JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENS REMISSVAR PÅ"ETT FÖNSTER AV MÖJLIGHETER- STÄRKT BARNRÄTTSPERSPEKTIV FÖR BARN I SKYDDAT BOENDE" (SOU 2017:112)

Transkript

1 - V JÄMSTÄLLDHETS Socialdepartementet Stockholm JÄMSTÄLLDHETSS REMISSVAR PÅ"ETT FÖNSTER AV MÖJLIGHETER- STÄRKT BARNRÄTTSPERSPEKTIV FÖR BARN I SKYDDAT BOENDE" (SOU 2017:112) Sammanfattning Jämställdhetsmyndigheten ställer sig positi till utredningens samtliga förslag. Jämställdhetsmyndigheten instämmer i utredningens beskrining och analys aseende barns beho och ställning i skyddat boende. Jämställdhetsmyndigheten ställer sig positi till att inoleras i uppdraget om kompetensstöd till kommuner och landsting i fråga om åld i nära relationer och där förslaget är att kunskap om barn i skyddat boende ska ingå. Inledande synpunkter Jämställdhetsmyndigheten älkomnar utredningen om barn i skyddat boende och bedömer att utredningens förslag, på sikt, kommer att få stor betydelse för barns möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda id utsatthet för åld i nära relationer. Förslaget att reglera skyddat boende i socialtjänstlagen (2001:453, förkortad SoL) som därmed blir ett placeringsalternati för barn samt tillägget i föräldrabalken (1949:381 förkortad FB) om att barn ska kunna placeras med Jämställdhetsmyndigheten Besöksadress: Ange reds Torg (7)

2 endast den ena ardnadshaarens samtycke, om det ar till bamets basta, innebar att det skapas helt andra fomtsattningar for bam som beittnat/utsatts for ald att fa skydd. Det tydliggor att bam ar egna rattighetsbarare och att det ar samhallets ansar att skydda bam sa att de far mojlighet till en trygg uppaxt fri fran ald. Genom den nya regleringen bedomer att ett perspektiskifte kommer att ske fran att tidigare framst haft de uxna i aldsutsatthet i fokus till att nu reglera bams ratt i egen sak da de utsatts for/beittnar ald. Betankandet ar al genomarbetat och darmed i sig ett iktigt kunskapsunderlag for det kommande arbetet med att uteckla kunskapen om och synen pa bam som leer med ald och ilka beho och rattigheter dessa har. Ett starkt bamrattsperspekti for bam i skyddat boende ar aen en angelagen jamstalldhets- och integrationsfraga. Regeringens sjattejamstalldhetspolitiska delmal ar att mans ald mot kinnor ska upphora. En stor majoritet a de som placeras i skyddat boende ar kinnor och barn medan aldsutoama nastan uteslutande ar man. Cirka 70 procent a bam och kinnor som istas i skyddat boende har utlandsk bakgrund. Sammanfattningsis anser att utredningens forslag bidrar till okat genomslag for dejamstalldhetspolitiska malsattningama. Synpunkter pa utredningens forslag Forslag 5.1 Skyddat boende ska regleras i SoL ser flera fordelar med att reglera skyddat boende for aldsutsatta i SoL. Det tydliggor att det ar socialnamnden, eller den namnd som ansarar for socialtjanstfragor, som ansarar for insatsen samt att en utredning och riskbedomning ska ligga till grund for beslutet. alkomnar aen det forslag till tillagg i 6 kap. 2 SoL om att det ar kommunen som ansarar for att det finns skyddat boende 2(7)

3 - '-' JÄMSTÄLLDHETS att tillgå. Det är ett iktigt förtydligande a ansarsfrågan och kommer troligen bidra till att fler uxna och barn erbjuds insatsen skyddat boende id åldsutsatthet. Socialtjänsten är skyldig att utan dröjsmål inleda utredning a åldsutsatta barn och barn som beittnat åld när detta kommer till myndighetens kännedom. Förslaget innebär att möjligheten för barn ökar att uppmärksammas i egen rätt. Det blir också tydligare att barn har rätt till eget skydd om den uxna åldsutsatta inte önskar insatsen skyddat boende. Jämställdhetsmyndigheten stöder förslaget om att barn, som den åldsutsatta inte är årdnadshaare för, inte kan få insatsen skyddat boende tillsammans. Jämställdhetsmyndigheten ill dock påtala att alla barn i ett hem där det förekommer åld har rätt till utredning och riskbedömning och skydd om så kräs. Den ägledning som Socialstyrelsen föreslås ta fram bör innehålla ägledning i dessa fall. Förslaget om att tydliggöra kommunens ansar med ett tillägg i 2 a kap. 4 SoL för åldsutsatt och dennes eentuella barn id placering i en annan kommun kommer att få stor betydelse för kontinuitet och trygghet för åldsutsatta barn och uxna. Jämställdhetsmyndigheten ill påpeka att detta kan få betydelse för fler än endast de ars bosättningskommun inte är klarlagd. Idag råder osäkerhet om hur regelerket ska tolkas ad gäller ansarsfördelning. Detta leder till en otrygg situation för åldsutsatta uxna och barn i beho a skyddat boende. Jämställdhetsmyndigheten ill understryka det utredningen påtalar om asylsökandes särskilda utsatthet då de utsatts för åld. Rätt till insatsen skyddat boende för asylsökande är a största ikt. Många gånger finns barn inolerade i dessa situationer och den lösning till skydd som idag i hög utsträckning tillämpas är inte minst ur ett barnrättsperspekti olämplig. De asylsökande som är i beho a insatsen är ofta i en mycket utsatt situation och i beho a särskilt stöd. Detta gäller inte minst då det till exempel handlar om hedersrelaterad åldsutsatthet eller hbtqi- personer som utsätts för åld. Jämställdhetsmyndigheten Besöksadress: Angereds Torg (7)

4 Forslag 5.2 Definition a skyddat boende En definition enligt forslaget bedoms kunna leda till en storre rattssakerhet for aldsutsatta uxna och deras bam da saal myndigheter som den som utsatts far ett klargorande om ad insatsen innebar. En definition kommer aen att starka rattssakerheten for de allra mest utsatta, till exempel asylsokande och deras eentuella bam. alkomnar forslaget om en bred definition a skyddat boende. Utredningen papekar att skyddet inte endast ska erbjudas uxna och bam som utsatts for ald i nara relationer utan aen andra aldsutsatta. Nationell strategi for att forebygga och bekampa mans ald mot kinnor (Makt, mal och myndighet Skr. 2016/17:10 kap 5) tydliggor ilka ytterligare gmpper som kan komma i atanke, inte minst uxna i prostitution och manniskohandel och deras eentuella bam. Manga bam befinner sig i en mycket utsatt position da deras ardnadshaare utsatts for till exempel exploatering i nagon fonn och har samma ratt som andra bam till skydd i egen ratt. Forslag 5.6 och 5.7 Skyddat boende som insats till barn och mojlighet for barnet att fa beslut om insatsen skyddat boende. Socialstyrelsens foreskrift Vdld i ndra relationer (SOSFS 2014:4) konstaterar att bam har ratt till skydd mot ald med utgangspunkt i utredning och riskbedomning. Forslaget om att skyddat boende regleras som insats i SoL kommer att gora detta mojligt. Den nya regleringen bidrar till ett tydliggorande a att bam ar egna rattighetsbarare. De andringar som foreslas i 6 kap. FB om att namnden ska kunna placera ett bam tillsammans med en ardnadshaare enligt den foreslagna nya bestammelsen i SoL pa ett skyddat boende utan den andra ardnadshaarens samtycke kommer att fa agorande betydelse for bams mojligheter till skydd i egen ratt. Mojligheten att namnden ska kurma fatta beslut om andrad skolenhet innebar att barn kan skyddas mot ald, oasett om de behoer byta kommun for att fa skydd och att deras skolplikt och ratt till skolgang 4(7)

5 REIVIISSVAR enligt skollagen (2019:800) inte asidosatts. Pa samma satt ar det a yttersta ikt att bam far sina beho a sjukard eller liknade tillgodosedda oasett ar i landet de placeras for att fa skydd tillsammans med ardnadshaaren. Det forslag om att socialnamnden ska fa besluta om uppfoljning a bam efter boendetiden ar a stor ikt for att sakra bams ratt till en uppaxt fri fran ald. Utredningen foreslar idare att Socialstyrelsen i samerkan med Myndigheten for familjeratt och foraldraskapsstod ska uteckla en modell som forbereder bamet for umgange med den aldsutoande foraldem, om det ar till bams basta. onskar att aen Bamafrid id Linkopings uniersitet inoleras i arbetet med framtagandet a foreslagen modell. ill patala att bams ratt till en uppaxt utan ald behoer ara agledande i arje beslut gallande ardnad, boende och umgange. ill med anledning a detta papeka att under den tid som ett bam ar placerat i skyddat boende till foljd a att bamets ardnadshaare ar aldsam och hemmiljon bedoms som olamplig kan det inte ara till bamets basta att umgange med denna ardnadshaare forekommer. Det ar samhallets ansar att tillse att bam inte riskerar att utsattas for ald eller hot om ald id umgange med den ardnadshaare som utoat ald. ill papeka att det ar a yttersta ikt att det tydligt framgar ad som menas med bamets basta i dessa fall sasom skyddsaspekten, bamets beho bade fysiskt och psykiskt med mera. Lagtextens lydelse i FB med forarbeten om ad som ar bamets ratt i allmanhet och ad bam ska skyddas ifran behoer forstarkas. Det ar iktigt att konkretisera ilka omstandigheter som kan tas i beaktande id bedomning a ad som ar bamets basta i just dessa fall. Den agledning som Socialstyrelsen foreslas ta fram behoer ge tydlig agledning om ad som ar bamets basta. Forslag 5.10 Information till barn om deras rattigheter 5(7)

6 alkomnar forslaget om att det bor tas fram informationsmaterial till bam i skyddat boende. anser att det ar angelaget att Bamafrid id Linkopings uniersitet inoleras i detta arbete. Forslag 5.11 Starkt kunskap om barn i skyddat boende staller sig positi till att inoleras i uppdraget om kompetensstod till kommuner och landsting i fraga om ald i nara relationer och dar forslaget ar att kunskap om bam i skyddat boende ska inga. ser ett nara samband med myndighetens uppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstod till uniersitet och hogskolor i fragor som ror mans ald mot kinnor och ald i nara relationer (S2018/01831/JAM (delis)) Genom samerkan i bada dessa uppdrag ser flera synergieffekter, inte minst ad galler att den kunskap som erbjuds till yrkeserksamma och studenter far samma innehall. ill patala berorda professioners beho a stod id inforandet a den nya regleringen. Idag kan professionella fa stod genom Kinnofridslinjen id Nationellt centrum for kinnofrid och Nationella kompetensteamet i Ostergotland i arenden som ror ald i nara relationer och hedersrelaterat ald och fortryck. Dessa funktioner kan utgora ett komplement, id sidan a den agledning som tas fram och de utbildningssatsningar som foreslas, da den nya regleringen infors. Origa synpunkter Frihet fran ald ar en fraga omjamstalldhet, inte minst ur ett bamrattsperspekti. Alla bam ska ha samma ratt och mojlighet till kroppslig integritet, ald omojliggor detta. ill patala politikers och chefers ansar for att prioritera och omsatta forslagen i praktiken. En omfordelning a resurser ar a storsta ikt for att socialtjansten 6(7)

7 ska kunna folja regelerket. Detta ar ett satt attjamstalldhetsbudgetera da ald i nara relationer framst drabbar kinnor och bam. utgar fran att Inspektionen for ard och omsorg aen kommer ha tillsynsansaret inom omradet med syfte att kontrollera och folja upp hur foreslagna lagandringar tillampas. Beslut i detta arende har fattats a generaldirektor Lena Ag efter foredragning a utredare Katarina Bjorkgren Lena Ag~ Generaldirektor Katarina Bjorkgren Kalificerad utredare 7(7)