Guide till Grön Flagg. Skola

Transkript

1 Gude tll Grön Flagg Skola

2 Innehållsförtecknng 1. Om Grön Flagg Bestäm er Kontaktpoltker Htta en kontaktpoltker Anmälan Hur anmäler v oss? Samordnare Grön Flagg-råd Utse Grön Flagg-råd Att bl Grön Flagg-representant Grön Flagg-rådets roll arbetsprocessen Hållbara Nyckeltal Redovsa Hållbara Nyckeltal Fylla nyckeltalen Uppdatera nyckeltalen De här delarna ngår de Hållbara Nyckeltalen Handlngsplan Ta fram och skcka n en handlngsplan Utvecklngsområden och teman Koppla era utvecklngsområden tll Grön Flaggs teman Att knyta an tll läroplanen Synlggör arbetet Skolan och omvärlden Dokumentera Dokumentera kontnuerlgt Skcka n rapporten Hssa flaggan Flagga och logotyp Flaggan Beställnng av flaggan Kostnader Kontakta oss...15 Blaga 1 - Exempel på fylld handlngsplan...31 Blaga 2 - Exempel på utvecklngsområden nom de olka temana...37 Blaga 3 - Exempel på fylld rapport...42

3 1. Om Grön Flagg Verktyget Grön Flagg ger barn och unga fantastska förutsättnngar att arbeta aktvt med hållbar utvecklng på ett rolgt och engagerande sätt. Grön Flagg nnebär att alla blr delaktga hållbarhetsarbetet samtdgt som man arbetar med mål och rktlnjer läroplaner. Grunden Grön Flagg är nflytande, allt arbete nom Grön Flagg utgår från barnens och elevernas déer och nyfkenhet. Grön Flagg är också ett bra sätt för skolan eller förskolan att vsa upp stt hållbarhetsarbete för omgvnngen. Grön Flagg är både en certferng och ett verktyg. Det är över skolor och förskolor som är anslutna tll Grön Flagg Sverge. Dessa skolor och förskolor utgör Grön Flagg-nätverket vlket gör det tll det största nätverket nom hållbar utvecklng. Verktyget är kostnadsfrtt och admnstreras av stftelsen Håll Sverge Rent. Grön Flagg är en nternatonell certferng för förskolor och skolor och är den svenska delen av Eco-Schools som drvs av Foundaton for Envronmental Educaton (FEE). I Sverge har Grön Flagg funnts sedan Idag deltar över 50 länder hela världen Eco-Schools och fler länder tllkommer varje år. Nätverket omfattar mljontals pedagoger, barn och ungdomar. 3

4 2. Bestäm er Vll n börja arbeta med Grön Flagg och vara med att förändra världen? När n väl har bestämt er för att vara med är det vktgt att nformera alla på skolan om Grön Flagg, och att se tll att beslutet blr väl förankrat. Glöm nte att nformera och nvolvera föräldrar arbetet! Krterer De enheter som omfattas av det svenska utbldnngssystemet kan vara med Grön Flagg Delar av en grundskola kan nte anmäla sg. Hela verksamheten behöver nbegrpas på något sätt. Ett eller flera program på en gymnaseskola kan arbeta med Grön Flagg så länge hela skolan nbegrps på något sätt. Antngen anmäler sg hela skolan eller ett eller flera ensklda program En verksamhet som består av både förskola och skola behöver anmäla verksamheterna separat eftersom arbetssättet är anpassat utefter olka verksamheter, bl.a. genom kopplngar tll läroplaner Intatvet tll att börja med Grön Flagg kan komma från elever, pedagoger, föräldrar eller någon annan som är nvolverad er verksamhet. För att ert Grön Flagg-arbete ska bl så bra som möjlgt behöver ntatvet bl förankrat bland personal och elever skolan. Ta därför upp frågan på ett APT, ett föräldramöte eller vd annat tllfälle så att n tllsammans kan bestämma hur n ska gå vdare. Vad vll n göra? Vem gör vad? Hur kan arbetet praktskt komma att se ut? Vad har n för möjlgheter och utmanngar? Vad blr första steget? Kom håg att elevernas déer och nyfkenhet lgger tll grund för Grön Flagg-arbetet. För att sedan starta gång går n n på och anmäler er. Håll Sverge Rent stöttar ert arbete genom tps och déer på och anordnar utbldnngar och nformatonsträffar vlka nformeras om på webben. 4

5 3. Kontaktpoltker 3.1 Htta en kontaktpoltker Nästa steg är att ta kontakt med en kommunpoltker, som vll vara er kontaktpoltker. Syftet är att kommunen ska bl mer medveten om hur skolor och förskolor lokalt bdrar tll en hållbar utvecklng genom att arbeta med Grön Flagg. Alla Grön Flagg-verksamheter ska ha en kontaktpoltker. Denna poltker kommer att vara er kontakt kommunen som kan bdra med nformaton och stöd från kommunens håll. Kontaktpoltkern får genom Grön Flagg också koll på vad n gör på er skola och kan skapa ett nätverk för verksamheter er regon. En kontaktpoltker kan vara någon som n redan har kontakt med, en förälder eller någon som tydlgt är engagerad kvaltetsutvecklng skolan. Det kan också vara någon som n tycker kan bl mer nsatt dessa frågor. Den poltska tllhörgheten är nte relevant eftersom kontakten handlar om synlggörande och nformatonssprdnng. Att vara Grön Flagg-kontaktpoltker är en ära! Praktskt nnebär kontakten med poltkern att skolan håller denne nformerad om arbetet som görs. Kontaktpoltkern får egna nloggnngsuppgfter tll ert Grön Flagg-konto och kan se det n skrvt men nte se era foton. Många skolor bjuder n sn poltker på Grön Flagg-festlgheter som flagghssnngar eller utställnngar. Andra låter sn poltker delta Grön Flaggråd. Hur och vlken kommunkaton n har med Kontaktpoltkern väljer n själva. Lpfö Kontakten med en lokal poltker ger skolan utbyte med omgvande samhälle och understryker den demokratska karaktären av Grön Flagg. Utbytet kan, enlghet med läroplanen, förbereda eleverna för att aktvt delta samhällslvet. Sverker Ottosson, kontaktpoltker Sundsvall: Som kontaktpoltker får man nspraton och nya perspektv på tllvaron och problemlösnngar. Konceptet är klockrent tycker jag, säger Sverker Ottosson, mljöpartstskt kommunalråd och ordförande kommunstyrelsens Infrastruktur- och Serv - ceutskott Sundsvall. Rosa Lundmark, kontaktpoltker Vantör: Konceptet med kontaktpoltker nom Grön Flagg är specellt eftersom det är så postvt. Annars är det ofta man som poltker blr kontaktad för att det är något som är dålgt, något som folk vll klaga på. På så sätt är det här uppdraget unkt. 5

6 4. Anmälan När n har bestämt er för att vara med Grön Flagg och httat er kontaktpoltker är det dags att fylla och skcka n en anmälan tll Håll Sverge Rent. Genom att anmäla er tll Grön Flagg får n nloggnngsuppgfter tll era egna sdor på Grön Flagg-webben, där n enkelt kan fylla er kontaktuppgfter, skapa en handlngsplan, dokumentera och hålla koll på ert arbete med Grön Flagg. 4.1 Hur anmäler v oss? N ansluter er tll Grön Flagg genom att fylla ett formulär två steg på Håll Sverge Rents webbplats: Följande uppgfter kommer n att behöva fylla vd er anmälan: Verksamhet: namn, skolform, kommun, organsatonsform (prvat/offentlg), telefon, webbplats. Postadress: adress, postnummer, postort Rektor: namn, e-post och telefon Kontaktperson: namn, e-post och telefon Kontaktpoltker: namn, e-post, telefon och poltskt uppdrag Samordnare ej oblgatorsk att fylla I formuläret anger n kontaktuppgfter tll verksamheten. Arbetet Grön Flagg är kopplat tll gällande läroplaner så därför är det vktgt att n anger skolform vd anmälan. Skulle det vara så att n är flera olka skolformer nom samma verksamhet behöver n göra en anmälan för vart och ett av dessa. Kontaktpersonen som n anger är er länk tll Håll Sverge Rent, och den som v kommer att kontakta vd behov. Kontaktpersoner och rektor får nyhetsbrev och återkopplng på handlnsplaner och rapporter va e-post. När n fått nloggnngsuppgfter kan n logga n på era Grön Flagg-sdor och lägga tll ytterlgare kontaktpersoner, så att fler kan vara med och dokumentera arbetet och ta del av nformaton. 4.2 Samordnare I många kommuner fnns lokala samordnare som på olka sätt stöttar Grön Flagg-skolor och -förskolor. Det kan t.ex. vara en mljösamordnare eller en Naturskola. Samordnarfunktonen har tllkommt då v fått önskemål från både verksamheter och samordnare om att förenkla nformatonen och kommunkatonen dem emellan. Om n har en samordnare eller lknande, fyll dennes kontaktuppgfter. Vll n att samordnaren ska kunna följa er och stötta er ert arbete, kryssa att samordnaren får tllgång tll era Grön Flagg-sdor. Samordnare kommer då att kunna följa ert arbete, men nte se de blder n lagt n rapporter. 6

7 V har sammanställt en manual tll hur Grön Flagg-sdorna fungerar som det är vktgt att n läser genom nnan n påbörjar ert arbete. Den heter Manual tll Grön Flagg och fnns högt upp tll höger på era Grön Flagg-sdor (när n väl är nloggade). När n skckat n er anmälan granskar Håll Sverge Rent den. Därefter får kontaktpersonen och rektorn nloggnngsuppgfter, va de e-postadresser n uppgett. Även er kontaktpoltker får nloggnngsuppgfter, men denne kan nte se några foton utan bara det n skrvt. När n sedan har loggat n kan n lägga tll, redgera eller ta bort kontaktuppgfter, samt byta tll personlga lösenord 5. Grön Flagg-råd 5.1 Utse Grön Flagg-råd När n anmält er är det dags att utse ett Grön Flagg-råd. Det är vktgt att ansvaret för Grön Flagg vlar på flera och därför är ett Grön Flagg-råd med bred representaton bra. I skolan ska det helst fnnas elever från alla årskurser eller klasser och representanter från pedagogsk personal, övrg personal och gärna skollednng rådet. Det är postvt med många vuxna rådet men eleverna ska vara majortet och arbetet anpassas efter elevernas olka åldrar. För varje Grön Flagg-cykel väljer n vlka som deltar Grön Flagg-rådet. Rådet kan även bytas ut vd termns- eller läsårsslut. Låt gärna medverkan rådet crkulera, det stärker engagemanget. Grön Flagg-råd och elevråd kan vara samma, men det ska fnnas utsatt td för arbetet med Grön Flagg. Grön Flagg-rådet spelar en vktg roll att drva Grön Flagg-arbetet framåt. Rådet samordnar arbetet och sprder nformaton tll alla klasser och tll all personal. En vktg funkton för rådet är också att samla upp déer och tankar krng hur elever och personal vll utveckla verksamheten. 5.2 Att bl Grön Flagg-representant Eleverna kan väljas n Grön Flagg-rådet genom lottdragng bland dem som är ntresserade. N kan samtdgt låta eleverna uttrycka vad de vll att Grön Flagg-arbetet ska fokusera på. Ställ tll exempel frågor om vad de skulle vlja ändra eller förbättra på skolan. Vad tycker de är vktgt? 5.3 Grön Flagg-rådets roll arbetsprocessen Grön Flagg-rådet har en vktg roll när en ny handlngsplan ska tas fram. Att ta fram en handlngsplan är en demokratsk process som med fördel får ta td och nvolvera så många som möjlgt på skolan. Hur denna process går tll ser olka ut på olka skolor. 7

8 Det kan börja med att varje klass funderar krng vad man vll jobba med utfrån Grön Flaggs sex teman. Grön Flagg-rådsrepresentanterna tar sedan med sg déerna tllbaka tll rådet som sammanställer och går vdare med några av förslagen och formulerar utvecklngsområden. Skolan kan också ha en postlåda uppsatt på skolan där elever och personal kan lämna förslag på saker de vll lära sg mer om eller förändra på skolan. Det kan också börja med att Grön Flagg-rådet dskuterar vlka teman och övergrpande områden som känns aktuella och spännande att jobba med på just er skola. I nästa steg går rådets representanter ut klasserna och berättar om förslagen och tar n klasskamraternas tankar och déer om vad som ska göras mer konkret nom dessa områden. Personalen som är med Grön Flagg-rådet kan ta med sg förslagen tll APT och eventuell föräldraförenng. Det kan behövas några vändor fram och tllbaka mellan Grön Flagg-råd, klassråd och personalträffar för att skolan ska bl klar med handlngsplanen. 6. Hållbara Nyckeltal 6.1 Redovsa Hållbara Nyckeltal Med de Hållbara Nyckeltalen kan n följa det kontnuerlga, pågående arbetet med hållbar utvecklng nom er verksamhet, ett arbete som nte alltd är syns genom de aktuella utvecklngsområdena er handlngsplan. De Hållbara Nyckeltalen är också ett hjälpmedel för att synlggöra för andra vad er verksamhet konkret arbetar med för en hållbar utvecklng. 6.2 Fylla nyckeltalen Nyckeltalen fylls genom att svara på ett antal frågor. N väljer själva vlka nyckeltal n vll använda, samt på vlken nvå n vll lägga arbetet. Det är bara några av nyckeltalen som är oblgatorska att fylla. 6.3 Uppdatera nyckeltalen Nyckeltalen kan n uppdatera hur ofta n vll men mnmum är att göra det varje gång en ny Grön Flagg-cykel startas. Det som fnns nskrvet ssta dagen på året, kommer att bl de uppgfter som sparas er hstork. Efter några år kommer n att kunna få statstk krng dessa nyckeltal så n ser hur n har utvecklats. Använd era nyckeltal och kommuncera dem tll er Kontaktpoltker och tll föräldrar för att vsa upp det n bdrar med arbetet med en hållbar utvecklng. 8

9 6.4 De här delarna ngår de Hållbara Nyckeltalen * Allmänna uppgfter (oblgatorskt) * Nedskräpnng (oblgatorskt) * Avfall * Återanvändnng * Återvnnng * Konsumton * Energ och klmat * Transporter * Allemansrätten * Hälsa och arbetsmljö * Övrgt 7. Handlngsplan 7.1 Ta fram och skcka n en handlngsplan I handlngsplanen beskrver n vlka områden nom hållbar utvecklng er skola vll utvecklas nom och vlket tema eller vlka teman n vll arbeta med. N beskrver också hur arbetet organseras, kopplas tll läroplanen och hur det synlggörs och kommunceras. Handlngsplanen är sedan grunden för ert Grön Flagg-arbete och för er rapport. Från det att n anmält er tll Grön Flagg har n 6 månader på er att skcka n en handlngsplan. Efter att n har fått en godkänd rapport har n också 6 månader på er att skcka n en ny handlngsplan. Att ta fram en handlngsplan är en demokratsk process och Grön Flagg-rådet ser tll att alla får möjlghet att påverka. Se tll att kommuncera er färdga handlngsplan med hela verksamheten. Se exempel på en fylld handlngsplan. 7.2 Utvecklngsområden och teman I er handlngsplan väljer n tre områden för hållbar utvecklng som n vll utvecklas nom, som exempelvs att lära er mer om reklam, spara mer energ eller utveckla kontakten med omvärlden. N väljer själva, och alla på skolan ska ges möjlghet att vara med och besluta vad n ska jobba med. Utforma era tre utvecklngsområden så att de kan engagera alla på skolan. N kan dock jobba med utvecklngsområdena på olka sätt olka klasser. 9

10 Se utvecklngsområdena som en grund och en rktlnje ert arbete - sedan är det processen, där n följer elevernas déer och ntressen, som är fokus. Ändrar sg fokus under arbetets gång utfrån det n upptäcker och utforskar, är det detta n arbetar med och dokumenterar er rapport. Exempel på utvecklngsområden: * V vll utveckla vår skolgård så att den uppmanar tll mer fyssk aktvtet. * V vll utveckla jämställdhetsarbetet vår verksamhet. * V vll utveckla vårt sophanterngssystem och vårt återvnnngssystem. * V vll utveckla vårt arbete med energsparandet verksamheten. * V vll utveckla vårt arbete med konsumtonen verksamheten och hemma hos eleverna vad konsumerar v och varför? 7.3 Koppla era utvecklngsområden tll Grön Flaggs teman I Grön Flagg fnns det sex teman som n kan använda för att få nspraton tll era utvecklngsområden. Välj teman utfrån det n nspreras av och tycker är rolgt, men använd också temana för att ta nya steg och utforska nya områden. Varje utvecklngsområde som n tar fram ska kopplas hop med ett tema. N kan välja samma tema för alla era områden eller olka teman på alla tre. Det är alltså möjlgt att arbeta med upp tll tre olka Grön Flagg-teman samtdgt. Alla teman är breda och nnefattar de tre dmensonerna av hållbar utvecklng den ekologska, socala och ekonomska. Temana är: * Lvsstl och hälsa * Närmljö * Vattenresurser * Klmat och energ * Konsumton * Kretslopp Här httar du exempel på utvecklngsområden för alla Grön Flaggs teman. Lgr11 Genom att fokusera på de olka temana Grön Flagg bdrar er skola tll att uppfylla de natonella mljökvaltetsmålen. N arbetar också lnje med läroplanen som säger att undervsnngen ska ge eleven möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. 10

11 7.4 Att knyta an tll läroplanen V har många mål som v ska uppfylla vår vardag som pedagoger. Inte mnst de som fnns formulerade läroplanen. Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper men också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande. I handlngsplanen fnns utdrag ur läroplanen och n kan kryssa för de texter som stämmer n på det arbete n planerar att genomföra. Först fyller n de skolämnen ert Grön Flagg-arbete kommer att nkludera. Utfrån kaptel 1 läroplanen vsar n sedan vlka övergrpande perspektv och förhållnngssätt som kommer att ngå arbetet. Tll sst fnns cterade mål från kaptel 2 där n kryssar de mål n planerngsfasen ser att ert Grön Flagg-arbete kommer att nkludera. De ämnen och de utdrag n har kryssat för handlngsplanen kan sedan ändras när n skckar n rapporten om det är så att läget har förändrats. När Grön Flagg-arbetet är knutet tll läroplanen kan det vara lättare att motvera era kollegor och rektor att arbeta med Grön Flagg! 7.5 Synlggör arbetet En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Under denna rubrk fnns ett antal förslag på aktvteter som rör synlggörande. N kryssar valfrtt antal aktvteter n planerar att göra eller lägger tll egna om de nte fnns lstan. Här kan n låta fantasn flöda och se vem och vlka som är ntresserade eller skulle behöva upplysas om det Grön Flagg-arbete som n har skapat. Vssa skolor använder sg av bbloteket eller närmaste matvarubutk för att nformera de som bor nära skolan. En del besöker kommunalhuset eller arbetsplatser för att berätta om arbetet. N kan använda er av olka meder som tll exempel YouTube, tdnngar, er webbsda eller genom lokalrado eller lokal-tv. 7.6 Skolan och omvärlden Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Under denna rubrk fnns ett antal förslag på Lgr 11 aktörer såsom närngslv, organsatoner och kommun Läraren ska medverka tll att utveckla som er skola kan samverka med. N kryssar de aktörer kontakter med mottagande skolor samt n planerar att samverka med eller lägger tll egna om de med organsatoner, företag och andra nte fnns lstan. Tänk på att använda de kontakter som som kan bdra tll att berka skolans n redan har, så som de arbetsplatser eller studeplatser verksamhet och förankra den det omgovande samhället. som barnens föräldrar eller släkt befnner sg på. N kan samverka med närlggande verksamheter som andra skolor eller förskolor eller andra kommunala verksamheter. Använd elevernas nyfkenhet och låt dem utforska vlka möjlgheter tll samarbeten som fnns Grön Flagg-arbetet. 11

12 8. Dokumentaton 8.1 Dokumentera kontnuerlgt Sådär när handlngsplanen är godkänd är det dags att börja jobba! Handlngsplanen och utvecklngsområdena utgör grunden ert arbete men det är möjlgt att arbetet tar nya, spännande vägar. Det är därför vktgt att beskrva det arbete n gör och hur alla har vart delaktga. Reflektera över arbetet och ta med er erfarenheter vdare och utvecklas! Dokumentatonen görs ert rapportformulär på era Grön Flagg-sdor och här kan n kontnuerlgt skrva samt nfoga blder. Efter sex tll arton månaders arbete är det dags att rapportera vad n gjort. Dokumentatonen nom Grön Flagg handlar om att beskrva det arbete som gjorts ert Grön Flagg-råd, nom era utvecklngsområden och hur n synlggjort ert arbete. N ska också beskrva hur eleverna har gjorts delaktga och fått nflytande. Hur har elevernas nyfkenhet och déer väglett ert arbete? N kan nfoga en tll fyra blder per utvecklngsområde. Avskten med blderna är att de ska llustrera ert arbete så att Håll Sverge Rent ska få en tydlg bld av vad n har gjort. Det vanlgaste är att ladda upp fotografer, men n kan också skanna n tecknngar och dokument. Det är bara v som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent som kan se dessa blder. Det fnns även möjlghet att bfoga en länk om n dokumenterat på webben genom t.ex. ett bldspel eller en flm. I den ssta delen av dokumentatonen berättar n om era reflektoner av Grön Flagg-arbetet. Hur har n upplevt det? Vad var kul? Intressant? Svårt? Utmanande? Utvecklande? Här kan n också skrva om det är så att n knutt an ert arbete tll något n läst en artkel, något som n har lärt er under kompetensutvecklng eller något n har uppmärksammat forsknng. Denna del är en hjälp när n ska formulera nästa handlngsplan och rapport, då ser n vad som har fungerat och vad som behöver utvecklas ytterlgare. Tänk på att klcka på spara varje gång n uppdaterar dokumentet. Den klara rapporten kan användas för att kommuncera ut det n gjort tll föräldrar, er kontaktpoltker och andra ert närsamhälle. Denna dokumentaton kan n också använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. Se exempel på hur en fylld rapport kan se ut. 12

13 9. Skcka n rapporten När n är nöjda med er rapport klckar n på skcka n och då kommer rapporten tll Håll Sverge Rent. V granskar då rapporten och återkopplar efter 1-3 veckor. N kan skcka n er rapport tdgast 6 månader efter det att er handlngsplan blev godkänd. Som mest kan n arbeta 18 månader med er handlngsplan nnan n behöver skcka n den. 10. Hssa flaggan Gratts tll godkänd rapport! Fra och var stolta! Nu kan n bjuda n föräldrar, er kontaktpoltker, ansvarga kommunen, lokal meda och andra skolor eller förskolor. N kan tll exempel vga en hel dag eller en eftermddag tll att presentera ert Grön Flagg-arbete genom en utställnng, en teater eller en rundvandrng på skolan. Under frandet kan n prata med dem som är nbjudna hur de vll vara nvolverade er nästa handlngsplan för att få extra skjuts det kontnuerlga arbetet. N beställer er flagga eller era flaggor genom era Grön Flagg-sdor. Det fnns både fasadflaggor och flaggor för flaggstång. Bra jobbat! Gratts! Tll flagghssnngen kan n också skrva ut er rapport pdf så att n kan vsa upp denna under Grön Flagg-festen. Det är säkert många föräldrar och poltker som är ntresserade av vad n har gjort under ert arbete. 11. Flagga och logotyp Logotypen för Eco-Schools togs fram va en tävlng på en gymnaseskola Frankrke Det vnnande bdraget rtades av en sjuttonårng och logotypen har en symbolsk betydelse. Männskor är grunden och centrum Eco-Schools programmet. I våra händer lgger vår framtd, som symbolseras av blommorna ovanför huvudet på personen. Blommorna symbolserar både den blomstrande mljön som v kan främja och blomstrande männskor som berkas av det gemensamma utvecklngsarbetet. Boken är förknppad med skola och kunskap, och de två separata sdorna vsar att kunskap har både teoretska och praktska dmensoner. Den blå sdan boken representerar mänsklghetens hstora, fylld med de utmanngar som v står nför och som v ärvt. Denna del av boken är redan skrven. Den vta sdan är ännu nte skrven och symbolserar allt som v kan göra tllsammans och lära oss och hur v själva kan vara med och påverka vår framtd. Alla verksamheter som aktvt jobbar med Grön Flagg kan använda Håll Sverge Rents och Grön Flaggs logotyp sn kommunkaton. 13

14 * Logotypen får användas nformatonsmateral (t ex på webbplats, folder eller på affsch) anslutnng tll att skolan/förskolan berättar om stt Grön Flagg-arbete. * I alla sammanhang där skolan/förskolan använder Grön Flagg-logotypen ska det anges att utmärkelsen Sverge delas ut av Håll Sverge Rent. V blr också tacksamma om n hänvsar tll vår webbplats * Logotypen ska vla/reproduceras på vt botten. Dess färger och proportoner får nte änd ras. Om den ska användas svart/vtt tryck, så ska den nte ha gråskalor utan endast svart. Vll du ha logotypen? Skcka ett mejl eller rng och berätta om hur dn skola/förskola vll använda logotypen tll: Johanna Nordn, e-post johanna.nordn@hsr.se 11.1 Flaggan De verksamheter som fått sn rapport godkänd och är aktva har rätt att hssa Grön Flagg. Det fnns två typer av flaggor, en lten fasadflagga (70x90 cm) och en stor flagga (200x290 cm). Den gröna flaggan är gemensam för alla länder som deltar det nternatonella nätverket Eco-Schools, där svenska Grön Flagg ngår. Flaggan ser lkadan ut hela världen. Alla som har blvt certferade och fortsätter att jobba aktvt har rätt att hssa flaggan för att synlggöra stt arbete för en hållbar utvecklng Beställnng av flaggan När n rapporterar fnns möjlghet att beställa en flagga, antngen en stor flagga eller en fasadflagga. Förutsatt att n är aktva Grön Flagg kan n också själva beställa flaggor på era Grön Flagg-sdor. Det gör n under flken som heter Flaggor och certfkat Kostnader Grön Flagg är kostnadsfrtt att arbeta med. Det enda som n betalar för är flaggan. Flaggan fnns två olka storlekar. En stor flagga (190 x 280 cm) som kan hssas flaggstång kostar 250 kr exkl. moms. En fraktkostnad och expedtonsavgft på 100 kronor tllkommer. Lten flagga, fasadflagga, (60 x 90 cm) kostar 75 kr exkl. moms. En fraktkostnad och expedtonsavgft på 75 kronor tllkommer. Tänk på att flaggans sömmar förr eller senare kommer att brsta genom sltage och att det normalt nte beror på något fabrkatonsfel. Hur fort flaggans sömmar slts beror på vndförhållandena. Yttersömmen är den som normalt slts fortast. Laga skador så fort de upptäcks och n har en flagga med mycket längre lvslängd. Renskär flaggans ytterkanter, vk materalet dubbelt och sy en ny söm med kraftg polyestertråd. 14

15 Flaggan levereras av företaget Kronan. Om n har några frågor, eller om flaggan är trasg vd leverans, kontakta dem: Flaggfabrken Kronan Måndagsgatan Helsngborg Tel: E-post: nfo@flagga.com 12. Kontakta oss Kontakta oss på Håll Sverge Rent om du har frågor eller vll ha stöd Grön Flagg-arbetet. En bra början kan vara att ttta under Frågor och svar på vår webbplats, där v samlat vanlga frågor v får om Grön Flagg. N kan också läsa mer om hur Grön Flagg fungerar användarmanualen tll Grön Flagg-sdorna som fnns på ert Grön Flagg-konto. Har n frågor tll oss som arbetar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent, kontakta oss va e-post eller telefon: E-post: gronflagg@hsr.se Tel: En bra hjälp är också att ta kontakt med en förskola eller skola som arbetar med Grön Flagg er närhet. Dt kan n rnga eller åka dt på ett studebesök. Frågor om utbldnng N som är ntresserade av utbldnngar som rör Grön Flagg, ttta på vår webbplats eller kontakta Håll Sverge Rent va e-post eller telefon: E-post: utbldnng@hsr.se Tel: Söker n någon särskld person hos oss, då httar n hen bland våra kontaktpersoner på vår webbsda, 1 5

16 Handlngsplanen är er utgångspunkt där n dentferar och formulerar utvecklngsområden samt planerar för hur n ska organsera och synlggöra ert arbete för en hållbar utvecklng. Tänk på att dokumentera ert Grön Flagg-arbete under processens gång och ta blder som n senare nfogar rapporten. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som handlngsplanen skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Grön Flagg-rådet ska väljas demokratskt. Det ska helst fnnas elever från alla årskurser samt representanter från skollednng, pedagogsk personal och gärna övrg personal. Grön Flagg-råd och elevråd kan vara detsamma, men det måste fnnas td avsatt för arbetet med Grön Flagg. a. Vlka elever är med Grön Flagg-rådet/elevrådet? Ange namn och årskurs. Eleverna ska vara majortet rådet. Magge åk 3 Tomas åk 2 Ann-Mare åk 1 Hans f-kl b. Vlka personalen och eventuella föräldrar är med Grön Flagg-rådet/elevrådet? Ange namn och yrkesroll. Bengt pedagog Tore kock Ank rektor c. Hur ofta planerar Grön Flagg-rådet/elevrådet att träffas? Välj ett av alternatven genom att klcka fältet nedan. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer: d. Hur valdes Grön Flagg-rådet/elevrådet? Demokratskt med röstnng e. Hur har n gått tllväga för att ta fram er handlngsplan? V har haft dskussoner de olka klasserna om vad eleverna tyckte var ntressant att arbeta med. Sedan har Grön Flagg-rådet sammanställt förslagen och gjort en handlngsplan. Protokoll skrvs efter varje Grön Flagg-rådsmöte skckas tll alla klasslärare. Det läggs ut på skolans ntranät, på skolans hemsda och det anslås på skolans anslagstavlor. 1. Tema och utvecklngsområde 1 Börja med att fundera på vad n vll utveckla på er skola. Utgå från elevernas och personalens ntressen, déer och kunskap. N ska dentfera och formulera tre utvecklngsområden för hållbar utvecklng på er skola. Beskrv den utvecklng n vll att arbetet ska generera och hur n planerar att arbeta. Ta gärna nspraton från Grön Flaggs sex teman. Klcka på temanamnet fråga b så httar n exempel på vad temat kan nnehålla. Varje utvecklngsområde ska kopplas tll ett av de sex temana. Se utvecklngsområdena som en start och en rktlnje. Arbetet kan sedan utvecklas beroende på elevernas och personalens ntressen och déer. Alla på skolan ska ges möjlghet tll delaktghet och nflytande de tre utvecklngsområdena.

17 a. Utvecklngsområde 1 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. Lära oss mer om olka typer av energkällor * genom grupparbeten * genom att läsa och undersöka men också uppleva dem genom att tllverka modeller på rktgt! * genom att lära oss om förnybar energ och fossla bränslen V planerar att: * bygga modeller av vattenhjul, solfångare, vndkraftverk samt solcellsblar. * planera, rta, skrva och presentera sna projekt. * ta fram tps och déer för en hållbar energförbruknng Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att vara förtryckt er framtda rapport. Upptäcka och lära mer om alternatva energkällor b. Tema Lgr11 Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Energ & klmat c. Delaktghet och nflytande Lgr11 Beskrv hur n kommer att göra för att alla, elever och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. V kommer att arbeta grupper och ta reda på böcker och på nternet om de olka energkällorna. V kommer även att tllverka en modell av ett vndkraftverk, samt små solcellsblar, vndsnurror och vattenhjul. Eleverna kommer att få göra rtnngar och bygga dessa själva utfrån de kunskaper de tllskansat sg. Sedan kommer v att gå på studebesök tll ett vndkraftverk, vattenkraftverk och ett vlla-område som har solfångare för att få mer nformaton. V kommer att arbeta med detta under en lång td, och alla, elever och lärare kommer att vara aktva. 2. Tema och utvecklngsområde 2 a. Utvecklngsområde 2 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. V vll uppmärksamma eleverna på världens olka vattentllgångar. * genom att läsa böcker och på nternet hur vattentllgången ser ut världen * Arbeta gruppvs och redovsa för varandra * genom att fundera och studera hur v kan spara på vårt vatten * genom att v vll stödja ett vattenprojekt någonstans världen * genom att ordna en lopps Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att vara förtryckt er framtda rapport. Vattentllgångar världen b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Vattenresurser

18 c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, elever och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. V kommer att läsa och ta reda på från nternet om vattentllgången världen. V kommer att arbeta grupper och redovsa för varandra. Alla kommer att vara engagerade loppsen, dels med nsamlandet av kläder, prylar och att baka och sälja bullar. Pengarna v får n går tll ett vattenprojekt någonstans världen. V kommer att rösta demokratskt vlket vattenprojekt v vll stödja. 3. Tema och utvecklngsområde 3 a. Utvecklngsområde 3 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. V vll utveckla vår skolgård. V ska först vara med Håll Sverg Rents skräpplockardag och sedan ska eleverna få göra rtnngar och berätta hur de tycker att skolgården ska se ut. V kommer att ttta på alla förslag och sedan ska grön Flagg-rådet ta fram en rtnng från allas rtnngar hur skolgården ska se ut. Sedan ska det äskas fram pengar och tllsammans med elever, föräldrar, pedagoger och byggfrma ska v förändra skolgården. V ska köpa n ett växthus och följa fröets gång tll grönsak. Grönsaker och blommor v sår ska säljas på loppsen tll förmån för vattenprojektet v ska stödja.

19 Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att vara förtryckt er framtda rapport. Utveckla skolgården b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Närmljö c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, elever och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. Alla elever och pedagoger kommer att vara delaktga med att göra rtnngar på skolgården och dskutera klasserna vad som ska köpas n. Elever och föräldrar kommer att vara delaktga den mån de kan utformandet och byggandet av skolgården. Alla klasser kommer vara aktva planterngen växthuset, att vattna och ta hand om plantorna, sätta ut dem grönsakslandet samt att sälja dessa på loppsen. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämnen kommer ert Grön Flagg-arbete att nkludera? Bld Engelska Fysk Geograf Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kem Matematk Slöjd Svenska Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt kommer ert Grön Flagg-arbete att nkludera? Ett mljöperspektv

20 Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål kommer ert planerade Grön Flagg-arbete att nkludera? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan göra och uttrycka medvetna etska ställnngstaganden grundade på kunskaper om mänsklga rättgheter och grundläggande demokratska värderngar samt personlga erfarenheter, respekterar andra männskors egenvärde, tar avstånd från att männskor utsätts för förtryck och kränkande behandlng, samt medverkar tll att hjälpa andra männskor, vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda det svenska språket tal och skrft på ett rkt och nyanserat sätt, kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, kan använda modern teknk som ett verktyg för kunskapssökande, kommunkaton, skapande och lärande, och Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. d. Övrgt Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som v redan nu anser att Grön Flagg-arbetet kommer att nkludera: Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommunen. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlken/vlka av följande aktörer planerar n att samverka med under arbetets gång med Grön Flagg? Välj genom att klcka fältet nedan, markera och lägg tll det/de alternatv som gäller er. Poltker Kommunen Närngslv Internatonella kontakter/utbyten Andra aktörer och/eller övrgt att tllägga: Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vlken/vlka av följande aktvteter planerar n att göra för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Välj genom att klcka fältet nedan, markera och lägg tll det/de alternatv som gäller er. Anslagstavla eller motsvarande på skolan Informaton på skolans webbplats Nyhetsbrev Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Meda (tdnngar, rado, tv etc.)

21 Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga:

22 Utvecklngsområden skola Utvecklngsområde: Allemansrätten Tema: Närmljö Vad vll n utveckla och varför? V vll göra eleverna uppmärksamma på allemansrätten som är unk för Sverge. Eleverna forskar ensklt och grupp. Vad får man göra och nte göra naturen? V har dessa lektoner vår skolskog, kombnerar teor med praktk. V arbetar även från djurens perspektv, vad händer om glasskärvor lgger skogen? Vad händer om en fågel tror att ett tuggumm är en brödbt? Om en mås får olja på sg? V delar planeten med många som v måste ta hänsyn tll. V delar ut allemans-pass tll alla elever som ett bevs på att de vet hur man uppträder naturen. V kommer även år vara med på Håll Sverge Rents skräpplockardagar för att få en ren och fn mljö att vstas. I samband med denna sätter v blomsterlökar och gödslar våra rabatter och grönsaksland med vår kompostjord. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Eleverna ska få forska själva och grupp och slutet av termnen ska alla redovsa sna resultat. De ska själva få anordna en utställnng på stadens bblotek. Hela skolan ska delta skräpplockardagarna. Utvecklngsområde: V studerar vattenstuatonen vår sjö och världen Tema: Närmljö Vad vll v utveckla och varför? V ska arbeta grupper och få fram fakta om vårt grundvatten och drcksvatten. Hur kan v spara på vårt vatten, eleverna gör en stude hemma för att se hur mycket vatten som går åt under en dag. V reflekterar på studen skolan. Samtdgt vll v på skolan få en förståelse hur andra länders vattenbestånd ser ut. V undersöker och arbetar ensklt och grupper. V bjuder n föreläsare ämnet. V undersöker hur vår sjö bredvd skolan mår, v mäter PH värdet och undersöker fskbeståndet. Hur är Östersjöns vatten? Vad är bräckt, salt och sött vatten? Hur kan v rena vatten? V gör experment om hur v kan få vatten rent samt besöker ett vattenrenngsverk. V lever en värld där vatten är orättvst fördelat. V har endast en lten del drcksvatten på jorden v måste vara rädda om den. Vatten är lvsvktgt. Ingentng försvnner - allt fnns kvar, ett kretslopp, hur behåller v denna utan att smutsa ner vårt vatten? Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Eleverna arbetar grupper och ensklt. Alla klasser arbetar med samtlga frågeställnngar och eleverna väljer område efter ntresse. Vd årets slut gör v tllsammans en stor utställnng där v presenterar det v kommt fram tll.

23 Utvecklngsområde: Vår skolgård Tema: Närmljö Vad v vll utveckla och varför? V vll utveckla vår skolgård. V ska först vara med Håll Sverge Rents skräpplockardag och sedan ska eleverna få göra rtnngar och berätta hur de tycker att skolgården ska se ut. V kommer att ttta på alla förslag och sedan ska grön Flagg-rådet ta fram en rtnng från allas rtnngar hur skolgården ska se ut. Sedan ska det äskas fram pengar och tllsammans med elever, föräldrar, pedagoger och byggfrma ska v förändra skolgården. V ska köpa n ett växthus och följa fröets gång tll grönsak. Grönsaker och blommor v sår ska säljas på loppsen tll förmån för ett vattenprojektet som v vll stödja. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Alla elever och pedagoger kommer att vara delaktga med att göra rtnngar på skolgården och dskutera klasserna vad som ska köpas n. Elever och föräldrar kommer att vara delaktga den mån de kan utformandet och byggandet av skolgården. Alla klasser kommer vara aktva planterngen växthuset, att vattna och ta hand om plantorna, sätta ut dem grönsakslandet samt att sälja dessa på loppsen. Utvecklngsområde: Hur fungerar en lampa och hur återvnns den? Tema: Kretslopp/Klmat och energ Vad vll n utveckla och varför? Ta reda på hur lampor fungerar. Hur gör v om de går sönder? V har pratat mycket om lampor och kommt fram tll att v nte rktgt vet hur de fungerar. Därför vll v nu tllsammans undersöka detta. V arbetar ensklt och grupp och redovsar för varandra, vad v får fram. Var slänger v glödlampan? Hur är det med lågenerglampan, fnns det kvckslver den? Var ska den återvnnas? Är halogenlampan och ledlampan återvnngsbara? Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Personalen nleder med några experment med att få lampor att lysa, sedan får eleverna expermentera själva. De får ta reda på va Internet och böcker hur allt fungerar. V gör en dokumentatonsvägg matsalen där allt redovsas. V gör ett studebesök tll en återvnnngsanläggnng där v får höra hur alla de olka glödlamporna återvnns. Utvecklngsområde: Alternatva energkällor Tema: Klmat och energ Vad vll n utveckla och varför? V forskar om alternatva energkällor. V vll uppmärksamma eleverna på att det fnns energ som är förnyelsebar eftersom cke-förnybara energkällor, såsom olja, tar förmodlgen slut en gång framtden. Eleverna undersöker hur v kan ta tllvara på vnd- och solenerg. Eleverna undersöker på egen hand va böcker och nätet. Dessutom arbetar de grupper och tar reda på så mycket som möjlgt om sol och vnd. Utfrån detta så får eleverna bygga bygga solcellsblar och vndsnurror. De äldsta eleverna kommer att ha ett projekt där de tllsammans med lärare och sakkunnga ska bygga en mndre modell

24 av ett vndkraftverk på skolans tak. Sedan mäter v el-förbruknngen och ser hur mycket v sparar med vndens hjälp. V kommer att ha en elfr dag på skolan, och dskuterar detta klasserna. Den dagen tlllagas maten utomhus så v hoppas på bra väder. V kommer att utlysa en tävlng på de bästa förslagen tll att spara el på skolan. Hur alla ska bl delaktga och få nflytande? Alla klasser har fått komma med förslag tll utvecklngsområden, sedan har klasserna röstat fram 3 förslag var. Sedan har mljörådet sett ut 3 områden som skolan ska arbeta efter. Samtlga klasser arbetar varje vecka grupper och forskar, och vd termnernas slut redovsas allt arbete. Utvecklngsområde: Hur påverkas v av kemkaler? Tema: Kretslopp Vad vll v utveckla och varför? V arbetar grupper för att ta reda på så mycket som möjlgt om hur olka kemkaler påverkar oss männskor och vår mljö. V läser om sammansatta kemkaler som PCB och DDT och deras nverkan på mljön och oss männskor nnan det förbjöds. Se flmer, gå på studebesök, få föreläsare tll skolan, forska plasttoffelns och andra plasters nverkan på fertlteten, v gör en utställnng på kommunkontoret eller bbloteket, försöka påverka poltkerna att ta kemkalefra beslut. Hur görs alla delaktga? Genom att alla elever är nvolverade att ta fram fakta och vara med om att bjuda n föreläsare, göra en utställnng mm Utvecklngsområde: Matens väg tll magen Tema: Kretslopp Vad v vll utveckla och varför? V tar reda på varfrån maten kommer från som v serveras skolan. Eleverna får göra kartor och dra trådar varfrån all mat kommer från. Kan v köpa n närproducerad varor? Ekologska varor? Eleverna får ntervjua skolbespsnngspersonalen och kommunens nköpsavdelnng. V vll mnska matsvnnet. V kommer att väga maten som slängs klassvs varje dag. V gör dagram vecka för vecka. Eleverna får något gott bland när matsvnnet väger mndre än förra veckan. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Alla elever är med och undersöker matens väg tll vårt bord och om v kan köpa n fler ekologska varor. V ska undersöka om det fnns någon bondgård närheten som v kan samarbeta med angående nköp av närproducerade och ekologska varor tll skolan. Eleverna får göra uppmuntrngs- plakat för att mnska matsvnnet. Utvecklngsområde: Hur kan v spara på vårt vatten? Tema: Vattenresurser Vad vll n utveckla och varför? I Grön Flagg-rådet bestämdes att v ska jobba med vatten. Utvecklngsområdet kommer att kretsa krng att besvara en fråga som v har: Hur kommer vatten n husen och ut från husen? Årskurs 4-6 ska besöka det lokala renngsverket för att få en förståelse om var vattnet tar vägen. Hela skolan ska också besöka en gruva för att se grundvattnet och få en nsyn dess betydelse. På skolan ska v sedan ttta på rtnngar och eleverna bygger upp olka modeller lego för att vsa vattnets väg genom samhället och naturen. Årskurs F-3 ska

25 besöka en vattenutställnng på Naturskolan och få göra experment och ttta på vattnets väg samhället. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Grön Flagg-rådet satte upp en frågelåda på skolan, där alla hade möjlghet att lämna förslag på vad man vlle göra under tema vattenresurser. Flera elever vlle undersöka hur v får vatten n tll husen och var det tar vägen när v spolar/ avloppen. Alla klasser kommer att vara delaktga arbetet men på olka sätt beroende på årskurs. Utvecklngsområde: Vattentllgången världen Tema: Vattenresurser Vad v vll utveckla och varför? V vll uppmärksamma eleverna på världens olka vattentllgångar. Hur ser vattentllgången ut olka delar av världen? Kan v drcka allt vatten våra hav? Genom att läsa böcker och på nternet hur vattentllgången ser ut världen Arbeta gruppvs och redovsa för varandra Genom att fundera och studera hur v kan spara på vårt vatten Genom att v vll stödja ett vattenprojekt någonstans världen Genom att ordna en lopps Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? V kommer att läsa och ta reda på från nternet om vattentllgången världen. V kommer att arbeta grupper och redovsa för varandra. Alla kommer att vara engagerade loppsen, dels med nsamlandet av kläder, prylar och att baka och sälja bullar. Pengarna v får n går tll ett vattenprojekt någonstans världen. V kommer att rösta demokratskt vlket vattenprojekt v vll stödja. Utvecklngsområde: Hur påverkas v av reklamen? Tema: Konsumton Vad vll n utveckla och varför? V ska ta reda på hur v påverkas av reklam. V ska göra värderngsövnngar och tllsammans fundera på vlken typ av reklam som rktar sg tll barn och ungdomar och vlka sammanhang och typer av meder de förekommer. Fnns det reklam som rktar sg specfkt tll tjejer eller kllar? Vad använder reklamen för knep för att fånga vårt ntresse? Är det för mycket reklam? De äldre eleverna ska göra en egen reklam form av en flm eller genom bld och text. De yngre kommer att göra samma sak fast genom dramalek. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Tanken att undersöka reklamen påverkan kom från eleverna själva. Alla elever är med och gör värderngsövnngar och gör undersöknngar av den reklam man möter sn egen vardag. Alla elever får nflytande processen när de ska göra en egen reklam.

26 Utvecklngsområde: Medveten konsumton Tema: Konsumton Vad vll n utveckla och varför? V ska bl mer medvetna om skolans konsumton och hur v bättre kan ta tllvara på skolans resurser. V ska tllsammans ta reda på hur mycket pengar som läggs på lek och spelmateral, papper och pennor. Sen ska varje klass få fundera på hur dessa pengar kan förvaltas på bästa sätt för elevernas bästa och mljön. Alla ska få vara med och bestämma om de gemensamma resurserna och hjälpa tll att värna om dem. Om v lyckas spara n pengar på detta arbete ska eleverna få bestämma vad de ska användas tll. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Elever och personal är alla delaktga och har nflytande hela detta utvecklngsområde, enlgt beskrvnngen ovan. Alla klasser undersöker och sammanställer de resurser som används klassen tllsamman med sn lärare. Genom gemensamma dskussoner, branstorms och förslagslådor får eleverna nflytande över vad som ska köpas n. Utvecklngsområde: Vad behöver kroppen för att må bra? Tema: Lvsstl och hälsa Vad v vll utveckla och varför? Eleverna får forska vad kroppen behöver för att må bra. Vad är vtamner, mneraler, protener, fetter mm och vad tllför de kroppen? Hur mycket vatten fnns våra kroppar? Varför behöver v röra på oss? Vad händer om v äter ensdg mat som snabbmat? V bjuder n föreläsare ämnet och låter eleverna studera grupper. Vad behöver v och vad vll v ha? V tar reda på skllnaden. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Eleverna får studera dessa ämnen gruppvs och göra en utställnng vår korrdor. Alla elever på skolan kommer att bl nvolverade temat. De får föreslå vlka föreläsare v ska bjuda n. Utvecklngsområde: V vll mnska stressen skolan Tema: Lvsstl och hälsa Vad vll n utveckla och varför? V ska tllsammans, både personal och elever, ta fram och genomföra en enkät där v kartlägger var och vlka sammanhang eleverna och personal känner sg stressade. V ska sedan sammanställa svaren och redovsa dessa för personal, elever, föräldrar och drotts/förenngsledare. V ska sedan, tllsammans med eleverna jobba med dessa områden för att förbättra mljön på skolan. Hur ska alla bl delaktga och få nflytande? Utvecklngsområdet kom tll för att flera elever gett uttryck för att de känner sg stressade skolan eller upplever skolan som en stressg mljö. Utfrån deras åskter och déer kommer detta arbete att utvecklas och genomföras.

27 I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Om n nte ser Lämna n för gransknng-knappen så beror det på att n nte har jobbat med er rapport sex månader än. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: V har haft dskussoner de olka klasserna om vad eleverna tyckte var ntressant att arbeta med. Sedan har Grön Flagg-rådet sammanställt förslagen och gjort en handlngsplan. Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Grön Flagg-rådet träffas 2 gånger per månad och tll varje möte har eleverna med sg dskussonsfrågor som klassen har pratat om. Protokoll skrvs efter varje Grön Flagg-rådsmöte skckas tll alla klasslärare. Det läggs ut på skolans ntranät, på skolans hemsda och det anslås på skolans anslagstavlor. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Energ & klmat Upptäcka och lära mer om alternatva energkällor Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Klmat och energtemat har vart mycket aktvt på skolan. Eleverna har arbetat grupper och tagt reda på så mycket de har httat om solkraft, vndkraft och vattenkraft. De har tllverkat solcells-blar och haft en tävlng med dessa. De har också tllverkat vattenhjul, ett ltet vndkraftverk och solfångare. Eleverna har gjort rtnngar, och byggde dessa själva, utfrån de kunskaper de tllskansat sg. De har läst och tecknat sn Klmat och energ bok. Eleverna anordnade en debatt aulan om fördelen med att använda fossla bränslen mot att använda förnybar energ. Där togs växthuseffekten också upp, eleverna kom fram tll att förbrännng av fossla bränslen ger upphov tll utsläpp av koldoxd vlket bdrar tll växthuseffekten. V har vart på studebesök tll ett vndkraftverk, vattenkraftverk och ett vlla-område som har solfångare för att få mer nformaton. En stor utställnng gjordes av allt materal som eleverna tog fram på bbloteket. Eleverna gjorde en tps låda som alla kunde lämna tps på hur skolan kan spara energ. V har skrvande stund nte börjat läsa alla tps men det är på gång. Personalen fck en genomgång ämnet på ett APT. Eleverna har fått söka nformaton själva dels ensklt och dels grupp. De har arbetat fram utställnngen på bbloteket, som blev en succe. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har studerat ensklt och grupp om alternatva energkällor. De anordnade debatten aulan själva och lade fram förslag tll lärarna om vlka föreläsare de vlle bjuda n. Eleverna ordnade utställnngen bbloteket. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort nom ert utvecklngsområde.