Vissa frågor om gode män och förvaltare (SOU 2013:27)

Transkript

1 REMISSVAR Sida 1 av 5 Justitiedepartementet STOCKHOLM Vissa frågor om gode män och förvaltare (SOU 2013:27) Sammanfattning är i det stora hela positivt inställd till de förslag till förändringar som utredningen presenterar. Dagens system med ställföreträdarskap har visat sig sårbart och är inte anpassat efter hur samhället ser ut idag. Många överförmyndare vittnar om att de svåra ärendena ökar där huvudmännen lider av dubbeldiagnoser och svår psykisk ohälsa. Detta ställer stora, ibland orimliga, krav på de lekmän som ska utöva ställföreträdarskapen. Lagda förslag kommer sannolikt bidra till att förbättra kommunernas möjligheter att få tag på kompetenta ställföreträdare och få behålla dessa. Länsstyrelsen Västernorrland ser positivt på de lättnader i lagstiftningen som föreslås beträffande redovisning för dödsbon samt entledigande av ställföreträdare. Detta bidrar till ett flexiblare system där överförmyndarna kan undvika att hamna i återvändsgränder vid handläggningen när det inte finns någon som vill ta på sig ett uppdrag. önskar dock att det i lag eller förordning förtydligas vad som ska räknas som skälig orsak att lämna ett uppdrag som förvaltare eller god man innan en ny kan utses. tillstyrker förslaget att förflytta utredningsansvar från tingsrätterna till överförmyndaren när det gäller god man enligt FB 11:4 samt förvaltarskap enligt FB 11:7. Det är bra att ansvarsfördelningen mellan dömande och utredande instans förtydligas. Överförmyndarkanslierna har ofta bra kännedom om personerna som förekommer i utredningarna, mycket p.g.a. nära kontakter med socialtjänsten. I detta hänseende kan överförmyndaren avlasta tingsrätten i utredningen inför förordnande av god man eller förvaltare. tillstyrker förslaget att införa sekretess i ärenden som god man för ensamkommande barn. Det är en väldigt utsatt grupp i samhället med ett stort behov av långtgående sekretesskydd för uppgifter om personliga förhållanden. avstyrker förslaget att länsstyrelserna ska ansvara för insamling och bearbetning av statistik för överförmyndarnas verksamhet. Vår bedömning är att de beräknade kostnaderna för arbetet med statistiken har underskattats. Problem med tolkning av definitioner och olika tekniska förutsättningar ute hos överförmyndarna gör att det kan bli svårt för länsstyrelsen att kvalitetssäkra statistiken. Uppgiften bör hellre utföras med deltagande av ett organ som har särskild kompetens inom statistikhantering.

2 REMISSVAR Sida 2 av 5 Avsnitt 4. Entledigande av gode män och förvaltare Utredning föreslår en viss utökad möjlighet för en förvaltare att kunna frånträda sitt uppdrag trots att ingen ny förvaltare har kunnat utses. Bakgrunden är ett avgörande i HD som slår fast att det måste finnas en möjlighet för en förvaltare att kunna frånträda sitt uppdrag i förtid vid speciella omständigheter. HD menar att en sysslomannarättslig princip ska tillämpas när det gäller en förvaltares rätt att frånträda sitt uppdrag. Detta innebär att frånträde ska kunna ske om förvaltaren kan påvisa särskilda orsaker, även om huvudmannens behov av förvaltare kvarstår. Utredningen föreslår att samma regler ska gälla vid godmanskap, kravet ska vara att det föreligger skäliga orsaker att frånträda uppdraget. Vidare föreslår utredningen att ett förvaltarskap ska kunna upphöra om en förvaltare åberopar särskilda skäl och överförmyndaren har vidtagit alla rimliga åtgärder för att finna någon som kan ta på sig uppdraget men utan att lyckas. ser positivt på förslagen om entledigande av ställföreträdare samt upphörande av förvaltarskap i vissa fall. Dock vill Länsstyrelsen Västernorrland att det även skrivs in i lagtexten vad som ska ingå i begreppet särskilda orsaker, detta för att undvika tolkningsproblem vid tillämpningen av lagen. I kommentarerna till förslaget att införa tilläggsparagrafen 19 a i kapitel 11 FB (sid ) talar man om några scenarier som kan sortera under skäliga orsaker. T.ex. nämns svåra sjukdomstillstånd hos ställföreträdaren eller att denne ska tillträda en ny tjänst som omöjliggör uppdraget som god man eller förvaltare. Även huvudmannens agerande i sig kan vara en orsak att entlediga en ställföreträdare om risken för hot och våld bedöms som överhängande. Avsnitt 5. Kostnader för gode mäns och förvaltares försäkringar delar bedömningarna som utredningen gör. Inga nya lagförslag på området. Kostnader för ställföreträdarnas försäkringar ska varken betalas av huvudmannen eller kommunen. Bästa möjligheten idag för ställföreträdarna att försäkra sig är att göra detta via godmansföreningarnas gruppförsäkringar. Avsnitt 6. Möjligheten för ett dödsbo efter en god man eller förvaltare att få hjälp med att redovisa huvudmannens egendom Utrednings föreslår att ett tillägg införs i 14 kap. 24 FB som stadgar att överförmyndaren får befria ett dödsbo från skyldigheten att lämna sluträkning eller att sådan får lämnas i förenklad form. Vidare föreslås en ny paragraf, 14 kap 25 FB som slår fast att dödsboet efter en förordnad ställföreträdare har rätt till ersättning för kostnader som varit skäligen påkallade i samband med upprättande av sluträkning. Här föreslås vidare att samma prisbasbeloppsregler ska tillämpas som idag används vid arvodering av ställföreträdare enligt 12 kap 16. Denna regel avgör om det är huvudmannen eller kommunen som ska betala arvodet. ser positivt på ovan nämnda förslag då det kan underlätta för dödsbon som annars riskerar hamna i svåra situationer när ansvaret för redovisningen av huvudmannens egendom faller på ställföreträdarens efterlevande. Om en ställföreträdare som har flera ärenden avlider kan detta bli en

3 REMISSVAR Sida 3 av 5 stor börda för ett dödsbo som då måste lämna in flera sluträkningar till överförmyndaren. Möjligheten som nämns att dödsbon ska kunna anlita extern hjälp för upprättande av redovisningar ser som positivt. Avsnitt 7. Utredningen i ärenden om anordnande av godmanskap och förvaltarskap Utredningens förslag är att överförmyndaren i ärenden rörande godmanskap enligt FB 11 kap 4 samt förvaltarskap 11 kap 7 själv ska inhämta utredningen när överförmyndaren själv ansöker hos rätten om förordnande. Rätten föreslås också kunna förelägga överförmyndaren att inkomma med utredning även i de fall där någon annan ansöker om godmanskap eller förvaltarskap, t.ex. den enskilde själv eller dennes anhöriga. tycker det är bra att ansvarsfördelningen mellan tingsrätt och överförmyndare nu förtydligas och att detta skrivs in i FB 11 kap 17, 17 a-c. Erfarenheter har visat att det i dagsläget görs olika i olika delar av landet när det gäller vem som gör utredningen. Vissa överförmyndare låter rätten inhämta utredning vid ansökningar som är inlämnande till tingsrätten medan andra rutinmässigt inhämtar utredningen åt tingsrätten både vid egen ansökan och vid anmälan om behov av ställföreträdarskap. Utredningens slutsatser att flytta mer utredningsansvar till överförmyndaren ser som positivt då överförmyndarna ofta har bra lokalkännedom om kommuninvånarna. Då många tingsrätter idag flaggar för en kraftig ökning av dessa ärenden tror att överförmyndaren kan avlasta tingsrätten genom att utföra mer utredning. Överförmyndarna kan redan på ett tidigt stadium avskriva ansökningar där föräldrabalkens kriterier för ett ställföreträdarskap ej är uppfyllda och ärendet behöver således aldrig gå till vidare handläggning i tingsrätten. Avsnitt 8. Sekretess för uppgifter om ensamkommande barn Utredningen föreslår att sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för sekretess hos överförmyndare kompletteras så att de även innefattar ärenden om ensamkommande barn. Tillägget föreslås i 32 kap 4 så att denna paragraf även innefattar sekretess i ärenden enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn gällande den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden. tillstyrker förslaget. Ensamkommande barn är bland de mest utsatt grupperna i samhället och ska självklart ha samma sekretesskydd som dem som har god man eller förvaltare rörande uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden. Handlingar rörande barnets asylprocess kan ofta innehålla mycket känsliga uppgifter. Att samma sekretessregler föreslås införas för domstolar ser också som positivt. Avsnitt 9. Statistik över överförmyndarnas verksamheter Utredningen föreslår att statistik ska tas fram rörande överförmyndarnas verksamhet och omfattning. Behovet beskrivs i det närmaste som skriande och statistik behövs bl.a. för att säkerställa dem som är satta under ställföreträdarskap får sina behov och rättigheter tillgodosedda och att detta sker inom rimlig tid. Vidare behövs statistik för att ge överförmyndarna bättre möjligheter att följa upp och

4 REMISSVAR Sida 4 av 5 analysera sin verksamhet och som ett redskap i länsstyrelsernas tillsynsarbete. Utredningen föreslår att statistiken inhämtas i tre etapper där den första delen blir att ta fram uppgifter om kvantitativa mått avseende överförmyndarens verksamhet. Sedan ska mer ingående statistik tas fram om kostnaderna för verksamheten och såsmåningom statistik för att kunna mäta kvaliteten. Utredningen föreslår att de sju länsstyrelser som arbetar med tillsynen av landets överförmyndare ska ansvara för insamlandet och bearbetningen av statistiken. En av dessa sju länsstyrelser, den som regeringen föreskriver, ska även få uppdraget att ta fram nationell statistik. delar uppfattningen att statistik verkligen behövs på området, både regional och nationell. Dock avstyrker förslaget att detta uppdrag ska ligga på länsstyrelserna. bedömer att utredningen underskattat kostnaderna för arbetet med statistiken. Med bakgrund av arbetssituationen efter koncentrationen skulle troligen flera länsstyrelser behöva rekrytera ny personal för att klara av detta åtagande och då uppstår större kostnader årligen än vad som framförs i utredningen. Troligt är också att betydande tekniska investeringar skulle behöva göras på länsstyrelserna för att ha IT- system för insamlandet av statistiken. Ett annat problem i sammanhanget är förutsättningarna ute hos överförmyndarna att ta fram bra underlag för statistik. Definitionerna skiljer sig åt och ärenden registreras ibland på olika sätt bland överförmyndarna. Det vanligast verksamhetssystemet är WÄRNA, men även andra system förekommer, t.o.m. manuella register finns fortfarande kvar på vissa håll. Risken finns att det skulle bli svårt för länsstyrelserna att kvalitetssäkra statistiken som kommer från överförmyndarna då den riskerar att vara missvisande då olika system används samt att överförmyndarna tolkar definitionerna olika. Med detta i åtanke anser att det inledningsvis bör satsas på överförmyndarna för att dessa nationellt ska kunna uppnå enhetlighet i definitioner samt kompetens och verktyg för att ta fram de statistiska uppgifterna som efterfrågas. SCB eller annan aktör med spetskompetens på framtagande av statistik torde kunna bistå överförmyndarna i denna utveckling samt vara bättre lämpade än länsstyrelsen att få statistikansvaret. Avsnitt 10. Vissa åtgärder som kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för gode män och förvaltare ställer sig till positiv till de bedömningar som gjorts under detta kapitel. Inga nya förslag till lagändringar lagda.

5 REMISSVAR Sida 5 av 5 I den slutliga handläggningen av detta ärende har även enhetschef Mikael Norberg deltagit. Sten-Olov Altin T.f. landshövding Gusten Windelhed Förvaltningsenheten Telefon