Projektmaterial. Västerbergs folkhögskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektmaterial. Västerbergs folkhögskola"

Transkript

1 Projektmaterial OPEN WINDOWS - KULTURMÖTEN OCH IT-MÖTEN Västerbergs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Västerbergs folkhögskola i Gävle Ht 2002 ITiSrapport Open Windows - kulturmöten och IT-möten Arbetslag: Hans Carstensen Eilis Normell Anna Lena St. John Handledare: Pether Arnberg 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund.. 4 Syfte och avgränsning.. 5 Tillvägagångssätt.. 6 Resultat. 9 Diskussion 11 Litteraturförteckning 12 Bilaga Bilaga

4 Sammanfattning Hur gör tre lärare något meningsfullt av fem hela tisdagar med 35 studerande, där hälften har svenska som modersmål och den andra hälften är nyligen inflyttad från Burma, Iran, Irak och Thailand? Detta var utgångspunkten för vårt ITiS-projekt. Vi ville arbeta med invandrarnas hemländer - problembaserat, ämnesövergripande och produktionsinriktat. Vi ville att de studerande skulle välja vad man ville arbeta med och därefter ställa frågor. Vi lärare skulle fånga upp förslagen, sätta ramar och ge förslag på redovisningsform. Det vi erfor var att hur väl genomtänkt en planering än är måste den omprövas om de studerande saknar ett gemensamt språk. Det uppstod fyra grupper - mat, nyheter, kulturkrockar och musik. Det blev igångsättningssvårigheter i ett par grupper, och typiskt nog i just de grupper där man/vi inte hade lagt tillräcklig betoning på görandet. När vi väl hade insett problematiken och omprövat vår målsättning kunde vi styra upp det hela. I musikgruppen fungerade kommunikationen bra - man sade det med sång! I matgruppen likaså - där handlade man och lagade mat tillsammans. 3

5 Bakgrund Västerbergs folkhögskola i Gävle arbetar för demokrati, internationellt engagemang samt möjligheter till kreativitet och egen personlig utveckling. I årskurs två och tre, på den allmänna linjen, väljer de studerande en fördjupning som man studerar en dag i veckan. Man kan välja mellan fyra fördjupningar: media, internationell, livsverkstad och friskvård. Under höstterminen 2002 förlade Invandrarcentrum och Chinoc en grundkurs (SFI) för nya invandrare, som just kommit igång med sina svenskstudier, till Västerbergs folkhögskola i Gävle. Syftet var att motivera till naturliga kontakter med våra övriga elever för att gynna den språkliga utvecklingen i svenska för att snabbare kunna integrera invandrare i det svenska samhället. Genom ett gemensamt projekt som ITiS skulle detta möte kunna ske på ett spännande och mer studerandecentrerat arbetssätt och samtidigt ge en möjlighet att stärka internationaliseringen. Eftersom SFI-klassen har sitt ursprung i andra länder bedrivs studierna på ett för dem främmande språk, vilket resulterar i att man inte deltar på jämställda villkor. Samtidigt vet vi att våra elever ofta har bristfälliga kunskaper om invandrares kultur och ursprung, vilket kan leda till onödiga fördomar. Nya gruppindelningar skulle skapa spännande möten mellan dessa. Med hjälp av Internet skulle SFI-deltagarna kunna söka information på sina respektive modersmål och sedan föra över den informationen till de övriga i gruppen, där man kunde hjälpas åt att förtydliga och översätta informationen. Deltagarnas kunskaper skulle därmed kunna tas tillvara på ett naturligt sätt och språkinlärningen ske i ett meningsfullt sammanhang samtidigt som det gav oss möjlighet att arbeta problembaserat, ämnesövergripande och produktionsinriktat. Vårt mål med detta ITiS-projekt var att skapa en mötesplats för människor från olika kulturer där samarbetet gav möjligheter och upplevelser som förhoppningsvis kunde leda till ökad insikt och förståelse för andra kulturer. Det vill säga: att kombinera internationella studier med IT. 4

6 Syfte och avgränsning Eftersom vi fyra lärare som ursprungligen ingick i ITiS-projektet hade en gemensam nämnare SFI-klassen föreföll det vara en naturlig avgränsning av vilka fördjupningar som skulle ingå. Det blev alltså media, internationellt och SFI-klassen som skulle samarbeta i detta projekt eftersom vi var lärare för dessa. Mediafördjupningen arbetar bland annat med skoltidning och ljudstudioinspelningar. Här skulle man inrikta samarbetet kring ett internationellt temanummer av skoltidningen där SFIdeltagarna fick delta dels med egna presentationer dels med nyheter eller information från deras hemländer. Den internationella fördjupningen skulle fokusera på utvalda projekt eller konflikter och försöka föra diskussioner kring de kulturmöten och eventuella kulturkrockar som dök upp under projektets gång. SFI-klassen var alltså kärnan i detta projekt med media- och internationella fördjupningen som samarbetspartners. Vårt syfte var att utveckla vårt elevorienterade och processinriktade arbetssätt och i större grad arbeta kurs- och ämnesöverskridande samt probleminriktat. Vi ville samtidigt lyfta fram folkhögskolans särdrag, arbeta resultatinriktat och producera något tillsammans som riktar sig längre än till den egna gruppen. Vi ville med Internet som redskap ge möjlighet till att integrera olika kulturella grupper. Hur skulle vi dela in grupperna? Hur skulle vi lägga upp arbetet med att insamla, bearbeta och presentera vårt material? Skulle vi påverka inriktningen av arbetet i grupperna? Hur skulle deltagarna kunna kommunicera? Det var några av de frågeställningar vi hade inför det planerade projektet. 5

7 Tillvägagångssätt Förberedelser Vi fyra i arbetslaget samlades några gånger i början av höstterminen för att prata om upplägget av projektet, vilket resulterade i en projektbeskrivning. Det naturliga för oss var att vika fördjupningstiden på tisdagarna mellan höstlov och jullov till ITiS-projektet. Vanligtvis är Anna Lena och Eilis ansvariga för den internationella fördjupningen, Hans för tidningsgruppen och Sia för SFI-gruppen. Genom att vi slog ihop grupperna under den här tiden, var det möjligt att jobba ämnesövergripande. Tisdagen vecka 43 gick vi till våra respektive grupper: Internationella fördjupningen, tidningsgruppen samt SFI, för att informera om ITiS-projektet. Vi förklarade syftet och bad deltagarna att komma med idéer och synpunkter till upplägg och inriktning. Från början hade vi tänkt oss att dela SFI-gruppen i två delar som skulle gå in i var sin fördjupning. Internationella gruppen skulle söka information om SFI-deltagarnas länder, Thailand, Iran, Irak samt Burma, som man sedan skulle förmedla till tidningsgruppen. Vi insåg snart att detta skulle bli onödigt komplicerat. Efter att ha talat med deltagarna presenterade vi ett förslag i inledningen på projektets första morgon. Vecka 45 Vi inledde med en storsamling i aulan kl Alla deltagare fick välja en inriktning utifrån följande förslag: Sång och Musik Kulturkrockar/ livet i Sverige Mat/traditioner Vardagen i hemlandet Nyheter 6

8 Det slutade med att vi fick fyra grupper mat, traditioner och vardagen i hemlandet bildade en enda grupp. Deltagarna i de olika grupperna diskuterade hur man skulle lägga upp arbetet under dagen och de följande veckorna. Man intervjuade även varandra. Ett av syftena var ju att deltagarna skulle bli bättre på att använda datorerna, därför öppnade vi en ny konferens under FC Gävle som kallades ITiS-projektet. Dit bad vi att grupperna skulle rapportera i slutet av varje tisdag. Så här såg första informationen ut på denna konferens: Hej och välkomna!!!. Vi ser fram emot att jobba med detta projekt fram till jul. Saker som är bra att veta: 1. Varje tisdag börjar vi med en kort samling i aulan kl ! Detta för att se vilka som är där och hur grupperna fungerar. 2. Tisdagarna avslutas klockan Innan ni går hem ska varje grupp rapportera till denna konferens. Rapporten skall innehålla: Namn på deltagare Vad ni har arbetat med under dagen Eventuella problem som har uppstått Vad har ni producerat till skoltidningen? (ljud, foto, skriven text eller annat) Vad ska ni fortsätta med nästa gång? 3. Tidsschema: v pågår projektet och vi jobbar i smågrupper. Vecka 50 ägnar vi oss åt utvärdering och redovisning från alla grupper. Redovisning: Skicka allt ni skriver samt fotograferar till skoltidningens konferens. Detta sätter redaktionen ihop till en papperstidning som förhoppningsvis är klar vecka 50. Andra förslag till redovisningar: En power point presentation. Uppspelning av ljudfiler. Andra sätt som ni kommer på... Anna Lena, Hans och Eilis 7

9 Vecka Under fem veckor jobbade deltagarna i fyra grupper. Musik: koncentrerade sig på barnvisor Nyheter: utgick från kurdiska och thailändska nyheter Mat och vardag: diskuterade, lagade mat och skrev recept Kulturkrockar: döpte om sig till kultur- och religionskrockar, eftersom man insåg att många skillnader i tankesätt berodde på olikheter i religionsfrågor Varje grupp hade i genomsnitt åtta deltagare, relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män, svenskar och invandrare. Tanken var att deltagarna skulle komma fram till egna frågeställningar och själva bestämma hur man ville lägga upp arbetet. Temat för gruppen skulle endast tjäna som en utgångspunkt, om man sedan gemensamt kom fram till att man ville fördjupa sig i någonting annat var det okej. Bara man rapporterade det på FC. Vi lärare fungerade som handledare. Vi gick runt och lyssnade. Lade oss bara i arbetet om gruppen så önskade, eller om kommunikationen verkade gå trögt. Vecka 50 Redovisning i form av diskussioner, bildspel, ljudfiler samt en gemensam måltid. En nyproducerad skoltidning på 40 sidor med internationell prägel. 8

10 Resultat När det gällde att utveckla vårt arbetssätt blev vi överraskade av hur mycket det handlar om att gå tillbaka till basics när tvärgrupper träffas. Och kanske allra helst grupper med erfarenheter ur olika kulturer, samt grupper som står främmande inför den teknik som skolan har att erbjuda. Det visade sig att de grupper som hade tagit tid på sig för att lära känna varandra, snabbare blev del av en process än de andra. Matkulturgruppen producerade ingenting på papper efter den första träffen, däremot hade man presenterat sig grundligt för varandra, vilket ledde till att man blev självgående framöver. Uppgifterna var inga uppgifter längre, utan snarare aktiviteter. Man bestämde sig för att laga mat, vilket centrerade var och en kring ett tydligt mål. Mat visade sig även vara ett tema som förutsatte att varje gruppdeltagare öppnade upp portarna till sig själv: Vad tycker Jag om? Vilken mat har Jag hemma? Vad tycker Jag är dyrt? Nyhetsgruppen däremot, som tycktes ha det mest strukturerade upplägget invandrareleverna letar nyheter som ljudgruppen gör sketcher utifrån var den som fick det trögast. Kanske just för att uppdelningen blev så tydlig: Invandrarna gör det och svenskarna det. Invandrarna blev sittande framför datorerna. När ljudgruppen fick utdrag från kurdiska, irakiska, thailändska nyheter visste man inte varför just dessa nyheter hade valts. Det vill säga, gruppen hade inte tänkt på att man var tvungen att definiera själva ordet nyhet. För en del var en tresidors artikel om Saddam Hussein en fyndig nidbild, medan andra bara såg den som en del av det vanliga, trista nyhetsbruset. Nyhetsgruppen fick det att fungera först när alla samlades i ljudstudion för att lära sig den, och när nybörjarna fick erfara nyhetens behag att prata i mikrofon, höra sig själv, klippa ner, förvränga rösten och så vidare. Först nu skapades det ett möte kring något. Det sistnämnda indikerar att det inte är fel att i inledningsskedet av ett grupparbete helt enkelt leka med tekniken, för att ta makten över den. Folkhögskolans tanke att lämna plats för varje individ utifrån dess förutsättningar och bakgrund kom i fokus på ett abrupt sätt när språkförbistringen blev stor. Den SFI-grupp som allmänna linjens studerande skulle samarbeta med bestod till huvudsak av kurder som inte 9

11 varit i Sverige i mer än några månader. Man kunde inte mer svenska än enstaka vardagliga hälsningsfraser. Tio av 23 enkätsvar lyfter fram språkförbistringen som det stora problemet. 10

12 Tre av invandrarna skrev rakt ut att man inte pratat alls. Enkäten ger svart på vitt i detta fall de två grupper som arbetat med något konkret (musik och mat) hade deltagare som kände sig mer delaktiga, trots språksvårigheterna, medan de grupper som samlades kring diskussionsämnen/språkbaserade ämnen (kulturkrockar och nyheter) inte lyckades få invandrarna att känna sig tillräckligt delaktiga. Två stycken betonar i sina enkätsvar att svenskarna borde ha talat långsammare. Projektet utgick PBL-mässigt ifrån frågeställningar, i det här fallet enbart de svenska elevernas. Vi tog för givet att det var lättare för denna grupp, de med svenska som förstaspråk, att precisera sina frågor. Många frågeställningar som man hade med sig in i gruppen fick dock ingen uppföljning, snarare insåg grupperna på grund av språksvårigheterna att det var lika bra att gå ifrån frågeställningar som till exempel vilken musik spelas på de olika radiokanalerna i ditt hemland till det enklare och mer konkreta vad handlar nationalsången om?. Frågeställningarna hade i början en vardaglig vinkling, som drog sig mot politik-religionsplanet ju längre tiden gick. Just detta var en orsak till att många av de svenska studerande tyckte att de problem de tog med sig in i gruppen förringades. Kanske borde vi ha uppmuntrat grupperna till att formulera om de initiala frågeställningarna när väl tvärgrupperna bildades. Att med Internet som redskap integrera olika kulturer var en stolt förhoppning vi hade. Det visade sig att Internets funktion blev komplementets. Gruppen som diskuterade Ramadan kunde hitta ytterligare förklaringar. De som arbetade med fördomar om muslimer fick många argument via nätet. Däremot visade det sig att de kurdiska webtidningarna bedrev sin gerillarörelse på Internet snarare än att finnas till för att underhålla, vilket fick svenska studerandes frågor om TV-kanaler, såpoperor, skvaller att falla. De kurdiska tidningarna visade upp ett folk i krig, där politik och religion vägde tyngre än idrott och nöjen. Ett av våra syften var att producera något som inte bara kom till glädje för den egna gruppen. Vi brände en ljud-cd utifrån de filer som hade spelats in i ljudstudion, en foto-cd med bilder på deltagarna under arbetets gång, en skoltidning på fyrtio sidor med artiklar, bilder, logganteckningar med mera. Dessutom lagade matgruppen en kurdisk lunch och bjöd hela ITiS-laget. 11

13 Diskussion Skulle vi kasta oss in i ett dylikt arbete ännu en gång? Antagligen med hull och hår. Tack vare det vi har lärt oss. En av de viktigaste erfarenheter vi gjort är att en anrättning inte bara ska vara logisk, utan helst också aptitlig. Vårt upplägg var oklanderligt. Vi hade tänkt igenom samtliga steg. Men vi hade inte gjort det utifrån den reella ITiS-gruppens sammansättning. Mer än halva gruppen bestod av icke svensktalande, vilket fick våra startövningar - som samtliga helt baserade sig på det talade språket - att falla i ökenjord. Gå och sätt er i grupperna (salar var naturligtvis utsedda till varje grupp) och diskutera vad ni vill göra idag var en inledning som fick oss att arbeta i motvind. Det var svårt för grupperna att diskutera och samtidigt försöka förstå varandra. Diskussionen blev aldrig demokratisk. De flesta stod tillbaka, några få tog ansvar och försökte skapa en platå. Istället för denna variant hade man kunnat tänka sig att grupperna hade fått dela in sig i smågrupper och rita av varandra. Kanske lära sig digitalkameran och fotografera, och sedan göra en utställning. Vi hade dessutom kunnat lägga in pass där de SFI-studerande fick arbeta i egna grupper, utan inblandning av svenskar. Varför inte göra inspelningar på kurdiska? Vi drev linjen om samarbete över språkgränserna lite väl konsekvent, vilket gjorde att känslan av misslyckande spred sig bland såväl svenskar som kurder (och de andra glest representerade nationaliteterna). Det är viktigt att komma ihåg att även om ITiS är ett projekt som styr verksamheten i några veckor får man som pedagog inte glömma bort att bygga gruppen. Redovisning, material, logg, schema var ord som ältades för mycket i början, istället borde vi hade betonat Vilka är ni? Ta reda på det!. Kanske hade vi lärare kunnat gå i bräschen genom att visa videor eller diabilder från utlandsbesök vi gjort? Vi hade fem veckor på oss det är möjligt att detta stressade oss till att bli resultatinriktade. Det som var intressant var att grupperna trots allt hittade sätt att överbrygga språkbarriären. Man sjöng för varandra, man lagade mat, man gick på studiebesök (till två moskéer bland annat), man gjorde ljudinspelningar, man letade fotografier på Internet, man letade efter kurdiska radiostationer (utan att hitta några visserligen). Med facit i hand hade vi kunnat göra grupparbetet än mer till ett dylikt görande. 12

14 Litteraturförteckning Ahne, Ingemar (2002). Livet i det virtuella klassrummet ur Mellan praktik och teori: tio didaktiska berättelser om undervisning i förskola, skola, fritidshem och lärarutbildning. Redaktör: Gerhard Arfwedson. Björk, Maj och Johansson, Monica. Dubbellogg ett redskap för reflektion och lärande ur Vägar till lärares lärande (1996). Colnerud, Gunnel och Granström, Kjell (1999). Lathund för rapportskrivning: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete. Tillgänglig via Jönsson, Bodil (2000). Learning by searching. Tillgänglig via Lundin, Ylva (1999). Storyline: Ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat arbetssätt. Tillgänglig via Mellberg, Tore (2001). ITiS ett förtydligande. Tillgänglig via Rask, Stig Roland (2000). Med eller utan filter? KK-stiftelsen. Säljö, Roger (1999). Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor. Tillgänglig via Utbildningsdepartementet (1999). ITiS en nationell satsning på IT i skolan. Utbildningsdepartementet (2001). ITiS från vår horisont. Nio reflektioner kring Sveriges största skolsatsning. Åkerlund, Irene (2001). Stubinen ett sätt att undervisa vuxna. Tillgänglig via Bilagor Bilaga 1. Tidsplan. Bilaga 2. Studerandes logganteckningar (urval). 13

15 Bilaga 1. Tidsplan: v. 43 Introduktion av projektet i de olika grupperna var för sig. v. 45 Samling i storgrupp (tvärgrupp). Probleminventering. Formulera frågeställningar. Gruppindelning. v Disponera och organisera arbetet. Söka fakta, analysera och bearbeta information. Färdigställa slutlig presentation. Redovisa: Muntligt PowerPoint-presentation Internationell tidning Webbtidning v. 50 Uppföljning och utvärdering /ALS/EN/HC 14

16 Bilaga 2. Studerandes logganteckningar (urval) Sång & Musik 5:e november 2002 Alla var närvarande. Vi kom fram till att vi ska bland annat ta fram barnvisor från Kurdistan, Burma och Sverige, är givetvis öppna för förslag från andra kulturer. Vi ska lära varandra visor och även diskutera/skriva ner skillnader, betydelser och handling. Även spela in i ljudstudion. Vi ska också ta upp modern musik (pop), gammal musik och folkvisor från de olika länderna. Samt ta upp olika artister som vi har i länderna. Till nästa gång ska vi ta med oss texter, skivor/band och noter som vi har hemma. Vi ska också göra en mera djup presentation av varandra. Frågeställning: Vad lyssnar vi på för musik? På t ex radio/tv Vad har vi för nationalsånger? mm. mm. Vi hann inte göra mer idag p g a för lite tid. 15

17 Nyhetsgruppen Vi har lagt upp en riktlinje för vad vi ska göra i fortsättningen samt diskuterat förslag om hur vi ska börja denna uppgift. fråga 3. Svar: Det har under den korta perioden har det uppstått vissa kommunikationsproblem men inget vi inte kunnat lösa. Vi ska fortsätta nästa gång med att rapportera till skoltidningen samt dela upp arbete och föra diskussion inom gruppen om dessa frågor. Hej! Vi har pratat i gruppen, presenterat namn och lite andra uppgifter. D kommer från Kurdistan, gick secondary school när han drog, hans familj består av fyra st. L kommer från Bagdad, 4, milj invånare. L:s man är byggnadsingenjör, familjen har fyra barn och bor på öster. K kommer från irakiska Kurdistan, var lärare i Kurdistan. K:s familj är fem st - två pojkar, en flicka. N kommer från Kurdistan. N var sjuksköterska i Kurdistan, i en stad av Gävles storlek. I 24 år har N jobbat som sköterska (öron, näsa, hals). N har 5 pojkar, bor på öster. N:s make jobbar som bilreparatör i Gävle. Våran bakgrund bör ej tas upp här då vi anser den vara ovidkommande. Det blir SFI:s uppgift att fråga ut oss och skriva ner våra bakgrunder. 16

18 DAGENS HÄNDELSER I DAG HAR VI PRATAT OM IRAK OCH KURDISTAN. DET HAR UNDER SAMTALETS GÅNG FRAMKOMMIT ATT DET FINNS TVÅ VALUTOR I IRAK. VALUTAN HETER DINAR. I 15 STÄDER, INKLUSIVE BAGDAD, GÄLLER SADDAMS HUSSEINS VALUTA. TRE STÄDER I KURDISTAN HAR DINARER, MEN HÄR HAR DINAREN ETT ANNAT VÄRDE, SOM INNEBÄR ATT DET BLIR DYRARE I KURDISTAN. OROZIBAK ÄR EN STORMARKNAD SOM LIGGER I BAGDAD. DEN LIGGER CENTRALT. VI HAR FRÅGAT OM MATPRISER. SKILLNADEN ÄR STOR : 1 L MJÖLK= 1KR, 1 KG RIS= 2KR, 1 KÅLHUVUD= CA 10 ÖRE, TOMATER= CA1 KR/KG, ETT PKT CIGG= 4 KR, KAFFE= CA 10 KR/KG. VI BLEV BJUDNA PÅ ZLOBIA, EN KURDISK SPECIALITET SOM ÄR ETT SLAGS GODIS, DEN GÖRS PÅ MAJSMJÖL OCH DOPPAS I HET OLJA. DEN VAR SÖT. BAGDAD, SOM ÄR EN GAMMAL HANDELSSTAD, HAR EN AFFÄR SOM ÄR KÄND ÖVER HELA IRAK - SHORGA. DÄR SÄLJER DOM BLAND ANNAT KRYDDOR. BENSIN KOSTAR CA75 ÖRE LITERN. DET AR JU BRA, MEN SOM VI VET - OLJA FINNS I MASSOR. LITE OM TRADITIONER: NEROS - 21 MARS TILL 24 MARS - ÄR DERAS NYÅR. NU BLIR DET RAMADAN - 6 NOV TILL 5 DEC MAN FÅR EJ ÄTA MELLAN KURBAN - DENNA HELG INFALLER 2 MÅNADER OCH 10 DAGAR EFTER RAMADAN. MAN SLAKTAR LAMM. KURBAN HÅLLER PÅ I FYRA DAGAR. MAN ÄR LEDIG FRÅN SKOLA OCH ARBETE. VI SOM HAR DELTAGIT ÄR SAMMA PERSONER SOM VID FÖREGÅENDE MÖTE. NÄSTA GÅNG SKA VI LAGA MAT. 17

19 Grupp 2- Kulturkrockar Vi har i vår grupp denna gång intervjuat varandra om bakgrund, intressen osv. Det var mycket intressant, lärorikt och bra för gruppen att lära känna varandra lite bättre. Den nu pågående Ramadan var något vi också diskuterade och nästa vecka kommer en artikel om detta. Hur giftermål går till i respektive länder pratade vi också om, lika där - artikel kommer nästa vecka. Tyvärr har det varit ganska tungrott i vår grupp denna gång, vet inte vad det beror på. Förra gången hade vi väldigt livliga diskussioner om genderfrågor. Mot slutet av denna gång pratade vi om hur arbetet i gruppen ska se ut, och vi kom inte direkt fram till någon övergripande plan. Men vi har i alla fall bestämt oss för att börja nästa tisdag med att gå ned till datasalen och skriva artiklar och leta info på nätet. Därefter går vi på studiebesök till en moské (Gamla grand). Vi avslutar dagen med att skriva en sammanfattning av dagen samt rapport. Idag har vi lyssnat till kurdiska sånger som SR och SH sjungit in på band. Sedan översatte vi en låt, som var en barnvisa, så gott det gick. Vi har också gjort en mer ingående presentation av oss själva för att lära känna varandra bättre. Nästa gång ska vi fortsätta med att översätta sånger, presentera oss vidare och sjunga svenska visor. MVH //Sång & musikgruppen 18

20 Vi i Kulturkrockar har skrivit följande artikel: Giftermål för kurder och svenskar ser lite olika ut, i kurdiska Irak och kurdiska Iran så bor män och kvinnor inte ihop förrän de är gifta. Männen kan vara gifta med fyra fruar samtidigt och kvinnorna bara med en man, detta beror på att om det blir ett barn så ska man veta vems det är. Under vissa omständigheter så händer det att man väljer att ha ett kort giftermål, vissa varar bara några timmar. Detta förklaras med att vissa män reser och för att inte vara otrogna får det gifta sig med en annan kvinna. Kvinnan däremot måste vara trogen mannen även om de har gått skilda vägar, ända upp till tre månader, även detta beror på att man ska veta vem som är far till det eventuella barnet. I Irak så betalar mannen till kvinnan för att få gifta sig och i Iran så är det tvärtom. Ofta så betalas dessa pengar i form av guld. Även bröllopspresenter ges i form av guld men även blommor, kläder och andra smycken. Bröllopen håller i regel på i tre dagar och alla är bjudna, det brukar vara ca 1000 gäster. De flesta gifter sig när de är runt 18år och får i regel barn rätt så snart därefter. Man får gifta sig redan som 10-åring om både föräldrar och barn är överens. FESTMÅLTID FRÅN IRAK Iraks folk är sällskapliga. Dom vill träffa varandra och bjuda på mat, god mat. Kvinnorna tycker om att laga mat, dom tar hand om maten och hela festen och arrangerar den. Det var vi Irakiska kvinnor som gjorde i ordning maten till Internationella veckan. Den maträtt som jag tillagade heter Brjani. Jag lagade den hemma i köket och tog med den till skolan. Nu ska jag berätta för er hur det går till att tillaga Brjani. Ingredienserna är ris, ärter, russin, sötmandel, kyckling, potatis, köttbullar, specialkryddor ( Bharat Brjani ) och ägg. 19

21 RECEPT FÖR 15 PERSONER. 2 kg ris basmatikris kokas med 5 matskedar olja och kryddas med Bharat Brijani. 1 kg frysta ärter kokas och steks i olja 2 påsar russin steks i olja 2 påsar sötmandel skållas, skalet värms i kokande vatten och blir då lätt att ta bort, och steks i olja. 2 st kycklingar kokas, rensas och steks i olja. 1 kg potatis skalas delas i lämpliga bitar och steks i olja med Bharat Brijani. 5 st ägg kokas hårda, till garnering. Ett halvt kilo köttbullar steks. Du kan köpa dom färdiga eller göra egna. Efter tillagning av alla ingredienser blandas dessa tillsammans, helst i en långpanna, och kryddas efter smak med Bharat Brijani, som betyder krydda på iranska. Blanda i vitlök efter smak, minst 10 st. Får du ej tag i Bharat Brijani kan du använda kryddor du tycker passar. Garnera med ägg. Servera med en sallad eller en soppa. Trevlig måltid önskar S. Musikgruppen Idag har vi intervjuat varandra klart, och sjungit en kurdisk barnvisa tillsammans. De tre kurdiska visorna som vi lyssnade på förra veckan finns tillgängliga för alla att lyssna på. Det är Sr och Sh som sjunger. Det finns även möjlighet att lyssna på en låt som P gjort, elektronisk musik. Vi skriver intervjuerna och skickar till ITiS. Vi fortsätter att öva in den kurdiska barnvisan nästa vecka. Vi ska även sjunga svenska barnvisor tillsammans. Sedan vet vi inget mer om vad vi ska göra. 20

22 Hej! Vi i nyhetsgruppen som var här idag var E, S, R och L. Vi har jobbat med bl a intervjuer i ljudstudion och skrivit ner nyheter och intervjuer till skoltidningen. Förra tisdagen tror jag inte det kom in någon rapport men E var här, liksom L, S, G och om det är någon jag missat så får väl dom säga det till Hasse eller Anna Lena. God afton! Vi i musikgruppen tycker att ITIS-projektet har varit ett bra tillfälle att lära känna varandra. Jag kan bara gå till mig själv. Jag tror inte att jag skulle ha pratat så mycket med Sr, Sh och AN och lärt känna dem om inte för det här ITIS-projektet. När man inte jobbar ihop så vågar man kanske inte ta första steget och prata med varandra. Vi har gjort en grundlig presentation av varandra och Sara och jag har lärt oss en kurdisk barnvisa. Jag behöver väl knappast nämna att det har blivit en hel del skratt och missförstånd. Här kommer några presentationer: Namn: AN Bor: Brynäs Civilstånd: singel, har en katt Bott i Sverige: 23 månader. AN kommer från Burma och har studerat vid en högskola där. Hobby: Spela gitarr och sjunga, träna kampsporter och läsa. AN tycker om att läsa om svensk, engelsk och burmesisk historia. Musik: AN tycker om att lyssna på burmesisk och indisk musik. Beskriv dig själv med tre ord: Glad, öppen och pratglad. 21

23 Namn: Sr Bor: Brynäs Civilstånd: Gift och har tre barn: Rosa 11, Bano 8 och Bawar 17. Sr gifte sig när hon var 24 år. Bott i Sverige: Ett år. Sr har jobbat inom förskolan i Kurdistan och hon vill fortsätta att göra det i Sverige också. Hobby: Laga mat, diska, läsa böcker, dansa, sjunga och se på fotbollsmatcher. Senast lästa bok var en kurdisk romantisk roman. Filmer: Sr tycker om att se spännande filmer, action, thrillers och skräck. Kurdiska filmer brukar handla om familjen. Sr:s barn går inte i en svensk klass än men de har musik och gymnastik med en svensk klass. 22

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ett ITiS-projekt med invandrarelever

ett ITiS-projekt med invandrarelever ett ITiS-projekt med invandrarelever John Claesson Lisbeth Karlsson Kerstin Uppenberg MagnusÅbergsgymnasiet Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Genomförande...5 Resultat...6 Diskussion...7

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola Projektmaterial PEDAGOGIK OCH NÅGRA PEDAGOGER Bosöns folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

2A och 2B PerOlsskolan nn

2A och 2B PerOlsskolan nn 2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.

Läs mer

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan VigelsjöGårds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen är förskolechefen tillsammans med

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips

Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Spela in ljud med ZOOM H2 Några tips Tankar om ljudinspelning Peter Essen Lundby Februari 2009 Spela in ljud med ZOOM H2 1 1. Introduktion...3 2. Varför spela in ljud...3 3. Olika användningsområden...3

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013

Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Veckobrev årskurs 2 v. 43 2013 Hej på er! Näst sista veckan innan höstlovet, oj vad tiden har gått fort! Vi har fortsatt vårt arbete med vår storyline Bondgården och denna vecka så fick vi ett sms från

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola Projektmaterial INTEGRERA IT I PRESENTATIONSTEKNIK Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin.

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin. KULTURMÖTEN Näsby skola, F-5C Kristianstad ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark Anna Hammelin Lena Hedin Lena Lindberg Ingela Nilsson Kerstin Söberg Valla Wellman Innehållsförteckning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola Projektmaterial IDROTTSSKADOR Bosöns Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Stockholm 2002-05-06 Idrottsskador

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Denna veckan firade vi vår elev som fyllde år i onsdags. Vi firade stort med paket, glass, snacks och film såsom vi brukar göra varje månad.

Denna veckan firade vi vår elev som fyllde år i onsdags. Vi firade stort med paket, glass, snacks och film såsom vi brukar göra varje månad. Veckobrev för v.41 Vi vill börja med att välkomna Adam till klass F-1. Det känns så bra att ha dig här, hjärtligt välkommen Adam. Vi vill även meddela er föräldrar att vår lärare Johan fått en annan tjänst

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

MARIA PÅ BORDET SPÖKTIMME. HINDERBANA och mycket mer TYGTRYCK. 29 oktober 2 november

MARIA PÅ BORDET SPÖKTIMME. HINDERBANA och mycket mer TYGTRYCK. 29 oktober 2 november MARIA 29 oktober 2 november mininytt SKRIDSKOR CHOKLADPENGARNA PÅ BORDET SPÖKTIMME TYGTRYCK HINDERBANA och mycket mer HÖSTLOV på MMK 29 okt 2 nov LOKAL MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Aktiviteter Smak

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Adventstid När vi har som mörkast känns det fint att tända första ljuset i adventsljusstaken och räkna ner till jul.

Adventstid När vi har som mörkast känns det fint att tända första ljuset i adventsljusstaken och räkna ner till jul. Adventstid När vi har som mörkast känns det fint att tända första ljuset i adventsljusstaken och räkna ner till jul. V 48 Planeringsdag Tor 15/1 januari Då är förskolan stängd! Tänk på kläder efter väder!

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Årsberättelse Ht 13- Vt 14. Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin

Årsberättelse Ht 13- Vt 14. Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola. Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin Årsberättelse Ht 13- Vt 14 Sörby förskoleområde Andersbergsgårdens förskola Ansvarig förskolechef Margareta Kärlin Biträdande förskolechef Mio Iller Givell Årsberättelse Andersbergsgårdens förskola 2014

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige Elever vid Kista folkhögskola berättar om Min första tid i Sverige Baarlin berättar om första tiden i Sverige Jag heter Baarlin. Jag kom till Sverige i juli 2005. Jag åkte till Finland. Jag satt i arrest

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP Skolåren 5, 6, 7, 8, 9 FUNÄSDALENS och BRUKSVALLARNAS skola. 2008 Eva Tollin INNEHÅLL: Mål att sträva mot. sid. 1 Kursplan åk 5 sid. 2 Kursplan åk 6 sid. 3 Kursplan

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer