Kriminella karriärer. Kriminella karriärer i kriminologin. Vad de/inierade en kroniker? Svenska studier, exempel Varför viktigt?

Transkript

1 Kriminella karriärer Sten Levander Fakulteten för Hälsa & Samhälle/kriminologi Malmö Högskola Varför viktigt? Akademiskt relevant (teori & empiri) IntervenFonsmässigt relevant (behandling) Social- och kriminalpolifskt relevant Sortera åtgärder mellan olika aktörer Kriminella karriärer i kriminologin o Brott varierar med ålder, peak från slutet av tonårsperioden till 25 Adolphe Quetelet,1831: Research on the Propensity for Crime at Different Ages. o En liten grupp kroniker svarar för en stor del av brottsligheten (alla pojkar födda 1958 i Philadelphia) Wolfgang, Figlio & Sellin: Delinquency in a Birth Cohort (1972) Philadelphia-studien Vad de/inierade en kroniker? Inga brott: c:a 70% av gruppen, 0% av brotten One-time offender (16% - 16%) Non-chron. recidivist (2-4 reg.poster): 9% - 32% Chronic offender (>4 reg.): 5% och 50+% Svenska studier, exempel Unga lagöverträdare (YLA) 1956 års klientelundersökning. 222 Stockholmspojkar talet (födda under talet). Projekt Metropolit (födda 1953) IDA (Örebroundersökningen) (födda 1963) PasFll, Stockholm s CAP (födda ) MINDS (Malmö, födda 1995) 1

2 Debutålder Aspekter av karriärer Debutålder: Vad vet vi? Peak- ålder ParFcipaFon/prevalens Bro\styper & grovhet. Specialisering/versaFlity Persistens/varakFghet/ Utgångar/desistance Ø Varierar beroende på hur man mäter: Fdigare med självrapportdata och senare med registerdata Ø Könsskillnader: något senare bland flickor (om man mäter med registerdata Ø år brukar anges som medel Ø Samband mellan debutålder och karriärens längd: Fdig debut predicerar lång karriär och hög bro\sfrekvens Debutålder (social- och polisregister) Prevalens Exempel: i svenska longitudinella data var 6% av kvinnorna och 31% av männen kända av polisen upp Fll 30 års ålder. Självrapporterad brottslighet efter år och kön (15- åringar) Koncentra)on En liten grupp svarar för en stor del av bro\sligheten (jmfr Wolfgangs studie) Specialisering? Bro\sligheten är versafl snarare än specialiserad - med något undantag Olika typer av bro\ vid olika åldrar = progression. Mer specialiserade eier 20. Kvinnor starkare tendens Fll specialisering: målinriktade, planerande 2

3 Könsskillnader: vi vet en del A\ kvinnor är underrepresenterade A\ kvinnor har en lite annan bro\sprofil Karriärmönster Trajectories A\ kvinnor är mindre akfva A\ kvinnor har kortare karriärer Mof/itts typologi ( dual taxonomi ) Life- Course- Persistent Offending Adolescence- Limited Offending Adolescence Limited Life- Course Persistent Karriärmönster Ungdomsbrott Kroniker Sendebutanter Projekt Metropolitan (15117 individer, födda 1953) Kvinnor och män, år (Sverige) 1. Adolescence limited low (5%) 2. Adolescence limited high (15%) 3. Adult onset (11%) 4. Life Course Persistent (2,5%) 5. No crime (67%) Källa: Andersson, F, Levander, S, Svensson, R & M Torstensson Levander,

4 Vad karaktäriserar Kroniker? Tidig debut, lång stabil karriär. AnFsocialt beteende i en rad olika kontexter Ursprung i Fdiga neuropsykiatriska problem, vilka försvårar föräldrarnas fostrarroll och därmed störd socialisafonsprocess Svag självkontroll Svaga sociala band Svag självkontroll Impulskontroll Affektkontroll Starka sfmuli (Kick- behov) Belönings- styrd KoncentraFonsproblem Svårstyrd via negafv feed- back (straff) Svårstyrd via ledarskap (narcissism malign narcissism) ExekuFva problem Analysera bakåt Utvärdera här- och- nu Planera framåt, kort- och långsikfgt Self- monitoring Förnuiet styr handlingar Svaga sociala band Anknytning Känslomässiga investeringar i andra Åtaganden Investeringar i den egna personen (t.ex. utbildning) Åtaganden gentemot mot andra Moralisk kompetens Lojalitet mot konvenfonella värden Theory of Mind Medkänsla Skam Skuld Samvetsångest ålder Kriminalitet i ett utvecklingsperspektiv Avvikande/antisociala beteenden vid olika tidpunkter i livet T1 T2 T3 T4 T5 T Aggressiv, Konc.- problem Problem Uppför., ordning, Lindriga brott Stölder Missbruk Ingen skolgång slutar 40+ Våldsbrott, missbruk, Skador. olyckor, sjukdom, tidig död, osv osv Vad karaktäriserar karriärmönstren? Neuropsykiatri? I den mån vi vet är andelarna minst dubbelt så höga i kroniker och vuxendebutant- gruppen FramFdsorientering? Hälien så stark i kroniker och vuxendebutantgruppen LivssFl? Kroniker och vuxendebutanter väsentligt större riskbeteende ( utespring, dåliga flickor, missbruk, skolk, etc.) Vuxendebutanterna en starkare psykiatrisk belastning och tungt narkofkamissbruk Begåvning? Spelar ingen större roll. 4

5 Och de övriga?? På många sä\ tämligen lika normalgruppen : Presterade hyggligt i skolan Skaffade sig en utbildning Vissa problem i Fdig tonår (13-16) Vissa problem med narkofka och andra droger i Fdig tonår (13-16) Slutsatser Mönster som är hyggligt identiska i många studier Karaktäristika som är hyggligt identiska i den mån det /inns studier Små könsskillnader med undantag av prevalens Olika preventions/interventionsstrategier för olika grupper eller individer Olika preventionsstrategier för olika miljöer Kronikergruppen : resurssamordning, kontroll, behandling Polis Socialtjänst Nätverk Kriminalvård Psykiatri, Social missbruksvård Frivård 5