Parametriska kurvor: Parametriska ytor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Parametriska kurvor: Parametriska ytor"

Transkript

1 Kror och ytor Eplicit form Implicit form Kror och ytor Parametrisk form Procerbaserade Polynom Catmll-Clark ekannan och dess datormotsarighet Martin Newell, 975. Gsta aén CID Kbiska (grad Generella (grad d Interpolerande Hermite Bezier B-Spline Generell B-Spline Uniform NURBS Matematiska representationer a kror Parametriska kror Om i derierar ttrycket för kran Eplicit Implicit Generellt y f( f(, y Eempel y - y y p( f ( f y ( får i en ektor som definierar krans tangent: Parametrisk f ( y f y ( min ma y dp( df ( df y ( Parametriska kror: Eempel Parametriska ytor För ytor kräs tå parametrar: p(, f (, f y (, f z (, z y

2 Parametriska ytor Parametriska ytor: Eempel De ektorer i får om i derierar m.a.p. och definierar ytans tangentplan: p(, f (, f y (, f z (, p(, f (, f y (, f z (, N(, p(, p(, är ytans normal. Parametriska polynomkror Parametriska polynomkror: Eempel Då p( är ett polynom i kallas kran polynomkra. p( f ( f y ( f z ( c + c + 2 c n c n c y + c y + 2 c y n c yn c z + c z + 2 c z n c zn Polynomkror, isar det sig, har egenskaper som är intressanta för datorgrafik och CAD/CAM. Kbiska polynomkror f ( c + c + 2 c 2 + c f y ( c y + c y + 2 c y2 + c y f z ( c z + c z + 2 c z2 + c z Antag att i har fyra styrpnkter p, p, p 2 och p och att i ill att kran ska gå genom dessa pnkter. Vi låter p (p p y p z, p (p p y p z, p 2 ( p 2y p 2z, p (p p y p z p p p p p y och sätter p y p y p 2y p y p z p z p z p 2z p z Kbiska polynomkror Vi bestämmer att kran ska gå genom styrpnkterna id, /, 2/ och. Vilka c-ärden ska i ha? Låt oss börja med -komponenten. Vi har : : /: 2/: f ( c + c + 2 c 2 + c och i ill ha f ( p f (/ p f (2/ f ( p ilket ger p c p c + c + c 2 + c p c + (/c + (/ 2 c 2 + (/ c c + (2/c + (2/ 2 c 2 + (2/ c 2

3 Interpolerande polynomkror Interpolerande polynomkror: Eempel Löser man ekationssystemet får man y c p c 5.5p + 9p p c 2 9p 22.5p p c 4.5p +.5p p Analogt för y- och z-komponenterna. p ( p ( p 2 ( p ( p p 2 p p Kran som har dessa c-koefficienter sägs interpolera de fyra styrpnkterna. Interpolerande polynomkror: Eempel Interpolerande polynomkror: Eempel p ( p ( p 2 ( p ( ger c c c c Så krans fnktion blir f ( f y ( c y c y c 2y c y Interpolerande polynomkror: Eempel Polynomkror på matrisform Vi ska n isa att i kan skria kran på formen f ( b( p f y ( b( p y f z ( b( p z där p p p p p y p y p y p 2y p y p z p z p z p 2z p z och b( M 2 44-matris

4 Polynomkror på matrisform Skrier i lösningen på ekationssystemet för f ( på matrisform får i c c c 2 c eller c M I p p p p Polynomkror på matrisform Krans ekation för f ( är f ( c + c + 2 c 2 + c f ( eller 2 ilket ger c c c 2 c f ( c (M I p (M I p Enl. föreg. bild Matrisregel c Blandningspolynom b( Det ill säga, i har f ( (M I p b( p där b ( b ( b 2 ( b ( b( kallas för krans blandningspolynom. Notera att eftersom b( bara beror a, gäller resltatet äen för f y ( och f z (. Sammanfattning p En parametrisk kbisk polynomkra är en kra på formen f ( b( p f y ( b( p y f z ( b( p z p p p p y p y p y p 2y p y p z där p z p z p 2z p z är krans styrpnkter och b( är krans blandningspolynom. Parametriska kbiska polynomytor Parametriska kbiska polynomytor: Eempel p(, f (, f y (, f z (, i j c ij c yij c zij i j 4

5 För ytans -komponent har i f (, i j c ij i j Detta kan skrias som c c c 2 c c f (, 2 c c 2 c c 2 c 2 c 22 c 2 c c c 2 c eller f (, C 2 Antag n att i har 6 styrpnkter p ij, i, j p p 2 p p p p p 2 p p p 2 Precis som fört har i att p (p p y p z p (p p y p z... p (p p y p z... p (p p y p z Om i sätter får i en kra som måste interpolera pnkterna p, p, p 2 och p. p p p 2 p os. p p 2 p p p 2 p Med andra ord tittar i på styrpnkterna p p p p p (p p y p z p (p p y p z p 2 ( p 2y p 2z p (p p y p z p y Sätt n p y p y p 2y p y p z p z p z p 2z p z En sådan kra kan, för -komponenten (som i tidigare sett, skrias f ( (M I p Eftersom i för ytan hade att f ( C och eftersom i satt får i f (, M I p C Vi ill att! 2 C 5

6 Sätter i får i en kra som måste interpolera pnkterna p, p, p 2 och p. p p p 2 p p p 2 p p p 2 p p Vi betraktar då styrpnkterna p p p p (p p y p z p (p p y p z p 2 ( p 2y p 2z p (p p y p z och i sätter p y p y p y p 2y p y p z p z p z p 2z p z För -komponenten och gäller då f ( (M I p och f (, C Om i lägger till / och 2/ får i p p p p f (, M I p C 2 f (, M I p C 2 p p f (, M I p C Vi ill att! 2 C p p f (,/ / 2/ M I p C f (/ 2 2 (,2/ M I p C 22 (2/ 2 p (/ (2/ M I p p p Dessa fyra ekationer kan sammanfattas som p p p P p 22 p p p C / (/ 2 (/ 2/ (2/ 2 (2/ A är ekialent med M I - (se härledningen a den interpolerande kran. Vi har alltså M I P C (M I - C M I P M I A (Stryk och arrangera om termer Ytans ekation för -komponenten är f (, C och r föregående bild fick i C M I P M I ilket tillsammans ger f (, M I P M I 6

7 Sammanfattningsis har i Interpolerande polynomytor: Eempel f (, M I P M I f y (, M I P y M I f z (, M I P z M I P p p p p p p p 22 p p p P y p y p y p 2y p y p y p y p 2y p y p 2y p 2y p 22y p 2y p y p y p 2y p y P z p z p z p 2z p z p z p z p 2z p z p 2z p 2z p 22z p 2z p z p z p 2z p z (Angels bok och ytor Angel anänder följande notation för att spara trymme: p(, f (, f y (, f z (, där c ij c ij c yij c zij i j c ij i j (Angels bok ytor Med andra ord har han C p(, C c c c 2 c c c c 2 c c 2 c 2 c 22 c 2 c c c 2 c ilket gör att han måste införa operationen C c c c 2 c c c c 2 c c 2 c 2 c 22 c 2 c c c 2 c Vektor! Skalär! Sammanlänkning a kror Icke-kontinerlig C -kontinerlig Hermitekror Fås om man kräer C -kontinitet. Krans ekation är (som tidigare f ( c + c + 2 c 2 + c f y ( c y + c y + 2 c y2 + c y f z ( c z + c z + 2 c z2 + c z Vi fierar deriatan i p och p och tar dem som styrpnkter : C -kontinerlig p (p p y p z p (p p y p z dp df (p df y (p y df z (p z p p y p z dp df (p df y (p y df z (p z p p y p z 7

8 Hermitekror För f ( ger detta ekationssystemet : p c : p c + c + c 2 + c : p df (/ c : p df (/ c + 2c 2 + c med lösningen Hermitekror: Eempel f 2 ( p p p p Analogt för y- och z-komponenterna. Beziérkror Det är ofta bökigt att arbeta med deriatorna eplicit. Helst ill man arbeta med fyra pnkter (istället för tå pnkter och tå deriator. p Vi kan approimera deriatorna med en differens: p p 2 p dp (p p dp (p p 2 För att kran ska ritas med linjär hastighet m.a.p.. (Inte ppenbart, men kan isas. Beziérkror : : : : För f ( ger detta ekationssystemet f 2 ( p c p c + c + c 2 + c (p p df (/ c (p df (/ c + 2c 2 + c med lösningen 4 6 p p p Analogt för y- och z-komponenterna. Beziérkror: Eempel Kbiska B-splinekror Nackdelen med Beziérytor är att det kan ara sårt att få till C -kontinitet. Det kan lösas genom att man släpper kraet att kran ska interpolera sltpnkterna på kran. p i- p i p i- p i-2 8

9 Kbiska B-splinekror Nackdelen med Beziérytor är att det kan ara sårt att få till C -kontinitet. Det kan lösas genom att man släpper kraet att kran ska interpolera sltpnkterna på kran. Kbiska B-splinekror Nackdelen med Beziérytor är att det kan ara sårt att få till C -kontinitet. Det kan lösas genom att man släpper kraet att kran ska interpolera sltpnkterna på kran. p i- p i p i- p i p i-2 p i+ p i+ p i+2 Se boken för blandningspolynom och härledning. Kbiska B-splinekror: Eempel Generaliserade B-splinekror Vi kan generalisera B-splinekrsbegreppet. Vi ill konstrera en fnktion p( f ( f y ( f z ( öer interallen 2... n- n Värdena,,..., n kallas kntar. Generaliserade B-splinekror Den generaliserade B-splinekrans ekation är n p( B id ( p i i där B id ( är en basfnktion, i det här fallet ett polynom a grad d (och p i är styrpnkterna Väljer man B i ( som blandningspolynom för en kbisk B-spline (se boken och kntarna {,,,,,,, } får man en Bèzierkra. Generaliserade B-splinekror: Eempel En generell B-splinekra a grad d med tre kntar: p( p p B d ( p y + p z p 2 p 2 p B d ( p y + p z B 2d ( p 2y p 2z Basfnktionerna talar om hr mycket a respektie styrpnkt som ska tas med för ett giet. 9

10 NURBS Catmll-Clark-ytor NURBS Non-Uniform Rational B-Spline Variant a generaliserad B-Spline där man iktar de olika styrpnkterna. p( B id (w i p i i Anledningen är att man ill ge anändaren eplicit kontroll öer hr mycket a arje styrpnkt som ska tas med. Om man anänder kombinationer a polynomytor kan det ara sårt att ndika sprickor på ställen där ytorna möts. Catmll-Clark-ytor Catmll-Clark-ytor Lösning: Utgå från ett antal polygoner och dela dem i sccessit mindre bitar enligt på förhand bestämda (relatit enkla regler. Slta när polygonerna är mindre än en pielpnkt. Catmll-Clark-ytor: Eempel

Kurvor och ytor. Gustav Taxén

Kurvor och ytor. Gustav Taxén Kurvor och ytor Gustav Taxén gustavt@csc.kth.se 2D1640 Grafik och Interaktionsprogrammering VT 2007 Kurvor och ytor Explicit form Implicit form Parametrisk form Procedurbaserade Polynom Catmull-Clark Kubiska

Läs mer

3D: transformationer:

3D: transformationer: 3D: transformationer: ramar, matriser, kvaternioner perspektiv: ortografisk, perspektiv kurvor, ytor: parametriska, kubiska - interpolerande, Bézier, spline Inlämningsuppgift 3 Yngve Sundblad y@kth.se

Läs mer

Bestäm den sida som är markerad med x.

Bestäm den sida som är markerad med x. 7 trigonometri Trigonometri handlar om sidor och inklar i trianglar. Ordet kommer från grekiskans trigonon (tre inklar) och métron (mått). Trigonometri har anänts under de senaste 2000 åren inom astronomi,

Läs mer

Teori- och räkneuppgifter

Teori- och räkneuppgifter Teori- och räkneuppgifter Version December 7 014 1 Fel- och störningsanalys 11 Värdet på x är uppmätt till 0956 med ett absolutfel på högst 00005 Ge en öre gräns för absolutfelet i y exp(x + x Motiera

Läs mer

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition Vektorer En ektor anger en riktning i rmmet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brkar ritas som pilar, Vektoraddition Smman a tå ektorer och får i på följande is: lacera i pnkten och placera

Läs mer

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri Johan Thim augusti 016 1 Enhetscirkeln Definition. Enhetscirkeln är cirkeln med centrum i origo och radie ett. En punkt P = (a, b på enhetscirkeln uppfyller alltså a

Läs mer

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel. rmin Haliloic: EXTR ÖVNINGR a 9 aser och koordinater i D-rummet SER CH KRDINTER Vektorer i ett plan Vektorer i rummet SER CH KRDINTER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betraktar ektorer som ligger

Läs mer

Exempelsamling :: Vektorintro V0.95

Exempelsamling :: Vektorintro V0.95 Exempelsamling :: Vektorintro V0.95 Mikael Forsberg :: 2 noember 2012 1. eräkna summan a ektorerna (1, 2) och (3, 1) mha geometrisk addition 2. Tå ektorer u = ( 2, 3) och adderas och blir ektorn w = (1,

Läs mer

Strålföljning: Bildpunkt till värld 1(1) Strålföljning: Skärning stråle och polygon 1(1)

Strålföljning: Bildpunkt till värld 1(1) Strålföljning: Skärning stråle och polygon 1(1) Strålföljning: Bildpunkt till ärld () Med bildens beteckningar får i (för enkelhets skull antas att fönstret är kadratiskt och att synkoten är ) y y A rad A z N att en bildpunkt (kol,rad) motsarar i ykoordinatsystemet

Läs mer

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna. Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm

Läs mer

10.2. Underrum Underrum 89

10.2. Underrum Underrum 89 10.2 Underrum 89 10.2. Underrum Definition 10.12. En icke-tom delmängd U i ett linjärt rum V kallas ett underrum i V om för arje u, U och arje reellt tal λ gäller att 1. u + U. 2. λu U. Anmärkning 10.13.

Läs mer

Enzymkinetik. - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet (v = - A/ t)

Enzymkinetik. - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet (v = - A/ t) Enzymkinetik Hastigheten för en reaktion A P kan uttryckas som: - En minskning i reaktantkoncentrationen per tidsenhet ( - A/ t - En ökning i produktkoncentrationen per tidsenhet ( P/ t Detta innebär att

Läs mer

TANA09 Föreläsning 8. Kubiska splines. B-Splines. Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor.

TANA09 Föreläsning 8. Kubiska splines. B-Splines. Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor. TANA09 Föreläsning 8 Kubiska splines Approximerande Splines s s s s 4 B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor. x x x x 4 x 5 Exempel Parametriska Kurvor. Ritprogram. Beziér kurvor.

Läs mer

TSBB31. En bild är en 2D signal. Exempel på färginnehåll i bilder p. 4. För en digital bild gäller. vitt. Fig. 1.1

TSBB31. En bild är en 2D signal. Exempel på färginnehåll i bilder p. 4. För en digital bild gäller. vitt. Fig. 1.1 TSBB3 Medicinska bilder Föreläsning 3 D signalbehandling (bildbehandling) Den digitala bilden, ärgtabeller D kontinuerlig ouriertransorm och D DFT D sampling D diskret altning Lågpassiltrerande D altningskärnor

Läs mer

Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor.

Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor. TANA09 Föreläsning 8 Approximerande Splines B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor. Exempel Parametriska Kurvor. Ritprogram. Beziér kurvor. Design av kurvor och ytor. Tillämpning

Läs mer

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN 48 5 LINJER OCH PLAN 5. Lijer och pla 5.. Lijer Eempel 5.. Låt L ara e lije i rummet. Atag att P är e pukt på L och att L är parallell med e ektor, lijes riktigsektor. Då gäller att e pukt P ligger på

Läs mer

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans

2. Strömförstärkare: Både insignal och utsignal är strömmar. Förstärkarens inresistans 1 Föreläsning 1, Ht 2 Hambley asnitt 11.11, 14.1 Fyra typer a förstärkare s 0 s i ut s in i A in ut L s in i G L in 0 Spänningsförstärkare Spänningströmförstärkare (transadmittansförst.) i in 0 i in i

Läs mer

LotusLive. LotusLive Engage och LotusLive Connections Användarhandbok

LotusLive. LotusLive Engage och LotusLive Connections Användarhandbok LotusLie LotusLie Engage och LotusLie Connections Anändarhandbok LotusLie LotusLie Engage och LotusLie Connections Anändarhandbok Anmärkning Innan du anänder den här informationen och den tillhörande

Läs mer

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. The Schmitt Trigger ) Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström

Läs mer

Föreläsaren räknar... (del 1)

Föreläsaren räknar... (del 1) EDA35 Kretselektronik, Föreläsning : Föreläsaren räknar... (ersion 080) 003008 Professor Per LarssonEdefors Vi ska under denna föreläsning analysera förstärkarsteget till höger lite närmare. Först betraktar

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA kl. 8-13

Tentamen i mekanik TFYA kl. 8-13 TEKNISK HÖGSKOLN I LINKÖPING Institutionen för Fysik, Kei och Biologi Galia Pozina Tentaen i ekanik TFY6 4-- kl. 8- Tillåtna Hjälpedel: Physics Handbook eller Tefya utan egna anteckningar, aprograerad

Läs mer

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktioner =bildningr Beteckningr och grndbegrepp Definition En fnktion eller bildning från en mängd till en mängd B är en regel som

Läs mer

Differentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning

Differentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning Differentialrelationer Reetition Energiekationen orticitet Strömfnktionen Hastighetsotential Potentialströmning Reetition Kaitel 3 Reetition, Kaitel 3 Energiekationen ( ) ( )da n g h d g dt d W W Q CS

Läs mer

Kapitel 4. Differentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning

Kapitel 4. Differentialrelationer. Repetition Energiekvationen Vorticitet Strömfunktionen Hastighetspotential Potentialströmning Differentialrelationer Reetition Energiekationen orticitet Strömfnktionen Hastighetsotential Potentialströmning Reetition, Kaitel 3 Bernollis tidgade ekation förlster 1 1 1 s f g g α α Korrektionsfaktor,

Läs mer

Algebra och talteori MMGL31. Lite om mig. Lite om er. Lärarprogrammet, Göteborgsuniversitet VT 2008

Algebra och talteori MMGL31. Lite om mig. Lite om er. Lärarprogrammet, Göteborgsuniversitet VT 2008 Algebra och talteori MMGL3 Lärarprogrammet, Göteborgsniersitet VT 008 Samel Bengmar Lite om mig Dotorerat i Algebrais geometri Letor id Matematisa etensaper, Chalmers och Göteborgs niersitet Anställd på

Läs mer

Introduktion till turbulens och turbulenta gränsskikt

Introduktion till turbulens och turbulenta gränsskikt Introdktion till trblens och trblenta gränsskikt Tå frågor 1. Hr sklle d karaktärisera trblens? Tänk på nckelord.. Ge eempel på sitationer när trblent strömning är bättre än laminär och ice ersa. Trblens

Läs mer

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER MÅ NIVSITT Tillämpad fysik och elektronik Hans Wiklund 996-05- MÄTNING AV LKTISKA STOHT Laboration 5 LKTO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): ättningsdatum Kommentarer Godkänd: ättningsdatum

Läs mer

Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter

Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter Några tillämpningar Animering rörelser, t.ex. i tecknad film Bilder färger resizing Grafik Diskret representation -> kontinuerlig 2 Interpolation

Läs mer

Raka spåret. Merkurius? resvägar. omöjliga. Möjliga. till. i solsystemet. Kan man åka. och. av Magnus Thomasson

Raka spåret. Merkurius? resvägar. omöjliga. Möjliga. till. i solsystemet. Kan man åka. och. av Magnus Thomasson Kan man åka Raka spåret till Merkris? Möjliga och resägar i solsystemet omöjliga NASA/Johns Hopk i ns U n ie rsity Appli e d Physics Laboratory/Car n eg i e Instittion of Washington a Magns Thomasson Merkrissonden

Läs mer

FUKTÄNDRINGAR. Lars-Olof Nilsson. En kvalitativ metod att skriva fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oventilerade konstruktionsdelar

FUKTÄNDRINGAR. Lars-Olof Nilsson. En kvalitativ metod att skriva fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oventilerade konstruktionsdelar LUNDS EKNISKA HÖGSKOLA FUKCENRUM VID LUNDS UNIVERSIE Ad Byggnadsmaterial FUKÄNDRINGAR En kalitati metod att skria fukthistoria och förutsäga fuktförändringar i oentilerade konstruktionsdelar Kursmaterial

Läs mer

Massa, rörelsemängd och energi inom relativitetsteorin

Massa, rörelsemängd och energi inom relativitetsteorin Massa, rörelseäng oh energi ino relatiitetsteorin Vi et iag att inget föreål e en iloassa större än noll (t.ex. elektroner, protoner oh ryfarkoster) någonsin kan röra sig snabbare än ljuset. Partiklar

Läs mer

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet Samlad effektbedömning a förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet 2018 2029 Effekter på planförslagens lönsamhet a full internalisering a externa effekter för landbaserade transporter

Läs mer

KONSTRUKTION AV HYDRAULSYSTEM FÖR LASTBILSKRAN

KONSTRUKTION AV HYDRAULSYSTEM FÖR LASTBILSKRAN Linköpings Uniersitet Konstruktionsuppgift 1(7) KONSTRUKTION AV HYDRAULSYSTEM FÖR LASTBILSKRAN Konstruktionsuppgift i kursen Fluidmekanisk Systemteknik för M3, läsåret 2014 Linköpings Uniersitet Konstruktionsuppgift

Läs mer

Instruktion Café Vid Uppstart

Instruktion Café Vid Uppstart Instrktion Café Vid Uppstart Tryck på den röda knappen till änster om förrådsdörren. Starta kormojjen samt kaffebryggarens timer. Sitter bredid kaffebryggaren. Kom igång med kaffebryggning så fort som

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA kl

Tentamen i mekanik TFYA kl TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen ör Fysik, Kemi och Biologi Galia Pozina Tentamen i mekanik TFYA16 014-04- kl. 14-19 Tillåtna Hjälpmedel: Physics Handbook eller Teyma utan egna anteckningar,

Läs mer

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning (Kapitel 3)

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning (Kapitel 3) Bearandelagar för flidtransport, dimensionsanals och skalning (Kapitel 3) Idag: Kapitel 3 Blodets reologi (rest från kapitel ) Generella balansekationerna på differentiell form: bearande a massa och rörelsemängd

Läs mer

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning. Approximativa metoder för analys av komplexa fysiologiska flöden

Bevarandelagar för fluidtransport, dimensionsanalys och skalning. Approximativa metoder för analys av komplexa fysiologiska flöden Bearandelagar för fliransport, dimensionsanals och skalning Approimatia metoder för anals a komplea fsiologiska flöden Innehåll Blodets reologi Balansekationerna på differentiell form Dimensionsanals Naier-Stokes

Läs mer

Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26

Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26 TAIU07 Föreläsning 2 Index. Vektorer och Elementvisa operationer. Summor och Medelvärden. Grafik i två eller tre dimensioner. Ytor. 20 januari 2016 Sida 1 / 26 Matriselement och Index För att manipulera

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 8 Termodynamiska Potentialer och Relationer

Termodynamik Föreläsning 8 Termodynamiska Potentialer och Relationer ermodynamik Föreläsning 8 ermodynamiska otentialer och Relationer Jens Fjelstad 2010 09 29 1 / 19 Innehåll D 6:e upplagan (Çengel & Boles) Kapitel 12 2 / 19 Förra föreläsningen För en liten process med

Läs mer

Visualisering Transformationer, vyer, projektioner, skymda ytor

Visualisering Transformationer, vyer, projektioner, skymda ytor Transforationer, er, projektioner, skda tor Visualisering Innehåll Mateatiska grunder (kort) Transforationer Projektioner Borttagning a skda tor preious net preious net 2 Trediensionella etoder Vi kan

Läs mer

Föreläsning 5. Approximationsteori

Föreläsning 5. Approximationsteori Föreläsning 5 Approximationsteori Låt f vara en kontinuerlig funktion som vi vill approximera med en enklare funktion f(x) Vi kommer använda två olika approximationsmetoder: interpolation och minstrakvadratanpassning

Läs mer

LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING 1

LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Linjär algebra II LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING Lös ekvationssystemet x + y + z 9 x + 4y 3z 3x + 6z 5z med hjälp av Gausselimination Lösning:

Läs mer

Krets- och mätteknik, fk

Krets- och mätteknik, fk Krets- och mätteknik, fk Bertil Larsson 2014-08-19 Sammanfattning föreläsning ecka 1 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskria olika typer a förstärkare och kra på dessa.

Läs mer

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ). STUDIEAVSNITT 5 TRIGONOMETRI I det här asnittet kommer i att studera hur man beräknar inklar och sträckor för gina figurer. Ordet trigonometri innebär läran om förhållandet mellan inklar och sträckor i

Läs mer

UltraLink Controller FTCU. Dimensioner. Beskrivning. Underhåll Behöver vanligtvis inget underhåll. Fabriksinställningar. Beställningsexempel

UltraLink Controller FTCU. Dimensioner. Beskrivning. Underhåll Behöver vanligtvis inget underhåll. Fabriksinställningar. Beställningsexempel Dimensioner 315 H l B Beskrining Anändning: Controller är lämplig för mätning och styrning a luftflöde samt temperaturmätning. Kommunikation upprättas ia analoga signaler eller digital signal med Modbus.

Läs mer

Svar och arbeta vidare med Cadetgy 2008

Svar och arbeta vidare med Cadetgy 2008 Sar och arbeta idare med Cadetgy 2008 Det finns många intressanta idéer i årets Känguruaktiiteter. Problemen kan inspirera underisningen under flera lektioner. Här ger i några förslag att arbeta idare

Läs mer

En analys av Arbetsdomstolens arbetsvärdering i ett lönediskrimineringsmål

En analys av Arbetsdomstolens arbetsvärdering i ett lönediskrimineringsmål No 55 En analys a etsdomstolens arbetsärdering i ett lönediskrimineringsmål Stig Blomskog Stig Blomskog 2016 Working paper Nr 55 urn:nbn:se:hig:dia-21278 Working paper / Högskolan i Gäle ISSN 1403-8757

Läs mer

Splinebilen och andra rymdytor

Splinebilen och andra rymdytor Splinebilen och andra rymdytor eller Golfbanorna och företagsbilen Michael Litton & Farid Bonawiede Rapporten behandlar konstruktion av splineytor och numerisk integration. Metoder och tillförlitlighet

Läs mer

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 7. En bild är en 2D signal 1D: f(t) är en funktion f som beror av tiden t. För en digital bild gäller

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 7. En bild är en 2D signal 1D: f(t) är en funktion f som beror av tiden t. För en digital bild gäller Sinal- och Bildbehandlin ÖRELÄSNING 7 D sinalbehandlin (bildbehandlin) Den diitala bilden, ärtabeller D kontinuerli ouriertransorm och D DT D samplin D diskret altnin Låpassiltrerande D altninskärnor Teori:

Läs mer

Samtliga Härledningar och Bevis inom Termodynamik för T2. Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm

Samtliga Härledningar och Bevis inom Termodynamik för T2. Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm Samtliga Härledningar och Beis inom ermodynamik för 2 ony Burden Institutionen för mekanik, KH, Stockholm Version 3.0 mars 2006 Förord Denna lunta innehåller samtliga härledningar och beis som skulle kunna

Läs mer

6 2D signalbehandling. Diskret faltning.

6 2D signalbehandling. Diskret faltning. D signalbehandling. Diskret faltning. Aktella ekationer: Se formelsamlingen... D Diskret faltning. Beräkna g(x = (h f(x = λ= f(x = - - 0 - - och h(x = -. h(x λf(λ, där Centrm (positionen för x = 0 är markerad

Läs mer

Vision Arvika kommun

Vision Arvika kommun Vision Arika kommun Arika - en attraktiare kommun Vision Arika en attraktiare kommun Visionen beskrier kommunens långsiktiga inriktning och politiska ilja. Den konkretiseras i strategiska mål och strategier

Läs mer

Lösningar till tentamen i Matematik II, 5B1116, 5B1136 för Bio. E,I,K,ME, Media och OPEN, tisdagen den 13 april 2004.

Lösningar till tentamen i Matematik II, 5B1116, 5B1136 för Bio. E,I,K,ME, Media och OPEN, tisdagen den 13 april 2004. Institutionen för matematik. KTH Lösningar till tentamen i Matematik II, B1116, B1136 för Bio. E,I,K,ME, Media och OPEN, tisdagen den 13 april 2004. 1. Välj en punkt i planet 3x + 3y z = 4, exempelvis

Läs mer

Funktionsytor och nivåkurvor

Funktionsytor och nivåkurvor CTH/GU STUDIO MVE47-8/9 Matematiska vetenskaper Inledning Funktionstor och nivåkurvor En graf till en funktion i en variabel f : R R är mängden {(,) : = f()}, dvs. en kurva i planet. En graf till en funktion

Läs mer

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Differentialekvationer Inledning DIFFERENTIALEKVATIONER INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP Differentialekvation (DE) är en ekvation som innehåller derivator av en eller flera

Läs mer

Aerodynamik och kompressibel strömning

Aerodynamik och kompressibel strömning Aerodnamik och kompressibel srömning Kompressibelsrömning Ma < 0.3 Inkompressibel 0.3 < Ma < 0.8 Sbsonisk srömning 0.8 < Ma < 1. Transonisk srömning 1. < Ma < 3.0 Spersonisk srömning 3.0 < Ma Hpersonisk

Läs mer

Addition av hastigheter

Addition av hastigheter ddition a hastigheter Vi har nu konstaterat att Einsteins postulat leder till en att i inte alltid kan följa år intuition när det gäller hur obseratörer uppfattar rum-tiden. Det är därför inte förånande

Läs mer

TBSK03 Teknik för avancerade Datorspel 49(68)

TBSK03 Teknik för avancerade Datorspel 49(68) 49(68) TBSK03 Teknik för avancerade Datorspel 49(68) Representation av rotation 1/17 Eulervinklar Rotation kring axlarna (t.ex. Zyx) A' = R yaw R pitch R roll A Intuitivt, fast svårt att göra Interpolation

Läs mer

Geometriska vektorer

Geometriska vektorer Föreläsning 1, Linjär algebra IT VT2008 1 Geometriska vektorer De begrepp som linjär algebra kretsar kring är vektorer och matriser Dessa svarar mot datorernas fält (`arra') av dimension ett respektive

Läs mer

Kvantmekanik II Föreläsning 2 Joakim Edsjö 1/37

Kvantmekanik II Föreläsning 2 Joakim Edsjö 1/37 Kvantmekanik II - Föreläsning 2 Joakim Edsjö edsjo@fysik.su.se HT 2013 Kvantmekanik II Föreläsning 2 Joakim Edsjö 1/37 Innehåll 1 Formalism 2 Tillståndsvektorer 3 Operatorer 4 Mer om Dirac-notationen 5

Läs mer

Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem Föreläsning 3 Linjära ekvationssystem Gausselimination Vanlig gausselimination för det linjära ekvationssystemet Ax = b utgår från den utökade matrisen [A b] och applicerar elementära radoperationer på

Läs mer

Härledning av Black-Littermans formel mha allmänna linjära modellen

Härledning av Black-Littermans formel mha allmänna linjära modellen Härledning av Black-Littermans formel mha allmänna linjära modellen Ett sätt att få fram Black-Littermans formel är att formulera problemet att hitta lämpliga justerade avkastningar som ett skattningsproblem

Läs mer

T BSK03 Teknik för avancerade Datorspel. Jens Ogniewski Information Coding Group Linköpings universitet

T BSK03 Teknik för avancerade Datorspel. Jens Ogniewski Information Coding Group Linköpings universitet T BSK03 Teknik för avancerade Datorspel Jens Ogniewski Information Coding Group Linköpings universitet Representation av rotation Eulervinklar Rotation kring axlarna (t.ex. Zyx) A' = R yaw R pitch R roll

Läs mer

Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem Linjära ekvationssystem Gausselimination Vanlig gausselimination för det linjära ekvationssystemet Ax = b utgår från den utökade matrisen [A b] och applicerar elementära radoperationer på denna för att

Läs mer

Teorifrågor. 6. Beräkna konditionstalet för en diagonalmatris med diagonalelementen 2/k, k = 1,2,...,20.

Teorifrågor. 6. Beräkna konditionstalet för en diagonalmatris med diagonalelementen 2/k, k = 1,2,...,20. Teorifrågor Störningsanalys 1. Värdet på x är uppmätt till 0.956 med ett absolutfel på högst 0.0005. Ge en övre gräns för absolutfelet i y = exp(x) + x 2. Motivera svaret. 2. Ekvationen log(x) x/50 = 0

Läs mer

Matriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1

Matriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1 Matriser En m n-matris A har följande form a 11... a 1n A =.., a ij R. a m1... a mn Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. Exempel 1 1 0 0 1, 0 0 ( 1 3 ) 2, ( 7 1 2 3 2, 1 3, 2 1

Läs mer

Minstakvadratmetoden

Minstakvadratmetoden Institutionen för matematik KTH Minstakvadratmetoden Komplettering till den linjära algebran i kursen 5B6 b A b o A o V Eike Petermann/HT Man ville bestämma ett approimativt värde på tyngdaccelerationen

Läs mer

Styrsignalsfördelning hos system med redundanta aktuatorer

Styrsignalsfördelning hos system med redundanta aktuatorer Styrsignalsfördelning hos system med redndanta aktatorer Linköpings Tekniska Högskola Tillämpningar Styrsignalsfördelning (eng. control allocation) Hr Hr ska ska den den önskade totala styrerkan fördelas

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 2 november 2015 Sida 1 / 23

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 2 november 2015 Sida 1 / 23 TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 2 november 2015 Sida 1 / 23 Föreläsning 2 Index. Kolon-notation. Vektoroperationer. Summor och medelvärden.

Läs mer

BILAGA 1 ÄNDRINGAR I GRUNDERNA FÖR ANSVARSFÖRDELNING ENLIGT 12 LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE FÖR PENSIONSKASSORNA

BILAGA 1 ÄNDRINGAR I GRUNDERNA FÖR ANSVARSFÖRDELNING ENLIGT 12 LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE FÖR PENSIONSKASSORNA BILAGA 1 ÄNDRINGAR I GRNDERNA FÖR ANSVARSFÖRDELNING ENLIGT 12 LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE FÖR PENSIONSKASSORNA 6.3 ANSVARSSKLDEN FÖR LÖPANDE ARBETSLÖSHETSPENSIONER Ansarsskulden för löpande arbetslöshetspensioner

Läs mer

T1. Behållare med varmt vatten placerat i ett rum. = m T T

T1. Behållare med varmt vatten placerat i ett rum. = m T T Behållare med armt atten placerat i ett rum Giet: m 45 kg,, 95 C ; placeras i ett tätslutande, älisolerat rum med stela äggar, olym rum 90 m,, C ; ärmeutbyte ger till slut termisk jämikt; P 0 kpa Behållarens

Läs mer

Funktionsytor och nivåkurvor

Funktionsytor och nivåkurvor CTH/GU LABORATION MVE5-4/5 Matematiska vetenskaper Funktionstor och nivåkurvor Inledning En graf till en funktion i en variabel f : R R är mängden {(, ) : = f()}, dvs. en kurva i planet. En graf till en

Läs mer

Dubbelintegraler. 1 Inledning. 2 Rektangelregeln. CTH/GU LABORATION 5 MVE /2018 Matematiska vetenskaper

Dubbelintegraler. 1 Inledning. 2 Rektangelregeln. CTH/GU LABORATION 5 MVE /2018 Matematiska vetenskaper CTH/GU LABOATION MVE - 7/8 Matematiska vetenskaper Dubbelintegraler Inledning Vi skall börja med att approimera dubbelintegralen av en funktion över ett rektangulärt område f(,y)da där = {(,y): a b, c

Läs mer

Hur påverkar rymden och tiden varandra vid relativ rörelse?

Hur påverkar rymden och tiden varandra vid relativ rörelse? Hur påerkar rymden oh tiden arandra id relati rörelse? Einsteins tolkningar ar nya för sin tid, men de grundade sig delis på tidigare fysikers tankar. Galileo Galilei (564 64) framlade okså på sin tid

Läs mer

Rotation Rotation 187

Rotation Rotation 187 6. Rotation 87 6.. Rotation Vi har tidigare i Exempel 6.5 isat hur man roterar rummets ektorer kring en axel parallell med en a basektorerna. Nu är i redo att besara frågan om hur man rider kring en godtycklig

Läs mer

Ordinära differentialekvationer,

Ordinära differentialekvationer, (ODE) Ordinära differentialekvationer, del 1 Beräkningsvetenskap II It is a truism that nothing is permanent except change. - George F. Simmons ODE:er är modeller som beskriver förändring, ofta i tiden

Läs mer

Att verifiera Biot-Savarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant

Att verifiera Biot-Savarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant Elelaboration Magnetisk flödestäthet Uppgift: Materiel: Att erifiera Biot-Saarts lag för en platt spole samt att bestämma det jordmagnetiska fältets horisontalkomposant angentbussol med tillbehör Amperemeter

Läs mer

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen

Hambley: OBS! En del av materialet kommer att gås igenom på föreläsningen Föreläsning 3, 2/ Hambley: 4.2 4.4 OBS! En del a materialet kommer att gås igenom på föreläsningen den 9/. Operationsförstärkare [4.] Operationsförstärkaren (operational amplifier eller opamp.) uppfanns

Läs mer

Matematik C (MA1203)

Matematik C (MA1203) Matematik C (MA103) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma C (MA103) Matematik 03-08- Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven

Läs mer

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p) SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag fredag, 21 oktober 216 1 Låt A = [ ] 4 2 7 8 3 1 (a) Bestäm alla lösningar till det homogena systemet Ax = [ ] T (3 p) (b) Bestäm alla lösningar

Läs mer

Transformationer i 3D. Gustav Taxén

Transformationer i 3D. Gustav Taxén Transformationer i 3D Gustav Taén gustavt@csc.kth.se 2D64 Grafik och Interaktionsprogrammering VT 27 Bakgrund Ett smidigt sätt att arbeta med 3D-grafik är att tänka sig att man har en virtuell kamera som

Läs mer

Tentamen, del 2 Lösningar DN1240 Numeriska metoder gk II F och CL

Tentamen, del 2 Lösningar DN1240 Numeriska metoder gk II F och CL Tentamen, del Lösningar DN140 Numeriska metoder gk II F och CL Lördag 17 december 011 kl 9 1 DEL : Inga hjälpmedel Rättas ast om del 1 är godkänd Betygsgränser inkl bonuspoäng: 10p D, 0p C, 30p B, 40p

Läs mer

1. Vi skriver upp ekvationssystemet i matrisform och gausseliminerar tills vi når trappstegsform,

1. Vi skriver upp ekvationssystemet i matrisform och gausseliminerar tills vi når trappstegsform, Lösningsförslag, Matematik 2, E, I, M, Media och T, 2 2 8.. Vi skriver upp ekvationssystemet i matrisform och gausseliminerar tills vi når trappstegsform, 2 2 2 a 2 2 2 a 2 2-2 2 a 7 7 2 a 7 7-7 2 a +

Läs mer

Linköpings universitet 2007 IFM-Kemi. Enzymkinetik. enzymet mättat på substrat. Hastigheten maximal = V max.

Linköpings universitet 2007 IFM-Kemi. Enzymkinetik. enzymet mättat på substrat. Hastigheten maximal = V max. Linöpings uniersitet 2007 IF-emi Enzymineti - - - - -- - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - hyperbel enzymet mättat på substrat. Hastigheten imal. [S] En reations initialhastighet mäts

Läs mer

10 Relativitetsteori och partikelfysik

10 Relativitetsteori och partikelfysik 0 Relatiitetsteori och artikelfysik 00. a) b) c) 00. a) (0,c) 0,0 0,99,005 (0,8c) 0,64 0,36 0,6,667 =,000000000556 0000 (3,0 0 8 ) 0,0c 0,64c Sar: a),005 b),667 c),000000000556 0 0 0 b) 3 4 c 3 4 0,9999999989

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet 27 augusti 2013 Innehåll Linjära ekvationssystem

Läs mer

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6 Kursen bedöms med betyg, 4, 5 eller underkänd, där 5 är högsta betyg För godkänt betyg krävs minst 4 poäng från uppgifterna -7 Var och en av dessa sju uppgifter kan ge maximalt poäng För var och en av

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13.

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13. Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-6-4 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

Bakgrund. Bakgrund. Kursmaterial. Transformationer i 3D. Matematiska byggstenar. GrIP våren 2008, Förel.10 Yngve Sundblad

Bakgrund. Bakgrund. Kursmaterial. Transformationer i 3D. Matematiska byggstenar. GrIP våren 2008, Förel.10 Yngve Sundblad GrI åren 28, Förel. Bakgrun 3D-transformationer & erspekti & Gusta Taén @kth.se & gustat@csc.kth.se Ett smiigt sätt att arbeta me 3D-grafik är att tänka sig att man har en irtuell kamera som betraktar

Läs mer

Approximativa metoder för analys av komplexa fysiologiska flöden

Approximativa metoder för analys av komplexa fysiologiska flöden Approimatia metoder för anals a komplea fsiologiska flöden Innehåll Naier-Stokes ekationer på dimensionslös form Balansekationerna på integralform Gränsskikt Smörjfilmsteori Naier-Stokes ekationer på dimensionslös

Läs mer

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar Christian Forssén, Institutionen för fysik, Chalmers, Göteborg, Sverige Sep 11, 2017 12. Tensorer Introduktion till tensorbegreppet Fysikaliska

Läs mer

Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln

Uppgift 1 - programmet, Uppg6.m, visade jag på föreläsning 1. Luftmotståndet på ett objekt som färdas genom luft ges av formeln Matlab-föreläsning (4), 10 september, 015 Innehåll m-filer (script) - fortsättning från föreläsning 1 In- och utmatning Sekvenser, vektorer och matriser Upprepning med for-slingor (inledning) Matlab-script

Läs mer

Det tränas flitigt Vilket år vi haft! Under 2017 ökade medlemsantalet med 15 % och vid årsskiftet var vi 206 medlemmar (jämfört med 179 året innan).

Det tränas flitigt Vilket år vi haft! Under 2017 ökade medlemsantalet med 15 % och vid årsskiftet var vi 206 medlemmar (jämfört med 179 året innan). Friskis&Settis Mälaröarnas Verksamhets- berättelse 2017 Vi i Friskis&Settis Mälaröarna är otroligt stolta öer årt andra erksamhetsår då i ökat i medlemsantal och antalet tillfällen arje medlem tränar (träningstillfällen).

Läs mer

8 Minsta kvadratmetoden

8 Minsta kvadratmetoden Nr, april -, Amelia Minsta kvadratmetoden. Ekvationssystem med en lösning, -fallet Ett linjärt ekvationssystem, som ½ +7y = y = har en entydig lösning om koefficientdeterminanten, här 7, är skild från

Läs mer

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion SKALÄRPRODUKT. EGENSKAPER. GEOMETRISK TOLKNING. PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Sklärprodkt i R n, R och R : Definition. Låt,,...,

Läs mer

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 12. 1/24

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 12. 1/24 Numerisk Analys, MMG410. Lecture 12. 1/24 Interpolation För i tiden gällde räknesticka och tabeller. Beräkna 1.244 givet en tabel över y = t, y-värdena är givna med fem siffror, och t = 0,0.01,0.02,...,9.99,10.00.

Läs mer

OH till Föreläsning 5, Numme K2, Läsa mellan raderna. Allmän polynom-interpolation, S Ch 3.1.0

OH till Föreläsning 5, Numme K2, Läsa mellan raderna. Allmän polynom-interpolation, S Ch 3.1.0 OH till Föreläsning 5, Numme K2, 181119 S Ch 3-34, GNM Kap 4-44A / GKN Kap 41A,(D),E Interpolation x y 1900 3822 1910 3982 1920 4281 1930 4302 1940 4042 1950 3922 1960 3921 1970 3940 1980 3960 1990 3980

Läs mer

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv!

Säkerhetsavstånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar liv! Projektarbete åren 008 Sid:1 Säkerhetsastånd i bilköer Rätt hastighet (och rätt förare) räddar li! Linus Karlsson linuskar@kth.se Geir Ynge Paulson gypa@kth.se Jacob Langer jlanger@kth.se Tobias Gunnarsson

Läs mer

8, då 1940 v x , då 1970 v x , då 1980 v x , då v x 1990, 10, då 1960 v x

8, då 1940 v x , då 1970 v x , då 1980 v x , då v x 1990, 10, då 1960 v x 261/2011 3 BILG 1 1 FÖRSÄKRINGSTEKNISK STORHETER De försäkringstekniska storheterna i dessa eräkningsgrunder eräknas enligt de allmänna eräkningsgrunderna för försäkring enligt rpl. Härid anänds följande

Läs mer

1. Beräkna hastigheten, farten och accelerationen vid tiden t för en partikel vars rörelse beskrivs av r(t) = (2 sin t + cos t, 2 cos t sin t, 2t).

1. Beräkna hastigheten, farten och accelerationen vid tiden t för en partikel vars rörelse beskrivs av r(t) = (2 sin t + cos t, 2 cos t sin t, 2t). Repetition, analys.. Beräkna hastigheten, farten och accelerationen vid tiden t för en partikel vars rörelse beskrivs av r(t) = (2 sin t + cos t, 2 cos t sin t, 2t). 2. Beräkna längden av kurvan r(t) =

Läs mer