TIA039-Design av lärmiljöer (viss omarbetning av kursens utformning pågår)

Transkript

1 TIA039-Design av lärmiljöer (viss omarbetning av kursens utformning pågår) Medverkande Kursansvarig: Lars-Erik Jonsson, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL). Under kursen tillkommer fler medarbetare. Epost: alternativt Forskning om utbildning har historiskt sett bedrivits utifrån två inriktningar den ena med syfte att förstå hur individer, i synnerhet i skolmiljöer, lär och den andra med syfte att förstå hur man kan designa utbildning för lärande. På senare tid har forskare allt mer kommit att intressera sig för forskning som förenar dessa inriktningar. Ett annat sätt att uttrycka detta kan vara: Kan man beskriva och dessutom lära sig något nytt om hur individer lär ett visst innehåll under vissa betingelser som en följd av vissa specifika undervisningsaktiviteter utan att man för den skull uttrycker sig i så generella termer att kunskapen blir praktiskt oanvändbar? Den här kursen handlar om design i relation till undervisningsforskning, till teoretiska perspektiv på lärande, kommunikation och teknologi samt till konkret arbete kring design av teknologi i utbildning. Kursstruktur (kan modifieras något) Kursen består av tre temaområden. Varje nytt tema startar med en introduktion som sedan följs upp med litteraturseminarier. Hela kursen avslutas med en examinationsuppgift där deltagarna genomför ett mindre projekt, ett s.k. design experiment med hjälp av de teoretiska och praktiska verktyg som presenterats i kursen. 1. I kursens första temaområde diskuterar vi en interdisciplinär forskningsinriktning som ibland kallas design-based research och ibland design experiments. Inriktningen karakteriseras i hög grad av att den är tillämpad och att forskare och praktiker arbetar tillsammans i realistiska undervisningsmiljöer med syfte att utveckla och förfina såväl teorier som undervisningsmetoder. Forskningsinriktningen omfattar ett brett spektrum av tillvägagångssätt hämtade från olika discipliner. Detta kan göra det svårt att definiera design experiments som ett sammanhängande forskningsfält. I kursen görs ett försök att utmejsla vad som kan betecknas som gemensamma drag hos olika forskningsprojekt som genomförs under beteckningen design-based research. 2. I det andra temat fokuserar vi på en inriktning inom IKT-design som är förankrad i ett aktivitetsteoretiskt sammanhang. Litteraturen behandlar huvudsakligen tre stora frågor:

2 a. Vilken inverkan har aktivitetsteori haft på interaktionsdesign? b. Hur förhåller sig aktivitetsteori till andra teoretiska inriktningar inom detta område? c. Vad innebär egentligen aktivitetsteori? 3. Det tredje temat behandlar hur design av IKT-miljöer alltmer har gått från en tonvikt på s.k. human-computer interaction till interaction design eller user experience design. Den här delen av kursen är mycket konkret och behandlar praktiska frågor kring design. Mer specifikt handlar det om metoder för att undersöka användning och användare vid design av olika system. Kurslitteraturen behandlar olika undersökningstekniker med exempel från olika områden. Arbetssätt Generellt ägnas den första delen av tiden i varje momentet åt individuell läsning av litteraturen vilken sedan diskuteras i arbetsgruppen under den senare delen. Vi vill betona att diskussionen är en väsentlig del av kursinnehållet, vilket innebär att det inte är möjligt att enbart koncentrera sig på sitt eget bidrag eller att lämna alla uppgifter vid ett och samma tillfälle strax före kursavslut. En stor del av uppgifterna i kursen utgörs av litteraturseminarier online kring de obligatoriska texterna. Seminarium är en akademisk tradition där förleden semin- antyder att man skall utså något som kan utvecklas vidare. Bidragen bör därför inte ha formen av oantastligt genomarbetade dokument vilkas avsikt är att tysta alla motargument en gång för alla. De bör dock fokusera på specifika frågor som kan relateras till kurslitteraturen och vidareutvecklas i gruppen. En bra utgångspunkt för ditt seminariebidrag kan vara att a) välja ett tema från momentets litteratur som intresserar just dig, b) skriva individuella reflektioner utifrån egen arbetslivserfarenhet i nuvarande eller tidigare yrke samt att c) avsluta med kommentarer och frågor som inbjuder till vidare diskussion. Seminariebidraget bör begränsas i omfång (skriv hellre ytterligare ett). Vanligt ordbehandlingsdokument kan användas för seminariebidraget men i allmänhet är det smidigare att använda verktyget Diskussion som tillåter trådad diskussion i direkt anslutning till inlägget. Seminariebidragen och diskussionsinläggen är examinerande inslag då varje deltagares totala produktion av seminariebidrag under kursen ligger till grund för den individuella bedömning som förordningen kräver. Kursledningen ansvarar för att seminariegrupper kommer till stånd. En strategi som i olika undersökningar visat lovande resultat är att ha en moderator för diskussionerna därför kan det ingå i deltagarrollen att axla ett ansvar för att diskussionen skall fortgå i arbetsgruppen. Moderationen kan gå till på lite olika sätt men forskning har visat (se underst i litteraturlistan nedan) att det kan handla om att: a) introducera diskussionen, b) generera frågor för diskussion, c) uppmana deltagare att inkomma med bidrag, d) leda diskussionerna samt e) summera vad man kommit fram till. Uppdraget att moderera diskussion fördelas så att så många som möjligt blir tagna i anspråk för uppgiften. Under det tredje momentet skriver deltagarna individuellt en projektplan för det projekt ett design experiment som avslutar kursen. Projektplanen baseras dels på deltagarens val av ämne och dels på den litteratur som hör till avsnittet. Projektplanen diskuteras i arbetsgruppen på samma sätt som övriga seminariebidrag. Deltagarna anmodas att besöka kursrummet regelbundet, helst varje dag samt att i mån av behov utnyttja fritt tillgänliga kommunikationstekniker (Skype, MSN, wikis, blogg m.fl.) för kommunikation med varandra.

3 Tidsplan (obs preliminära tider, små ändringar kan förekomma) Moment Läsa Uppgift v 4 Design-Based Research DBRC, Collins, Brown, Barab & Squire Seminariebidrag utifrån litteratur Diskussionsinlägg v 5-6 Design-Based Research v 7-8 Theory in Interaction design Activity Theory v 9-10 Issues in AT Theory in Interaction design v User Experience Research Techniques Streamad föreläsning: Patrik Lilja, Annika Bergviken-feldt v 13 Communicating Results Projekt: Design experiment v 13 Projektpresentation Kelly, Kelly, Cobb et al., Burkhardt & Schoenfeld Kaptelinin & Nardi s3-72 Kaptelinin & Nardi s Kaptelinin & Nardi s Kaptelinin & Nardi s Kuniavsky, kapitel 5-16 Kuniavsky, kapitel Material för eget projekt Egen projektplan som seminariebidrag Diskussionsinlägg Litteraturen används för projektarbetet Projektarbete Presentera live i Adobe Connect xxxdagen, kl xx.xx Examinationsuppgift Examinationsuppgiften presenteras enligt tidsplan vid en synkron session i Adobe Connect. Denna presentation är vad som på datorspråk brukar betecknas med termen "default". Om det skulle visa sig att det av något skäl är tekniskt omöjligt att presentera på det sätt som nämnts, får vi försöka ordna alternativ presentation. För att inga missförstånd skall uppstå består examinationsuppgiften av två delar: en rapport och en presentation. Liksom vid tidigare presentationer skiljer man mellan presentation och rapport d.v.s. presentationen är övergripande presentation av det man gjort och inte en detaljerad uppläsning ur rapporten. Presentationen vinner i allmänhet på att man har preparerat ett antal bilder (t.ex. PowerPoint) vilka delas med andra under sessionen. Man arbetar med uppgiften samtidigt som man läser boken Observing User Experience. Kuniavskys bok har en helt annan karaktär än artiklarna om design-based research och boken Acting with Technology då den ger en rad praktiska undersökningsverktyg för arbetet. Bokens karaktär av handbok gör att det sannolikt är mindre behov av att diskutera den på det sätt som DBR och AT diskuterats tidigare i kursen. Boken använas istället som en verktygslåda för den

4 praktiska uppgiften. Sin projektidé diskuterar man däremot med fördel i arbetsgruppen enligt arbetsplanen. Uppgiften faller med största sannolikhet inom en av två huvudinriktningar: faktisk utformning av en lärmiljö eller undersökning/utvärdering av en redan existerande lärmiljö. Begreppet lärmiljö ses här i vid bemärkelse genom att det kan beteckna att från specifikt utformade datorapplikationer där en viss programvara används till mer generella upplägg för lärande. Oavsett vilken av dessa huvudinriktningar man väljer skall rapporteringen innehålla argument och metoddiskussioner - i tillämpliga delar härledda ur kurslitteraturen - för de åtgärder man planerat, vidtagit eller iscensatt. Avslutningsvis kan den avslutande uppgiften i den här kursen med fördel ses som en explorativ pilotstudie för det kommande magisterprojektet. Ytterligare tillfälle till utforskning och integrering av uppgiften ges i den kommande metodkursen.

5 Litteratur Böcker Kaptelinin, V., & Nardi, B. A. (2006). Acting with technology : activity theory and interaction design. Cambridge, Mass.: MIT Press. Kuniavsky, M. (2003). Observing the user experience: A practitioner's guide to user research. San Francisco, CA: Morgan Kaufmann Publishers. Artiklar Barab, S. A., & Squire, K. (2004). Design-based research: Putting a stake in the ground. Journal of the Learning Sciences, 13(1), Brown, A. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challanges in creating complex interventions in classroom settings. The Journal of the Learning Sciences, 2(2), Burkhardt, H., & Schoenfeld, A. H. (2003). Improving educational research: Toward a more useful, more influential, and better-funded enterprise. Educational Researcher, 32(9), Cobb, P., Confrey, J., disessa, A., Lehrer, R., & Schauble, L. (2003). Design experiments in educational research. Educational Researcher, 32(1), Collins, A. (1992). Toward a design science of education. In E. Scanlon & T. O'Shea (Eds.), New directions in educational technology (pp ). Berlin: Springer-Verlag. Kelly, A. E. (2003). Research as design. Educational Researcher, 32(1), 3-4. Kelly, A. E. (2004). Design reserach in education: Yes, but is it methodological? The Journal of the Learning Sciences, 13(1), The design-based research collective. (2003). Design-based research: An emerging paradigm for educational inquiry. Educational researcher, 32(1), 5-8.