Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun

Transkript

1 1(8) Kommunstyrelsen Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun Ärendet Den 1 februari 2014 trädde nya regler för kommunalt partistöd i kommunallagen (1991:900) i kraft. Lagändringen innebär att partistödsreglerna blir mer detaljerade och att det finns möjlighet i vissa fall att besluta om begränsningar i partistödet. Reglerna tillämpas fr.o.m. mandatperioden har fått i uppdrag att utforma nya regler för det lokala partistödet i Danderyds kommun. Förslaget är uppdelat i fem paragrafer och innebär följande. Partistödet i Danderyds kommun utgår till partier som är representerade i kommunfullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen. Partistödet, som betalas ut årligen i förskott under januari månad, består av ett grundstöd, och ett mandatstöd. Den del av partistödet som grundar sig på mandatsstödet ska begränsas för ett parti som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i fullmäktige fr.o.m års val. Stödet upphör omedelbart när representationen upphör. Utgivet mandatstöd för tiden efter det att representationen upphört ska avräknas från nästkommande års partistöd En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning till kommunfullmäktige som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas en granskningsrapport. Om ett parti inte skickar in redovisning och granskningsrapport enligt kommunallagen föreskriven tid ska kommunfullmäktige besluta att partistöd inte utgår för det partiet för nästkommande år. föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun. s förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar Regler för lokalt partistöd i Danderyds kommun.

2 2(8) En allmän bakgrund Den 1 februari 2014 trädde nya regler för kommunalt partistöd i kommunallagen (1991:900) (KL) i kraft. Lagändringen innebär att partistödsreglerna blir mer detaljerade. Reglerna tillämpas fr.o.m. mandatperioden och innebär bl.a. följande. I 2 kap. 9 första stycket KL finns den grundläggande befogenheten att kommuner får använda kommunala medel för att ge stöd till partiernas arbete. En nyhet är att partistödets ändamål uttryckligen nämns i lagen, nämligen för att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin. Formuleringen är avsedd att fånga in alla ändamål som är förenliga med lagstiftningens syfte såsom det har beskrivits i tidigare förarbeten. Någon ändring i sak av den kommunala befogenheten att lämna partistöd är inte avsedd. I 2 kap. 9 andra stycket KL knyts rätten till partistöd till att partiet är representerat i fullmäktige. Den bestämmelsen har funnits tidigare men är nu förtydligad. Att vara representerad är detsamma som att länsstyrelsen kan utse en ledamot i sin sammanräkning. Med lagtextens ord är partiet representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Representation kommer att föreligga så snart ett parti efter valet fått minst ett mandat i fullmäktige för vilket en ledamot blivit fastställd. För att behålla representationen under valperioden krävs att åtminstone ett av partiets mandat fortsätter att ha en ledamot fastställd. Om ett partis samtliga fullmäktigeledamöter har avgått under valperioden och länsstyrelsen inte kan utse någon ny ledamot på grund av att ytterligare kandidater saknas, förblir partiets mandat obesatta. Med den föreslagna definitionen av representerat parti har partiets representation i fullmäktige därmed upphört. Partistöd får i och med lagändringen bara ges till ett parti som är en juridisk person. Politiska partier är ofta organiserade som ideella föreningar. Det finns inte någon associationsrättslig lagstiftning om ideella föreningar. En ideell förening som har antagit stadgar och valt en styrelse anses dock i rättspraxis som en juridisk person. Med den nya lagändringen har kommunfullmäktige getts möjligheten att begränsa partistödet i förhållande till partier som under mandatperioden får tomma stolar i fullmäktige. Om fullmäktige vill utnyttja den möjligheten måste den besluta en regel om detta. Detta framgår av 2 kap. 10 andra stycket KL där det står att fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet. En stol är tom först när länsstyrelsen inte har något namn att tillgå när det behöver göras en ny sammanräkning efter en avsägelse från en ledamot i fullmäktige.

3 En ytterligare nyhet är att beslutet om partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år. 3(8) Slutligen så har det införts ett krav på fullmäktige om de beslutar att partistöd ska betalas ut, att även besluta att mottagaren årligen ska lämna: En redovisning som visar att stödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap 9 första stycket KL. En granskningsrapport av en av mottagaren utsedd särskild granskare. Den särskilda granskaren ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Genom att redovisningen och granskningsrapporten ges in till fullmäktige blir de offentliga och kan bli föremål för diskussion bland allmänheten och i massmedia. Redovisningens innehåll ska däremot inte läggas till grund för något ställningstagande från fullmäktiges sida. Fullmäktiges roll begränsar sig till att ta emot och hålla redovisningen tillgänglig för den som vill ta del av den. Fullmäktige har enligt den nya lagändringen getts en möjlighet att besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som underlåter att ge in redovisningen och granskningsrapporten. Det innebär att kommunen får möjlighet att stoppa fortsatta utbetalningar till mottagare av partistöd som inte lämnar redovisning och granskningsrapport. Fortsatta utbetalningar kan däremot inte stoppas med hänvisning till redovisningens innehåll. s utredning har tagit fram ett förslag till regler för kommunalt partistöd i Danderyd och lämnar följande förklaring och kommentar till de olika paragraferna i förslaget. 1 Rätten till partistöd Lokalt partistöd ska syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin. Varje kommun respektive landsting bestämmer om partistöd ska utbetalas och hur stort det ska vara. Bestämmelsen i 1 i förslaget innehåller det grundläggande ställningstagandet att lokalt partistöd ska lämnas i Danderyds kommun. Genom bestämmelsen knyts det lokala partistödet till KL:s regler. Ändamålet med stödet är att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin. Avsikten med en så öppen skrivning i lagstiftningen är att fånga in all verksamhet som tillgodoser det syfte som angetts för systemet med partistöd. Följande förarbetsuttalande ger en samlad beskrivning av detta syfte. När den kommunala kompetensen vidgades genom att kommuner och landsting fick befogenheten att ge partistöd avsågs fortfarande den s.k. lokaliseringsprincipen upprätthållas som innebär att kommuners och landstings verksamhet ska tillgodose ett till kommunen respektive landstinget knutet intresse (prop. 1969:126 s. 20). I de ursprungliga

4 förarbetena betonades även att stödet skulle främja partiernas informationsverksamhet (prop. 1969:126 s ). Senare har det uttalats att partistödet bör ses som ett allmänt samhälleligt stöd för att förbättra partiernas möjlighet att utveckla en aktiv medverkan i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom stärka den kommunala demokratin (prop. 1991/92:66 s. 8). 1 2 Grundstöd och mandatstöd Lokalt partistöd får bara bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Partistödet får bara utbetalas till ett politiskt parti som är en juridisk person. Det innebär att det måste finnas en registrerad lokal partiförening som kan ta emot stödet. Av 2 kap. 10 KL följer att fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Kommuner har en relativt stor frihet att utforma stödet utifrån sina lokala förutsättningar exempelvis när det gäller storleksrelationerna mellan grundstöd och mandatbundet stöd 2. Partistödet får dock inte utformas så att det på ett otillbörligt sätt gynnar eller missgynnar ett parti vilket följer av 2 kap. 10 första stycket KL. Danderyds nuvarande storlek på partistödet beslutades av kommunfullmäktige den 8 november 2010, 124. Partistöd utbetalas dels som ett grundstöd och dels som ett mandatstöd för mandatperioden Grundstödet uppgår till kr per parti och mandatstödet till kr per mandat i fullmäktige. Partistödet utbetalas årligen i förskott i januari. 3 Fördelning av mandatstöd Rätten till partistöd är enligt lag kopplad till om ett parti är representerat i fullmäktige. Med de nya lagbestämmelserna blir det möjligt att proportionellt begränsa partistödet för ett parti som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i fullmäktige fr.o.m års val. föreslår att en sådan regel beslutas av fullmäktige i enlighet med 3 första stycket. Har ett parti minst ett mandat som uppbärs av en ledamot är partiet representerat och har rätt till partistöd i form av både grundstöd och mandatstöd. Har partiet flera platser utan att alla är bemannade kan det mandatbundna partistödet minskas i motsvarande grad. Förslaget innebär att partistöd ska utgå i förhållande till valresultatet under hela mandatperioden. Fråga uppkommer därefter om mandatstödet ska upphöra omedelbart om länsstyrelsen inte har något namn att tillgå när det ska göras en ny sammanräkning efter en avsägelse från en ledamot i fullmäktige eller om stödet ska trappas av under en tidsperiod? Av KL följer att avtrappningsperioden inte får vara längre än ett år 3. föreslår att mandatstö- 4(8) 1 Prop. 2012/13:5 sid Prop. 1991/92:66 sid 8. 3 I 2 kap. 9 tredje stycket KL framgår att partistöd får ges som längst i ett år efter det att ett parti upphört att vara representerat.

5 det ska upphöra omedelbart vilket framgår av 3 andra meningen i förslaget. 5(8) 4 Redovisning och granskningsrapport Syftet med bestämmelsen I förarbetena till lagändringen framgår syftet med de nya reglerna om redovisning och granskningsrapport. Det föreslagna kravet på redovisning syftar till att genom ökad öppenhet bidra till att partistödet används för sitt avsedda ändamål och till att systemet med partistöd får fortsatt legitimitet. Öppenheten i fråga om varje partis användning av det stöd som utgår av offentliga medel ger allmänheten och media möjlighet att ifrågasätta både partiernas användning av partistödet och deras redovisning av användningen. För att säkerställa denna öppenhet föreslår regeringen att partiernas redovisning av hur de använt stödet ska ges in till fullmäktige. Därigenom blir redovisningen offentlig och kan bli föremål för den avsedda debatten. 4 Närmare om innehållet i redovisningen Den närmare utformningen av redovisningen är inte lagreglerad. I förarbetet finns vissa vägledande uttalanden. Det väsentliga är att redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Det innebär bl.a. att redovisningen bör omfatta allt det partistöd som har använts, både det som har mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Däremot kan naturligtvis inte partierna tvingas att redovisa användningen av partistöd som har mottagits för tid före det att de föreslagna redovisningsbestämmelserna ska tillämpas. För att redovisningen ska visa att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin är det dock nödvändigt att redovisningen innehåller något mer än ett uttalande att stödet har använts på det sättet. Ett sådant uttalande innebär endast ett påstående om hur stödet har använts. Det ger emellertid inte något som helst stöd för att påståendet är riktigt. För detta krävs något fler detaljer. Redovisningen ska som nämnts visa att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Därför bör det av redovisningen bl.a. framgå i vilken mån överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför den utbetalande kommunen eller landstinget samt vilka motprestationer som i så fall har erhållits. Det får antas att allmänhetens och mediernas granskning kommer att leda till att det bland mottagarna av partistöd utvecklas en praxis med mer detaljerade krav på redovisningens utformning, en form av god sed vid redovisning av partistöd. 5 4 Prop. 2013/14:5 sid 78 5 Se prop. 2013/14:5, sid

6 6(8) Närmare om den särskilda granskaren och granskningsrapporten Enligt 2 kap 11 andra stycket KL ska ett parti som mottagit partistöd utse en särskild granskare som ska granska om partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. I förarbetet finns följande uttalanden avseende den särskilde granskaren och dennes granskningsrapport. Regeringen anser att den särskilda granskaren ska utses av mottagaren av partistödet. De politiska partierna är ofta organiserade som ideella föreningar. I en ideell förening granskas föreningsstyrelsens ekonomiska redovisning och förvaltning av en eller flera lekmannarevisorer utsedda av föreningsstämman. Lagstiftningen innehåller inte någon reglering vare sig av hur redovisningen ska utformas eller hur lekmannarevisorerna ska utföra sitt uppdrag. Det vanliga får antas bli att granskningen sköts av den lekmannarevisor som granskar partiföreningens redovisning och förvaltning på föreningsstämmans uppdrag. Regeringen anser inte att det är nödvändigt att lagreglera vilka skyldigheter partiföreningens styrelse har att lämna biträde och upplysningar åt den särskilda granskaren. En utgångspunkt bör dock vara att den särskilda granskaren ska få tillgång till räkenskapsmaterial, styrelseprotokoll och andra handlingar av betydelse i samma utsträckning som föreningens revisor. Granskningsrapport Den särskilda granskaren ska avge en rapport över sin granskning. Det granskaren i första hand ska uttala sig om är huruvida redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Däremot är det som redan nämnts inte granskarens uppgift att uttala sig i frågan om användningen överensstämmer med ändamålet för partistödet. Granskningsrapporten bör även innehålla en redogörelse för på vilket sätt granskningen genomförts och vilket material som legat till grund för granskningen. Det ger utomstående en möjlighet att värdera den särskilda granskarens uttalande i frågan om redovisningen ger en rättvisande bild. 6 s förslag Lagstiftningen är utformad så att det ålägger en kommun eller ett landsting som avser att lämna partistöd att ställa krav på redovisning av stödets användning. Om några krav på redovisning inte ställs, eller om kraven utformas på ett sätt som strider mot bestämmelserna i KL, innebär det att partistödet inte är kompetensenligt 7. 6 Prop. 2013/14:5 sid 81 7 Prop. 2013/14:5 sid 80

7 Eftersom kommunledningskontoret föreslår att partistöd ska ges har kommunledningskontoret tagit in en reglering av kravet på att lämna en redovisning och granskningsrapport i 4 i förslaget. Enligt 2 kap. 11 andra stycket KL ska redovisningen avse perioden 1 januari 31 december. Redovisningen och granskningsrapporten ska enligt samma lagrum ges in till fullmäktige senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Det innebär att redovisning och granskningsrapport som avser kalenderåret 2015 ska ges in till fullmäktige senast den 30 juni Årlig utbetalning Av 2 kap. 12 kommunallagen följer att beslut om utbetalning av partistöd ska fattas av fullmäktige varje år. Kravet på årligt beslut tar sikte på själva utbetalningsåtgärden. Det innebär inte att det är nödvändigt att årligen ta ställning till stödets nivåer. föreslår att partistödet ska betalas ut årligen i förskott under januari månad. Detta framgår av 5 första stycket i förslaget. Enligt den nya lagstiftningen får fullmäktige besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som underlåter att ge in redovisningen och granskningsrapporten. Det innebär att kommunen eller landstinget får möjlighet att stoppa fortsatta utbetalningar till mottagare av partistöd som inte lämnar redovisning och granskningsrapport. Fortsatta utbetalningar kan däremot inte stoppas med hänvisning till redovisningens innehåll. föreslår i förslagets andra stycke till 5 att kommunfullmäktige beslutar att stöd inte ska utbetalas till ett parti som inte i tid lämnar in en redovisning respektive en granskningsrapport. Eftersom partistöd betalas ut i förskott kommer det att blir det en fördröjning innan partistödet kan begränsas i förhållande till ett parti som inte fullgjort sin redovisningsskyldighet. Har inte redovisning lämnats eller saknas en granskningsrapport ska fullmäktige i sitt årliga beslut om utbetalning av partistöd även besluta att partiet inte erhåller partistöd för nästkommande år. I de fall ett mandatsstöd har upphört under verksamhetsåret så ska utbetalat mandatsstödet begränsas enligt 3 i förslaget. föreslår att kommunfullmäktige i sitt årliga beslut att utbetala partistöd i sådant fall beslutar att utgivet mandatstöd för tiden efter det att representationen upphört ska avräknas från nästkommande års partisstöd. 7(8) Åsa Heribertson Kommundirektör Kommunjurist

8 8(8) Bilaga: Regler för kommunalt partistöd i Danderyds kommun Exp: Politiska partier representerade i Danderyd kommuns kommunfullmäktige