RSMH:s yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

Transkript

1 Handläggare: Elin Odesson S2018/00682/FST Regeringen Socialdepartementet STOCKHOLM RSMH:s yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, har beretts tillfälle att avge yttrande över ovan angivet förslag och vill med anledning av det framföra följande synpunkter. RSMH organiserar sedan mer än 50 år på demokratisk grund människor med olika former av psykisk ohälsa. Många av våra medlemmar är personer som har eller har haft en långvarig och allvarlig psykisk ohälsa, inte sällan i kombination med olika psykiska funktionsnedsättningar. RSMH är en del av Funktionsrätt Sverige och är aktivt inom Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH. RSMH är religiöst och partipolitiskt neutralt och verkar aktivt för att motverka utanförskap och diskriminering. Ju tidigare riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa uppmärksammas och bearbetas desto större chanser att kunna motverka mänskligt lidande och psykisk sjukdom. Mer resurser bör satsas på att förebygga psykisk ohälsa. De kunskaper som finns inom brukar- och anhörigrörelsen behöver tas till vara i det arbetet. RSMH arbetar aktivt för att mer resurser ska ges till förebyggande arbete så att psykisk ohälsa kan förhindras. Vi arbetar för att alla människor ska ha rätt till tidiga insatser och att personal som möter barn i utsatthet ska ha utbildning och kompetens att bemöta barnen och kunna erbjuda det stöd och den hjälp som barnet behöver. Barn som bevittnar eller själva utsätts för våld genomgår en psykisk kris och måste ges möjlighet att utvecklas och växa genom att tidigt få hjälp att hantera svårigheterna. Finns inte dessa möjligheter, ökar risken för ett långvarigt psykiskt lidande samtidigt som möjligheterna minskar till goda sociala relationer och ett gott liv.

2 Det är en skrämmande verklighet som beskrivs i utredningen. Skyddade boenden har traditionellt bedrivits av ideella krafter, som kvinnojourer. Även om verksamheterna idag ofta finansieras genom kommunernas socialtjänster så finns ingen reglering eller juridiskt definition av skyddade boenden. Barnen som följer med en vårdnadshavare, allra oftast en mamma, och vistas på ett skyddat boende blir som ett bihang till föräldern. Barnet ses inte som ett eget rättssubjekt och inga särskilda beslut fattas runt barnet, vilket gör att det inte heller sker någon dokumentation eller uppföljning särskilt för barnens räkning. Barnen som kommer till tals i utredningen kan berätta att ingen vuxen pratat med dem varken under eller efter vistelsen i skyddat boende om hur de mår eller om vad de upplevt som föranlett vistelsen. Barn som vistas i skyddat boende får sällan någon kontakt med exempelvis BUP eller andra hjälpinsatser som stöd. Detta trots att en fjärdedel av barnen uppfyller samtliga kriterier för posttraumatiskt stressyndrom. Kunskapsluckorna beskrivs av utredningen som stora när det gäller konsekvenserna för barn som bevittnat våld eller själva blivit utsatta för våld av en närstående, trots att forskning finns som visar allvaret. Ur utredningen: Barn som bevittnar våld mot en förälder utsätts för en form av psykiskt våld. Det finns flera studier som visar att barn som har erfarenheter av våld mellan sina föräldrar generellt sett mår sämre än barn som inte har sådana erfarenheter. Det är vanligt med en i hög grad psykosomatiska symtom och en försämrad livskvalitet. Upprepad exponering för våld mellan närstående påverkar kroppens stresshanteringssystem och riskerar att leda till att systemet störs långsiktigt. Det finns risk för långsiktiga effekter på både den psykiska och den fysiska hälsan. RSMH ser den föreliggande utredningen och dess förslag som nödvändiga. Det är fruktansvärt att vuxna och barn alls ska behöva fly från våld i nära relationer och stanna i skyddat boende. Det är viktigt och bra att stora insatser görs också för att förebygga mäns våld mot kvinnor, och att denna utredning haft samråd med exempelvis utredningen Återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld samt med den nationella samordnaren inom området psykisk hälsa. RSMH tillstyrker i stora drag förslagen i utredningen men anser att utredaren i några fall borde ställa skarpare krav. 5:1 Förslag: Skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en tillfällig boendeinsats för den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Barn får tas emot i ett sådant boende endast tillsammans med en vuxen vårdnadshavare. Socialnämnden ska sörja för att det finns tillgång till skyddade boenden i tillräcklig omfattning. Insatsen skyddat boende ska bedrivas i samråd med socialnämnden. Kommunen ska behålla ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut om skyddat boende av kommunen vistas i en annan kommun. En vistelse i skyddat boende ska inte leda till ändrad bosättning. 2

3 RSMH tillstyrker förslagen. Vad som avses med skyddat boende har egentligen hittills inte närmare definierats, och i princip vem som helst kan starta ett skyddat boende utan någon egentlig insyn i verksamheten. Utredningen har också visat på enorma brister ur barnens synvinkel, då det ofta saknas både utredningar, beslut, uppföljningar, dokumentation eller insatser särskilt för barnen. Med utredningens förslag bedömer RSMH att chanserna ökar för att barn, som bevittnat eller själva blivit utsatta för våld till den grad att de behöver vistas i skyddat boende, ska få tidiga insatser och bättre hjälp så att de ska kunna må så bra det går, här och nu, och också att psykisk ohälsa senare i livet ska kunna förebyggas. 5.2 Förslag: Insatsen skyddat boende ska definieras i socialtjänstförordningen. Skyddat boende ska enligt definitionen vara ett boende inom socialtjänsten som tillfälligt tar emot enskilda som behöver insatser mot hot, våld eller andra övergrepp i förening med ett boende. Insatserna ska syfta till att skydda och stödja enskilda från att fortsatt utsättas för hot, våld eller andra övergrepp. Skyddade boenden behöver vara bemannade med personal som kan ge skydds- och stödinsatser. Skyddsinsatser kan även avse fysiskt skydd såsom lås och larm. I definitionen inryms dels skyddade boenden där hela verksamheten finns under ett tak, dels boenden som helt eller till viss del består av separata lägenheter som är kopplade till en geografiskt närbelägen organisatorisk enhet som är bemannad med personal. 5.3 Förslag: Ett skyddat boende ska ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot, våld eller andra övergrepp. Boendet ska ha tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Om boendet tar emot barn ska det vara lämpligt för barn oavsett ålder och kön. I boendet ska det finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter. Det ska vidare finnas en barnansvarig person. I det skyddade boendet ska det finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten och övrig personal som behövs för en ändamålsenlig verksamhet, på motsvarande sätt som gäller för personal vid HVB och stödboende. Föreståndaren vid det skyddade boendet ska besluta om in- och utskrivning, på motsvarande sätt som gäller för HVB och stödboende. Föreståndaren ska också snarast underrätta socialnämnden bl.a. om den enskilde behöver annan vård än boendet kan erbjuda. Bedömning: Närmare krav om bemanning, personalens kompetens och skalskydd i skyddat boende bör regleras genom andra föreskrifter än lag eller förordning. RSMH tillstyrker förslagen. Bristerna när det gäller barnperspektiv tycks vara stora i många skyddade boenden. Det kan å ena sidan vara förståeligt, eftersom det är i första hand vårdnadshavaren som tvingats fly från våldsutsattheten och som därmed hamnar i fokus för insat- 3

4 sen. Å andra sidan är det inte därmed på något sätt acceptabelt att barnen som följer med tilllåts hamna i skymundan. Barn har rättigheter som ska följas och det är lätt att föreställa sig vilken utsatt situation dessa barn är i. 5.4 Förslag: Skyddade boenden ska vara tillståndspliktiga. RSMH tillstyrker förslaget. Såsom ordningen är idag är rättsosäkerheten för barnen mycket stor. Vem som helst kan starta ett skyddat boende utan föregående granskning, sällan utreds barnen som följer med föräldern till boendet och kommunerna har svårt att alls följa upp insatserna för barnen, än mindre leva upp till intentioner i barnkonventionen. Med tillståndsplikt följer ett annat ansvar, och det kan bidra till att oseriösa aktörer drar sig tillbaka och att kvaliteten kan hållas hög i de skyddade boendena. 5.6 Förslag: Barn som följer med en vårdnadshavare till skyddat boende ska få ett eget beslut om insatsen skyddat boende. Socialnämnden ska verka för att barnet får god vård och fostran, skolgång och hälso- och sjukvård. Socialnämnden ska noga följa vården av barnet eller den unge (18 20 år) genom regelbundna besök och enskilda samtal med barnet eller genom observationer angående barnet. Det ska finnas en särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Socialnämnden ska upprätta en vårdplan för de som vistas i skyddat boende och en genomförandeplan för barn och unga. RSMH tillstyrker dessa viktiga förslag. Även om det går att förstå att den våldsutsatta vårdnadshavaren (mamman) hamnar i fokus för skyddet så är det en oerhört allvarlig brist att barnen som följer med och vistas på skyddade boenden inte ses som egna rättssubjekt med egna rättigheter. Det strider mot alla intentioner i Barnkonventionen, som ratificerats av Sverige för decennier sedan och som nu görs till gällande svensk lag. På detta område är bristerna iögonenfallande stora. Barn ses som bihang till sin vårdnadshavare och många gånger finns ingen vuxen som alls frågar efter hur barnet mår, än mindre erbjuder möjligheter för barnen att bearbeta händelser och upplevelser som ofta varit oerhört svåra och traumatiska. Ingen kan bli förvånad om barn som är med om detta under tidiga år och inte erbjuds adekvat hjälp av exempelvis BUP får svåra problem med psykisk ohälsa längre fram i livet. Utredningens förslag har högsta relevans och är helt nödvändiga också som ett led i att förebygga psykisk ohälsa. 4

5 Förslag: Socialnämnden ska underrätta landstinget om att ett barn eller en ung vuxen (18 20 år) placeras i skyddat boende. Landstinget ska i anslutning till att placeringen inleds erbjuda barnet eller den unge en hälsoundersökning. Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om barn och unga som placeras i skyddat boende. Bedömning: Barn i skyddat boende bör alltid kunna tas emot av barn- och ungdomspsykiatrin. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att ta fram en vägledning om barn- och ungdomspsykiatrins stöd på kort och lång sikt till barn som vistas eller har vistats i skyddat boende. Vägledningen bör även beskriva hur barn- och ungdomspsykiatrin ska utgöra en stödfunktion till personalen i skyddat boende. RSMH tillstyrker detta men vill se ett skarpare krav på landstingen och BUP: Barn i skyddat boende ska alltid kunna tas emot av barn- och ungdomspsykiatrin, borde förslaget lyda. Det är också viktigt att kunskaperna ökar hos BUP om barn som vistas i skyddat boende. Artikel 24 i barnkonventionen säger att barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Artikel 39 i barnkonventionen föreskriver att varje barn har rätt till rehabilitering efter att ha utsatts för eller bevittnat våld. Då är det viktigt att barnens hälsoförhållanden uppmärksammas och blir kända för hälso- och sjukvården, för att det ska vara möjligt att erbjuda rätt vård och stöd. Även det som följer om vägledning för BUP:s stöd borde vara förenat med ska-krav Förslag: Socialnämnden ska få besluta om att ansökan om placering vid eller begäran om byte av skolenhet ska få göras med anledning av att barn placeras i skyddat boende när endast en av vårdnadshavarna samtycker till åtgärden, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. En elev som placeras i ett skyddat boende i en annan kommun än hemkommunen ska ha rätt att bli mottagen i en grundskola eller i en grundsärskola i den kommun där eleven vistas. Bedömning: Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Skolverket ta fram en vägledning till kommuner, skolor och skyddade boenden om skolgången för barn i skyddat boende. RSMH tillstyrker förslagen. Skolan är en välkänd och viktig skyddsfaktor för barn som lever i utsatthet. Om det fungerar bra i skolan för barnet kan det väga upp andra tunga och försvårande omständigheter. Inte minst därför är det viktigt att se till att dessa barns skolgång och utbildning, även förskola, säkras. Viktigast är att utgå från barnets bästa i varje situation Bedömning: Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i samverkan med Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, utveckla en modell som förbereder barnet för umgänge

6 6 och stödjer relationen mellan barn som vistas eller har vistats i skyddat boende och en våldsutövande förälder, om det är till barnets bästa. RSMH tillstyrker förslaget. Barn i utredningen beskriver att de både kan vara rädda för och samtidigt längta efter den förälder som utövat våldet. Många gånger kan det vara lättare att nå fram till en man (pappa) som utövat våld i nära relation just genom föräldrarollen, och att förmå vederbörande att upphöra med våldet. Därför låter det som ett rimligt förslag att en modell tas fram som kan förbereda barn för eventuellt umgänge med den förälder som utövat våld. Viktigast är att umgänge sker utifrån vad som är bäst för barnet, och att barnets röst blir hörd utifrån artikel 12 i barnkonventionen Förslag: Socialnämndens ansvar ska förtydligas när det gäller att ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för de som har utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående. Ansvaret innebär bl.a. att främja deras rätt till bostad. RSMH tillstyrker förslaget. Socialnämnden ska få besluta om uppföljning av ett barns situation efter det att en placering i det skyddade boendet har upphört. RSMH tillstyrker förslaget men anser att det krävs både skarpare och tydligare reglering av uppföljningen av barn som vistats i skyddat boende. Flera av barnen utredningen varit i kontakt med säger att de önskat att de skulle ha behövt någon att tala med långt efter vistelsen i skyddat boende. Under själva vistelsen är inte alla mottagliga för samtal, men det borde vara en självklarhet att det sker uppföljningar regelmässigt viss tid efter att en placering av ett barn i skyddat boende avslutats. Uppföljningarna kan öppna för barnen/de unga att söka stöd för dåligt psykiskt mående, som kanske inte heller visar sig tydligt förrän senare. 5.7 Förslag: Socialnämnden ska få besluta om att ett barn som har två vårdnadshavare får placeras i skyddat boende när endast en av vårdnadshavarna samtycker till insatsen, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. Ett sådant beslut ska omprövas efter en månad. RSMH tillstyrker förslaget, med hänvisning till Barnkonventionens artikel 3 om att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet. 5.8 Förslag: En personakt i enskild verksamhet som bedriver skyddat boende ska överlämnas till den socialnämnd som beslutat om insatsen när gallringsskyldigheten inträder. Handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att ett barn har placerats i skyddat boende ska inte gallras.

7 Sekretess ska gälla hos Inspektionen för vård och omsorg för uppgift om adress till en enskild verksamhet som ansöker om eller har beviljats tillstånd eller verksamhet som anmälts av kommun och landsting, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Bedömning: Insatsen skyddat boende till barnet ska dokumenteras i barnets akt i enlighet med tillämpliga bestämmelser. Uppdraget till den som ska genomföra insatsen skyddat boende ska dokumenteras i enlighet med tillämpliga bestämmelser. RSMH tillstyrker förslagen. Att kunna gå tillbaka och ta del av sådan dokumentation kan få stor betydelse när barnen växer upp. Det kan bidra till insikter om dem själva, förståelse för vad de varit med om i barndomen och för deras mående. Det är viktigt att sådan dokumentation inte gallras även i de fall då skyddade boenden bedrivits i enskild regi. 5.9 Förslag: Socialnämnden ska vara skyldig att lämna statistiska uppgifter till Socialstyrelsen om barns vistelse i skyddat boende. Bedömning: Socialstyrelsen bör i sina föreskrifter möjliggöra insamling från kommuner om barns vistelse i skyddat boende i enlighet med utredningens förslag. Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att regelbundet följa upp kvaliteten i skyddade boenden med utgångspunkt i reviderade kvalitetsindikatorer. Av kartläggningen bör det framgå hur barn och ungas rättigheter i skyddat boende tillgodoses. Socialstyrelsen bör utreda förutsättningarna för att inkludera barns placering i skyddat boende i öppna jämförelser. RSMH instämmer i förslagen. Det är en stor brist som det sett ut fram till idag att kvaliteten i skyddade boenden inte följs upp, och att ingen idag verkar ta ansvar för att barnets rättigheter enligt Barnkonventionen tillgodoses under vistelse i skyddat boende Förslag: Inspektionen för vård och omsorg ska ta fram information som riktar sig till barn som placeras i skyddat boende samt till barnets vårdnadshavare, på motsvarande sätt som gäller för barn som är placerade i familjehem, HVB eller stödboende. Bedömning: Regeringen bör ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att i samverkan med Barnombudsmannen ta fram informationsmaterial som riktar sig till barn som placeras i skyddat boende. Syftet med materialet bör vara att varje barn som vistas i skyddat boende ska få tillgång till information om sina rättigheter och att barnets delaktighet därmed ska öka. RSMH tillstyrker förslagen. Det är viktigt att det finns information anpassad utifrån barnens ålder och mognad samt andra förutsättningar, såsom språk eller funktionsvariation. Med sådan information, om barnets rättigheter, ökar chansen att vistelsen i skyddat boende trots allt kan 7

8 bli det fönster av möjligheter för barnet som det skulle kunna vara. För att kunna få bästa uppnåeliga hälsa, både psykisk och fysisk, är det betydelsefullt att vara informerad om vad som pågår och om sina rättigheter. Insikten om att jag faktiskt är en bärare av rättigheter kan bidra till ett ökat egenvärde Bedömning: Regeringen bör ge Socialstyrelsen, länsstyrelserna och Jämställdhetsmyndigheten ett förnyat uppdrag om kompetensstöd till kommuner och landsting samt ideella organisationer inom området våld i nära relationer. Som en del i det förnyade uppdraget bör ingå att tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting stödja kunskapsutvecklingen avseende barn i skyddat boende, med utgångspunkt i det regelverk som utredningen föreslår. Regeringen bör som ett första steg ge Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta en vägledning till stöd för tillämpning av regelverket för insatsen skyddat boende Bedömning: Regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna stödja och utbilda socialnämnden och skyddade boenden, oavsett driftsform. Stödet bör inriktas på att tydliggöra socialnämndens och de skyddade boendenas respektive ansvarsområden och att de insatser som ges till barn och vuxna ska vara av god kvalitet. RSMH instämmer i bedömningarna. 8 Riksförbundet för Social och Mental hälsa Jimmie Trevett Förbundsordförande Kristina Båth Sågänger Kanslichef CC: Funktionsrätt Sverige NSPH SKL