Lärande i arbete

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Lärande i arbete"

Lena Lindgren
för 5 år sedan
Visningar:

1 Lärande i arbete En rapport av Karl-Henrik Karlsson

2 2

3 Innehållsförteckning s4... Sammanfattning s5...skebäcksverket s6...skebäcksverket - Örebros reningsverk s6... Avloppets väg s7... Slammets väg s8...gasens väg s8...processeskarta - Skebäcksverket s11...planering&projektering s11...mätarverkstan&kundservice s11...skråmsta Vattenverk s12...slutsats 3

4 Sammanfattning Jag har fått utföra min lia inom Örebro kommun den tid ja har varit ute i organisationen har varit väldigt trevlig och lärorik. Med början den tredje Mars så startade lian på Skebäcksverket - Örebros reningsverk där fyra veckor var inplanerade utav de tio som skulle göras och även rapporten blev en aning influerad av att det blev lite mer tid just där. Efter att varit på reningsverket var det dags för ett besök på planering och projektering och mätarservice och kundservice där var ytterligare två veckor inplanerade. Skråmsta vattenverket stod nu i fokus dem kommande 3 veckorna, dock så blev det nog bara två veckor då påsk och andra helgdagar passade in. Sist ut i min lia omgång blev då Örebros VA laboratorium. 4

5 Skebäcksverket 5

6 Örebro Reningsverk Till Skebäcksverket är personer anslutna utöver dessa så bidrar industrianslutningar till ytterligare 4300 pe, till detta så tillkommer externa produkter som inkommer för rötning och den sammanlagda maximala veckobelastningen på verket uppgår till pe och dess kapacitet är på pe. Utöver att rena avloppsvatten så är gasproduktion en stor uppgift för Skebäcksverket, gasen förädlas till fordons gas och driver Örebro stads bussar och andra kommunala fordon. Skebäcksverket är ett trestegsverk med mekanisk, biologisk och kemisk behandling av avloppsvattnet som efter att passerat Skebäcksverket släpps ut i Svartån vilket är verkets recipent. Avloppsvattnets väg När vattnet inkommer till Skebäcksverket så pumpas det upp med snäckpump till ett rensgaller där tas större partiklar bort så som trasor och andra fasta partiklar, renset matas ut i en container och skickas till förbränning till Gärstadverket som ligger i Östergötland. Efter att ha passerat rensgallret finns det ett luftat sandfång som får sand att falla till botten och detta skrapas ihop med hjälp av en hydraulisk skrapa och pumpas till en sandtvätt där sanden tvättas från organiskt material och matas ut i en container och skicks till Atleverket i Örebro där den används i vägbyggen på Atleverket. Efter att passerat rensgaller och sandfång så kommer avloppsvattnet in i försedimenteringen där det organiska materialet får sjunka till botten och hydralikskrapor samlar ihop det och skrapar ner det i en fördjupning i bassängen, detta pumpas sedan till en förtjockare. Avloppsvattnet som är kvar färdas vidare till en pumpstation där fällningsmedlet järnsulfat blandas in, avloppsvattnet pumpas sedan in i luftningsbassänger. Luftningsbassängerna är just nu under ombyggnad och utformas till ARP (som är en förkortning av Aktiv Returslam Process) bassänger arbetet startade 2009 och kommer avslutas under Utformning en av ARP bassängerna är som att liknas något som en "racetrack" med en bassäng med en mellan väg samt 2 böjda kurviga väggar mellan mitten väggen och bassängkanten. I bassängen så cirkuleras vattnet med hjälp av propeller omrörare. I de färdiga ARP bassängerna sitter det membranluftare men även celpox luftare används dessa ska dock bytas ut mot membranluftare. I ARPen så arbetar bakterier med att omvandla ammoniumkväve till kvävgas och rena vattnet från kväve. För detta krävs att man har en bra 6

7 kol källa så slammet i verket samt returvatten från centrifugerna fungerar som kol källa, utöver en bra kol källa så krävs syre men även syrefritt då det i den syrerika miljön sker nitrifikation och i den syrefria miljön blir denitrifikation allt detta sköts av bakterier, för att ha en syrefri miljö stängs membranluftarna av en stund. Efter att passerat ARPen så kommer avloppsvattnet till mellansedimenteringen där får slammet sedimentera och väl på botten så skrapas det ihop med kedjeskrapor, slammet återförs in i processen till ARP bassängen men även en viss del överskottsslam tas ut och skickas till förtjockare. Efter mellansedimenteringen kommer avloppsvattnet till flockningen där kan man om fosfor halten skulle vara över gränsvärdet tillsätta poly aluminium klorid. Efter flockningen ligger det sista steget i verket slutsedimenteringen, i slutsedimenteringen får partiklarna åter sakta sedimentera ner på botten detta slam som bildas pumpas till gravitationsförtjockare. Avlopps vattnet har nu blivit vatten igen dock så ska man inte dricka det då det fortfarande finns en del bakterier kvar i det men nu är det redo att släppas ut i sin recipent - Svart ån som mynnar ut i sjön Hjälmaren. Slammets väg Det första slammet som tas ut heter primärslam och tas ut från försedimenteringen det hamnar i en gravitationsförtjockare, för att slammet ska bindas ihop bättre så tillsätts en polymer som är en slags organisk kol kedja detta gör så att partiklar finner varandra. För att höja torr substans (TS) halten än mer i slammet får det passera ytterligare en förtjockare, Skebäcksverket använder en silbands avvattnare som ser till att överskottsvattnet rinner av och slammet pumpas vidare till rötkammarna där slammet får röta till metan gas, dock måste gasen renas då metanhalten ligger på ca 63 % dem resterande procenten utgörs av koldioxid. Men för att processen med rötning ska starta så måste värme tillsättas detta görs med en vatten värmeväxlare och temperatur man har är ungefär 35 C och man har en mesofil rötningsprocess. Efter att slammet blivit rötat så samlas det upp i ett slamlager innan det pumpas vidare till centrifugerna där tillsätts polymer än en gång, slammet och vattnet skiljs åt och man får ett rejektvatten som återanvänds i ARP bassängen och en slamkaka som pumpas till en torrsilo. På Skebäcksverket så är man REVAQ certifierade och i och med detta så kan slammet användas som gödning. 7

Gasens väg Gasen produceras i rötkammarna och förvaras i en gasklocka på Skebäcksverket den är i sin tur även ansluten till en gasfackla ifall produktionen blir för stor eller om lagret blir fullt då

8 Gasens väg Gasen produceras i rötkammarna och förvaras i en gasklocka på Skebäcksverket den är i sin tur även ansluten till en gasfackla ifall produktionen blir för stor eller om lagret blir fullt då så eldar man bort gasen men detta vill man undvika i största möjliga mån. Innan gasen används så renas den i en scrubber där koldioxiden avlägsnas med hjälp av vatten. Det finns gas ledning dragen till Atleverket, USÖ, Panncentralen i Skebäck samt till en gas mack i Bettorp där man kan tanka fordons gas och det är vad gasen används till i huvudsak. Process Karta - Skebäcksverket Karl-Henrik Karlsson Karl-Henrik Karlsson 8

9 Karl-Henrik Karlsson Karl-Henrik Karlsson Karl-Henrik Karlsson 9

10 Karl-Henrik Karlsson 10

11 Planering och projektering På planering och projektering fick jag vara med en vecka där man fick en insyn i hur de jobbar, under tiden där fick jag vara med på besiktning av ett färdigt projekt, titta på jordborrning göra inmätningar för brunnar och titta på avloppsfilm och annat smått och gott. Mätarservice I mätarverkstaden har jag varit med att kalibrera vattenmätare och även varit ute i fält och bytt dem gamla men även installerat helt nya. Dem gör även en hel del provtagningar utav vattnet ute på kransverken och andra ställen så som tex Glanshammars skolkök, Svampen, Scanspac i Glanshammar mm man tar prov för bakterier, Ph och ibland om det förekommer en risk för gödningsmedel från jordbruk. Skråmsta vattenverk.skråmsta vattenverk tar sitt vatten ifrån Svart ån och levererar det inte bara till Örebro stad utan även till närliggande samhällen så som tex Odensbacken, Vintrosa och Garphyttan med fler. Tiden på Skråmsta vattenverk blev kanske en aning kort och mestadels av tiden var jag ute på kransverken där man hade de veckovisa underhållen. På kransverken får man bla provta klor halt, fylla på klor, motionera ventiler, byta ut lansar, kalibrera ph mätare samt en hel del annat. Var även med och pejlade brunnar med det menas att man kollar hur mycket vatten som blivit infiltrerat ifrån infiltrations bassängen och man ser då hur mycket vatten som finns tillgängligt för att pumpas upp. VA - laboratorium På VA labbet tas det en hel massa prover man mäter både avloppsvatten och dricksvatten, både reningsverket och vattenverket är kunder för att få provsvar och korrekta värden till egenkontroll programmet och se till så att satta rikt och gränsvärden erhålls, och att man kan lita på sina mätare. Man håller koll på Kväve i form av ammonium, nitrat och nitrit gör BOD7 tester, fosfor tester, mangan tester och mycket annat. 11

12 Slutsats Den första lian har varit positiv och man har fått en inblick i hur det är att jobba inom branschen, arbetet är både fysiskt och skrivbords relaterat men med nya samt repeterande och återkommande arbetsinslag oftast så är den ena dagen inte den andra lik beroende på arbetsuppgift. Lian har även gett mig mycket praktisk och nytt vetande och hur man helt enkelt arbetar inom VA i Örebro kommun. Tack för eran tid allesammans! 12

Relevanta dokument

1. LIA Mjölby Kommun. Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H

1. LIA Mjölby Kommun. Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H 1. LIA Mjölby Kommun Adam Eriksson Vatten- och miljöteknik Hallsberg VM13H Innehållsförteckning LIA Mjölby Kommun... 1 1.Bakgrund... 3 1.1.Syfte... 3 2.Reningsverkets process... 3 3.Arbetsuppgifter...