Gryaabs verksamhet 2010

Transkript

1 för ett renare hav Gryaabs verksamhet 2010 Premiär för världsledande kväve- och fosforrening Publikrekord på Öppet Hus Sveriges finaste arkitekturpris till Gryaab Genombrott för ny skivfilterteknik

2 Gryaabs verksamhetsberättelse och årsredovisning 2010 INNEHÅLL SIDA 2010 i korthet / Det här är Gryaab...3 VD har ordet....4 Adjö Stig Hård...5 Reningsprocessen....6 Världens största skivfilteranläggning....8 Rening med finess frågor till Ann Mattsson Gryaab fick Kasper Salin-priset Hallå där! underhållstekniker Dennis Carlsson.. 13 Invigning och Öppet hus Förbättrad rening gav effekt i havet Vattenbehandling Tillrinning, Tunnlar och Drift Hallå där! utvecklingsingenjör Ola Fredriksson.. 19 Underhållsinsatser och Uppströmsenheten Framtida utmaningar Genomförda och pågående uppgraderingar Hallå där! processingenjör Maria Neth Slambehandling Drift och Underhållsinsatser Framtida utmaningar och Utveckling...28 Hallå där! laboratorieingenjör Iryna Camp Miljökemi Säkerhet Kvalitetsarbete Lerum Personal Hallå där! chef för ekonomi och administration Agneta Hassling Ekonomi Årsredovisning Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag Tilläggsupplysningar Resultaträkningar 5 års översikt Balansräkningar 5 års översikt Revisionsberättelse/Granskningsrapport Styrelse och delegationer Hjälp Gryaab jobba för ett renare hav Skivfilteranläggningen ser ut att sväva mellan skogen och vattnet. Gryaab AB Postadress Box Göteborg Besöksadress Norra Fågelrovägen Göteborg Tel växel Fax receptionen E-post info@gryaab.se Organisationsnr Bankgironr Plusgironr Hemsida Vid brådskande ärende efter öppettider, ring tel som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp. Foto: Ulrika Naezer 2

3 2010 i korthet Foto: Ulrika Naezer Foto: Peter Magnusson Foto: Peter Magnusson Utbyggnad för bättre fosfor- och kväverening Efter fyra års intensivt arbete stod världens största skivfilteranläggning och en nydanande kväverening klar. Gryaab klarar nu utsläppsvillkoren och kan fokusera på att rena vattnet med låga kostnader och liten miljöpåverkan. Arkitekturpris till skivfilteranläggningen Sveriges finaste arkitekturpris, Kasper Salinpriset, tillföll 2010 Gryaabs nya skivfilteranläggning en byggnad som, enligt juryn, har en formmässig skärpa och arkitektonisk klarhet. Öppet hus och invigning Över personer kom till Gryaabs Öppet hus i juni för att se de nya anläggningarna. Några dagar innan var det invigning med tal av landshövdingen Lars Bäckström och Göteborgs kommunstyrelses ordförande Anneli Hulthén. Det här är Gryaab Gryaab verkar aktivt för en bättre miljö och ett renare hav Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via en tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till deponering i bergrum. Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4, Gryaabs uppdrag Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ska begränsa förorening från tillfört avloppsvatten till recipient, samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Bolagets utveckling ska ske med långsiktighet. Gryaabs avloppsrening ska drivas kostnadseffektivt i syfte att erbjuda ägarna låga avgifter. Övriga produkter och tjänster ska erbjudas till marknadsmässiga priser och positivt bidra till en låg kostnadsnivå för brukarkollektivet. Investeringar och utvecklingsarbete ska kunna motiveras från såväl ekonomiska och ekologiska utgångspunkter som av förändrade beteendemönster. Bolaget ska aktivt samarbeta med berörda verksamheter i syfte att underlätta arbeten med att begränsa utsläppen vid källan. Gryaab ska, där så är miljömässigt och kommersiellt motiverat, kunna ingå olika former av samarbete med andra aktörer. Sådant samarbete ska genomföras som ett led i att uppfylla bolagets uppdrag. Bolaget ska vara ett kompetensorgan och medverka till forskning och utveckling inom avloppsrening ur såväl ekologiskt, ekonomiskt som beteendeperspektiv. Bolaget ska i sin ekonomiska planering se till att låga avgifter går hand i hand med en tillfredsställande soliditet. 3

4 VD har ordet Nu gäller det att både visa världsklass och hålla nere kostnaderna. Äntligen har Gryaab fått en anläggning som innebär att vi kan utföra vårt uppdrag på ett bra och effektivt sätt. Det har kanske tagit lite lång tid med en utdragen miljöprövningsprocess och en försenad byggstart men slutresultatet blev fantastiskt bra, både vad det gäller anläggningens gestaltning, funktion och ekonomi. Vi är redo för framtidens utmaningar. Att projektet genomfördes till en kostnad som ligger mer än 50 miljoner kronor under budget gör inte saken sämre. Göran Johansson tyckte att Gryaab slängde pengarna i sjön när vi byggde ut för bättre fosforrening. Men Göran, vi slängde inte alla pengarna i sjön, det blev två spårvagnar över! (En spårvagn kostar 25 miljoner kronor.) Dessutom har vi fått en kväverening som verkligen kan förbättra havsmiljön. Det har varit en rejäl utmaning för medarbetare, ledning och styrelse. Men tillsammans klarade vi det. I stort sett alla medarbetare på Gryaab har bidragit med sitt engagemang och sin kunskap till projektet. De ska ha ett stort och varmt tack för ett fantastiskt bra arbete. Att både bygga och upprätthålla drift och underhåll och dessutom klara miljövillkoren har varit en rejäl utmaning för medarbetare, ledning och styrelse. Men tillsammans klarade vi det. Under sommaren avslutade vi projektet med en uppskattad invigning och ett Öppet hus för allmänheten. När kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén blev kär i skivfilterbyggnaden och landshövdingen Lars Bäckström på stående fot utnämnde sig själv till Havshövding ja, då kan det inte bli bättre! Skivfilterbyggnaden fick också Sveriges finaste arkitekturpris, Kasper Salin priset. Priset delas årligen ut till ett svenskt byggnadsverk av hög arkitektonisk klass. Att en industribyggnad för vattenrening får priset känns mycket hedrande för oss va människor. Och som vanligt har Rya skog haft ett avgörande inflytande på Gryaabs processer, utveckling och verksamhet. Foto: Ulrika Naezer Arkitektens visionära utformning av filterbyggnaden har fått stort utrymme i media. För oss på Gryaab gäller det nu att visa att anläggningarnas teknik, processer och arbetsmiljö är i världsklass och att vi kan uppnå styrelsens mål om att ha landets lägsta kostnader för det uppdrag vi utför. Visst, kostnaden blev någon procent högre för själva filterbyggnaden, i förhållande till kalkylen, men jag är helt övertygad om att satsningen på bra materialval, bra maskiner, innovativa processer, god gestaltning och en bra arbetsmiljö är viktig, lönsam och beständig. Men vi kanske inte ska ha den lägsta kostnaden i landet. Nu när vi kan minska utsläppen av övergödande ämnen långt under de miljövillkor som gäller idag får det bli en ny utmaning för Gryaabs ledning och styrelse att väga kostnaderna för reningen mot effekten och nyttan i havet. Själv är jag övertygad om att det inom några år kommer en skärpning av kvävekraven och att utsläppsavgifter införs. I det perspektivet känns det tryggt att veta att medarbetarna på Gryaab har kompetens och goda möjligheter att klara denna utmaning med hjälp av den nybyggda anläggningen. Om styrelsen vill kan Gryaab också bidra till att uppfylla Göteborg stads och regionens ambitiösa miljömål om att vara en av världens mest progressiva städer inom miljöområdet. När jag kom till Gryaab som vd för snart elva år sedan fanns en mycket tydlig förväntan och uppdragsbeskrivning från den dåvarande styrelsen. Organisationen skulle moderniseras och föryngras. Ansvar och befogenheter skulle delegeras. Personalvård, anställningsvillkor och arbetsmiljö skulle utvecklas för att få en mer attraktiv arbetsplats. Verksamhetssystem och ekonomistyrning skulle utvecklas och implementeras. En omfattande miljöprövning skulle avslutas och arbetet med att ansluta Lerums kommun via en åtta kilometer lång bergtunnel skulle påbörjas. Investeringsprojekt i storleksordningen en miljard skulle genomföras inom den närmaste tioårsperioden. Ibland funderar man, vad har jag gjort, hur långt har vi kommit? Under 2010 gick jag igenom uppdrags och kravspecifikationen från år 2000 och konstaterade att uppdraget i stort sett var genomfört. Det känns därför som en lämplig tidpunkt att sluta under 2011 och lämna över stafettpinnen till min efterträdare Anders Åström som tillträder som vd på Gryaab under våren. Mina elva år på Gryaab har varit mycket intressanta och utvecklande. Många av medarbetarna har visat ett fantastiskt engagemang och inspiration för sina arbetsuppgifter. Kompetensen i organisationen har varit långt utöver det jag förväntade mig när jag kom till bolaget. Visst har det funnits perioder då det har känts tungt och problemen har hopat sig. 4

5 Adjö Stig Hård Men efter en lång löprunda så finner man möjligheter i stället för svårigheter och konstruktiva lösningar faller på plats, nästan av sig själva. Gryaab sökte en ledare och vd med miljöoch samhällsengagemang där huvuduppgiften var att utveckla och anpassa arbetssätt och organisation för att möta de krav som ställdes på verksamheten. Ett av de viktigaste målen var att tillsammans med medarbetarna se till att bolagets tätposition inom teknikområdet bibehölls. Jag behöver kanske boka ett möte med de tidigare styrelseledamöterna Gösta och Kjell för att sluta cirkeln och diskutera dessa frågor! Gryaab kan bidra till att göra Göteborg till en av världens mest progressiva städer inom miljö. Nu tar vi nya tag inför Vi ska se till att de nya anläggningarna fungerar bra och kostnadseffektivt. Det finns en rad nya arbetsuppgifter som Anders får ta tag i tillsammans med Gryaabs duktiga medarbetare. Jag själv ser fram emot att följa Gryaab lite på distans och vill avslutningsvis tacka alla medarbetare och styrelsen för ett fantastiskt bra arbete under mina år på Gryaab. Jag hoppas på en fortsatt god utveckling för bolaget och dess medarbetare och ett fortsatt bra samarbete med såväl ägare som styrelse. Nu väntar nya intressanta arbetsuppgifter utanför Gryaab och kanske lite mer tid för fiske och andra aktiviteter med familjen. Stig Hård Stig Hård ser fram emot mer tid för hummerfiske på västkusten. Foto: Ulrika Naezer Adjö Stig Hård, som slutar som vd för Gryaab i mars 2011 Efter elva år på Gryaab slutar du som vd för bolaget. För att ta en klassisk sportfråga: Hur känns det? Vemodigt och lite konstigt. Gryaab har varit en central del av livet under lång tid. Samtidigt är det spännande med nya möjligheter. Om jag längtar tillbaka kan jag ju alltid titta ut genom fönstret hemma. Därifrån ser jag Gryaabs rötkammare och översta våningen på huvudbyggnaden. Du är bara 60 år varför väljer du att sluta redan nu? Jag tror att det är bra för organisationen och medarbetarna att en ny chef tar vid. När jag började som vd var det med ett tydligt uppdrag: att modernisera organisationen, delegera ansvar och befogenheter, utveckla ekonomistyrning och administrativa system, genomföra omfattande miljöprövningar, bygga ut anläggningen för skärpta miljökrav samt ansluta Lerums kommun. Uppdraget är genomfört. Därför är det lämpligt att sluta nu. Vad har varit roligast under din tid som vd? Det är svårt att peka ut något enskilt, men det jag är mest tillfredsställd med är att vi tillsammans har utvecklat Gryaab till ett modernt företag som är ett föredöme för andra, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Gryaabs teknik och processer, arbetssätt, administrativa rutiner och hantering av stora investeringar får mycket beröm. Vad har varit tråkigast? Det tråkiga har vi hanterat på ett konstruktivt sätt och jag har lagt det bakom mig. Jag är ingen person som grottar ner mig i ledsamheter. Jag ser hellre framåt. Vad ska du göra nu? Jag ska fortsätta att arbeta med vattenoch miljöfrågor inom gamla och nya nätverk. Dessutom sitter jag i några styrelser, bland annat Vattendelegationen och en mindre va samfällighet i Hamburgsund där jag vill utöka mitt engagemang. Den kustnära havsmiljön är viktig. Förhoppningsvis får jag också lite mer tid till att fiska hummer, dyka och sporta och umgås med barn och barnbarn. Men projektlistan är lång. Om du ska ge några ord på vägen till den nya vd:n Anders Åström som börjar i mars vad skulle det vara? Jag vill egentligen inte ge några råd. Jag tror på att han tillsammans med medarbetare och styrelse skapar sin egen vision för en fortsatt bra utveckling av Gryaab. KORT OM STIG HÅRD Antal år på Gryaab: 11 Ålder: 60 år Bor: på Tångudden i Göteborg Familj: fru, två barn och två barnbarn Intressen: havsmiljö, fågelskådning, fiske, dykning, löpning och skidåkning 5

6 Reningsprocessen Det här händer när du har spolat Allt vatten du använder hemma rinner ner i rör i huset och under gatan och hamnar sedan i Gryaabs tunnelsystem. Där hamnar även vatten från industrier, men det vattnet får inte inne hålla mer föroreningar än det från hushållen. Tunnelsystemet är 12 mil långt. Vattenbehandling Grovgaller Försedimentering Aktivt slam Det är två centimeter mellan gallerstavarna i grovgallret. Här fastnar papper och större skräp som en del människor tyvärr spolar ner i toaletten. På reningsverket kallas det rens. Här sjunker partiklar som är tyngre än vatten till botten och bildar ett slam som skrapas bort och behandlas. Fett är lättare än vatten och flyter därför på ytan där det kan skrapas bort. Aktivslambassängerna är uppdelade i luftade och oluftade zoner. I de oluftade zonerna sker den andra delen av kvävereningen, denitrifi kationen, då nitratet omvandlas till kvävgas och hamnar i luften. I de luftade zonerna pumpas luft in. Då blir bakterierna mer effektiva när de ska bryta ner det organiska materialet. Järnsulfat För att få bort näringsämnet fosfor tillsät ter Gryaab fällningskemikalien järnsulfat. Järnsulfaten får den lösa fosforn att klumpa ihop sig så att den, längre fram i processen, kan sjunka till botten och tas bort. Fingaller I fingallren är det bara två millimeter mel lan gallerstavarna. Här fastnar papper och mindre skräp. Renset pressas och finfördelas och går sedan att bränna. Det blir då till el och värme. Biobädd Här växer bakterier på ett svart plastmaterial (nitrifierande biobädd). Plastmaterialet är konstruerat för att få en mycket stor yta som bakterierna kan växa på. När vattnet strilar över bakterierna omvandlas ammoniumkväve till nitrat, så kallad nitrifikation. Efterdenitrifikation Det här är ett av våra nya reningssteg. Här sker den andra delen av kvävereningen för en del av vattnet. De bakterier som gör om nitrat till kvävgas växer i de här bassängerna på små plastbitar, så kallade rörliga bärare. 6 Gryaab_a rsred_2010_uppdelat.indd

7 Reningsprocessen Illustration: Pontus Andersson Slambehandling Eftersedimentering Förtjockning Centrifug Här sjunker bakterier och utfälld fosfor till botten och bildar ett slam. Eftersom slammet innehåller bakterier som är bra för reningen pumpas det mesta tillbaka till aktivslam bassängerna. Men bakterier växer till sig och därför pumpas en liten del av slammet till slambehandlingen. Slammet innehåller från början cirka 99 procent vatten. Därför måste det förtjockas. I bandgravitationsförtjockare transporteras slammet på en silduk som släpper igenom vattnet. Efter förtjockningen innehåller slammet cirka 95 procent vatten. Slammet avvattnas i centrifuger så att det till slut bara innehåller procent vatten. Nu återstår bara cirka hälften av slammets ursprungliga volym. Skivfilter Slammet rötas i syrefri miljö i 37 grader under cirka 20 dagar. När bakterierna bryter ner slammet bildas biogas som säljs till Göteborg Energi. Gryaab producerar cirka 60 GWh biogas om året. Det räcker för att en person bil ska kunna köra varv runt jorden. I Gryaabs nya skivfilteranläggning finns 32 skivfilter (med plats för 40). De filtrerar bort mycket små partiklar (15 my) som fortfarande finns kvar i vattnet. Partiklarna innehåller bland annat fosfor. Biogasanläggning Rötat slam Det färdigbehandlade slammet liknar fuk tig jord och innehåller höga halter närings och mullbildande ämnen. Det rötade slam met komposteras och används framför allt som anläggningsjord. En liten del används som gödsel. Göta älv I Göta älvs mynning, 850 meter väster om Älvsborgsbron, släpps det renade vattnet ut. Det mesta av föroreningarna är borta och vi kan njuta av ett rent hav. 7 Gryaab_a rsred_2010_uppdelat.indd

8 Världens största skivfilteranläggning Världens största skivfilteranläggning klar att bidra till ett renare hav I september 2006 togs det första spadtaget. Fyra år senare står världens största skivfilteranläggning och en innovativ kväverening klar. Gryaab är nu redo att möta de skärpta kraven på rening. Gryaabs utbyggnad, projekt NP 2004, är det största projekt jag någonsin hållit i, säger projektledaren Ulf Gingsjö som själv varit med och byggt cirka 200 reningsverk i Skandinavien. Vi står i skivfilteranläggningen som symboliserar en vattendroppe precis innan den brister. Det är ljust, högt i tak och förvånansvärt tyst. Här finns 32 skivfilter, med plats för åtta till, med vardera 112 kvadratmeter filterarea. Det gör Gryaabs skivfilteranläggning till världens största. Den näst största har tolv stationer. De röda kåporna som skyddar de roterande skivfiltren är inte bara estetiskt tilltalande, de hindrar också fukt, lukt och ljud från att tränga ut i lokalen. Förutom att tekniken ska fungera är det också viktigt med en bra arbetsmiljö. Människor ska tycka om att arbeta här, säger Ulf Gingsjö. Fakta Utbyggnaden, projekt NP 2004 Totalkostnad: 650 miljoner kronor Personer som arbetat med projektet: cirka 300 Antalet konsulttimmar: = 55 års heltidsarbete Bakgrunden till NP 2004 (N=kväve och P=fosfor) är nya utsläppskrav från Länsstyrelsen. Från och med 2011 har kravet på fosforrening skärpts från 0,4 till 0,3 mg fosfor per liter i utgående vatten. Dessutom hade Gryaab sedan tidigare svårt att uppfylla kravet på kväverening, det vill säga 10 mg per liter i utgående vatten, så en utbyggnad av kvävereningen var också nödvändig. Med den nya anläggningen klarar vi alla nya krav på fosfor- och kväverening. Med den nya anläggningen klarar vi båda dessa krav, säger Ulf Gingsjö och öppnar en av de röda kåporna för att visa hur tekniken fungerar. Skivfiltren består av en roterande röraxel med uppspända sildukar med mikroskopiskt små hål, närmare bestämt 0,015 mm. Vattnet strömmar genom sildukarna och de partiklar som fastnar spolas ner i en ränna och leds vidare till en slampumpstation. Hela processen är automatiserad och bara de Längden armeringsjärn: motsvarar sträckan från Gryaab till London filter som behövs för att klara aktuell belastning är igång. Endast kontroll och underhåll sker manuellt. Förutom de röda kåporna verkar skivfilterbyggnaden vara relativt tom. Ventilation, el och annan installation ligger gömd i golv, tak och väggar. I första hand är det en funktionsfråga, man vill inte ha en massa installationer i vägen när man ska hantera skivfiltren, säger Ulf Gingsjö. Men sedan är det givetvis snyggare också. Kabelstegar är inte vackert. Parallellt med byggnationen av skivfilteranläggningen förbättrades Gryaabs kväverening med 18 nya denitrifikationsbassänger. På grund av den begränsade ytan var man tvungen att anlägga djupa bassänger och för att undvika sättningar grundsattes en del av bassängerna med grävpålar den stabilaste grundsättningen. Tack vare de djupa bassängerna och de vertikala, stora omrörarna som långsamt rör om bärarna har vi fått en energisnål anläggning. Vi klarar omrörning med endast tre watt per kubikmeter, istället för watt som är normalt. Under byggtiden har ett antal komiska incidenter inträffat. En av dessa var när en av byggjobbarna hittade en granat i jorden. I alla fall trodde han det. Det blev fullt säkerhetspådrag med polis, militär och räddningstjänst. Mitt i skottlinjen stod Gryaabs ledning och följde dramat. Klockan fyra på eftermiddagen visade det sig att det var en bergdubb, berättar Ulf Gingsjö och ler åt minnet. Projektet NP 2004 invigdes i juni 2010 allt enligt planerna. Det slutgiltiga priset hamnade under det budgeterade och anläggningarna har gått klockrent ända sedan starten. Efter fyra års intensivt arbete kan Ulf Gingsjö, tillsammans med Gryaabs övriga personal och åtskilliga konsulter, glädjas över en utbyggnad som lyckats förena estetik, teknik och funktion allt för ett renare hav. 8

9 Världens största skivfilteranläggning På dukarna i skivfiltren fastnar små partiklar som innehåller fosfor. Foto: Överst: Ulrika Naezer, Underst till vänster: Ulrika Naezer, Underst till höger: Peter Magnusson 9

10 Rening med finess Rening med finess Tack vare den nya kvävereningen har utsläppet till havet minskat med 180 ton kväve per år. Foton: Ulrika Naezer Tidigare kämpade Gryaabs anställda för att uppfylla reningskraven. Idag kan man istället fokusera på kostnader och miljö. Innan utbyggnaden kunde vi rena vattnet. Nu kan vi också göra det med finess, säger Glen Nivert, chef för processgruppen. Det första Glen Nivert gör när han kommer till jobbet på morgonen är att slå på datorn och öppna Ryaverkets hjärna styrsystemet. Här ser han och de andra i processgruppen hur reningsverket har gått. Och allt sedan utbyggnaden av efterdenitrifikation och skivfilter har det gått mycket bra. Tidigare lade vi all vår energi på att klara kraven på kväverening, berättar Glen Nivert. Idag har vi en liten överkapacitet, därför kan vi fokusera på att optimera processen. Vi vill ju inte bara att vattnet ska bli rent. Vi vill också minimera kemikalieanvändningen och elförbrukningen, två stora kostnader både ekonomiskt och miljömässigt. Från sitt rum på fjärde våningen har Glen Nivert utsikt över både de nya efterdenitrifikationsbassängerna och den stora skivfilteranläggningen som invigdes sommaren Som processansvarig är han tacksam över att hans arbetsgrupp fick vara med under hela projektet, från planering och pilottester till byggnation. Vi kunde ha fått en färdig lösning i knät, men istället fick vi vara med och påverka besluten från början. Vi har, till exempel, varit med och konstruerat världens första automatiska syrarengöring av skivfiltren. Dessutom har vi bidragit till smörjningen av maskinerna och att ljudnivån hålls nere i skivfilterhallen. Vid driftstarten av de båda anläggningarna var många spända. Trots år av tester och delaktighet från alla berörda arbetsgrupper kan man aldrig vara helt säker på hur en ny anläggning kommer att fungera. Glen drar en parallell till bilbranschen. Bilarna som rullar ut från bandet på fabriken innehåller få överraskningar, de görs efter en bestämd prototyp. På Gryaab gör man istället en ny bilmodell varje gång. Vi kan inte vara hundra procent säkra på hur anläggningen fungerar innan vi testkört den, säger Glen Nivert. När man, som Gryaab, använder biologisk rening finns det också en viss osäkerhet kring hur bakterierna kommer att agera. Glen säger att det är som med alla sociala grupper ta in en ny person och dynamiken förändras. Bakterierna som sköter efterdenitrifikatio 10

11 Rening med finess Teknik och estetik i skön förening. Foto: Ulrika Naezer Därför valde Gryaab skivfilter och efterdenitrifikation Sex frågor till Ann Mattsson, chef för utveckling, kvalitet och miljö Fakta Reningen efter utbyggnaden Med efterdenitrifikation och skivfilter kan Gryaab rena avloppsvattnet så att utsläppen endast blir: 9 mg per liter för kväve 0,3 mg per liter för fosfor 10 mg per liter för BOD 7 (Biochemical Oxygen Demand) nen i de nya bassängerna verkar dock gilla både sina arbetskamrater (de andra bakterierna), sin arbetsmiljö (de 4,6 miljarder bärare av plast där bakterierna växer) och lunchmaten (den metanol som tillsätts). Kvävereningen har förbättrats från ett årssnitt på 10,5 mg per liter till 9 mg per liter. Det kan låta lite, men innebär en minskning med cirka 180 ton kväve per år. Nu har vi en anläggning som kommer att klara dagens krav på rening. Som vid alla nya processer har vi haft en inkörningsperiod, men det har gått förvånansvärt lätt, säger Glen Nivert. Det vi gör idag är finlir. För att ta bilmetaforen en gång till: Vi kör redan i 110 km/h. Nu strävar vi efter att komma upp i 115 km/h. Varför valde Gryaab skivfilter (SF) och efterdenitrifikation (ED) för att förbättra reningen? När det gäller kväverening hade vi uttömt möjligheten att recirkulera vattnet från biobäddarna till aktivslambassängerna. Sedimenteringsbassängerna var inte heller tillräckligt stora för våra vattenflöden och det organiska materialet räckte inte till för bakterierna i aktivslambassängerna. Den bästa lösningen blev därför en separat efterdenitrifikation efter biobäddarna. Nu har vi mer frihet att välja hur vi vill cirkulera vattnet. Vi har också ersatt etanol med metanol, vilket är billigare. När det gäller skivfilter stod valet mellan att filtrera bort små partiklar genom vanligt sandfilter eller genom skivfilter. Att valet föll på det senare beror på att det var en kompakt lösning. Vi kunde bygga anläggningen på vår mark och slapp ta av Rya skog. Varför använder man rörliga bärare i efterdenitrifikationen? Det är volymeffektivt. Bakterierna som utför denitrifikationen växer på de rörliga bärarna, vilket gör att man kan ha fler bakterier i varje kubikmeter vatten. Dessutom stannar de kvar i bassängerna när vattnet rinner vidare. Varför måste man fortfarande tillsätta en kolkälla, numera metanol? Bakterierna behöver organiskt material som energi och byggstenar. Eftersom efterdenitrifikationen kommer sent i reningsprocessen har mycket av det organiska materialet redan sedimenterats eller ätits upp av andra bakterier. Varför måste man filtrera vattnet i skivfilteranläggningen? Kraven på fosforrening har ökat. En del fosfor finns i små partiklar som inte sjunker till botten i sedimenteringsbassängerna. Andra partiklar kommer från efterdenitrifikationen. Skivfiltren tar bort partiklarna genom att filtrera vattnet genom dukar med 0,015 mm små hål. Hur kom ni fram till att hålen skulle vara 0,015 mm? I pilottesterna såg vi att större hål släppte igenom för många partiklar, medan mindre hål gjorde det svårt för vattnet att gå igenom silduken. Om man ökar vattentrycket så går dukarna lätt sönder. Mindre hål ökade också risken för igensättning. Foto: Ulrika Wahlström Hur väl rustat är nu Gryaab för framtiden? Idag har vi en anläggning som klarar av såväl dagens reningskrav som högre flöden. Vi kan öka kapaciteten i både efterdenitrifikationen och skivfilteranläggningen. Nästa steg blir förmodligen att bygga ut nitrifikationen i biobäddarna. Exakt när detta kommer att behövas beror på hur snabbt befolkningen ökar och hur stränga krav som ställs i framtiden. 11

12 Kasper Salin-priset Notiser Foto: Louise Alfredson Gryaab vann prestigefyllt arkitekturpris Skivfilteranläggningen har den formmässiga skärpa och arkitektoniska klarhet som man ibland kan finna i kategorin storskaliga industribyggnader. Så löd motiveringen till Kasper Salin priset, Sveriges finaste arkitekturpris. Fakta Vi är jättestolta över priset, säger vd Stig Hård. Det är fantastiskt att ett avloppsreningsverk kan ha en vacker byggnad som också innehåller teknik, processer och arbetsmiljö i världsklass. Och inte att förglömma som ytterligare minskar övergödningen i havet. PerEric Persson, ansvarig arkitekt på KUB arkitekter, utgick från en vision om en transparent byggnad vars ena sida skulle sväva ovanför bassängerna, medan den andra reflekterade Rya skog. Till formen skulle skivfilteranläggningen likna en vatten droppe precis innan den brister. I mitten av byggnaden finns ett vattenrum som vetter mot skogen. Här forsar det renade vattnet ut genom en snäcka, formgiven av konstnären Pål Svensson. Vattenrummet är också avslutningen på Gryaabs alla studiebesök. Tanken är att besökaren ska kliva ut i det sakrala rummet och möta naturens ljus, ljud och dofter, samt det mäktiga bruset från vattenfallet, säger PerEric Persson. Gryaab tar hand om avlopps vatten från personer Visste du att personer har sitt avlopp anslutet till Ryaverket? Det är fler än 2009 ( ). De anslutna hushållen förbrukade 38,0 miljoner kubikmeter vatten. Det motsvarar 158 (165) liter per person och dygn. Industrier och andra anslutna verksamheter förbrukade 11,9 miljoner kubikmeter vatten. Räknar man om det till personekvivalenter (pe) genom att dividera det med vad varje person förbrukar innebär det en övrig anslutning på pe. Den totala anslutningen blir alltså ( ) pe, en ökning från Världens största krockkudde Gryaabs nya skivfilteranläggning blev en succé. Det enda bakslaget upptäcktes då personalen hittade döda fåglar runt anläggningen. Förvillade av glaset hade de flugit rakt fram och kolliderat med fasaden. Detta löstes med ett nät mot den del av byggnaden som vetter mot fåglarnas hemvist, Rya skog. Världens största skivfilteranläggning fick således världens största krockkudde. Utsläpp var Gryaabs tub Den 4 oktober upptäckte en helikopter som letade efter en förvunnen person, bubblor i älven. Man misstänkte att de kom från ett utsläpp från ett fartyg på platsen. Kustbevakningen kontrollerade saken bubblorna kom 12

13 Notiser Hallå där! Populärt studiebesök kom 2670 personer på studiebesök på Gryaab. Av besökarna var 1234 elever och lärare från grundskolans årskurs 4 6. Att antalet är lägre än tidigare år, beror på att invigning och Öppet hus tog mycket tid. Alla som besöker Gryaab får se vår film och lära sig mer om hur vi renar vattnet. Hallå där! Dennis Carlsson, underhållstekniker Foto: Ulrika Naezer Foto: Ulrika Naezer inte från fartyget. De kontaktade Gryaab som konstaterade att de sannolikt hittat tuben där det renade vattnet släpps ut. Eftersom den legat där sedan 1970 talet så avskrevs ärendet. Svenskt Vatten KO-anmälde Polygiene Naturskyddsföreningen och Svenskt Vatten anmälde företaget Polygiene AB till Konsumentombudsmannen för vilseledande marknadsföring. Produkten Polygiene Active Odour Control Impregnering skulle hålla sport och fritidskläder fräscha och fria från lukt! Företaget angav att den innehöll mineralsalt istället för silversalt. Anmälarna anser också att Polygiene AB ska åläggas att ange silverjoners negativa miljöeffekter i vattendrag. Vad ville du bli när du var liten? Jag minns inte, men det var säkert polis eller brandman. Hur ser dina arbetsdagar ut? På morgonen kollar vi nya arbetsordrar. Om driften upptäckt att något läcker eller är trasigt gör de en felanmälan och vi får en arbetsorder. Just nu drar vi en luftledning med torkad luft till inloppspumparna. Om det är mindre reparationer löser vi problemen själva, vid större jobb följer chefen med och tillsammans diskuterar vi hur vi ska lösa problemet. Vad är roligast i ditt arbete? Jag tycker allt är roligt. Tidigare arbetade jag inom tillverkningsindustrin där det bara handlade om att jobba snabbt och producera. På Gryaab arbetar vi med fokus på att det ska fungera och vara driftsäkert. Här får man stanna upp och tänka till innan man utför ett arbete. Om det fungerar och ser bra ut när man är färdig är det ingen som är nöjdare än man själv. Jag är en person som strävar efter att alltid lära mig något nytt det var därför jag sökte mig till Gryaab. Vilka egenskaper behöver man som underhållstekniker på Gryaab? Praktiskt tänkande. Själv målar jag ofta upp en bild av hur det ska se ut när reparationen är klar. Om den inte fungerar hittar jag en ny lösning eller frågar en kollega. Man måste testa olika lösningar. Är det något du använder dig av på din fritid också? Ja, jag har, till exempel, lagat sonens snowracer som jag körde sönder. Pappa är lite för tung... Jag fixar även andra saker i hemmet. Slit och släng samhället gillar jag inte. Det är bättre att köpa kvalitet och vårda sina saker. Om du skulle byta jobb, vad skulle du vilja arbeta med då? Jag vet inte. Jag har ju det jobb som jag strävat efter. I så fall skulle det vara att utföra samma jobb inom underhåll och service på en oljeplattform. KORT OM DENNIS CARLSSON Antal år på Gryaab: 0,5 Ålder: 33 år Bor: i Kungälv Familj: sambo och son på 3,5 år Intressen: jakt och fiske 13

14 Invigning Invigningen Nu är det klippt. Annelie Hulthén och Lars Bäckström håller i saxarna. Foton sidan 14: Peter Olsson Många ville vara med och fira den nya anläggningen. Konferencier Peter Apelgren underhåller gästerna. Flaggorna vajade, solen sken och människorna log. Den 3 juni 2010 var det äntligen dags att inviga den stora utbyggnaden av kväve och fosforreningen. Landshövding Lars Bäckström invigningstalade. Han sa att skivfilteranläggningen är en världssuccé som bidrar till att uppfylla flera miljömål. Göteborgs kommunstyrelses ordförande Anneli Hulthén ville i sitt tal att alla ska komma och se byggnaden. Efter att de tillsammans klippt bandet fylldes salen av fantastisk skönsång när sångaren Dardan Bakraqi framförde Till havs från balkongen i skivfilterhallen. Dagen avslutades med en god ekologisk lunch och för dem som ville en rundvandring i de nya delarna med kunniga guider. 14

15 Öppet hus Öppet hus personer hittade till Ryaverket den soliga lördagen 5 juni Foton sidan 15: Peter Magnusson Miljöingenjör Jan Mattsson visar de nya anläggningarna för Sara Malmroth och Mats Andersson Styrtekniker Peter Brülls står redo att visa besökarna tillrätta. Tio minuter innan grindarna öppnades stod människor utanför och väntade på att få komma in. Det var en härligt solig försommarlördag och personer valde att spendera den på Ryaverket när Gryaab hade Öppet hus. Gryaabs personal fanns på hela anläggningen för att hjälpa besökarna till rätta. I den nya skivfilterbyggnaden rullade också en film där man kunde följa hur de nya anläggningarna växt fram. Det största evenemanget under dagen var poängpromenaden som ringlade sig över hela Ryaverket. 617 personer deltog och svarade på frågor om vatten och miljö. 15

16 Havsmiljön Ammonium, före och efter kväverening 2 Danafjord 3 Skalkorgarna Klorofyll, före och efter kväverening 4 Danafjord 6 Skalkorgarna 5 Bathymetry [m] Above Below Karta över Göta älvs mynningsområde Förbättrad rening gav tydlig effekt i havet De nya reningsstegen gav omedelbar respons i havet. Kväve och klorofyll minskade påtagligt. Det inger hopp övergödning går att påverka. Framförallt kväve, men även fosfor minskade påtagligt. I april var koncentrationen av kväve i utgående vatten 13,7 mg per liter och i juni hade den minskat till 7,2. Fosfor minskade från 0,35 till 0,19 och BOD 7 från 11,6 till 5,9 mg per liter. Dessa låga koncentrationer i utgående vatten bestod sedan sommaren ut. Det gav en omedelbar effekt i Rivöoch Danafjorden utanför älvmynningen. Det kväve som släpps ut från Ryaverket är huvudsakligen i form av ammoniumkväve. Koncentrationen av ammoniumkväve minskade med 12 procent vid Skalkorgarna i Rivöfjorden och med 23 procent i Danafjorden. Man såg en liknande minskning när den första etappen av kväverening infördes Då minskade ammoniumkoncentrationen med cirka 25 procent i fjordarna. Mängden totalfosfor minskade däremot inte. Där är trenden till och med något ökande trots minskade utsläpp från Ryaverket. Helt oväntat minskade också mängden växtplankton i en betydligt större omfattning än förväntat. Sommaren 2010 uppmättes de lägsta koncentrationerna av klorofyll någonsin. De modellberäkningar och andra utvärderingar som utförts tidigare har tydligt visat att det är tillgången på fosfor som är avgörande för tillväxten av växtplankton i det område som påverkas av Ryaverkets utsläpp. Men nu har det skett en tydlig minskning trots att fosfatmängden är oförändrad. Sannolikt har därför minskningen i växtplankton att göra med minskad tillgång på ammonium. Jämfört med åren innan ( ) är minskningen nästan 40 procent både vid Skalkorgarna och Danafjord. Det är en anmärkningsvärd och glädjande stor skillnad. Allt talar för att minskade utsläpp från Ryaverket spelar en viktig roll i detta. Men man måste samtidigt komma ihåg att förhållandena i älvmynningen är mycket komplexa. Transporten av näringsämnen med Göta älv har stor betydelse och även där ser man en tydlig minskning sedan mitten av 1990 talet. Sammantaget har tillförseln av kväve via Göta älv minskat lika mycket som tillförseln från Ryaverket. Cirka ton per år från vardera källan, med något större minskning i älven än från Ryaverket. Skillnaden mellan älvtransporten och utsläppen från Ryaverket är att älven transporterar kväve huvudsakligen som nitrat medan Ryaverkets utsläpp är i form av ammonium. En annan viktig faktor för tillväxten av växtplankton är blandningsförhållandena mellan älvens vatten och söderifrån kommande Kattegattvatten. Kattegattvattnet är näringsfattigare. Pressar det undan älvvattnet minskar också tillväxten av växtplankton vid mätstationerna Skalkorgarna och Danafjord. Läs mer om förhållandena i Göteborgs skärgård i Lars Rydbergs rapport Kväveoch fosforomsättningen i Göta älvs mynningsområde som finns att ladda ner på 16

17 Vattenbehandling Avloppsvattnet renas för att minska övergödningen Foto: Per Hanstorp 17

18 Vattenbehandling Tillrinning 2010 var nederbörden något över det normala, 868 (834) mm. Ryaverket fick ta hand om mest vatten den 24 oktober då dygnsmedelflödet var 14,6 m 3 /s. Minst vatten kom den 26 juni då dygnsmedelflödet var 2,2 m 3 /s. Medeltillrinningen 2010 var 3,88 m 3 /s. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Det gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. I tabell 2 visas tillrinningen från de anslutna kommunerna. ( ) = siffror inom parantes är föregående års siffror om inte annat anges Anslutna personer Övrig anslutning, personekvivalenter Total anslutning personekvivalenter Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 122,3 118,3 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna 3,2 3,2 Enbart mekaniskt renat vatten i % av reningen 0,5 0,1 Enbart direktfällt vatten i % av reningen 5,8 3,8 Spillvatten från hushåll 38,0 39,5 Övrigt spillvatten 11,9 10,9 Dag- och dräneringsvatten 68,3 63,8 Total tillrinning 118,3 114,2 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m³. Kommun Medeltillrinning Mm 3 /år Procent av total tillrinning Ale 2,2 1,9 Göteborg 98,3 83,0 Härryda 3,3 2,8 Kungälv 2,8 2,4 Mölndal 8,5 7,2 Partille 3,2 2,7 Totalt 118,3 100 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år Tunnlar och ledningar Avloppsvattnet från Göteborg och kringliggande kommuner leds till Ryaverket i ett 12 mil långt tunnelnät. Det finns också dykarledningar under vattendrag och andra ledningar som binder samman tunnelsystemet. Tunnlarna lutar en promille och avloppsvattnet rinner med självfall hela vägen till Ryaverket där det kommer fram cirka 20 meter under markytan. Fyra inloppspumpar lyfter sedan, i genomsnitt, cirka fyra kubikmeter avloppsvatten i sekunden upp till marknivå. Under 2009 inleddes arbetet med att kartlägga statusen på de dykarledningar som binder ihop tunnelnätet under, bland annat, Göta älv, Nordre älv och Mölndalsån. Arbetet har fortsatt under Vid Agnesberg finns ledningar som ansluter till tunneln från Angered. En av dessa ledningar var helt igensatt med fett. Dessutom var betongen i ledningen kraftigt angripen av svavelväte som kan bildas i ledningssystemet. Ledningen är nu rensad och relinad (försedd med invändig förstärkning). En incident inträffade i en tunnel när en entreprenör som höll på med underhållsarbete svimmade på grund av syrebrist/avgasförgiftning. Med hjälp av sina kamrater kom han ut och kvicknade så småningom till. Incidenten kunde ha slutat mycket allvarligt och visar på att arbeten i Gryaabs tunnelsystem är riskfyllda. En genomgång har gjorts av de säkerhetsrutiner som gäller för arbeten i tunnlarna. De hade bara delvis följts vid den aktuella incidenten. Det har funnits indikationer på att något inträffat i tunnelsystemet närmast Ryaverket. Den besiktning av tunneln som var planerad till 2012 tidigarelades därför till På grund av höga avloppsvattenflöden närmast Ryaverket genomfördes besiktningen i samråd med Göteborg Vatten som stoppade tillrinningen vid en av sina inkopplingspunkter (Kodammarna). Besiktningen genomfördes sedan med inhyrda amfibiefordon. Man kunde inte notera något onormalt. Tillförd mängd ton Tillförd mängd g/p*d (p= ) Tillförd mängd g/pe*d (pe= ) BOD (16 356) 73 (69) 56 (54) COD Cr (36 639) 168 (155) 128 (121) Suspenderad (21 226) 103 (90) 78 (70) substans Fosfor 435 (432) 1,8 (1,8) 1,4 (1,4) Kväve (3 355) 14,2 (14,2) 10,8 (11,1) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket Drift och reningsresultat Historiskt sett har Ryaverket haft svårt att klara kraven på kväverening och 2011 får vi även hårdare krav på fosforrening. Utbyggnaden av kväve och fosforreningen, NP 2004, har pågått under sju års tid och togs i drift i maj månad. Redan under 2010 har dessa process Gryaabs nya anläggning för kemikaliehantering. 18

19 Hallå där! kompletteringar bidragit till att Gryaab uppfyllt gällande miljökrav när det gäller rening av fosfor, kväve och BOD 7. Mängden gallerrens var (837) ton. Sedan 2006 tvättar och pressar Gryaab renset som sedan går till förbränning. Maskinerna för tvättning och pressning har modifierats mycket och fungerar bättre nu. Under 2010 har varmt, brutet vatten blivit tillgängligt, vilket underlättar när mycket fett samlas i maskinerna. Även transportrörsystemet har modifierats för att minimera de stopp i ledningarna som inträffar då och då. Direktfällningen har använts vid flera tillfällen med hög tillrinning, speciellt under hösten, och när kapaciteten i den biologiska delen var begränsad. Direktfällningen har varit en stor bidragande faktor till att fosforkraven kunde uppfyllas. Gryaab tillsätter järnsulfat till avloppsvattnet för att fälla ut löst fosfor, så kallad simultanfällning. Den utfällda fosforn hamnar i aktivslamflockarna, som sedan avskiljs i eftersedimenteringsbassängerna. Hur väl sedimenteringen fungerar avgör alltså fosforhalten i det behandlade vattnet. Eftersedimenteringsbassängerna belastas av både inkommande vatten och vatten som recirkuleras till kvävereningen. Detta tvingar tyvärr fram en prioritering av kväve eller fosforrening. För att klara kvävekravet måste recirkulationen vid varje tillfälle vara så hög som möjligt för att nå upp till önskad nitrifikationsgrad. Foto: Ulrika Naezer Hallå där! Ola Fredriksson, utvecklingsingenjör Vad ville du bli när du var liten? Jag ville bli lokförare eller astronaut. Har ditt arbete på Gryaab någon likhet med din barndomsdröm? Nej, det tror jag inte. Däremot var jag redan som liten intresserad av miljö och det får jag utlopp för här på Gryaab. Jag tyckte och tycker fortfarande mycket om att vara ute i skogen runt sommarstugan i Småland. Hur ser dina arbetsdagar ut? Mitt jobb som utvecklingsingenjör går ut på att ta in och värdera nya kunskaper inom va teknik och miljö, att initiera utredningar och driva projekt vid sidan av den dagliga driften. Min uppgift är också att hålla mig à jour med kommande miljökrav från myndigheterna. På senare år har mitt arbete inriktats mot slamhantering och biogasproduktion. Internt samarbetar jag mycket med driften, externt med konsulter och experter inom va teknik. För närvarande driver jag, bland annat, utredningar som handlar om emissionsmätning vi mäter hur mycket metangas och lustgas som läcker från reningen och om hygienisering av slammet. Därtill kommer arbete med att öka biogasproduktionen. Vad är roligast i ditt arbete? Det är att få vara med och påverka driften av företaget och staden, att få använda sin ingenjörskunskap till något Foto: Ulrika Naezer samhällsnyttigt. Dessutom är det givande att arbeta på ett bolag som ligger i fronten vad gäller va och miljöteknik och samarbeta med duktiga konsulter och experter inom universitet och högskolor, samt kollegor från andra reningsverk. Om du skulle byta jobb, vad skulle du vilja arbeta med då? Jag skulle fortfarande arbeta inom vatten och miljöteknik, fast kanske utomlands. När jag var 12 år bodde jag ett år i Etiopien och som 19 åring var jag safariguide i Zambia. Jag drabbades då av Afrika febern. Det skulle vara roligt att få komma tillbaka dit och arbeta. Om jag var tvungen att välja en helt ny bana skulle jag bli bonde inom lantbruk eller skogsbruk. Har du något spännande minne från Afrika? Som safariguide bodde vi i små gräshyddor utan inhägnad. En natt vandrade ett lejon rakt igenom vårt läger. Jag såg ingenting, men kunde känna lejonets lukt när det gick förbi hyddan. KORT OM OLA FREDRIKSSON Antal år på Gryaab: 12 Ålder: 42 år Bor: i Mölndal Familj: fru och två pojkar Intressen: friluftsliv och skogsbruk 19

20 Vattenbehandling I och med drifttagningen av de nya anläggningsdelarna efterdenitrifikation och skivfilter skapas nya möjligheter att hantera denna balansgång. Efterdenitrifikation förbättrar kvävereningen samtidigt som eftersedimenteringen belastas mindre. Det avslutande skivfiltersteget tar bort större delen av de kvarstående partiklar som innehåller fosfor. Under den första tredjedelen av året var förhållandena för processen inte bra och koncentrationerna i utgående vatten var höga. Efter drifttagningen av de nya anläggningsdelarna påbörjades intrimningsarbetet med att få dem att fungera bra. Vid många tillfällen gick reningen mycket bra och med tiden minskade årsmedelvärdena under riktvärdena. Dock är processen komplex och svårbemästrad. Optimeringsarbetet kommer att fortsätta under Att eftersträva en hög reningsgrad medför höga driftskostnader för kemikalier och el då processen bygger på recirkulationspumpning och lyft mellan olika anläggningsdelar. Fortsatt fokus har varit på effektivisering av anläggningen. En kombination av modernare och effektivare utrustning oftast pumpar och modifierade driftstrategier har bidragit till minskad energianvändning inom många områden, till exempel recirkulationen till biobädden, returslampumpning och rejektvattenpumpning. Det är viktigt att internkontrollen fungerar tillfredsställande så att de komplexa reningsprocesserna kan optimeras för att minska utsläppet. För att mäta sig med andra deltar Gryaabs laboratorium i flera provningsjämförelser ordnade av bland annat danska Eurofins och svenska ITM. Gryaabs laboratorium fortsätter att få mycket goda resultat i jämförelserna. Detaljerade redogörelser för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapporter för Elförbrukning och kostnad för kemikalier Totalelenergiförbrukningen uppgick till 36,2 (32,8) GWh vilket är 3,4 GWh mer än Ryaverkets processutformning är energikrävande och generellt ökar elförbrukningen med ökade inkommande vattenflöden och ökad cirkulationspumpning för kväverening. Under 2010 har nya anläggningsdelar tagits i drift vilket svarar för cirka 1,5 GWh av ökningen. Kostnaden för kemikalier har ökat till 14,4 (12,6) mkr. Den ökade nederbördsmängden, samt intensiv tillrinning, innebar ökad användning av polyaluminiumklorid för direktfällning. Järnsulfatförbrukningen kunde minskas genom processoptimering. Polymerlagret för slambehandlingen var stort vid årsskiftet. Användning av nya processkemikalier, fosforsyra och saltsyra, har tillkommit med de nya anläggningsdelarna och den externa kolkällan har under året ändrats från en etanolbaserad produkt till metanol. Fakta Gryaabs utsläppsvillkor Till och med 2010 BOD 7 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Fosfor 0,4 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde och som medelvärde under perioderna mars maj och juni augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Från och med 2011 BOD 7 10 mg per liter som gränsvärde och årsmedelvärde. Fosfor 0,4 mg per liter som gränsvärde och årsmedelvärde. 0,3 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde och som medelvärde under perioderna mars maj och juni augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Värdena gäller totalfosfor, totalkväve och BOD 7 i det samlade avloppsvattnet. Ett gränsvärde får aldrig överskridas. Om ett riktvärde överskrids måste Gryaab vidta åtgärder som gör att kravet kan uppfyllas Järnsulfat Polyaluminiumklorid Natriumhypoklorit (12 %) 43,5 19 Polymer (vattenbehandling) 31,5 32 Polymer (slambehandling) Extern kolkälla Saltsyra 5,5 Fosforsyra 24 Tabell 4. Kemikalieinköp i ton vid Ryaverket och Syrhåla. Förbrukning kan variera beroende på lagerhållning. Rening % Utsläpp, halt mg/l Utsläpp mängd ton BOD (10) (1 150) COD Cr (40) (4 752) Fosfor 92 0,3 (0,3) 33 (36) Kväve (13) (1 560) Tabell 5. Total rening för Ryaverket 2010 samt utsläpp i halt och mängd. Figur 1. Inkommande flöde till Ryaverket samt förbilett flöde (dygnsmedelflöde). Förbilett vatten inne bär direktfällt samt enbart mekaniskt renat vatten. m 3 /s m /s Ankommande vatten Förbilett vatten jan/10 feb/10 mar/10 apr/10 maj/10 jun/10 jul/10 aug/10 sep/10 okt/10 nov/10 dec/10 20