har noterat detta men eftersom detta inte spelar någon roll för utgången a lönediskrimineringsmålet astår AD från att kommentera denna möjliga ärdering. Som framkom a rekonstruktionen a AD:s sammanägningar skulle det inte framstått som orimligt om AD hade gjort bedömningarna att: och of och Ans och. Anstr f Dessa fyra ärderingar ger dock uppho till ett intrikat sammanägningsproblem. Det är möjligt att AD har reflekterat öer denna möjlighet, men AD har i så fall förmodligen bedömt att det inte går att ge någon rationell motiering för hur sammanägningsproblemet ska lösas. an kan dock förmoda att det är sårt att finna några öertygande skäl att dessa fyra ärdering är rimligare än de ärderingar som AD redoisar i domskälet. AD har därför goda skäl att bortse från dessa fyra tillsynes rimliga och alternatia ärderingar a arbetena aseende huudkriterierna. 31

40 5. Sammanfattning a analysen a AD:s arbetsärdering Analysen a AD:s arbetsärdering inleds med frågan hur AD tolkar innebörden hos begreppet likärdigt arbete. Utgående från det som sägs a AD i domskälet finns det skäl att häda att AD tolkar begreppet likärdigt arbete som ett så kallat grund-öppet mellanbegrepp. AD anänder dock inte explicit uttrycket grund-öppet mellanbegrepp. I arbetsärderingen utgår AD från de fyra huudkriterierna kra på kunskap och förmåga, kra på ansar, kra på ansträngning samt arbetsförhållanden som anges i jämställdhetslagen. Huudkriterierna utgör en ägledning för AD:s beslut att bedömningsgrunderna för arbetsärderingen i detta fall ska utgöras a 20 olika typer a kra som ställs på de tå anställda, arin och agnus, då de utför sina respektie arbetsuppgifter. I domskälet betonar AD att det inte finns någon regel eller metod som kan agöra frågan om arbetena är likärdiga. Frågan om arbetena är likärdiga måste ytterst baseras på AD:s bedömningar och beslut i arbetsärderingen. AD betonar alltså att frågan om arbetena är likärdiga inta kan agöras med hjälp a en regel utan är en öppen fråga som måste agöras genom bedömningar och beslut. Detta är något som kännetecknar ett grundöppet mellanbegrepp. Det som också kännetecknar ett grund-öppet mellanbegrepp är att följderna som är kopplade till begreppets anändning är äldefinierade och inte är öppna för bedömningar. Detta gäller för likärdigt arbete eftersom AD måste beakta den i jämställdhetslagen angina rättsföljden, som är att presumtion om lönediskriminering uppkommer om arbetena bedöms som likärdiga. Detta medför att arbetsgiaren måste presentera sakliga skäl för löneskillnaden för att presumtion om lönediskriminering ska upphäas. Om arbetsgiaren inte kan presentera sakliga skäl för löneskillnaden har arbetsgiaren därmed gjort sig skyldig till lönediskriminering, eftersom de har tillämpat olika lön till tå anställda a olika kön som utfört likärdigt arbete. A detta följer att AD:s beslut att arbetena är likärdiga kan tolkas som ett partiellt skäl för att lika lön bör utgå till de tå anställda som utför respektie arbeten. En konsekens a tolkningen är en argumentation för beslutet att arbetena är likärdiga ska förstås som en argumentation för att lika lön bör utgå till de tå anställda då enbart arbetenas beskaffenhet beaktas, ds. då enbart arbetenas kraprofiler beaktas. Denna tolkning är också något som stöds a det AD säger i domskälet att arbetsärdering ska baseras på de normer för lönesättning som tillämpas på den senska arbetsmarknaden. AD förefaller alltså att tolka en arbetsärdering som en normati argumentation för hur lönesättningen bör utformas. AD redoisar dock inte ilka normer som ases och hur dessa normer ska tillämpas i arbetsärderingen. Slutsatsen a analysen är att det AD säger om hur begreppet likärdigt arbete ska anändas i lönediskrimineringsmålet stämmer äl öerens med meningen eller funktionen hos ett grund-öppet mellanbegrepp. Analysens andra huudfråga är hur AD:s argumentation för beslutet att arbetena är likärdiga ska tolkas. AD genomför arbetsärderingen i tå steg. Först ärderades arbetena aseende arje huudkriterium. En mer detaljerad analys a ärderingen a arbetena aseende kra på kunskap och förmåga identifierade ett antal oklarheter i arbetsärderingen, åtminstone som den redoisas 32

41 i domskälet. För det första är det är oklart hur de grundläggande jämförelserna a arbetena aseende arje faktor, ds. aseende arje typ a kra, ska tolkas. AD benämner dessa jämförelser som en bedömning a faktorer, men förklara inte närmare innebörden a bedömning a faktorer och heller inte ilken funktion dessa bedömningar har i den sammanägda bedömningen a arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. I analysen benämns dessa bedömningar som partiella ärderande jämförelser a arbetena aseende arje faktor. De partiella ärderingarna kan tolkas som partiella skäl för hur arbetena ska totalt sett ärderas aseende kra på kunskap och förmåga. Detta innebär att de partiella ärderingarna, som AD benämner bedömning a faktorer, rimligen måste utgöra grunderna för den sammanägda bedömningen. Den andra oklarheten är att AD säger inget om hur man resonerat då man sammanägt de partiella ärderingarna. AD redoisar endast resultatet a sammanägningen med uttrycket att det inte föreligger några mer agörande skillnader mellan arbetena aseende kra på kunskap och förmåga. Att det inte föreligger några agörande skillnader mellan arbetena måste rimligtis tolkas som att AD bedömer att skillnaderna mellan arbetena utgör sammantaget inget skäl för att arbetena ska ärderas olika aseende kra på kunskap och förmåga. Den sammantagna bedömningen kan mer kortfattat uttryckas som att arbetena är likärdiga aseende kra på kunskap och förmåga. En tredje oklarhet i arbetsärderingen är att AD inte säger något om hur den s k iktningen a faktorerna ska tolkas. Det finns ingen explicit argumentation för ad som utgör grunderna för ställningstaganden om faktorers iktighet. Det sägs heller inget om ilken funktion iktningen har i sammanägningen a de partiella ärderingarna. Denna oklarhet är öerraskande med tanke på att iktningen bedöms ha en central roll i en arbetsärdering. Aseende det andra huudkriteriet kra på ansar uppkommer likartade oklarheter gällande AD:s ärdering. AD:s sammanägda bedömning ar att det inte förelåg några mer agörande skillnader aseende kra på ansar, ds. AD bedömer att arbetena också är likärdiga aseende kra på ansar. För de tå andra huudkriterierna kra på ansträngning och arbetsförhållanden bedömer AD att kraen sammantaget inte är lägre i arins arbete jämfört med i agnus arbete. De tå sammantagna bedömningarna kan sägas baseras på en enkel dominansprincip eftersom AD bedömer att arins arbete ställer högre kra än eller åtminstone lika stora kra som agnus arbete aseende samtliga faktorer inom de båda huudkriterierna. Det skulle ara mycket sårt att förstå hur AD hade resonerat om AD skulle ha bedömt att agnus arbete borde ärderas högre än arins arbete aseende de båda huudkriterierna. AD motierar dock inte de tillsynes själklara sammanägda bedömningarna genom att hänisa till dominansprincipen, som allmänt betraktas som en okontroersiell princip. 33

42 etsärderingens andra steg utgjordes a att AD sammanägde ärderingarna aseende de fyra huudkriterierna. Giet att AD:s ärderingar aseende huudkriterierna är rimliga framstår AD:s beslut att arins och agnus arbeten är likärdiga i högsta grad rimligt. Ett möjligt sätt att kritisera AD:s beslut att arbetena är likärdiga är att beslutet kan ara sårt att förena med AD:s grundläggande partiella ärderingar aseende alla 20 faktorer. A analysen framgår dock inte att de grundläggande partiella ärderingarna skulle ara uppenbart oförenliga med AD:s beslut att arbetena är likärdiga. En fråga som ställs i analysen är i ilken mån AD utgående från de partiella ärderingarna skulle kunna ha gjort andra ärderingar a arbetena aseende de fyra huudkriterierna. Enligt rekonstruktionen finns det skäl att häda att arins arbete borde ärderas högre än agnus arbete aseende kra på kunskap och att agnus arbete borde ärderas högre än arins arbete aseende kra på ansar. Det är möjligt att AD har beaktat denna möjlighet, men också insett att dessa tå ärderingar ger uppho till en intrikat ärderingskonflikt, som inte på något uppenbart sätt kan ges en rationell lösning. En mer allmän slutsats a analysen är att med hjälp a en mer formaliserad begreppsapparat är det möjligt att identifiera och analysera olika tolkningsproblem som uppkommer i en arbetsärdering. Detta talar för att om arbetsärderingssystem konstrueras med hjälp en formaliserad begreppsapparat, som utecklats inom ramen för flerdimensionell beslutsteori, kan innebörden hos olika bedömningar och beslut preciseras. En korrekt tolkning a olika bedömningar och beslut är en agörande förutsättning för att beslutsfattaren ska på ett rationellt sätt kunna reflektera öer och argumentera för olika bedömningar och beslut i arbetsärderingsproceduren. Om innebörden hos olika bedömningar och beslut är mer preciserade underlättar detta också kommunikationen och argumentationen med utomstående bedömare, såsom parterna i detta lönediskrimineringsmål. 34

43 Referenser etsdomstolen (2001), Dom nr 76/01, ål nr A 189/97. Blomskog, S. (2008), Hur bör en arbetsärderingsmodell specificeras? en analys baserad på mångdimensionell beslutsteori, Rapport 2009:19, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utärdering (IFAU). Blomskog, S. (2015), An ealuation of the weighting method in a gender-neutral job ealuation tool recommended by the International Labor Office (ILO), PESO-rapport, Södertörns högskola. Blomskog, S. (2006), Lönediskriminering och jämförbarhet a olika arbeten? En diskussion a fem argument för icke-jämförbarhet, Tidskrift för politisk filosofi, årg 10, nr 2, s ennye, R. L. och Raiffa, H. (1976), Decisions with ultiple Objecties: Preferences and Value Tradeoffs, Wiley, New York. eenye, R. L. (1992), Value-Focused Thinking A Path to Creatie Decision aking, Harard Uniersity Press, assachusetts. Lindahl, L. (1985), Definitioner, begreppsanalys och mellanbegrepp i juridiken, i Hellner, J et al. (utg.): Rationalitet och empiri i rättsetenskapen. Juridiska Fakultetens i Stockholm skriftserie, nr 6. Lindahl, L. och Odelstad, J. (2008), Intermediaries and interenients in normatie systems Journal of Applied Logic 6. Odelstad, J. (2008), Likärdigt arbete en logisk och rättsfilosofisk analys, Rapport, Adelning för Teknik och iljö, Högskolan i Gäle. Odelstad, J. (2002), Intresseaägningar En beslutsfilosofisk studie med tillämpning på planering, Thales, Stockholm. 35

44 Working Paper Series: 45. Proofs of Deriations in emory Polynomial Baseband odeling of RF Power Amplifiers. Per N. Landin, urt Barbé, Wendy Van oer, agnus Isaksson and Peter Händel. Department of Electronics, athematics and Natural Sciences Odd and Odd-Een emory Polynomial Representations. Per N. Landin and Daniel Rönnow. Department of Electronics, athematics and Natural Sciences Sensk afallshantering. Diskussion kring dagsläget och branschens forskningsbeho. Ola Eriksson & Johanna Jönsson Eriksson. Adelningen för bygg- energi- och miljöteknik Biogas i Gästrikeregionen BiG. En systemanalys. Ola Eriksson & Teresa Hermansson. Adelningen för bygg- energi- och miljöteknik Hållbar konsumtion och hållbar afallshantering ad är det? Ola Eriksson & Teresa Hermansson. Adelningen för bygg- energi- och miljöteknik Regional afallsplanering Slutrapport frånprojekt finansierat a Forskningsstiftelsen Gästrikeregionens iljö. Ola Norrman Eriksson & Teresa Hermansson. Adelningen för bygg- energi- och miljöteknik Afallspreention i stålindustrin. Exempel från Sandik aterials Technology. Ola Eriksson & Teresa Hermansson. Adelningen för bygg- energi- och miljöteknik Perspekti på biogas. En antologi om biogas som drimedel med fokus på teknik, miljöpåerkan och samhällsnytta. Ola Eriksson. Adelningen för bygg- energioch miljöteknik aterialåterinning och klimatnytta Hur räknar återinningsaktörer i Serige? arl Hillman. Adelningen för bygg-, energi- och miljöteknik Inalid weighting in gender-neutral job ealuation tools. Stig Blomskog. Department of Industrial Deelopment, IT and Land anagement

45 Published by: Gäle Uniersity Press Uniersity of Gäle February 2016 Postal address: SE Gäle, Sweden Visiting address: ungsbäcksägen 47 Telephone:

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2006 årgång 10 Bokförlaget thales lönediskriminering och jämförbarhet av olika arbeten? en diskussion av fem argument för icke-jämförbarhet Stig Blomskog 1. Inledning

Läs mer

10 steg till jämställda löner

10 steg till jämställda löner 10 steg till jämställda löner Denna vägledning är gjord av Livsmedelsföretagen, Sveriges Ingenjörer, Unionen, Ledarna och Livsmedelsarbetareförbundet för att hjälpa de lokala parterna att uppfylla diskrimineringslagens

Läs mer

Vision Arvika kommun

Vision Arvika kommun Vision Arika kommun Arika - en attraktiare kommun Vision Arika en attraktiare kommun Visionen beskrier kommunens långsiktiga inriktning och politiska ilja. Den konkretiseras i strategiska mål och strategier

Läs mer

Enkätens uppbyggnad COPSOQ SVERIGE. Introduktion

Enkätens uppbyggnad COPSOQ SVERIGE. Introduktion Enkätens uppbyggnad Introduktion Enkäten mäter den psykosociala arbetsmiljön genom åtta dimensioner. Varje dimension består i sin tur a en till flera skalor som mäter olika aspekter inom arje dimension.

Läs mer

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri Johan Thim augusti 016 1 Enhetscirkeln Definition. Enhetscirkeln är cirkeln med centrum i origo och radie ett. En punkt P = (a, b på enhetscirkeln uppfyller alltså a

Läs mer

Parametriska kurvor: Parametriska ytor

Parametriska kurvor: Parametriska ytor Kror och ytor Eplicit form Implicit form Kror och ytor Parametrisk form Procerbaserade Polynom Catmll-Clark ekannan och dess datormotsarighet Martin Newell, 975. Gsta aén CID gstat@nada.kth.se Kbiska (grad

Läs mer

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ). STUDIEAVSNITT 5 TRIGONOMETRI I det här asnittet kommer i att studera hur man beräknar inklar och sträckor för gina figurer. Ordet trigonometri innebär läran om förhållandet mellan inklar och sträckor i

Läs mer

Besluts- och tolkningsproblem i individuell lönesättning

Besluts- och tolkningsproblem i individuell lönesättning 2013 Stig Blomskog Besluts- och tolkningsproblem i individuell lönesättning Den här rapporten har skrivits på uppdrag av Saco av Stig Blomskog, forskare från Södertörns högskola, disputerad i arbetsmarknadsekonomi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433); SFS 2000:773 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna. Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Lönelots/JämO Rapport 2001:1

Lönelots/JämO Rapport 2001:1 -lpvwloogkhwvdqdo\vdy O QHVNLOOQDGHU± VWHJI UVWHJ Lönelots/JämO Rapport 2001:1 Ur Jämställdhetslagen 1992:433 i dess lydelse den 1 januari 2001 2 Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka om aktiva

Läs mer

FUKTÄNDRINGAR. Lars-Olof Nilsson. En kvalitativ metod att skriva fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oventilerade konstruktionsdelar

FUKTÄNDRINGAR. Lars-Olof Nilsson. En kvalitativ metod att skriva fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oventilerade konstruktionsdelar LUNDS EKNISKA HÖGSKOLA FUKCENRUM VID LUNDS UNIVERSIE Ad Byggnadsmaterial FUKÄNDRINGAR En kalitati metod att skria fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oentilerade konstruktionsdelar Kursmaterial

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

Svar och arbeta vidare med Cadetgy 2008

Svar och arbeta vidare med Cadetgy 2008 Sar och arbeta idare med Cadetgy 2008 Det finns många intressanta idéer i årets Känguruaktiiteter. Problemen kan inspirera underisningen under flera lektioner. Här ger i några förslag att arbeta idare

Läs mer

Granskningsprotokoll bedömning av lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner

Granskningsprotokoll bedömning av lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner Granskningsprotokoll bedömning av lönekartläggning, analys och handlingsplan för jämställda löner Granskning Ärendenummer GRA 201 Arbetsgivare Handling Datum Antal anställda Anställda kvinnor Anställda

Läs mer

Karenstid för bedömning av närståendeförhållanden vid återvinning

Karenstid för bedömning av närståendeförhållanden vid återvinning 50 Isabel Alsterberg ISABEL ALSTERBERG Karenstid för bedömning av närståendeförhållanden vid återvinning Det är inte sällan det aktualiseras frågor om återvinning i konkurser. En sådan fråga är transaktioner

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 10 Rotel 1008 DOM 2009-11-05 Stockholm Mål nr T 9187-08 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 22 oktober 2008 i mål T 499-08, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART Landstinget

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Karin Almgren och f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Ingripanden mot unga lagöverträdare

Läs mer

LotusLive. LotusLive Engage och LotusLive Connections Användarhandbok

LotusLive. LotusLive Engage och LotusLive Connections Användarhandbok LotusLie LotusLie Engage och LotusLie Connections Anändarhandbok LotusLie LotusLie Engage och LotusLie Connections Anändarhandbok Anmärkning Innan du anänder den här informationen och den tillhörande

Läs mer

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567); SFS 2016:828 Utkom från trycket den 12 juli 2016 utfärdad den 30 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB

AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB BILAGA AD 2009 nr 50, Svenska Byggnadsarbetareförbundet./. VVS Företagen och NVS Installation AB Bakgrund Ett företag i VVS-branschen med verksamhet på flera olika orter i landet genomförde en driftsinskränkning

Läs mer

Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun

Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun Haninge kommun UTREDNING BEFINTLIG TRYCKBANK Stockholm 2008-01-21 Stefan Larsson Stephan Hellgren Tyréns AB UTREDNING BEFINTLIG TRYCKBANK 2 (6) Stephan Hellgren 08-566 41 317 2008-01-21 Re:- INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

Handlingsplan för jämställda löner

Handlingsplan för jämställda löner Handlingsplan för jämställda löner Jämställdhetsnätverket Avdelning 282 Vision 1. Samverkan Det är arbetsgivarens ansvar att genomföra lönekartläggningen, som ska ske i samverkan mellan arbetsgivaren och

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER MÅ NIVSITT Tillämpad fysik och elektronik Hans Wiklund 996-05- MÄTNING AV LKTISKA STOHT Laboration 5 LKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd: ättningsdatum

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49)

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) 1 (5) 2012-11-12 Dnr SU 302-2419-12 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

Bestäm den sida som är markerad med x.

Bestäm den sida som är markerad med x. 7 trigonometri Trigonometri handlar om sidor och inklar i trianglar. Ordet kommer från grekiskans trigonon (tre inklar) och métron (mått). Trigonometri har anänts under de senaste 2000 åren inom astronomi,

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa: Betygskriterier NS2019, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 april 2016 KLAGANDE Skåne läns landsting 291 89 Kristianstad MOTPARTER Se bilaga (här borttagen) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i

Läs mer

Att verifiera Biot-Savarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant

Att verifiera Biot-Savarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant Elelaboration Magnetisk flödestäthet Uppgift: Materiel: Att erifiera Biot-Saarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant angentbussol med tillbehör Amperemeter

Läs mer

Lönekartläggning. En vägledning

Lönekartläggning. En vägledning Sidan 1 av 10 Lönekartläggning En vägledning I avtalsrörelsen 2007 för området branschavtal Energi beslöts att en partsgemensam kansligrupp skulle undersöka vilket material rörande lönekartläggning som

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Krets- och mätteknik, fk

Krets- och mätteknik, fk Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, f.d. justitierådet Inger Nyström och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den

Läs mer

IVAR LO de utsattas reporter

IVAR LO de utsattas reporter STUDIEHANDLEDNING IVAR LO de utsattas reporter Studiebokens uppläggning Boken ger inte något heltäckande porträtt a Iar Lo- Johansson utan är en impressionistisk skildring a en människas frihetslängtan

Läs mer

Raka spåret. Merkurius? resvägar. omöjliga. Möjliga. till. i solsystemet. Kan man åka. och. av Magnus Thomasson

Raka spåret. Merkurius? resvägar. omöjliga. Möjliga. till. i solsystemet. Kan man åka. och. av Magnus Thomasson Kan man åka Raka spåret till Merkris? Möjliga och resägar i solsystemet omöjliga NASA/Johns Hopk i ns U n ie rsity Appli e d Physics Laboratory/Car n eg i e Instittion of Washington a Magns Thomasson Merkrissonden

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26. Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-26 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Skärpta straff för allvarliga

Läs mer

Nr 219 739 BILAGA 1 BERÄKNINGSGRUNDERNA FÖR TILLÄGGSPENSIONSFÖRSÄKRING VID PENSIONSSTIFTELSE ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE

Nr 219 739 BILAGA 1 BERÄKNINGSGRUNDERNA FÖR TILLÄGGSPENSIONSFÖRSÄKRING VID PENSIONSSTIFTELSE ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE Nr 29 739 BLG BÄKNNGSGUNDN FÖ TLLÄGGSPNSONSFÖSÄKNG VD PNSONSSTFTLS NLGT LGN OM PNSON FÖ BTSTG 740 Nr 29 GUNDNS TLLÄMPNNGSOMÅD Med tilläggsförsäkring enligt lagen om pension för arbetstagare (PL) ases här

Läs mer

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

This is a published version of a paper published in Skattenytt. Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"

Läs mer

2015 Stig Blomskog. Chefens värdering av medarbetarnas prestationer. - En fallstudie av värderingsproceduren vid individuell lönesättning

2015 Stig Blomskog. Chefens värdering av medarbetarnas prestationer. - En fallstudie av värderingsproceduren vid individuell lönesättning 2015 Stig Blomskog Chefens värdering av medarbetarnas prestationer - En fallstudie av värderingsproceduren vid individuell lönesättning Chefens värdering av medarbetarnas prestationer - En fallstudie av

Läs mer

SAKEN Ansökan om vitesföreläggande enligt 35 jämställdhetslagen (1991:433)

SAKEN Ansökan om vitesföreläggande enligt 35 jämställdhetslagen (1991:433) Nämnden mot diskriminering BESLUT Ä 1-09 2010-05-06 Stockholm SÖKANDE Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Ombud: MN och UJ Adress som ovan MOTPART Holmen Paper Aktiebolag, 556005-6383

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Tillämpas första gången vid den ansvarsfördelning som verkställs för år 2006.

Tillämpas första gången vid den ansvarsfördelning som verkställs för år 2006. 3334 Nr 1188 GUNDENA FÖ ANSASFÖDELNINGEN ENLIGT 3 a 2 OCH 3 MOM. I LAGEN OM SJÖMANSPENSIONE Tillämpas första gången id den ansarsfördelning som erkställs för år 2006. Bilaga 1 1 Den del a pensionen enligt

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17

Läs mer

Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun

Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun 1 Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun Personalenheten 2009-01-28 2 (11) FEL! HITTAR INTE Sammanfattning Jämställdhetslagen kräver att arbetsgivare med fler än tio anställda gör en årlig lönekartläggning.

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Nu kan du ta plats i vår högsta ledning.

Nu kan du ta plats i vår högsta ledning. Nu kan du ta plats i år högsta ledning. I årt företag är det kunderna som har makten. Har du någon gång tänkt att du skulle ilja ara med och bestämma hur det går till i bank- och försäkringsbranschen?

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten En feministisk analys Karin Lundström IUSTUS FORLAG Innehäll Inledning 15 Premisser 15 Syften 17 Metod 21 Detjuridiskamaterialet 23 Disposition 24 Del I. Teori

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM22. Anpassning av regler för genomförande. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av regler för genomförande av EU-rätten på EU-nivå Statsrådsberedningen 2013-11-21 Dokumentbeteckning KOM (2013) 751 Förslag till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

DOM 2011-10-14 Jönköping

DOM 2011-10-14 Jönköping 1 Rotel 35 Jönköping Mål nr KÄRANDE Kezban i Göteborg AB, 556675-1870, Wieselgrensplatsen 24, 417 17 Göteborg Ombud: Jur.kand. Clarence Crafoord och jur.kand. Anna Rogalska Hedlund, Box 2215, 103 15 Stockholm

Läs mer

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-009

PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-009 PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr 15-009 2015-03-11 Till regeringen Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Promemorian Patent och marknadsdomstol; kompletterande överväganden

Läs mer

Rättsavdelningen SR 37/2015. förordnande av offentligt biträde i asylärenden. En behovsprövning ska göras från fall till fall.

Rättsavdelningen SR 37/2015. förordnande av offentligt biträde i asylärenden. En behovsprövning ska göras från fall till fall. Bfd22 080929 1(4) Rättsavdelningen 2015-09-30 SR 37/2015 Rättslig kommentar angående förordnande av offentligt biträde i asylärenden 1. Sammanfattning Som huvudregel ska offentligt biträde förordnas så

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans 1 Föreläsning 1, Ht 2 Hambley asnitt 11.11, 14.1 Fyra typer a förstärkare s 0 s i ut s in i A in ut L s in i G L in 0 Spänningsförstärkare Spänningströmförstärkare (transadmittansförst.) i in 0 i in i

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ). HFD 2016 ref. 24 Kammarrätten har utan yrkande och till klagandens nackdel upphävt förvaltningsrättens dom i viss del. Kammarrättens avgörande har undanröjts med tillämpning av 29 förvaltningsprocesslagen.

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-02-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3616-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 25 april 2013 i mål

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Upphandling från statliga

Läs mer

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik]

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] SFS 1991:433 Källa: Rixlex Utfärdad: 1991-05-23 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2000:773 Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika

Läs mer

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov

Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Hjälp med andra personliga behov ska i någon mening vara kvalificerad för att ge rätt till assistansersättning.

Läs mer

Cirkulärnr: 11:12 Diarienr: 11/1935 Arbetsgivarpolitik: 11-2:6 Arbetsdomstolen, vägande skäl, förflyttning, Allmänna bestämmelser AB, yttrandefrihet

Cirkulärnr: 11:12 Diarienr: 11/1935 Arbetsgivarpolitik: 11-2:6 Arbetsdomstolen, vägande skäl, förflyttning, Allmänna bestämmelser AB, yttrandefrihet Cirkulärnr: 11:12 Diarienr: 11/1935 Arbetsgivarpolitik: 11-2:6 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, vägande skäl, förflyttning, Allmänna bestämmelser AB, yttrandefrihet Datum:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T KLAGANDE YÜ. Ombud: Advokat IA Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 november 2016 T 3445-15 KLAGANDE YÜ Ombud: Advokat IA MOTPART Gripenhus i Sverige AB, 556854-4471 Ombud: Advokat RS SAKEN Pris för konsumenttjänst

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition Vektorer En ektor anger en riktning i rmmet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brkar ritas som pilar, Vektoraddition Smman a tå ektorer och får i på följande is: lacera i pnkten och placera

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/ingemar Hamskär 2013-01-15 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM UPPSÄGNINGSTVISTER

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2009 KLAGANDE Sennberg AB (tidigare Sennheiser AB), 556118-9456 Box 22035 104 22 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer