Gryaabs verksamhet 2009 Process Vattenbehandling Slambehandling Projekt Aktiviteter Personal Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gryaabs verksamhet 2009 Process Vattenbehandling Slambehandling Projekt Aktiviteter Personal Årsredovisning"

Transkript

1 för ett renare hav Gryaabs verksamhet 2009 Process Vattenbehandling Slambehandling Projekt Aktiviteter Personal Årsredovisning

2

3 Det här är Gryaab...4 VD har ordet...4 Reningsprocessen...6 Gryaabs slam certifierat enligt REVAQ...8 och då är det ännu viktigare att alla levererar rätt vatten till verket...9 Fakta: Certifieringssystemet ska Fakta: Se upp för onödiga, farliga ämnen!...10 REVAQ kräver att slammet hygieniseras...11 Hallå där! lokalvårdare Gull-Britt Hedelin...11 Effektivare förtjockning och bättre arbetsmiljö...12 Övergödningen ser ut att minska i Skagerrak...13 Noterat...14 Hallå där! förrådstekniker Tobias Svantesson...15 Vattenbehandling...16 Tillrinning...17 Tunnlar och ledningar...17 Drift och reningsresultat...18 Hallå där! CAD-konstruktör Milijana Popovic...19 Fakta: Gryaabs utsläppsvillkor...20 Uppströmsenheten...20 Utveckling...21 Aktiviteter...23 Hallå där! processtekniker Tomas Bjelke...23 Slambehandling och slamdisponering...25 Drift och resultat...26 Utveckling...26 Hallå där! laboratorieingenjör Lucica Enache...28 Miljökemi...30 Säkerhet...30 Kvalitetsarbete...31 Lerum...31 Personal...31 Ekonomi...31 Omslagsbild. Badglädje på Orust. Foto: Hans Berggren Årsredovisning...33 Förvaltningsberättelse...34 Resultaträkning...38 Balansräkning...39 Kassaflödesanalys 5 år i sammandrag...40 Tilläggsupplysningar...40 Resultaträkningar 5 års översikt...43 Balansräkningar 5 års översikt...44 Revisionsberättelse/Granskningsrapport...45 Styrelse och delegationer...46 Gryaab AB Postadress Organisationsnr Bankgironr Plusgironr Norra Fågelrovägen Göteborg Tel Växel Fax Receptionen E-post Hemsida Vid brådskande ärende efter öppettid, ring som sätter dig i förbindelse med vår beredskapsgrupp.

4 Det här är Gryaab VD har ordet Gryaab verkar aktivt för en bättre miljö och ett renare hav Antal aktier Aktier % Ale 307 3,4 Göteborg ,4 Härryda 256 2,8 Kungälv 498 5,5 Lerum 435 4,8 Mölndal 720 7,9 Partille 384 4, Gryaab är ett kommunalt bolag som ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Bolaget har två huvuduppgifter. Den första är att via ett eget tunnelsystem leda avloppsvatten från tätortsbefolkningen till bolagets reningsverk, Ryaverket. Genom att all tätortsbebyggelse utom Lerum sedan länge är ansluten till Ryaverket har utsläpp av avloppsvatten till lokala sjöar och vattendrag eliminerats. Vår andra huvuduppgift är att behandla avloppsvattnet när det har kommit till Ryaverket. Behandlingen sker med avseende på nedbrytbart organiskt material, fosfor och kväve. Vi avskiljer också gallerrens (skräp) och sedimenterbart material. Behandlat avloppsvatten leds via tunnel ut till Göta älvs mynning. Till Gryaabs verksamhet hör även bergrummen vid Syrhåla. Där finns utrustning för avvattning av slam och möjlighet till deponering i bergrum. Gryaabs uppdrag Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ska begränsa förorening till recipient från tillfört avloppsvatten samt i möjligaste mån även tillvarata avloppsvattnets innehåll. Bolagets utveckling ska ske med långsiktighet. Gryaabs avloppsrening ska drivas kostnadseffektivt i syfte att erbjuda ägarna låga avgifter. Övriga produkter och tjänster ska erbjudas till marknadsmässiga priser och positivt bidra till en låg kostnadsnivå för brukarkollektivet. Investeringar och utvecklingsarbete ska kunna motiveras från såväl ekonomiska som ekologiska utgångspunkter som av förändrade beteendemönster. Bolaget ska aktivt samarbeta med berörda verksamheter i syfte att underlätta arbeten med att begränsa utsläppen vid källan. Gryaab ska, där så är miljömässigt och kommersiellt motiverat, kunna ingå olika former av samarbete med andra aktörer. Sådant samarbete ska genomföras som ett led i att uppfylla bolagets uppdrag. Bolaget ska vara ett kompetensorgan och medverka till forskning och utveckling inom avloppsrening ur såväl ekologiskt, ekonomiskt som beteendeperspektiv. Bolaget ska i sin ekonomiska planering tillse att låga avgifter går hand i hand med en tillfredsställande soliditet. Markant ökat politiskt intresse för VA-frågorna År 2009 är det sista året på 2000-talets första decennium. Och det blev ett rätt så dramatiskt år i många avseenden. När vi hade gjort Gryaabs verksamhetsplan och budget inför 2009 låg den rörliga räntan på nästan 6 procent. Någon månad senare var världsekonomin i fritt fall. Det blev i princip omöjligt för många företag att låna pengar för att finansiera sin verksamhet. Priset på el, olja, metaller och kemikalier sjönk dramatiskt på kort tid. Oljepriset sjönk till under 35 dollar i början av året för att i slutet på 2009 vara uppe på 80 dollar per fat. Den korta räntan var vid årsskiftet runt 5 procent för att i slutet av år 2009 ligga under en halv procent. För många företag innebär dessa dramatiska omvärldsförändringar en kamp på liv och död. De måste hantera alla turbulenta omvärldsfaktorer samtidigt som intäkterna rasar när efterfrågan och försäljning av företagets produkter snabbt minskar på en konkurrensutsatt marknad. Företagen tvingas snabbt att anpassa sig efter nya förutsättningar för att kunna överleva. Ofta sker de största ekonomiska besparingarna genom att varsla medarbetare om uppsägning. För VA-företagen är förutsättningarna annorlunda. De har stabila ägare och kunder som finns kvar oavsett vad som händer och sker i omvärlden. VA-företagen är kvalificerade miljöföretag, ofta under tillväxt. Historien har med all tydlighet visat att reningskraven successivt skärps över tiden och så kommer det säkert att fortgå framöver. Det innebär som regel att nya eller kompletterande anläggningar måste byggas för att klara uppställda miljömål. Och miljöambitionerna är vanligtvis mycket mer långtgående i Sverige, jämfört med andra länder inom EU. De nya anläggningar som därmed måste byggas ska skötas och underhållas vilket kräver bemanning. Ofta är det mer avancerade processer och tekniska lösningar som integreras i gamla och nya anläggningar, vilket ställer högre krav på kompetensutveckling hos medarbetarna. Även säkerhetsfrågor och riskhantering tar allt större resurser i anspråk. När det gäller upphandlingar och arbetsmiljöfrågor är kraven 4

5 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Gryaabs VD Stig Hård ser med spänning fram emot starten av den nya kväve- och fosforreningen. nu så stora att även mindre VA-företag måste överväga att anställa specialister inom dessa områden för att ha en hygglig möjlighet att nå upp till de högt ställda lagkraven. Till skillnad från de flesta företag så bedriver Gryaab och andra VA-företag sin verksamhet på en marknad som inte är konkurrensutsatt. Den första januari varje år vet vi hur stora intäkterna kommer att bli för det kommande året. Därför är det en mycket viktig uppgift att driva verksamheten på ett minst lika bra, kostnadseffektivt och professionellt sätt som de företag som verkar på en konkurrensutsatt fri marknad. Ett VA-företag bedriver en mycket långsiktig verksamhet. Det är därför nödvändigt att företagsledning, styrelse och ägare arbetar med flera olika tidsperspektiv för verksamheten. Ett kort operativt för det närmaste året och ett lite längre överblickbart för de närmaste åren. Men riktigt långsiktiga perspektiv och strategier är minst lika viktiga. Med omvärldsanalyser, riskanalyser och verksamhetsanalyser kan vi skissa på olika scenarier för hur vi ska kunna leva upp till gällande lagstiftning, samtidigt som vi har så låg avgift som möjligt till ägarna. VA-företagen ska enligt vattentjänstlagen endast ha nödvändiga kostnader. Att hitta rätt ambitionsnivå i verksamheten är en särskild utmaning. Hur långt ska reningen drivas i förhållande till gällande miljövillkor? Så långt som det är tekniskt möjligt eller är det ekonomin som ska vara begränsningen? Blir det skillnad i livsmiljön i havet om Gryaab ökar kvävereningen med några enheter till en kostnad av ytterligare ett antal miljoner kronor i el- och kemikaliekostnader? Vilken kvalitet ska vi ha på de nya anläggningar som byggs och vilken nivå ska vi ha på det förebyggande underhållet för att säkerställa anläggningstillgångarnas mycket stora värden, sett över tiden? Vilken bemanning ska vi ha? Vilka tekniska och administrativa system är mest anpassade för just vår verksamhet och kan kostnaden för alla system motiveras över tiden? Hur ska verksamheten organiseras med tanke på de omvärldsförändringar som nu sker i snabb takt? Det här är frågor som Gryaabs ledning och styrelse har diskuterat mer ingående under året och diskussionen kommer att fortsätta framöver. Det som särskilt gladde mig 2009 var att VA-frågorna fick ett markant ökat politiskt intresse. Under året har till exempel strategiska utredningar kring den långsiktiga utvecklingen av VA-taxan initierats och genomförts. Även frågor kring lokal och regional utveckling av VA-systemen och VA-organisationerna har fått ökat intresse hos politikerna. Det ligger helt i linje med det förändringsarbete inom VA som har pågått under en längre tid, både i Sverige, i Europa och i övriga delar av världen. Här hoppas jag att Gryaab kan vara med och bidra med den erfarenhet som finns efter lång samverkan inom Göteborg och Göteborgsregionen men även internationellt. Så här i början av 2010 kan jag konstatera att det gångna decenniet har varit händelserikt, inte minst Gryaab är nu i slutfasen av det stora investeringsprojekt för bättre kväve- och fosforrening som började byggas 2006 men som har utretts och planerats många år dessförinnan. De nya anläggningarna är snart klara och provkörning börjar inom kort. Nu tar vi nya tag inför Vi ska se till att de nya anläggningarna kommer i ordinarie drift på ett bra sätt. Det ska bli mycket intressant och spännande att starta anläggningarna så att vi med marginal klarar de skärpta miljövillkor som börjar gälla Jag ser fram emot ett nytt spännande år på Gryaab och vill avslutningsvis tacka alla medarbetare och styrelsen för ett mycket bra arbete under det gångna året. Jag hoppas på ett fortsatt gott samarbete med såväl ägare, som styrelse och alla andra som Gryaab samarbetar med. 5

6 Reningsprocessen Hushåll Det här händer efter att du har spolat Tunnel Försedimentering Allt vatten du använder hemma rinner ner i rör i huset och under gatan och hamnar sedan i Gryaabs tunnelsystem. Där hamnar även vatten från industrier, men det vattnet får inte innehålla mer föroreningar än det från hushållen. Tunnelsystemet som leder vattnet till Ryaverket är nästan 13 mil långt. Biobädd Vat tenbehandling Grovgaller } Det är två centimeter mellan gallerstavarna i grovgallret. Här fastnar papper och större skräp som en del människor tyvärr spolar ner i toaletten. På reningsverket kallas det rens. Järnsulfat } För att få bort näringsämnet fosfor tillsätter Gryaab fällningskemikalien järnsulfat. Järnsulfaten får den lösta fosforn att klumpa ihop sig så att den längre fram i processen kan sjunka till botten och tas bort. Hamnar för mycket fosfor i havet kan det orsaka övergödning. Sandfång } Här sjunker sand och grus till botten och kan tas bort så att det inte skadar pumpar och utrustning i verket. Sanden tvättas och kan sedan användas som utfyllnadsmassa. Fingaller } I fingallren är det bara två millimeter mellan gallerstavarna. Här fastnar papper och mindre skräp. Renset från grov- och fingallren pressas och finfördelas och går sedan att bränna. Det blir då till el och värme. Försedimentering } Här sjunker partiklar som är tyngre än vatten till botten och bildar ett slam, som sedan kan skrapas bort och behandlas. Fett är lättare än vatten och hamnar på ytan där det kan skrapas bort. Aktivt slam } Aktivslambassängerna är uppdelade i luftade och oluftade zoner. Vattnet rinner först till de oluftade zonerna. Där börjar bakterier bryta ner organiskt material, men framför allt sker här den andra delen av kvävereningen. I de luftade zonerna pumpas luft in. Då blir bakterierna mer effektiva när de ska bryta ner det organiska materialet. Hamnar för mycket organiskt material i havet kan det orsaka syrebrist. Eftersedimentering } Här sjunker bakterier och den utfällda fosforn till botten och bildar ett slam. Eftersom att det här slammet innehåller mycket bakterier som är bra för reningen pumpas det mesta av slammet tillbaka till aktivslambassängerna. Men bakterier växer till sig och därför pumpas en liten del av slammet till slambehandlingen. Efter eftersedimenteringen går en del av det renade vattnet ut i Göta älvs mynning och vidare ut i havet. En del går till biobäddarna. Biobädd } Här växer bakterier på ett svart plastmaterial (nitrifierande biobädd). Plastmaterialet är konstruerat för att få en mycket stor yta som bakterierna kan växa på. När vattnet strilar över bakterierna sker den första delen i kvävereningen, den så kallade nitrifikationen, där ammoniumkväve blir till nitrat. 6

7 Järnsulfat Drivmedel Fingaller Grovgaller Sandfång Gasklocka Näringsrik jord ktivt slam Förtjockning Biogasanläggning Centrifug Rötat slam Göta Älv Eftersedimentering Illustration: Pontus Andersson Slambehandling Aktivt slam igen } Nu rinner vattnet till aktivslambassängerna igen där det samsas med vatten från försedimenteringen. I de oluftade zonerna sker så den andra delen av kvävereningen, denitrifikationen, då nitratet omvandlas till kvävgas och hamnar i luften. Luften består redan till 78 procent av kvävgas. Kväve är ett näringsämne precis som fosfor och hamnar det i för stora mängder i havet kan det orsaka övergödning. Nu rinner vattnet genom resten av reningsverket igen. Göta älv } I Göta älvs mynning vid Rya Nabbe, 850 meter väster om Älvsborgsbron, släpps det renade vattnet ut. Nu är mycket av föroreningarna borta och vi kan njuta av sköna bad och fiske. Förtjockning } Slammet innehåller från början cirka 99 procent vatten och är väldigt rinnande. Därför måste det förtjockas. I bandgravitationsförtjockare transporteras slammet på en silduk som släpper igenom vattnet. Efter förtjockningen innehåller slammet cirka 95 procent vatten. Biogasanläggning } I biogasanläggningen finns rötkamrar där slammet rötas i cirka 20 dagar. I syrefri miljö, 37 graders värme och under ständig omrörning bryter bakterier ner slammet. I processen bildas biogas. Gasklocka } En gasklocka ser till att biogassystemet håller ett konstant tryck. Drivmedel } Biogasen säljs till Göteborg Energi som sedan uppgraderar/ renar den till procent metan och säljer den vidare till FordonsGas Sverige. FordonsGas Sverige komprimerar sedan gasen och säljer den som fordonsgas. Gryaab producerar cirka 60 GWh biogas om året, det räcker för att en personbil ska kunna köra varv runt jorden. Centrifug } I centrifuger avvattnas det rötade slammet så att det till slut bara innehåller procent vatten (28-32 procent TS). Nu återstår bara cirka hälften av slammets ursprungliga volym. Rötat slam } Slam har stora halter närings- och mullbildande ämnen. Merparten av slammet komposteras och används som anläggningsjord. 7

8 Slam Gryaabs slam certifierat enligt REVAQ Målet är att få in den fosfor som finns i avloppsvatten i ett kretslopp. Därför har Gryaab certifierat slammet enligt REVAQ. Ett av riksdagens miljömål är att 60 procent av fosforn i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav hälften till åkermark, senast För att miljömålet ska kunna uppnås har branschorganisationen Svenskt Vatten tillsammans med organisationer inom lantbruk, livsmedelsindustri och dagligvaruhandel tagit fram certifieringssystemet REVAQ. Man är överens om att det slam som uppfyller kraven inom REVAQ är tillräckligt bra för att spridas på åkermark. Gryaab driver ett av Sveriges största reningsverk. Det kändes därför självklart att bolaget ska bidra till att uppfylla det nationella miljömålet. Anledningen till att vi behöver få ut fosforn i avlopp på åkermark är att på kanske hundra års sikt kommer världen att stå inför en fosforbrist, berättar Gryaabs kvalitets- och miljöansvarige Fredrik Davidsson. Han är en av dem som arbetat hårt med certifieringen. Under våren arbetade han tillsammans med sina kollegor aktivt för att sätta upp det system och skriva de rutiner som krävs för att slammet ska bli certifierat. I april kom SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, till Gryaab för att besiktiga. Det blev några anmärkningar som åtgärdades under sommaren. I slutet av sommaren fick Gryaab certifieringen. Hygieniseras I november tog vi ut vårt första parti RE- VAQ-slam som ska ut på åkermark, säger Fredrik Davidsson. Det var en veckas slam, 840 ton, som togs undan. Det ligger nu på Gryaabs anläggning Syrhåla för att långtidslagras och därmed hygieniseras. Till hösten 2010 kommer det partiet att användas som gödsel. Certifieringen påverkar de som arbetar i den dagliga driften. Driftingenjör Kari Männistö berättar: När slammet är ett REVAQ-slam får inget gå sönder som förstör det. Vid till exempel ett oljeläckage är alla medvetna om att vi måste rädda det parti vi håller på med. Nu får man räkna med en produkt som ska hålla en kvalitet. Målsättningen de första åren är att ta ut ton per år, cirka 10 procent av Gryaabs produktion. Varför inte mer? Det är vår strategi att göra det här på ett bra och kontrollerat sätt. Vi har också för avsikt att försöka välja ut det slam som är bäst, säger Fredrik Davidsson. För att kunna bidra till att uppfylla miljömålet är tanken att mer slam ska återföras på sikt. REVAQ är ett kvalitetssystem. Det innehåller krav på att slammet ska ha en viss kvalitet, men också anvisningar om hur man på ett strukturerat sätt ska arbeta för att ständigt förbättra kvaliteten. Hur kan REVAQ förbättra kvaliteten på slammet? Fredrik ger ett exempel. Ett mål inom REVAQ är att den så kallade kadmium-fosforkvoten ska minska så att det motsvarar den kadmium-fosforkvot som finns i vanligt toalettvatten. Gryaab arbetar då på två sätt. Det ena är att påverka de verksamheter som släpper ut kadmium, i det här fallet handlar det framför allt om flyget. Gryaab har till exempel ställt krav i Landvetters tillståndsprocess på att utsläppen av kadmium ska minska. Informera och påverka Det andra sättet är att påverka allmänheten med information (läs mer om det på nästa sida). När det gäller kadmium handlar det om Foto: Carina Blid, Gryaab Halterna av farliga ämnen i slammet minskar hela tiden. Miljöingenjör Lars Nordén, kvalitets- och miljöansvarige Fredrik Davidsson och informatörerna Ulrika Wahlström och Ellinor Günther hoppas att alla undviker att hälla ut farliga ämnen i avloppet så att den postiva trenden fortsätter. 8

9 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Certifieringssystemet ska säkra att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav. erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning. Nu kan näringen i slammet snart återföras till odlad mark. vara drivkraft för en fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på växtnäringen från slammet. En allt bättre kvalitet på avloppsvattnet in till reningsverken kommer också att ha stor betydelse för den framtida miljöbelastningen på våra sjöar, vattendrag och kustområden. Källa: Svenskt Vatten Fakta Missöde vanligare än mörkning Ändå händer det att större eller mindre vattenvolymer med fel innehåll strömmar in i Ryaverket. Ibland handlar det om okunnighet. Andra gånger är det något företag som chansat och släppt ut orenat processvatten mot bättre vetande. Men oftast rör det sig om missöden eller olyckor, säger Lars Nordén. I samband med olyckor som medfört utsläpp av till exempel olja i avloppssystemet, brukar företagen numera snabbt rapportera vad som hänt. Men i de fall när utsläpp mörkas av den som är ansvarig, eller om det beror på en smyatt få människor att inte använda konstnärsfärger med kadmium i. Det handlar ju också om att informera allmänheten om att göra aktiva val när det gäller många olika produkter. Att minska tillförseln av till exempel silver tycker vi också är viktigt. Det blir allt vanligare att man tillsätter silver i olika produkter som till exempel i kläder, berättar Fredrik. Om människor tänker på vad de häller ut i avloppet har även Kari Männistö funderat kring: När Svensson byter motorolja, vart tar den vägen? Åker den i brunnen eller avloppet? gande läcka, så får Lars eller någon av de andra i gruppen ge sig ut och spåra föroreningskällan. Hjälp i det detektivjobbet är ett register med uppgifter om cirka verksamheter som är anslutna till Ryaverket, men också fem automatiska provtagningsstationer ute i avloppsnätet. Dygnet runt tas prover som sparas i 12 dagar och därför kan användas som bevis om så krävs. Uppströmsenhetens strategi för att minska antalet felleveranser från industrier och företag följer tre huvudspår: förebyggande åtgärder, uppföljning och projekt. Det är det förebyggande arbetet som vi lägger mest krut på. Till grund har vi utarbetat en övergripande policy, inklusive konkreta råd, riktlinjer och regler. Där kan till exemket kommer även att påverka havet positivt eftersom att det är där Gryaab släpper ut det renade vattnet. Att certifiera slammet har inneburit extra arbete för många av Gryaabs medarbetare. Det har varit ett jättebra engagemang och stöd från alla inblandade, säger Fredrik Davidsson. och då är det ännu viktigare att alla levererar rätt vatten till verket Lars Nordén är detektiv, kontrollant och väckarklocka. Men också pedagog, rådgivare och idékläckare. Han ingår i Uppströmsenheten som i nära samarbete med Gryaabs informatörer jobbar för att vattnet som kommer in till verket ska vara fritt från oönskade substanser. REVAQcertifieringen innebär att arbetet nu intensifieras mot ett tydligt mål: Ständiga förbättringar! Ryaverket är konstruerat för att avskilja och oskadliggöra föroreningar och ämnen som finns i normalt avlopp. Alltså det som finns i vattnet från våra toaletter, badrum och kök, samt i den nederbörd som leds ner i tätorternas dagvattenbrunnar. Industrier och andra verksamheter som genererar avloppsvatten med miljöstörande innehåll måste själva först rena sitt vatten innan det får släppas iväg till reningsverket. Bra även för havet Att extra fokus och resurser läggs på att hindra farliga ämnen från att komma till reningsver- fortsättning på sidan 10 9

10 Slam och då är det ännu viktigare fortsättning från sidan 9 pel den som ska bygga en bensinstation eller öppna restaurang läsa i detalj vilka krav som gäller för deras avloppshantering. Med policyn i ryggen jobbar Uppströmsenheten också med rådgivning, ofta i samband med olika byggprojekt. Gryaab har vetorätt Konsulter, byggherrar och olika myndigheter vill ofta ha vår syn på sina planer. Då kan vi komma med idéer som bidrar till tekniska lösningar som är väl anpassade till avloppssystemet. Enheten är också tung remissinstans när det gäller ansökningar om tillstånd för miljöstörande verksamhet. Länsstyrelsen och miljödomstolen prövar sådana ansökningar enligt miljöbalken, men det är Gryaab som har vetorätt när det gäller utsläpp till avlopp. Parallellt med Uppströmsenhetens företagsinriktade arbete driver Gryaab ett långsiktigt upplysningsarbete riktat till allmänheten. Ansvaret för det jobbet ligger på informatörerna Ulrika Wahlström och Ellinor Günther. Målsättningen är densamma som för Uppströmsenheten. Vi arbetar för att avloppsvattnet som rinner in i verket ska vara så bra som möjligt, säger Ellinor Günther. Ändå finns det skillnader. Lars Nordén och hans kollegor har lagar och förordningar att luta sig emot i sitt arbete. Ulrika och Ellinor får förlita sig på att vi människor vill göra det som är bra för miljön och också agerar så när vi väl får veta hur vi bör göra. Vill förändra attityder Men hur gör de då för att få cirka individer att känna att de kan göra en insats? Och att det är enkelt? Vi använder flera olika kanaler för att nå fram. Vi utvecklar vår hemsida, genomför och deltar i olika aktiviteter och evenemang, producerar broschyrer och annat informationsmaterial. REVAQ-certifieringen innebär att vi får resurser att nå fler människor genom till exempel en informationskampanj, berättar Ulrika Wahlström. En annan viktig informationsinsats är att erbjuda riktigt bra studiebesök, för elever i årskurserna 4-6. Målet är att alla dessa barn i göteborgsregionen ska få besöka Ryaverket en gång. Barnen sprider budskapet Det innebär att de båda informatörerna varje år vandrar runt och visar reningsverket för drygt elever. Studiebesöket inleds med att de får se Gryaabs prisbelönade film, som på ett pedagogiskt och samtidigt underhållande sätt visar vad som sker i reningsverket. Och varför det är så viktigt att inte använda onödigt mycket tvättmedel eller varför man inte ska hälla ut färgrester eller kemikalier i avloppet. Återkommande utvärderingar visar att barnen tar till sig budskapet mycket bra. Dessutom hjälper de till att sprida det vidare. För att stärka kommunikationen med föräldrarna får barnen med sig en broschyr och ett doseringsmått för tvättmedel hem. Det personliga mötet Förutom skolbarn riktar informatörerna också in sig på andra grupper, som i sin tur kan påverka många fler. En sådan grupp är miljöombud från olika arbetsplatser. En annan grupp är de som läser svenska för invandrare och en tredje är lärarhögskolans studenter. Det personliga mötet med alla dessa människor är viktigt eftersom det ger oss möjlighet att ge svar på frågor direkt. Foto: Ellinor Günther, Gryaab Se upp för onödiga, farliga ämnen! Innan du köper en produkt som innehåller starka kemikalier, olja eller tungmetaller tänk efter! Behöver du verkligen produkten eller kan du få samma resultat på annat sätt? När du städar kommer du till exempel långt med mikrofibertrasor och -moppar, lite miljömärkt såpa och diskmedel. Många produkter innehåller farliga ämnen helt i onödan! Du som konsument kan genom ditt val av produkt påverka. Två aktuella exempel: Fakta Silver är en metall som är lika farlig för vattenlevande organismer som kvicksilver. Allt fler produkter innehåller silver som bakteriedödare. Det rör sig om träningskläder, deodoranter, skärbrädor, tvättmaskiner, duschslangar med mera. Det är fullständigt onödigt! Om kläderna blir svettiga när du tränar tvätta eller vädra dem. Diska skärbrädan efter användning. Tvätta ibland över 40 grader och lämna luckan öppen mellan tvätt så luktar inte tvättmaskinen. Kadmium är ett giftigt grundämne som är förbjudet i nästan allt. Ett av få undantag är konstnärsfärg. Om du målar välj färger utan kadmium. Om du någon gång använder farliga ämnen som målarfärg, lacknafta eller nagellack lämna det som blir över till en miljöstation eller återvinningscentral! Överblivna läkemedel lämnar du till ett apotek. För fler tips på hur du lever avloppsvänligt, se sidan 47 eller gå in på 10

11 Hallå där! REVAQ kräver att slammet hygieniseras Det slam som ska användas på åkermark ska också hygieniseras. Det innebär att man behandlar slammet så att patogener och smittbärande organismer kraftigt reduceras. Förutom Ryaverket har Gryaab ytterligare en anläggning som ligger i Syrhåla. Där kan slam behandlas om det skulle behövas och där finns även stora bergrum där slammet i nödfall kan deponeras. Nu används platsen även till något annat. I november 2009 fraktades ett parti färdigbehandlat slam från Ryaverket hit Gryaabs allra första slamparti producerat enligt REVAQ certifieringen. Slammet ska ligga i slamfickan vid Syrhåla i minst ett halvår för att hygieniseras genom långtidslagring. Det är den metod vi just nu använder för att hygienisera slammet, berättar Gryaabs utvecklingsingenjör Ola Fredriksson. Än så länge är det bara det slam som ska ut på åkermark som hygieniseras. Som ett första mål gäller det 10 procent av Gryaabs slam. I framtiden kan det bli så att även det slam som blir jord hygieniseras. Det finns ett förslag för förordning om det från Naturvårdsverket. Då kanske inte långtidslagring längre är den bästa lösningen. Ola Fredriksson är en av de på Gryaab som utrett de framtida alternativen. Det förslag man tittat närmast på är pastörisering. Det innebär att allt slam upphettas till 70 grader i en timme innan det rötas. Det visade sig att det är mycket att tänka på och mycket att ta hänsyn till. Det påverkar hela slamprocessen, säger Ola. En annan metod man tittat på är termofil rötning där processtemperaturen i rötkammaren höjs till cirka 55 grader, från dagens 37. Vilket alternativ det blir i framtiden är inte bestämt ännu. En positiv effekt med pastörisering gäller mängden biogas. Ett examensarbete här visade att det blir lite mer biogas om man pastöriserar, berättar Ola Fredriksson. Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab lokalvårdare Gull-Britt Hedelin Vad gör du på jobbet? Jag städar, dukar fram för lunch, tar emot mat, beställer varor, förbrukningsartiklar som man säger och sköter om kaffeautomaterna. Jag ordnar inför pensioneringar och födelsedagar, styrelsemöten och liknande. Jag gör det trevligt för de andra i personalen och för de inbjudna så gott det går med de medel vi har. Jag försöker vara behjälplig med det mesta som rör stöd. Vad är roligast med ditt jobb? Det är den uppskattning man får för att man håller rent och snyggt, att folk talar om det för en. Jag gillar det här med service, jag tycker om det. Om du skulle ha jobbat med något annat vad skulle det ha varit då? Jag skulle säkerligen jobba med något inom service. Gärna någon kafeteria eller så, det hade jag gillat. Inte på en restaurang. Jag började på Stora teatern, på deras personalkafeteria, där jobbade jag först. Sen skulle jag bara in på ett sommarjobb inom städ -72 och sen stannade jag kvar. Jag började på va-verket. Där var jag till -88 och sen här. Har jobbet förändrats mycket? Jo, det har det ju. Vi har mycket bättre städutrustning nu. Förr skulle allt våttorkas. Det gör vi så lite som möjligt nu, idag vet vi att det inte är så bra att bara röra runt. Vi använder torra metoder. Vad är du mest stolt över med ditt jobb? När jag går hem känner jag att jag har gjort ett bra jobb. Jag hör aldrig någonting om att folk skulle vara missnöjda med något. Och hör vi någon gång något, då åtgärdar vi det. Och så går vi så bra ihop vi tre som jobbar här, vi är alla tre serviceinriktade. Det är ju jag och Aida som är anställda av Gryaab och så har vi Selvija som är här på heltid. Vad är speciellt med att jobba på just Gryaab? Det är en lagom stor arbetsplats. Det är trevliga arbetskamrater. Och så har jag en väldigt bra gruppchef. Han har ett sånt förtroende för det jobb man gör, så det lägger han aldrig sig i. Hela fastighetsgruppen gillar jag. Jag har jättebra, nära arbetskamrater där. Vad gör dig bra på ditt jobb? Jag tycker själv om att ha ordning och reda. Det ska va rent och snyggt. Det förväntar jag mig själv när jag kommer till olika ställen. Jag sätter ribban högt. Jo, jag tror jag passar för det jag gör. 11

12 Slam Effektivare förtjockning och bättre arbetsmiljö Driftingenjör Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Kari Männistö gillar sin nya arbetsplats. Från mörk, stinkande och opraktisk till ljus, lättillgänglig och funktionell. Ombyggnaden gav verkligen förtjockarhallen en extrem makeover. Den 6 mars 2009 invigdes den. Allt! Det är svaret driftingenjör Kari Männistö ger på frågan om vad som är bra med den nya förtjockarhallen. Sedan utvecklar han svaret: Arbetsmiljömässigt är den i topp och funktionsmässigt har vi haft 100 procent tillgänglighet från det vi körde igång. Den 6 mars invigdes den nya förtjockarhallen med inbjudna gäster, räkmackor och tal av Gryaabs styrelseordförande Ronnie Gustafsson. Mindre plats och mindre lukt I hallen sker det första steget i slambehandlingen, slammet förtjockas. Det innebär att man tar bort vatten så att slammet blir fastare. Tidigare skedde det i stora gravitationsförtjockare där slammet låg utan att vara täckt av något. Då luktade det i hela slambyggnaden, säger Kari. Förutom att det luktade illa tog de gamla 12 förtjockarna stort utrymme, fyra stycken med 18 meter i diameter vardera. De mekaniska förtjockare som används idag tar avsevärt mycket mindre plats och är avsevärt mycket mer effektiva. En sån maskin motsvarar tre av de gamla baljorna, berättar Kari Männistö. Det finns fyra förtjockare. Normalt används bara två så det finns god back up om det skulle uppstå något problem. Arbetsmiljön i fokus Gryaabs personal har varit djupt involverad i alla delar av projektet. Arbetsmiljön har hela tiden varit i fokus. Alla rör och elinstallationer är ingjutna, vilket gör att det är mycket lättare att komma åt att göra förebyggande underhåll på övrig utrustning, att hålla rent och att vid framtida behov reparera. Ventilationen är genomtänkt. All luft som kommer in i lokalen kommer utifrån. Luften och den dåliga lukten i förtjockarna leds ut via ventilationssystemet och hamnar inte i lokalen. Ventilationen är helt suverän. Den fungerar som vi tänkt eller ännu bättre, säger Kari. KUB arkitekter har stått för utformningen av lokalen. Det märks att även det estetiska är väl genomtänkt med de runda formerna, de starka, fräscha färgerna och den snygga ljussättningen. Jag tror inte det finns någon som jobbar med slambehandling som inte skulle vilja jobba här. Sen blir man hemmablind, man tänker inte på hur fint det är hela tiden, säger Kari Männistö. Vacker lanternin Ljusinsläppet i hallen gör mycket för intrycket. I taket finns en vacker lanternin. Trappan ner till källaren har flyttats så att ljuset kan ta sig ner även dit. De slutna rum som finns har väggar av glas som dels släpper in ljus och dels skapar en kontakt mellan rummen. Det blev ett lyft. Arbetsmiljömässigt är det mycket trevligare om det finns dagsljus i den lokal man arbetar i, säger Kari Männistö. För att förtjocka slam behövs polymer. Tidigare beredde man polymer i en tank och sedan låg det i en hålltank där det fick mogna. Nu sker båda processerna i en tank. Man fyller på i toppen och tar ut den färdiga polyn i botten. Man har också sett till att ha en torr och en våtdel för polymer som är helt åtskilda. Det är viktigt eftersom att polymer kommer som pulver och skulle det bli vått kan det bli som ett klister.

13 Havsmiljön Foto: Fredrik Davidsson, Gryaab Västerhavet mår bra av minskade mängder näringsämnen. Övergödningen ser ut att minska i Skagerrak Som nämnts var Gryaabs personal väldigt inblandad i projektet. Det finns en grupp som kallas PDU, process, drift och underhåll, som är med och påverkar och arbetar i projekten. Det är en rolig del av arbetet. Det fungerar bra, många är engagerade, berättar Kari. Få barnsjukdomar En fördel med att Gryaabs medarbetare är så aktiva redan från början är att de är väl insatta i de speciella förutsättningarna på just Gryaab. Kanske har det bidragit till att det varit så få problem sedan den nya förtjockningen togs i drift. De få barnsjukdomar som funnits handlar om ledningar som det fastnat fett i och om några ventiler som inte hållit tätt. I övrigt har resultatet varit en mycket mer effektiv förtjockning och en klart bättre arbetsmiljö. Det känns lite som att vi levde stenåldersliv när man tänker på hur det var förr med lukten och så. Nu har vi byggt något som är väldigt lyxigt i dagsläget, men vi bygger ju för framtiden. Folk ska vilja jobba här också. Det här höjer statusen på att jobba med slamhantering, säger Kari Männistö. I två artiklar som publicerats nyligen redovisas ett trendbrott i koncentrationer av näringsämnen och växtplankton i Skagerrak. En av artiklarna, från Norges Havsmiljöinstituts årsrapport 2008, ger en övergripande bild av den storskaliga näringstillförseln till Skagerrak. De mätpunkter som redovisas är Helgoland i Tyska bukten och Arendal vid Norges sydkust. De största transporterna av vatten och näringsämnen till Skagerrak har sitt ursprung från tre olika områden. En ström från södra och centrala Nordsjön, en ström med ytvatten från Kattegatt och en ström (Jutska strömmen) som transporterar vatten från Tyska bukten längs Danmarks västkust och in i Skagerrak där det sedan blandas med vattnet från Nordsjön och Kattegatt. Av dessa tre delströmmar är den från Tyska bukten den näringsrikaste och står för 75 procent av tillförseln av nitrat till Skagerraks kustvatten och 40 procent av tillförseln av fosfat. I artikeln redovisas hur koncentrationen av kväve stadigt ökade från 1965 och fram till 1995 i Tyska bukten. Perioden var den mer än dubbelt så hög som Därefter har det skett ett trendbrott och koncentrationerna har minskat till den nivå som var kring Det har också gett tydliga effekter på Skagerraks kustvatten med minskningar mycket likartade dem i Tyska bukten. Koncentrationerna var även här högst kring 1995 och har nu minskat till de nivåer som var kring Den andra studien, utförd vid Kristineberg vid Gullmarsfjordens mynning, visar på likartade resultat. Här inträffade en topp i produktionen av växtplankton i mitten av 1990-talet. Den har nu minskat med cirka 1/3 och ner till samma nivå som när mätningarna inleddes Produktionen av växtplankton är dock fortfarande tydligt förhöjd jämfört med ett mer opåverkat tillstånd. Författarna bedömer att den är dubbelt så stor som vid mitten av förra seklet. Göta älvs mynning Även i Göta älv (Alelyckan) är det en tydlig nedgång i transporten av kväve ut till havet. Tillförseln har minskat med cirka 30 procent (100 ton per månad) sedan Orsaken är sjunkande kvävekoncentrationer i Vänern. Effekterna på kustvattnet utanför älvmynningen är dock inte så tydliga. Förhållandena här kompliceras av att flödet i älven varierar ganska mycket år från år, vilket i sin tur medför att blandningszonen mellan Kattegattvatten och älvvatten förskjuts fram och tillbaka. Den senaste perioden, , karaktäriseras av ett högt älvflöde. Det har medfört att klorofyllhalterna är högre än perioden dessförinnan. En något ökad tillförsel från Ryaverket under perioden på grund av ombyggnaden bidrar också till ökad koncentration av näringsämnen och växtplankton. 13

14 Noterat Foto: Ellinor Günther, Gryaab Skolelever på studiebesök en vanlig syn på Ryaverket. Gryaabs skolinformation populär bland barnen kom personer till Gryaab på studiebesök. Det är något färre än förra året då personer besökte oss. Av besökarna var (2 128) elever och lärare från grundskolans årskurser 4-6. Alla som besöker Gryaab får lära sig mer om hur vi tar hand om avloppsvattnet och får se vår film. Vartannat år utvärderas skolinformationen kvalitativt och det skedde i år. Resultatet visar att vårt skolinformationsupplägg fungerar mycket bra. Det vi vill att eleverna ska ha med sig när de åker från oss är framför allt varför man bör leva avloppsvänligt, hur man gör det och att det är lätt att göra det. Dessutom vill vi att de ska förstå anledningen till att vi behandlar vattnet och att de har en överblick över hur vi gör det. Utvärderingen visar att eleverna får med sig allt det här. De lär sig fortfarande var de ska slänga skräp, att de ska använda en liten mängd rengöringsmedel och att de ska lämna kemikalier till en miljöstation. Barnen tycker att det Gryaab gör är bra, att besöket är roligt och de tycker om guiderna. På Gryaabs hemsida kan du läsa hela rapporten. Virus och antibiotikaresistenta bakterier bryts ner i reningsverket 4 I det avloppsvatten som kommer till reningsverket förekommer virus som orsakar vinterkräksjuka (Norovirus) och antibiotikaresistenta bakterier. Efter att ha gått igenom vatten- och slambehandling är de nästan helt utplånade. Det visar en ny studie genomförd av Linköpings universitet i samarbete med Gryaab. Läs mer på sidan 24. Foto: Mats Strandberg, Gryaab Foto: Viola Munk, Göteborg Vatten Sensommaren 2011 är Lerums avlopp anslutet till Ryaverket. Genombrott i bygget av Lerumstunneln startade bygget av den tunnel som ska ansluta Lerums avlopp till Ryaverket. Bygget sker med utgångspunkt i Råhult i Jonsered i två riktningar, dels mot Hulan i Lerum och dels till det befintliga tunnelsystemet vid Furulund i Partille. Den 23 november 2009 skedde äntligen genombrottet i Furulund. Därmed var sprängningarna över i området och det som återstår är bergförstärkning, betongarbeten och installationer. Läs mer på sidan 31. Knökat runt Gryaabs informatör Ulrika Wahlström på Universeum. Världsvattendagen på Universeum 4 Den 20 mars deltog Gryaab tillsammans med kretsloppskontoret och Göteborg Vatten när Universeum uppmärksammade världsvattendagen. Elever från årskurs 4-6 fick bland annat möjlighet att gå vår tipspromenad där det fanns fina priser att vinna. På eftermiddagen hölls en paneldiskussion med temat gränslöst vatten. Då satt gymnasieelever i publiken och ställde ivriga frågor till de inbjudna vattenexperterna från bland annat Gryaab, Chalmers och Karlstads universitet. 14

15 Hallå där! Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Snart klart för ännu effektivare kväve- och fosforrening. Den stora utbyggnaden nästan klar 4 Byggandet av den nya kväve- och fosforreningen har pågått i tre och ett halvt år. I juni 2010 blir det stor invigning. Projektledare Ulf Gingsjö är nöjd med att anläggningen blir klar vid planerad tidpunkt och till budgeterad kostnad. Vi får en väldigt fin anläggning, det känns positivt, säger Ulf Gingsjö. Vad som varit enskilt viktigast 2009 tycker han är svårt att svara på: Alla delar är beroende av varandra, alla delar måste vara klara för att helheten ska fungera. En entreprenör har lämnat efter sig en del tekniska fel, vilket försenar drifttagningen av skivfiltren med ett par månader. Det som annars återstår är avslutande elarbeten i skivfilterbyggnaden, att återställa och försköna den yttre miljön, att bygga plattformar för att komma åt att ge service och att byta ut gångbanan över inloppskanalen. Det Ulf ser mest fram emot är att få hela den nya anläggningen i drift. Då finns potential att väsentligt minska mängden näringsämnen i det renade vattnet. Det är Gryaabs bidrag till att minska övergödningen i Västerhavet. Läs mer om bygget på sidan 24. Gryaab tar hand om avloppsvatten från personer 4 Visste du att personer har sitt avlopp anslutet till Ryaverket? Det är fler än 2008 ( ). De anslutna hushållen förbrukade 39,5 miljoner kubikmeter vatten. Det motsvarar 165 (166) liter per person och dygn. Industrier och andra anslutna verksamheter förbrukade 10,9 miljoner kubikmeter vatten. Räknar man om det till personekvivalenter (pe) genom att dividera det med vad varje person förbrukar innebär det en övrig anslutning på pe. Den totala anslutningen blir alltså ( ) pe, en minskning från Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab förrådstekniker Tobias Svantesson Vad gör du på jobbet? Jag har många olika arbetsuppgifter. Vi håller på att bygga upp ett nytt förråd och ska försöka få det att fungera så bra som möjligt för alla som använder det. Det är väldigt mycket administration, jag jobbar mycket i IFS. Det vi bygger upp nu är egentligen ett system, tillsammans med vår systemadministratör. Jag sköter gods- och lagerhantering och grinden till godsmottagningen. I mån av tid går jag ut med paket till de anställda. Godsmottagningen är en mindre del av arbetet, men betydelsefull. Sen har vi alla inventeringar. Vad är roligast med ditt jobb? Variationen är jätterolig. Jag kan välja själv hur jag vill lägga upp mitt jobb. Det är mycket eget ansvar, det tycker jag är jättebra. Jag gör mycket ute på Gryaab och har kontakt med folk. Jag är social, så det trivs jag med. Och så är jag tekniskt intresserad också. Om du inte jobbade här, vad skulle du ha jobbat med då? Jag har alltid haft drömmar om att kunna driva något eget. Jag vet inte om jag har det nu. Jag är intresserad av kroppen och av träning. Jag är utbildad massör och det var nära att jag startade eget. Jag tror att det är viktigt att leva på ett nyttigt sätt, men inte extremt. Man behöver unna sig. Hur är det att jobba på Gryaab? Det är det bästa jag hittills har gjort. Det är trevliga människor, schyssta lokaler. Här trivs jag jättebra. Jag tycker faktiskt att Gryaab och Gryaabs chefer bryr sig om sina anställda. Jag har jobbat där det inte alls är så och så kommer man till ett sånt här ställe. Sen tycker jag också att det är positivt med flex, att kunna ha den möjligheten. Vad är du mest stolt över i ditt jobb? Jag tar mycket egna beslut. Och när man får ta egna beslut och det funkar och man får respons att folk är nöjda, då växer man och vågar ta ett steg längre. När förrådet är uppe och fungerar, då kommer jag att vara jättenöjd. Sen är det faktiskt så att vi alla arbetar för samma mål och det är för ett renare hav och det är jag stolt över. Vad gör att du passar så bra till ditt jobb? Jag är nog ganska positivt inställd och jag gillar att driva olika saker framåt. Att ha en positiv inställning och inte lägga sig vid minsta motstånd är nog bra. Att helt enkelt ha en dialog med chefer och arbetskamrater. 15

16 Vattenbehandling Foto: Ulf Gingsjö, Gryaab Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Den kalla vintern bildar isskulpturer vid utgående vatten. Avloppsvattnet samlas upp och behandlas till skydd för miljön 16

17 Tillrinning Gynnsam nederbörd underlättade vid avställningar 2009 var nederbörden något över det normala, 834 (819) mm. Bygget av den nya kväve- och fosforreningen innebar många avställningar, vilket kunde ha orsakat stora problem vid mycket regn. Men nederbörden var gynnsam, speciellt i samband med avställningarna. Det gjorde att direktfällningen inte behövde användas så mycket som förväntat. Den dag Ryaverket fick ta hand om mest vatten var den 19 november då dygnsmedelflödet var 10,2 m 3 /s, liter per sekund. Minst vatten kom den 15 maj då dygnsmedelflödet var 2,32 m 3 /s. Medeltillrinningen 2009 var 3,75 m 3 /s. Avloppsflödet mäts vid Ryaverket och vid 14 stationer i avrinningsområdet. Det gör det möjligt att beräkna tillrinningen från varje enskild kommun. I tabell 2 visas tillrinningen från de anslutna kommunerna Anslutna personer Övrig anslutning, personekvivalenter Total anslutning personekvivalenter Pumpad mängd vatten vid Ryaverket 118,3 136,6 Beräknad mängd inläckande vatten i tunnlarna Enbart mekaniskt renat vatten i % av reningen Enbart direktfällt vatten i % av reningen 3,2 3,2 0,1 0,6 3,8 6,2 Spillvatten från hushåll, m 3 39,5 39,3 Övrigt spillvatten, m 3 10,9 11,7 Dag- och dräneringsvatten 63,8 81,4 Total tillrinning, m 3 114,2 132,4 Tabell 1. Anslutning och tillrinning till Ryaverket i miljoner m 3. Kommun Medeltillrinning Mm 3 /år Procent av total tillrinning Ale 1,9 1,7 Göteborg 94,0 82,4 Härryda 3,3 2,9 Kungälv 2,8 2,4 Mölndal 8,7 7,6 Partille 3,4 3,0 Totalt 114,2 100 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från anslutna kommuner år 2009 (miljoner m 3 och procent av tillrinningen). Tunnlar och ledningar Avloppsvattnet från Göteborg och kringliggande kommuner leds till Ryaverket i ett 12 mil långt tunnelnät. Det finns också dykarledningar under vattendrag och andra ledningar som binder samman tunnelsystemet. Tunnlarna lutar en promille och avloppsvattnet rinner med självfall hela vägen till Ryaverket. Vid Ryaverket mynnar tunneln cirka 20 meter under markytan. Fyra inloppspumpar lyfter sedan i genomsnitt cirka fyra kubikmeter avloppsvatten i sekunden upp till marknivå. Ett stopp på grund av ras i en tunnel eller ett ledningshaveri kan få stora konsekvenser för miljön. Ras i bergtunnlar är mycket ovanligt men det har bland annat förekommit i Bollmentunneln i Småland. Gryaab följer en besiktningsplan där påslagstunnlar (tunnlar från marknivå ner till huvudtunnel) besiktigas vart annat år och huvudtunnlar besiktigas vart femte år. Besiktningarna kan sedan leda till att skrotning av berg behöver utföras. En bergentreprenör knackar då ner löst sittande stenar som uppmärksammats i samband med besiktningen av tunneln. Att besiktiga och skrota bergtunnlar är förenat med stora risker och måste utföras med strikta säkerhetsåtgärder vilket i sin tur innebär att kostnaderna för dessa arbeten är stora har en strategi tagits fram för hur besiktning och skrotning ska genomföras i Gryaabs tunnlar. Målet är att kunna minska omfattningen av bergsskrotning i de tunnlar där det är en högre bergkvalitet och på så sätt också minska kostnaderna för dessa arbeten. Gryaabs tunnlar sammanbinds av (dykar-) ledningar under vattendrag som Nordre älv, Göta älv, Mölndalsån med flera har ett arbete inletts med att fastställa statusen på dykarledningarna. Arbetet kommer att fortsätta Det är ett komplicerat arbete som kräver mycket planering och ställer krav på stort säkerhetstänkande. Gryaab har problem med sand som sedimenterar på vissa sträckor i spillvattentunnlarna. Främst gäller det tunnlarna närmast Ryaverket. Till största delen bedöms sanden komma från vägar och trottoarer där sanden använts vid halkbekämpning. Sanden transporteras med vattnet till tunnlarna via kombinerade dag- och spillvattenledningar främst i Göteborg och Mölndal. Sandackumulationen i tunnlarna orsakar framför allt problem vid besiktnings- och skrotningsarbeten eftersom fordonen inte kan ta sig fram. Den nuvarande tekniken för utlastning av sand ur tunnlarna med hjullastare och lastfordon medför höga kostnader och driftstörningar. Med anledning av det har Gryaab med hjälp av en konsult utrett alternativa metoder för utlastning. Resultatet av utredningen gav inget entydigt svar om lämpiga alternativa metoder. Beslut har dock tagits om kartläggning av sandtillväxten i tunnlarna och om att utreda möjligheten att finna andra typer av fordon som klarar av att köra i tunnlarna även vid höga sandnivåer. Tillförd mängd ton BOD (16 302) COD Cr (36 174) Suspenderad substans (22 364) Fosfor 432 (460) Kväve (3 308) Tillförd mängd g/p*d (p= ) 69 (70) 155 (155) 90 (96) 1,8 (2,0) 14,2 (14,2) Tillförd mängd g/pe*d (pe= ) 54 (54) 121 (119) 70 (74) 1,4 (1,5) 11,1 (10,9) Tabell 3. Föroreningstillförsel till Ryaverket Siffror inom parentes är föregående års siffror. 17

18 Vattenbehandling Drift och reningsresultat Gryaab ligger på gränsen till att klara kraven på kväverening och får 2011 hårdare krav på fosforreningen. Därför pågår ett stort projekt, NP 2004, där Ryaverket byggs ut för att komplettera kvävereningen med mer denitrifikationskapacitet och fosforreningen med bättre partikelavskiljning (läs mer på sidan 24). Som för de senaste åren har om- och tillbyggnader med sina många avställningar präglat året har Gryaab uppfyllt gällande miljökrav när det gäller rening av fosfor och BOD 7, men inte när det gäller kväve. Två stora driftomläggningar pågick under våren för att byggentreprenören skulle kunna göra ingrepp i befintliga anläggningsdelar, bland annat biobädden och utgående kanal. Under tiden kunde även stora underhållsinsatser göras för att uppgradera den berörda anläggningsdelen. Avställningarna har lett till att reningen inte fungerat lika bra som vanligt och inneburit mycket extraarbete. Trots den dåliga starten på året med många kapacitetsbegränsningar kunde mycket hämtas in under resten av året, dock utan att kraven för kväve kunde uppfyllas. Mängden gallerrens var 837 (1 045) ton. Sedan 2006 tvättar och pressar Gryaab renset som sedan går till förbränning. Maskinerna för tvättning och pressning har modifierats mycket och fungerar bättre nu kommer varmt brutet vatten att finnas tillgängligt vilket underlättar speciellt när mycket fett samlas i maskinerna. Även transportrörsystemet har modifierats för att minimera de stopp i ledningarna som händer då och då. Gryaab tillsätter järnsulfat till avloppsvattnet för att fälla ut löst fosfor. Den utfällda fosforn hamnar i aktivslamflockarna, som sedan avskiljs i eftersedimenteringsbassängerna. Hur väl sedimenteringen fungerar avgör alltså fosforhalten i det behandlade vattnet. Eftersedimenteringsbassängerna belastas av både inkommande vatten och vatten som recirkulerats till kvävereningen. Det gör att man ibland måste välja att prioritera kväve- eller fosforreningen. För att klara kvävekravet måste recirkulationen vid varje tillfälle vara så hög som möjligt för att uppnå önskad nitrifikationsgrad. Slammets sedimenteringsegenskaper har påverkats av avställningar under året och möjligheten att recirkulera vatten för kväverening har varit begränsad under olika perioder. Belastningen på eftersedimenteringsbassängerna har varierat under året beroende på avställningarna. Att eftersträva en hög reningsgrad medför höga driftskostnader för kemikalier och el (recirkulationspumpning). Direktfällningen har använts vid flera tillfällen i samband med hög tillrinning till verket och begränsad kapacitet i den biologiska delen. Ett gynnsamt väder under året har underlättat, bland annat vid avställningarna, och direktfällningen har använts i måttlig utsträckning. Mycket möda har lagts ner på att utnyttja kemikalier på ett effektivt sätt. Processoptimering är alltid ett viktigt inslag i driften av verket. Fokus har varit att främja bra slamegenskaper under avställningarna genom bland annat noggranna förberedelser och anpassning av aktivslamprocessen under tiden. Det ledde till bättre sedimentering och därmed bättre kväverening. Det andra fokusområdet har varit att effektivisera anläggningen. Där har byte av utrustning, mest pumpar, och modifierade driftstrategier kunnat bidra till minskad energianvändning inom många områden, till exempel recirkulationen till biobädden, returslampumpning och rejektvattenpumpning. En kontroll av industriluftsystemet visade att förlusterna var relativt sett små och många läckor kunde åtgärdas i samband med mätkampanjen. Det är viktigt att internkontrollen fungerar tillfredsställande så att 18 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab Vinter vid Ryaverkets eftersedimenteringsbassänger. de komplexa reningsprocesserna kan optimeras för att minska utsläppet. För att mäta sig med andra deltar Gryaabs laboratorium i flera provtagningsjämförelser ordnade av bland annat danska Eurofins och svenska ITM. Gryaabs laboratorium fortsätter att få mycket goda resultat i jämförelserna. Detaljerade redogörelser för reningsresultaten finns i Gryaabs miljörapporter för Järnsulfat Polyaluminiumklorid Natriumhypoklorit (12 %) Polymer (vattenbehandling) 32 3,5 Polymer (slambehandling) Extern kolkälla Tabell 4. Kemikalieinköp i ton vid Ryaverket och Syrhåla. Förbrukning kan variera beroende på lagerhållning. Elförbrukning och kostnad för kemikalier Elenergiförbrukningen uppgick till 32,8 (33,7) GWh vilket är 0,9 GWh lägre än Gryaabs processutformning är energikrävande och generellt ökar elförbrukningen med ökade inkommande vattenflöden och ökad cirkulationspumpning för kväverening. Förbrukningen av el var mindre under den första halvan av året på grund av avställningar i samband med utbyggnaden av kväve- och fosforreningen. Det gjorde även att reningen fungerade sämre. På hösten drevs verket hårdare för att komma i kapp. Eftersedimenteringen fungerade bra, vilket bidrog till en högre recirkulation till biobäddarna. Det innebar också en större elförbrukning. Den måttliga tillrinningen

19 Hallå där! är en bidragande faktor till den totala minskade förbrukningen. Vatten- och slambehandlingen sker bland annat med hjälp av kemikalier. Kostnaden för kemikalier har minskat, 12,6 (15,8) mkr. Ett gynnsamt väderförhållande bidrog till att minska behovet av direktfällning och därmed åtgången av polyaluminiumklorid. Den tidvis mycket begränsade recirkulationen till biobädden innebar mindre behov av extern kolkälla till denitrifikationen. Underhållsarbete 2009 Många modifieringar av grovrenshanteringssystemen har resulterat i pålitligare drift. Viss ombyggnad kvarstår samt komplettering med varmt, brutet vatten som kommer att underlätta att förebygga fettproppar i pressarna. Många testkörningar med sandupptagningsutrustning har också skett utan tillfredsställande resultat och en omfattande ombyggnad är planerad för En av katastrofluckorna som kan stänga av vattnet från tunnelsystemet har renoverats. De övriga tre kommer att renoveras framöver. Inloppspump 1 hade revision Den var inte i ordinarie drift förrän i slutet av maj på grund av flera problem med pumpen. Bland annat har ett oljeläckage åtgärdats och den nya modellen av klaffventil har byggts om för att få en tillfredsställande funktion. Elmotorn till inloppspump 4 visar tecken på mycket slitage i lagerbanan till det övre rotorlagret och motorn planeras att bytas ut Pumpen har haft svårt att starta ibland. För att undersöka den har pumpgropen tömts flera gånger utan att någon direkt orsak har hittats. Samtliga vevtappar på finrensgallren byttes ut som ett garantiarbete. I övrigt har finrensgallren fungerat mycket bra. 44 Foto: Ulrika Wahlström, Gryaab CAD-konstruktör Milijana Popovic Vad gör du på jobbet? Jag ritar och skapar processflödesscheman som är grund för vidare projektering. Framöver kommer jag att jobba med administration av Gryaabs ritningshanteringssystem och jag kommer att bli kontaktperson för konsulter och leverantörer som utför huvuddelen av konstruktionsarbetet. Det kommer egentligen att bli min största uppgift. Hur kom det sig att du blev CAD-konstruktör? Det föll sig naturligt för mig att jobba inom teknik, det är det jag är intresserad av. Jag läste teknik redan på gymnasiet och läste sedan till bergsingenjör på högskolan. Om jag skulle ha fortsatt med det när jag kom till Sverige hade jag varit tvungen att flytta till Kiruna och det ville jag inte. Jag fick tips om att läsa anläggningsteknik och Auto Cad istället och det gjorde jag. Om du hade jobbat med något annat vad hade det varit? Jag vet inte. Från början, när jag gick på högstadiet, tänkte jag kanske att jag skulle läsa juridik, men jag ändrade mig. Det skulle vara något med teknik, det var självklart eftersom att jag bodde i en stad med många industrier, framförallt bergsindustri. Hur är det att jobba på just Gryaab? Det är mer som en stor familj här eftersom att det inte är ett så stort företag. Alla känner varandra, fikar och äter tillsammans, det ger en gemenskap. Det är också en fördel att allt jag gör här kan jag gå ut och se i verkligheten. Det jag ritar finns här utanför. Vad är du stolt över i ditt jobb? Jag är stolt över att jag fick just det här jobbet. Det här är precis det jag vill arbeta med. Jag tror att jag kommer att känna allt mer stolthet över att det vi gör handlar om miljö och vatten, jag tror jag kommer att känna att man gör något bättre för framtiden. Vad gör att du passar så bra för ditt jobb? Jag tycker att jag har lätt att samarbeta med människor. Jag tycker att den sociala biten är viktig och den erfarenhet jag fick som konsult har hjälpt mig mycket. Jag har lätt att skapa kontakt med människor. Och så trivs jag så bra här. Vad är det som gör att du trivs? Det är själva jobbet. Att man lär sig hela tiden, varje dag lär jag mig något nytt. Det är jätteroligt. Och så människorna runt omkring mig. 19

20 Vattenbehandling 44 Gryaabs utsläppsvillkor Till och med 2010 BOD 7 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Fosfor 0,4 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde och som medelvärde under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Från och med 2011 BOD 7 10 mg per liter som gränsvärde och årsmedelvärde. Fosfor 0,4 mg per liter som gränsvärde och årsmedelvärde. 0,3 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde och som medelvärde under perioderna mars-maj och juni-augusti. Kväve 10 mg per liter som riktvärde och årsmedelvärde. Värdena gäller totalfosfor, totalkväve och BOD 7 i det samlade avloppsvattnet. Ett gränsvärde får aldrig överskridas. Om ett riktvärde överskrids måste Gryaab vidta åtgärder som gör att kravet kan uppfyllas. Fakta Skrapordrivningen till en av försedimenteringsbassängerna har bytts till plastkedjor och plastdrivhjul, dels för att minska underhållet och dels för att slippa oljeläckage som kommer från tråget. Systemet ska provköras en längre tid och efter utvärdering kan övriga drivanordningar bytas vid lämpliga tillfällen. Utloppskanalen som förbinder eftersedimenteringen med utloppstunneln till Rya Nabbe besiktades i samband med ett driftstopp för projektet NP Det visade sig att det fanns mindre och större skador i betongen och dilatationsfogarna och det beslutades att kanalen skulle renoveras. Speciellt taket i bassängen under luckhallen var hårt angripet, troligen av svavelväte och de kemikalier som användes de första åren verket var i drift för att desinficera utgående vatten. Betongskador och fogar reparerades och övriga betongytor fick ett nytt skyddsskikt. Luckorna i luckhallen och efter inloppspumparna har också besiktigats och de flesta behöver bytas ut framöver. Mest akut bedöms den stora förbigångsluckan mellan inkommande och utgående kanal vara. Utloppsluckorna mot Rya Nabbe och Göteborg Energis pumpgrop renoverades och bör hålla 5-10 år till. Det utgående vattnet fick ledas om i 14 veckor under renoveringen och övrigt arbete inom NP Reningskapaciteten blev begränsad men tack var gynnsamt väder var påverkan minimal. Eftersedimenteringsbassängerna 1 och 3 kunde åter tas i drift efter att har varit avställda i samband med NP Renovering av skrapor pågick enligt plan och kommer att vara färdig Samtidigt installeras säkerhetsutrustning för CE-märkningen av anläggningen. I samband med avställningen av aktivslambassänger under våren kunde flera underhållsinsatser göras, bland annat byte av luftare, översyn av rören och översyn av styrdon i luftningssystemet. Den provisoriska doseringsanläggningen för natriumhypoklorit avställdes under våren för att flytta den till den nya byggnaden för kemikaliehantering som byggts inom projektet NP Doseringsanläggningen kommer att tas i drift våren Spolvattenpumparna har renoverats i samband med renoveringen av utgående kanal. Senare under hösten skadades en av spolvattenpumpsmotorerna när en frekvensomriktare havererade. Motorn fick lindas om och frekvensomriktarna till båda pumparna byttes ut. Uppströmsenheten 31 mars inträffade ett utsläpp av 1,5 m 3 väteperoxid vid Renovas kraftvärmeverk i Sävenäs. En ventil i lagringstanken hade brustit samtidigt som invallningen var otät. Utsläppet rann ut från invallningen och ner i en brunn ansluten till den kombinerade ledningen längs Säveån. Merparten av utsläppet kunde sugas upp och tas om hand. Den del som nådde spillvattensystemet efterspolades med vatten. Vi informerade Göteborg Vatten om det inträffade och rådde till extra uppmärksamhet och försiktighet vid eventuella ledningsarbeten eller arbeten i Kodammarnas pumpstation. Någon fara för reningen vid Ryaverket var det inte. Slaget om så kallade spolbara produkter i Europa fortsätter. EDA- NA och INDA (nonwovenindustrins branschorgan i Europa respektive USA) inkom med en reviderad 221-sidig upplaga av Guidelines för vad som är spolbart och ville ha åsikter om den av oss via EUREAU (Europas va-branschorgan). Ändringarna är många och långa men ändrar inget i sak. Fortfarande vill man spola ner sådant som inte bryts ner tillräckligt snabbt. Vi har diskuterat lakvatten med ägarna till Tagenedeponin, Sörmossens deponi och Brudaremossens deponi, det vill säga Renova AB, Ale kommun och Göteborgs stad via kretsloppskontoret. REVAQ-systemet är mycket tydligt med att lakvatten från deponier ska vara klassat som harmlöst för att få vara anslutet till reningsverket. Deponiägarna har visat stor förståelse för problematiken och är tillsammans med Gryaab med på tåget för att lösa den. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Sahlgrenska och Östra sjukhusen) har höga COD-halter (organiska ämnen) i det avloppsvatten som leds till Gryaab. Sahlgrenska har det näst högsta vattenflödet av industrier och verksamheter i Göteborg. Utredningar som Sahlgrenska har gjort beträffande avloppsvatten har inte kommit Gryaab till- Figur 1. Inkommande flöde till Ryaverket samt förbilett flöde (dygnsmedelflöde). Förbilett vatten innebär direktfällt samt enbart mekaniskt renat vatten. m 3 /s Förbilett vatten Inkommande vatten jan-09 feb-09 mar-09 apr-09 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 20

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Gryaabs verksamhet 2009 Process Vattenbehandling Slambehandling Projekt Aktiviteter Personal Årsredovisning

Gryaabs verksamhet 2009 Process Vattenbehandling Slambehandling Projekt Aktiviteter Personal Årsredovisning för ett renare hav Gryaabs verksamhet 2009 Process Vattenbehandling Slambehandling Projekt Aktiviteter Personal Årsredovisning Det här är Gryaab...4 VD har ordet...4 Reningsprocessen...6 Gryaabs slam certifierat

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Årsredovisning 2008. för ett renare hav

Årsredovisning 2008. för ett renare hav Årsredovisning 2008 för ett renare hav Årsredovisning 2008 Det här är Gryaab...4 VD har ordet...4 Reningsprocessen...6 Utan pumpar stannar verket...8 Hallå där! drifttekniker Lenita Sabell...11 Hallå

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Årsredovisning 2007. för ett renare hav

Årsredovisning 2007. för ett renare hav Årsredovisning 2007 för ett renare hav 1972: Ryaverket invigs den 7 september. Verket har då varit igång sedan december 1971. 300 000 personekvivalenter (pe) är anslutna. Gryaab har 17 anställda. 1973:

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Miljöarbete pågår Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp. Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Till våra kunder i Härryda, Lerum och Partille kommuner Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, en

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Avfalls- och återvinningsenheten Stadshuset, 721 87 Västerås Vill du ha svar på dina frågor? Tfn: 021-39 00 00 E-post: kontaktcenter@vasteras.se Hemsida:

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun

Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun 2015-10-01 Bra att veta om vatten och avlopp för småhusägare i Järfälla kommun Det här bladet innehåller kortfattad information och förklaringar om de bestämmelser som gäller för det kommunala vattnet

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

Gryaabs verksamhet 2010

Gryaabs verksamhet 2010 för ett renare hav Gryaabs verksamhet 2010 Premiär för världsledande kväve- och fosforrening Publikrekord på Öppet Hus Sveriges finaste arkitekturpris till Gryaab Genombrott för ny skivfilterteknik Gryaabs

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ödeshögs kommun från och med 2014-07-01 www.odeshog.se 1 Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,

Läs mer

Årsredovisning 2006. för ett renare hav

Årsredovisning 2006. för ett renare hav Årsredovisning 2006 för ett renare hav Foto: Jan Töve Årsredovisning 2006 Gryaab AB Postadress Norra Fågelrovägen 3 418 34 Göteborg Organisationsnr 556137-2177 Bankgironr 617-5400 Plusgironr 42 11 00-9

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Ni hjälper naturen och kämpar för ett renare hav

Ni hjälper naturen och kämpar för ett renare hav Skolinformation 2011 Ni hjälper naturen och kämpar för ett renare hav Bilder från januari 2011 då en fjärdeklass från Montessoriskolan Polstjärnan besökte oss. Foto: Ulrika Naezer Gryaab rapport 2011:7

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön

Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön Fem enkla sätt att hjälpa livet i Östersjön För renare sjöar och skärgård Små insatser gör stor skillnad för Östersjön. Så här kan du hjälpa till. Med alla larmrapporter om tillståndet i Östersjön tycker

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat

Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat Varje droppe färg i avloppet är en droppe för mycket Så här målar du miljöanpassat För renare sjöar och skärgård Var rädd om dig själv och miljön undvik färg som innehåller kadmium Kadmium är en giftig

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet

Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet Hantering av fettavfall och avskiljning av fett ur avloppsvattnet Förord Denna skrift har tagits fram och ges ut i samverkan mellan miljökontor, renhållnings- och kommunala VA-huvudmän i Dalarna innehållande

Läs mer

Fettavskiljare och fettavfall

Fettavskiljare och fettavfall Fettavskiljare och fettavfall Den här broschyren vänder sig till dig som är fastighetsägare, bedriver en livsmedelsverksamhet, är VVS-konsult eller tömningsentreprenör. I broschyren kan du läsa om varför

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Dagvattenseparering Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Innehåll Kontaktpersoner för information... 2 Separering av dag- och dräneringsvatten från spillvatten...

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun

Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Riktlinjer för fettavskiljare i Haninge kommun Varför kräver vi fettavskiljare? Fett i avloppet ställer till med stora problem i ledningsnätet. I det kalla avloppsvattnet stelnar fettet och fastnar i avloppsledningarna.

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp

Produktkrav. Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? för enskilda avlopp Januari 2013, Version 1.0 Hur vet jag att det jag köper uppfyller kraven? En broschyr om Produktkrav för enskilda avlopp För enskilda avlopp används många olika tekniker och ett stort antal produktfabrikat.

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d.

Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. Sida 1(11) Tillsta ndsanso kan fo r Ka ppalafo rbundet, underlag till uto kat samra d. 1 Bakgrund Redan under 1930-1940-talen identifierades orenat spillvatten som en sanitär olägenhet och de första reningsverken

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2001. Ett renare hav

ÅRSREDOVISNING 2001. Ett renare hav ÅRSREDOVISNING 2001 Ett renare hav INNEHÅLL GRYAAB Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag 3 VD-kommentarer 4 GRYAAB:s mål 6 Tillrinning och tillförsel 9 Förkortningar 10 Vattenbehandling 11 Slambehandling

Läs mer

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare

Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Inget fett i avloppet information om fettavskiljare Varför behövs fettavskiljare? Fett som släpps ut i avloppet skapar problem. I ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fettet som finns i avloppsvattnet

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

E n s k i l t a v l o p p

E n s k i l t a v l o p p Enskilt avlopp Avloppsvatten kan orsaka övergödning som leder till algblomning, igenväxning, syrebrist och fiskdöd. Avloppsvatten innehåller också parasiter, bakterier och virus som kan förorena. Om du

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

Årsredovisning 2003. för ett renare hav

Årsredovisning 2003. för ett renare hav Årsredovisning 2003 för ett renare hav 2 FOTO: TORE HAGMAN / NATURFOTOGRAFERNA Årsredovisning 2003 Gryaab AB Postadress: Karl IX:s väg 418 34 Göteborg Organisationsnr: 55 61 37-2177 Bankgironr: 617-5400

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Miljövänlig avloppsrening

Miljövänlig avloppsrening Miljövänlig avloppsrening Paketlösning för avlopp! Typgodkänd slamavskiljare med alla delar för infiltration eller markbädd. Beprövad reningsmetod Låg uppflytningsrisk Hög finish Konkurrenskraftigt pris

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ludvika kommun www.ludvika.se Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn, sluten tank eller en fosforfälla,

Läs mer

Aldrig fett i avloppet

Aldrig fett i avloppet Aldrig fett i avloppet Denna broschyr vänder sig till dig som är fastighetsägare, bedriver livsmedelsverksamhet eller är VVS-konsult. Här kan du läsa om varför det är viktigt att ha en fettavskiljare och

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer