Lärande, Kommunikation och IT 3

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärande, Kommunikation och IT 3"

Transkript

1 7,5hp, Distans Design a lärmiljöer Lärande, Kommunikation och IT 3 Mederkande Kursansarig och lärare: Lars-Erik Jonsson, Institutionen för pedagogik och didaktik Lärare: Maria Sunnerstam, IT-uniersitetet Forskning om utbildning har historiskt sett bedriits utifrån tå inriktningar den ena med syfte att förstå hur indiider, i synnerhet i skolmiljöer, lär och den andra med syfte att förstå hur man kan designa utbildning för lärande. På senare tid har forskare allt mer kommit att intressera sig för forskning som förenar dessa inriktningar. Ett annat sätt att uttrycka detta kan ara: Kan man beskria och dessutom lära sig något nytt om hur indiider lär ett isst innehåll under issa betingelser som en följd a issa specifika underisningsaktiiteter utan att man för den skull uttrycker sig i så generella termer att kunskapen blir praktiskt oanändbar? Den här kursen handlar om design i relation till underisningsforskning, till teoretiska perspekti på lärande, kommunikation och teknologi samt till konkret arbete kring design a teknologi i utbildning. Kursstruktur Liksom föregående kurser består äen denna kurs tre temaområden. Varje nytt tema startar med en introduktion som sedan följs upp med litteraturseminarier. Hela kursen aslutas med en examinationsuppgift där deltagarna genomför ett mindre projekt, ett s.k. design experiment med hjälp a de teoretiska och praktiska erktyg som presenterats i kursen. 1. I kursens första temaområde diskuterar i en interdisciplinär forskningsinriktning som ibland kallas design-based research och ibland design experiments. Inriktningen karakteriseras i hög grad a att den är tillämpad och att forskare och praktiker arbetar tillsammans i realistiska underisningsmiljöer med syfte att uteckla och förfina såäl teorier som underisningsmetoder. Forskningsinriktningen omfattar ett brett spektrum a tillägagångssätt hämtade från olika discipliner. Detta kan göra det sårt att definiera design experiments som ett sammanhängande forskningsfält. I kursen görs ett försök att utmejsla ad som kan betecknas som gemensamma drag hos olika forskningsprojekt som genomförs under beteckningen design-based research. 2. I det andra temat fokuserar i på en inriktning inom IKT-design som är förankrad i ett aktiitetsteoretiskt sammanhang. Litteraturen behandlar huudsakligen tre stora frågor:

2 a. Vilken inerkan har aktiitetsteori haft på interaktionsdesign? b. Hur förhåller sig aktiitetsteori till andra teoretiska inriktningar inom detta område? c. Vad innebär egentligen aktiitetsteori? 3. Det tredje temat behandlar hur design a IKT-miljöer alltmer har gått från en tonikt på s.k. human-computer interaction till interaction design eller user experience design. Den här delen a kursen är mycket konkret och behandlar praktiska frågor kring design. Mer specifikt handlar det om metoder för att undersöka anändning och anändare id design a olika system. Kurslitteraturen behandlar ett dussintal olika undersökningstekniker med exempel från olika områden. Arbetssätt Generellt ägnas den första delen a tiden i arje momentet åt indiiduell läsning a litteraturen ilken sedan diskuteras i arbetsgruppen under den senare delen. Vi ill betona att diskussionen är en äsentlig del a kursinnehållet, ilket innebär att det inte är möjligt att enbart koncentrera sig på sitt eget bidrag eller att lämna alla uppgifter id ett och samma tillfälle strax före kursaslut. En stor del a uppgifterna i kursen utgörs a litteraturseminarier online kring de obligatoriska texterna. Seminarium är en akademisk tradition där förleden semin- antyder att man skall utså något som kan utecklas idare. Bidragen bör därför inte ha formen a oantastligt genomarbetade dokument ilkas asikt är att tysta alla motargument en gång för alla. De bör dock fokusera på specifika frågor som kan relateras till kurslitteraturen och idareutecklas i gruppen. En bra utgångspunkt för ditt seminariebidrag kan ara att a) älja ett tema från momentets litteratur som intresserar just dig, b) skria indiiduella reflektioner utifrån egen arbetsliserfarenhet i nuarande eller tidigare yrke samt att c) asluta med kommentarer till de andra deltagarnas inlägg. Seminariebidraget bör begränsas i omfång (skri hellre ytterligare ett). Vanligt ordbehandlingsdokument kan anändas för seminariebidraget men i allmänhet är det smidigare att anända erktyget Diskussion som tillåter trådad diskussion i direkt anslutning till inlägget. Seminariebidragen och diskussionsinläggen är examinerande inslag då arje deltagares totala produktion a seminariebidrag under kursen ligger till grund för den indiiduella bedömning som förordningen kräer. I den första delen a moment 1 producerar de studerande egna seminariebidrag såsom beskriits oan. Under senare delen a moment 1 och under hela moment 2 fungerar de studerande själa som moderatorer, en strategi som i olika undersökningar isat loande resultat. Under en stor del a kursen kommer därför grupper a studerande att få ansar för att diskussionen fortgår i arbetsgruppen. Moderationen kan gå till på lite olika sätt men forskning har isat (se litteraturlistan nedan) att det kan handla om att: a) introducera diskussionen, b) generera frågor för diskussion, c) uppmana deltagare att inkomma med bidrag, d) leda diskussionerna samt e) summera ad man kommit fram till. Uppdraget att moderera diskussion fördelas öer grupper a studerande så att alla blir tagna i anspråk för uppgiften. Kursledningen ansarar för att grupper och deltagare kommer till stånd. Under det tredje momentet skrier deltagarna inididuellt en projektplan för det projekt ett design experiment som aslutar kursen. Projektplanen baseras dels på deltagarens al a ämne och och dels på den litteratur som hör till asnittet. Projektplanen diskuteras i arbetsgruppen på samma sätt som öriga seminariebidrag.

3 Deltagarna anmodas att besöka kursrummet regelbundet, helst arje dag samt att i mån a beho utnyttja de kommunikationstekniker (Skype, MSN, Marratech m.fl.) som introducerats under tidigare kurser. Tidsplan Moment Läsa Uppgift Design-Based Research Streamad föreläsning: Oskar Lindwall DBRC, Collins, Brown, Barab & Squire Seminariebidrag utifrån litteratur Diskussionsinlägg Design-Based Research Theory in Interaction design Actiity Theory Issues in AT Theory in Interaction design User Experience Research Techniques Streamad föreläsning: Patrik Lilja, Annika Bergiken-feldt Communicating Results Projekt: Design experiment Projektpresentation Kelly, Kelly, Cobb et al., Burkhardt & Schoenfeld Kaptelinin & Nardi s3-72 Kaptelinin & Nardi s Kaptelinin & Nardi s Kaptelinin & Nardi s Kuniasky, kapitel 5-16 Kuniasky, kapitel Material för eget projekt Diskussion och bidrag utifrån moderatorgruppens direkti Moderatorgrupp 1 Diskussion och bidrag utifrån moderatorgruppens direkti Moderatorgrupp 2 och 3 Diskussion och bidrag utifrån moderatorgruppens direkti Moderatorgrupp 4 och 5 Egen projektplan som seminariebidrag Diskussionsinlägg Litteraturen anänds för projektarbetet Projektarbete Presentera i Marratech Veckodag; tid (preliminärt) Examinationsuppgift Examinationsuppgiften presenteras xx (enligt tidsplan) id en synkron session i Marratech. Denna presentation är ad som på datorspråk brukar betecknas med termen "default". Om det skulle isa sig att det a något skäl är tekniskt omöjligt att presentera på det sätt som nämnts, får i försöka ordna alternati presentation. För att inga missförstånd skall uppstå består examinationsuppgiften a tå delar: en rapport och en presentation. Liksom id tidigare presentationer skiljer man mellan presentation och rapport d..s. presentationen är öergripande presentation a det man gjort och inte en detaljerad uppläsning ur rapporten. Presentationen inner i allmänhet på att man har preparerat ett antal bilder (t.ex. powerpoint) ilka med fördel laddas upp strax innan sessionen startar. Man arbetar med uppgiften samtidigt som man läser boken Obsering User Experience. Kuniaskys bok har en helt annan karaktär än artiklarna om design-based research och boken

4 Acting with Technology då den ger en rad praktiska undersökningserktyg för arbetet. Bokens karaktär a handbok gör att det sannolikt är mindre beho a att diskutera den på det sätt som DBR och AT diskuterats tidigare i kursen. Boken anänas istället som en erktygslåda för den praktiska uppgiften. Sin projektidé diskuterar man däremot med fördel i arbetsgruppen enligt arbetsplanen. Uppgiften faller med största sannolikhet inom en a tå huudinriktningar: faktisk utformning a en lärmiljö eller undersökning/utärdering a en redan existerande lärmiljö. Begreppet lärmiljö ses här i id bemärkelse genom att det kan beteckna att från specifikt utformade datorapplikationer där en iss programara anänds till mer generella upplägg för lärande. Oasett ilken a dessa huudinriktningar man äljer skall rapporteringen innehålla argument och metodiskussioner - i tillämpliga delar härledda ur kurslitteraturen - för de åtgärder man planerat, idtagit eller iscensatt. Aslutningsis kan den aslutande uppgiften i den här kursen med fördel ses som en explorati pilotstudie för det aslutande magisterprojektet. Ytterligare tillfälle till utforskning och integrering a uppgiften ges i den kommande metodkursen.

5 Litteratur Böcker Kaptelinin, V., & Nardi, B. A. (2006). Acting with technology : actiity theory and interaction design. Cambridge, Mass.: MIT Press. Kuniasky, M. (2003). Obsering the user experience: A practitioner's guide to user research. San Francisco, CA: Morgan Kaufmann Publishers. Artiklar Barab, S. A., & Squire, K. (2004). Design-based research: Putting a stake in the ground. Journal of the Learning Sciences, 13(1), Brown, A. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challanges in creating complex interentions in classroom settings. The Journal of the Learning Sciences, 2(2), Burkhardt, H., & Schoenfeld, A. H. (2003). Improing educational research: Toward a more useful, more influential, and better-funded enterprise. Educational Researcher, 32(9), Cobb, P., Confrey, J., disessa, A., Lehrer, R., & Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. Educational Researcher, 32(1), Collins, A. (1992). Toward a design science of education. In E. Scanlon & T. O'Shea (Eds.), New directions in educational technology (pp ). Berlin: Springer-Verlag. Kelly, A. E. (2003). Research as design. Educational Researcher, 32(1), 3-4. Kelly, A. E. (2004). Design reserach in education: Yes, but is it methodological? The Journal of the Learning Sciences, 13(1), The design-based research collectie. (2003). Design-based research: An emerging paradigm for educational inquiry. Educational researcher, 32(1), 5-8. Litteratur hänisad till i studieguiden Ashcroft. B. & McAlpine, I. (2004). Student moderators in online discussions. In R. Atkinson, C. McBeath, D. Jonas-Dwyer & R. Phillips (Eds), Beyond the comfort zone: Proceedings of the 21st ASCILITE Conference (pp ). Perth, 5-8 December.

6 Litteraturlista för TIA039 VT09 Böcker Kaptelinin, V., & Nardi, B. A. (2006). Acting with technology : actiity theory and interaction design. Cambridge, Mass.: MIT Press. Kuniasky, M. (2003). Obsering the user experience: A practitioner's guide to user research. San Francisco, CA: Morgan Kaufmann Publishers. Artiklar Barab, S. A., & Squire, K. (2004). Design-based research: Putting a stake in the ground. Journal of the Learning Sciences, 13(1), Brown, A. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challanges in creating complex interentions in classroom settings. The Journal of the Learning Sciences, 2(2), Burkhardt, H., & Schoenfeld, A. H. (2003). Improing educational research: Toward a more useful, more influential, and better-funded enterprise. Educational Researcher, 32(9), Cobb, P., Confrey, J., disessa, A., Lehrer, R., & Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. Educational Researcher, 32(1), Collins, A. (1992). Toward a design science of education. In E. Scanlon & T. O'Shea (Eds.), New directions in educational technology (pp ). Berlin: Springer-Verlag. Kelly, A. E. (2003). Research as design. Educational Researcher, 32(1), 3-4. Kelly, A. E. (2004). Design reserach in education: Yes, but is it methodological? The Journal of the Learning Sciences, 13(1), The design-based research collectie. (2003). Design-based research: An emerging paradigm for educational inquiry. Educational researcher, 32(1), 5-8. Litteratur hänisad till i studieguiden Ashcroft. B. & McAlpine, I. (2004). Student moderators in online discussions. In R. Atkinson, C. McBeath, D. Jonas-Dwyer & R. Phillips (Eds), Beyond the comfort zone: Proceedings of the 21st ASCILITE Conference (pp ). Perth, 5-8 December.

7 KURSPLAN TIA Institutionen för tillämpad informationsteknologi TIA039, Design a lärmiljöer, 7,5 högskolepoäng Designing learning enironments, 7,5 higher education credits Aancerad niå 1. Fastställande Kursplanen är fastställd a fakultetsnämnden/rektorn för IT-uniersitetet id Göteborgs uniersitet Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen Utbildningsområde: Teknik. 2. Inplacering Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng och ingår som obligatorisk kurs i masterprogrammet (120 högskolepoäng) och magisterprogrammen (60 högskolepoäng) på campus respektie distans i Lärande, kommunikation och informationsteknologi id IT-uniersitetet i Göteborg. Kursen kan också läsas som fristående kurs. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen kräs grundläggande behörighet för högskolestudier och grundutbildning på högskoleniå omfattande minst 180 högskolepoäng (120 poäng) ara minst 60 högskolepoäng (40 poäng)inom något a följande utbildningsområden inom pedagogik eller samhällsetenskap: lärarutbildning, pedagogik, didaktik och metodik, datapedagogik, datalingistik, psykologi, kognitionsetenskap, medie- och kommunikationsetenskap, informatik, systemetenskap eller minst 180 högskolepoäng (120 poäng) från de tre första åren på ciilingenjörsprogram eller högskoleingenjörsprogram inom något a följande områden: datorteknik, datorsystemteknik, industriell ekonomi, informations- och kommunikationsteknologi, elektronik eller motsarande kunskaper. 4. Kursens lärandemål I kursen behandlas design i förhållande till utbildning och teknologi. Efter aslutad kurs ska studenten: Ó Kunna relatera design till utbildningsforskning, teoretiska perspekti på lärande och informationsteknologier Ó Kunna relatera till debatten kring forskningsmetodologiska aspekter på design a teknologi och utbildning Ó Kunna förstå design ur ett anändarperspekti 1(2)

8 Ó Kunna förstå och planera en design- och utbildningsprocess i form a en projektbeskrining 5. Innehåll Ó Designbaserad forskning inom utbildningsetenskap Ó Forskning som grundal för designprocesser Ó Designprocessen som modell för forskning 6. Litteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Bedömning sker kontinuerligt på grundal a genomförda uppgifter. Vid en samlad bedömning gentemot kursens syfte måste enskilda prestationer kunna urskiljas. 8. Betyg Som betyg anänds något a uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. För att få betyget Godkänd på kursen kräs näraro id samtliga seminarier (eller godkänd alternati uppgift) samt att anknytningen till kursens innehåll är tydlig i examinationsuppgiften. För att få betyget Väl godkänd på kursen kräs att kriterierna för betyget Godkänd uppfyllts. Dessutom kräs ett aktit deltagande på seminarierna samt att examinationsuppgiften utmärks a ett problematiserande och kritiskt förhållningssätt samt att argumentationen är äl grundad i kursens innehåll. 9. Kursärdering I kursen ingår utärdering. Denna skall ara ägledande för genomförande a pågående kurs samt för uteckling a och planering a kommande kurser. 10. Örigt För att delta i kursen behös grundläggande färdigheter i hantering a dator och kommunikationsprogram samt daglig tillgång till en persondator med möjlighet till uppkoppling mot Internet. Student som har underkänts tå gånger i iss kurs eller del a kurs har rätt att hos institutionsstyrelsen begära att en annan examinator utses. Jämställdhet, jämlikhet och mångfald skall beaktas i innehåll, litteratur och utärdering. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. 2(2)