Delbetänkande om Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskap SOU 2017:96 Ju2017/09578/L2

Transkript

1 YTTRANDE Datum Beteckning (5) Justitiedepartementet Stockholm Delbetänkande om Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskap SOU 2017:96 Ju2017/09578/L2 Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län ställer sig positiv till de förslag som utredningen presenterar i delbetänkandet. Länsstyrelsen vill dock framföra ytterligare synpunkter: - Undantagsbestämmelsen om synnerliga skäl bör ses över och utredas ytterligare. - Myndigheternas ärendeprövningar bör belysas ytterligare. Det bör genomföras kompetenshöjande insatser om målgruppen för berörda myndigheter. Det behöver utvecklas rutiner för identifiering och handläggning av barn som är i äktenskap för, och i samverkan med, relevanta myndigheter. Utredningar kring åldersbedömning och dess betydelse för hur ärenden angående barnäktenskap hanteras, bör ses över. - Övriga synpunkter. Det bör ske informationsinsamling om utredningar av barn i äktenskap som kommit till myndigheters kännedom. Det bör inrättas system med juridiska ställföreträdare för ensamkommande barn. Hantering vid ett icke-erkännande. Sverige som föregångsland. Kapitel Giltiga äktenskap Äktenskap där barn utgör en eller båda parterna kan även vara informella och därmed finns ett stort mörkertal av barn som är i äktenskap, då de inte aktualiseras hos Skatteverket. I denna del blir bland annat Migrationsverket, socialtjänsten och svenska trossamfund viktiga aktörer. Socialtjänsten blir viktig bland annat utifrån deras roll när det gäller placering av barnet, se bland annat vägledning för socialtjänsten i deras handläggning av barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta (Socialstyrelsen. Dnr /2017). Postadress Besöksadress Telefon E-post/web Länsstyrelsen i Stockholms län Box STOCKHOLM Regeringsgatan stockholm@lansstyrelsen.se

2 2 (5) Kapitel Erkännande av utländska äktenskap som ingåtts av barn utan anknytning till Sverige Länsstyrelsen anser att ventilen om undantagsbestämmelsen om synnerliga skäl bör ses över och utredas ytterligare. Här går det att undersöka argumenten som andra länder som t ex Danmark, England, Nederländerna och Tyskland tillämpat. För att kunna utreda ifall det finns synnerliga skäl för att erkänna ett äktenskap där båda eller någon av parterna är barn så krävs det expertkunskap då dessa ärendena kan vara oerhört komplexa. Några exempel på frågeställningar som bör besvaras i en utredning är bland annat; hur bör dessa bedömningar och förfaranden gå till? Vilka skulle dessa skäl kunna vara och hur bör arbetet struktureras för att följa upp vad som händer i ärendena där det finns synnerliga skäl? Hur ska tillämpningen av barnperspektivet prövas i dessa fall? Kapitel Myndigheternas prövning Länsstyrelsen anser att Myndigheternas prövning, som t ex Migrationsverkets, Skatteverkets och socialtjänstens, bör belysas ytterligare. Utredningen nämner att bedömningen om ett erkännande i första hand prövas av Skatteverket i samband med folkbokföring, och detta görs normalt genom att visa upp en vigselhandling. Migrationsverket nämns även som en instans där erkännande kan bli aktuellt. I de fall Skatteverket får kännedom om att ett barn är gift är deras rutin att anmäla oro för barnet till socialtjänsten som då utreder ärendet. Målgruppen ensamkommande barn och asylsökande kan komma att aktualiseras hos Skatteverket först efter en längre vistelse i Sverige och kan då komma att placeras med deras make/maka innan de blir uppmärksammade hos Skatteverket. Migrationsverket och socialtjänsten blir då de instanser som kan komma att erkänna ett eventuellt äktenskap och/eller placering av barnen. Gäller det ensamkommande barn så spelar även en god man en stor roll, både som skydd för barnet och som en viktig aktör med beslutsbefogenheter för barnets räkning. Detta nämns inte i rapporten. Länsstyrelsen instämmer att det finns skäl att vidare utreda det som utredningen lyfter; att flytta över prövningen av samtliga ärenden om erkännande av utländska äktenskap till en och samma rättsinstans för att skapa en mer enhetlig och rättssäker erkännandeprövning. Kompetenshöjande insatser om målgruppen För att uppfylla delmål 5.3 i Agenda 2030 att Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning så är Länsstyrelsens utgångspunkt att inget äktenskap av barn ska erkännas men de som kommer till samhällets kännedom ska hanteras och utredas. Länsstyrelsen vill betona vikten av att fokusera på det praktiska arbetet som krävs för att tillämpa lagen och för att se till att lagstiftningen följs. För att uppmärksamma barn som är i äktenskap krävs kompetens om målgruppen och kontexten dessa barn kan leva i. Det kan röra sig om tvångsäktenskap och människohandel, och detta kan ske inom en hederskontext. Det krävs att de aktörer som möter barnen har kompetensen att uppmärksamma dem och den situation de befinner sig i samt kompetens om hur de ska utreda och hantera dessa ärenden.

3 3 (5) Därför blir det viktigt med kompetenshöjande insatser vid de myndigheter som arbetar med målgruppen. Utveckla rutiner för identifiering av barn som är i äktenskap Länsstyrelsen anser att rutiner för identifiering av och handläggning av barn som kan vara i äktenskap bör utvecklas för, och i samverkan med, relevanta myndigheter, liknande den vägledning som Socialstyrelsen tagit fram för socialtjänsten i deras handläggning av barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta (Socialstyrelsen. Dnr /2017). På detta sätt skapas förutsättningar för att barn som har behov av stöd och skydd får dessa tillgodosedda. Länsstyrelsen i Stockholms län vill uppmärksamma att länsstyrelserna har i arbetet med ensamkommande barn som försvinner, i samråd med andra myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), presenterat olika åtgärdsförslag till regeringen för att stärka upp arbetet. I På flykt och försvunnen Sammanställning av åtgärdsförslag till regeringen om barn som försvinner i Sverige (2017) lyfts att skyddet runt barn behöver stärkas i ankomstskedet, då till exempel ingen god man ännu förordnats, och att identifieringen av riskfaktorer behöver förbättras och effektiviseras. Ett av åtgärdsförslagen är att ge i uppdrag till relevanta myndigheter, som kommer i kontakt med ensamkommande barn i ankomskedet, att gemensamt ta fram rutiner för identifiering av barn som riskerar att försvinna. Här nämns bland annat barnäktenskap och hedersvåld som områden där riskbedömningar samt koordinering av insatser behöver förbättras. Vid eventuellt framtagande av rutiner bör samverkan ske mellan berörda myndigheter och verksamhetsområden. Utredningar kring åldersbedömning I utredning av samtliga ärenden blir åldersbedömning en kritisk uppgift. Till Länsstyrelsen i Östergötlands län nationella stödtelefon har det under 2017, i ärenden som rörde asylsökande flickor som uppgavs vara gifta, framkommit att det funnits en osäkerhet kring deras ålder. I vissa ärenden har det framkommit att uppgiften om ålder ändras under utredningens gång och att det kunnat skilja sig åt beroende på vem som tillfrågades. I vissa ärenden har flickorna själva ändrat uppgifterna om deras ålder och uppgett att de är äldre eller yngre än de uppgav initialt. (Länsstyrelsen i Östergötlands län, Remissvar: Barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Vägledning till socialtjänst och Informationsmaterial till barn som är gifta och deras föräldrar och andra närstående, 2018) Länsstyrelsen anser därför att utredningar kring åldersbedömning och dess betydelse för hur ärenden angående barnäktenskap hanteras, bör ses över. Det är viktigt att synliggöra att det kan finnas en stor osäkerhet runt åldern som kan vara avgörande för hur myndigheter utreder ärenden, utifrån att handlingar kan vara brottsliga och vilka insatser som finns möjlighet att ge. Det kan även finnas skäl, vid lämnande av uppgifter om ålder, som är kopplade till asylprocessen. Här föreslår Länsstyrelsen att utredningen även bör beakta Tysklands bestämmelse om att underåriga inte ska lida några för- eller nackdelar i en asylprocess av att få sitt äktenskap upphävt. Detta för att förhindra att en ung kvinna efter ett äktenskaps upplösande tvingas lämna landet på grund av att hennes ansökan om asyl har varit avhängig mannens asylskäl.

4 4 (5) Övriga synpunkter Informationsinsamling om utredningar av barn i äktenskap som kommit till myndigheters kännedom I utredningen nämns inte hur och vilka aktörerna är som registrerat de 109 gifta barnen som Statistiska centralbyrån (SCB) uppmärksammat i deras sökning från den 1 juli 2014 fram till den 30 augusti Det redogörs inte hur utredningen av de 132 gifta barn som Migrationsverket uppmärksammat i deras rapport Är du gift? Utredning av handläggning av barn som är gifta när de söker skydd i Sverige (2016) gått till. Det redovisas inte heller ifall det finns någon koppling mellan de barn som uppmärksammats hos SCB och de barn som uppmärksammats i Migrationsverkets undersökning. För att kunna utreda och eventuellt utveckla arbetet vid de berörda myndigheterna som kommer i kontakt med målgruppen så föreslår Länsstyrelsen att departementet ger i uppdrag att se över och samla in information om utredningar och hantering av de barn i äktenskap som kommit till myndigheters kännedom. Här spelar Länsstyrelsen i Östergötlands län, som har de nationella regeringsuppdragen att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, en central roll. Denna information skulle kunna bidra till större kännedom om vilka utvecklingsområden som finns och vilka brister som behöver åtgärdas. Här blir flera frågeställningar intressanta, bland annat följande frågor. Vilken instans uppmärksammade äktenskapet? Hur är utredningen strukturerad? Blev äktenskapet registrerat hos Skatteverket? Hur har åldern bestämts i dessa ärenden? Finns det identitetshandlingar? Ger samtliga tillfrågade samma åldersuppgift på barnet/barnen/den vuxna? Har uppgifterna om åldern ändrats under utredningens gång och vad kan det bero på? För att utveckla området går det som utgångspunkt att se hur utredningarna var strukturerade när länsstyrelserna fortfarande gav dispens till barnäktenskap. Inrätta system med juridiska ställföreträdare för ensamkommande barn Ensamkommande barn kan bland annat vara i äktenskap, utsatta för människohandel och/eller utsatta för exploatering för sexuella och andra ändamål. I mötet med myndigheterna är det viktigt att barnet känner till dennes rättigheter, att barnet är förberett samt att barnets intressen bevakas. Länsstyrelsen föreslår, detsamma som föreslås i På flykt och försvunnen Sammanställning av åtgärdsförslag till regeringen om barn som försvinner i Sverige (2017), att utreda möjligheten att inrätta system med juridiska ställföreträdare som finns tillgängliga för ensamkommande barn dygnet runt i mötet med myndigheter. Hantering vid ett icke-erkännande Länsstyrelsen vill även betona vikten av att konsekvenserna av att ett äktenskap inte erkänns ska hanteras på, ett för barnets, bästa sätt. Till exempel kan maken/makan vara barnets enda anknytning i Sverige. Vidare, då barnäktenskap kan ske i en hederskontext bör även ytterligare aspekter tas i beaktning vid myndigheternas hantering. T ex risker för barnet och den barnet är gift för att utsättas för våld och andra hedersnormer vid separation eller skilsmässa. Detta behöver tas hänsyn till för att kunna ge det stöd barnet kan ha behov av vid ett icke-erkännande.

5 5 (5) Sverige som föregångsland Förutom att förstärkning av lagstiftningen kan leda till ökad jämställdhet och förväntas stärka förutsättningarna att nå de svenska jämställdhetspolitiska målen så kan det även bidra till att möta och uppfylla FN:s rekommendationer och uppmaningar samt de Globala målen i Agenda 2030, då särskilt delmål 5.3. Genom att sträva efter att uppfylla dessa målsättningar behöver det nationella arbetet utvecklas. Sverige som legat i framkant gällande barnrättsfrågor och jämställdhetsarbete blir internationellt en viktig aktör även i denna fråga. Beslut i detta ärende har fattats och godkänts digitalt av vikarierande länsöverdirektör Åsa Ryding. I den slutliga handläggningen av ärendet har även deltagit tillväxtdirektör Karina Uddén, t.f. förvaltningsdirektör Barbro Rohdin och handläggare Emma Westin, föredragande.